Titta

Ramp om historia

Ramp om historia

Om Ramp om historia

Ramp om historia är serien som handlar om perioden från andra världskriget fram till idag. På plats där det hände berättar människor som av en eller annan anledning hamnade mitt i händelsernas centrum. De personliga ödena blandas med spännande arkivbilder och nytaget material från länder som Finland, Lettland och Iran. Ramp om historia är en dramatisk serie om svåra konflikter där man får kunskap om den stora världen genom den lilla människans perspektiv. Programledare: Samanda Ekman. Säsong 3.

Till första programmet

Ramp om historia: Nazismen i Sverige under andra världskrigetDela
  1. Den står kvar,
    den här jävla tyska örnen!

  2. Det var länge sen jag tittade på den.

  3. "Nu efter döden ditt manliga mod"–

  4. –"eggar oss andra
    som ännu vandra på jorden."

  5. Att de inte har sprängt hela skiten
    i luften förstår jag inte.

  6. Jag erkänner gärna, herr talman,
    att jag är antisemit.

  7. Låt oss håll
    det svenska blodet rent.

  8. Bondeförbundets Otto Wallén delade
    mångas syn på judar under 30-talet.

  9. Innan och under andra världskriget
    bredde antisemitismen ut sig.

  10. Tyskvänligheten gränsade ofta
    till nazism.

  11. Bilderna togs vid riksdagsvalet 1936.

  12. "Lindholms-nazisterna"
    delade ut röstsedlar.

  13. 1924 hade den första svenska
    nazistiska organisationen bildats.

  14. Som mest fanns det
    ca 30 000 svenska nazister.

  15. Det är lustigt. Många människor blir
    glada när de ser sin gamla skola.

  16. Så känner verkligen inte jag.

  17. Det var en flickskola
    för flickorna på Östermalm.

  18. Där samlades överklassens tjejer.

  19. Den var inte särskilt behaglig
    för ett par judeungar.

  20. Här är jag åtta år.

  21. Fröken varnade klassen
    för såna som vi.

  22. Hon sa att vi var som skator.

  23. Vi kunde inte se nåt glimma
    utan att ta det.

  24. Så de skulle hålla i sina pengar,
    smycken och klockor.

  25. Det tog inte lång tid
    förrän jag hade en ring runt mig–

  26. –ledd av en tjej som hette Margerete.

  27. Hon fick med sig en grupp–

  28. –och de böjde mina fingrar bakåt och
    sa åt mig att säga att jag var en...

  29. Jag minns inte exakt vad hon sa,
    "skitig judegris" eller nåt sånt.

  30. Mina fingrar bröts.

  31. Jag är född i Stockholm, på Söder.

  32. Där bodde de fattiga judarna
    på 30-talet.

  33. Mittemot i ett äldre hus
    bodde det en dam–

  34. –som var en av de många nazister
    som fanns i Sverige då.

  35. Jag var rädd för henne
    eftersom hon brukade stå i vår port–

  36. –och skrika åt mig.
    Till exempel skrek hon:

  37. "Ni borde också skickas i väg
    till Tyskland som alla andra judar!"

  38. Min mamma och pappa var tvungna
    att berätta för mig vad de visste.

  39. Egentligen visste man
    en hel del ganska tidigt.

  40. Genom nyhetsrapporteringen
    visste svenskarna vad som pågick.

  41. Redan från 1933 rapporterades det i
    svenska tidningar om vad som hände.

  42. Man visste vad som hände
    med de tyska judarna.

  43. Min pappa hade en pistol.

  44. Han tröstade oss alltid med den...

  45. ...eller hjälpte oss
    att inte vara rädda.

  46. Han hade sex skott i den.

  47. "Kommer de hit tar de
    oss inte levande", sa pappa.

  48. Ingen skulle ta oss levande.

  49. Medborgartåget den första maj–

  50. –blev en manifestation för nationell enighet
    och vilja till neutralitet.

  51. Här under lindarna gick arbetarna
    på första maj–

  52. –och sjöng Upp till kamp.

  53. Sen kom stövelkillarna
    och sjöng Horst Wessel-sången.

  54. Så var det då.

  55. Gör gatan fri
    för bruna kämpaleden

  56. SA kan dö
    men aldrig vända om!

  57. Tyskland sped mycket propaganda.

  58. Den här filmen producerades
    för Sverige med svensk berättarröst.

  59. Syftet var att få unga pojkar
    att bli soldater.

  60. En formation ur Hitlerjugend ska lyssna till
    generalöverste Guderian.

  61. Med ungdomsledaren Axmann vid sin sida
    hälsar Guderian på ungdomarna.

  62. Guderian talade från en stridsvagn:

  63. "I detta krig gäller det
    ert Tyskland, er framtid."

  64. "Som nästan varje tysk generation före er
    måste ni kämpa för den!"

  65. Den mannen är jag själv.

  66. Bilden påminner mig om hur
    mycket roligt vi hade ute i naturen.

  67. Nordisk ungdom gav
    många naturupplevelser.

  68. Vi åkte ofta ut i naturen–

  69. –och marscherade 5–6 kilometer,
    och sen hem igen.

  70. Möjligen delade vi ut flygblad.
    Det viktigaste var att vi träffades.

  71. Ibland hade man med sig en
    kamratskapsfana. Det är den här.

  72. Jag tillhörde
    kamratskap Starke björn.

  73. De började...

  74. ...när jag upptäckte
    att man kunde tänka politiskt.

  75. Det var hela omgivningen
    – fanorna, den fullsatta salongen...

  76. Det var alltid nån talare.
    Sven-Olov Lindholm höll ofta tal.

  77. Det var nåt annat
    än att sitta hemma i stugan.

  78. Man fick komma ut och se lite.
    Det tyckte jag var intressant.

  79. Sen fortsatte jag inom det
    som hette Nordisk ungdom.

  80. Det var en av de större grupperna
    i Sverige. Den liknade scouterna.

  81. Rashygien fanns där.

  82. Det är inget fel med det.

  83. Vi arbetade för Sveriges folk.

  84. Det kan man ju göra utan att man
    måste prata om det dag ut och dag in.

  85. Men självklart pratade vi inte om
    att importera–

  86. –färgade, indianer eller araber...

  87. Det var det ju ingen som ville
    i det partiet.

  88. Det var en sån självklarhet,
    så det var inget prat om det.

  89. Guderian ropade: Frivilliga fram!

  90. Det skallade tusenstämmigt
    till svar: Här!

  91. De krigsfrivilliga får papper, och
    en snodd att bära på axelklaffen.

  92. Det här är i Norge 21 juli 1941.

  93. "Härmed inkallas ni
    till SS-divisionen Nordland."

  94. Jag låg i Oslo... Jag tror
    att det var till och med juli.

  95. Vi for därifrån med tåg via Sverige–

  96. –och båt till Tyskland
    och vidare till Sennheim.

  97. Där hade vi politisk skolning,
    och lärde oss rasbiologi.

  98. Vi fick se tavlor
    med olika människotyper.

  99. Det fanns den nordiska rasen...eller
    germanska rasen, observera det.

  100. "Kortskalliga" var
    alla främmande raser.

  101. Elis Höglund blev föräldralös
    vid elva års ålder–

  102. –och bortauktionerad till en bonde.
    Han blev misshandlad och slagen.

  103. Elis drogs in i det
    Nationalsocialistiska arbetarpartiet.

  104. Man trodde på nationalsocialismen.
    Det var nåt nytt. Det lät så bra.

  105. Det var ju socialism.

  106. Det var ordning.

  107. Vi trodde att det var...om inte
    paradiset, så bra nära.

  108. Jag gick till tyska legationen.

  109. Jag skulle gå med.
    Jag räknade med det.

  110. Det var som främlingslegionen.

  111. Många gick dit.
    De som inte passade i Sverige.

  112. Jag kände mig missanpassad.
    Jag passade bra där.

  113. Ett nyuppsatt pansarregemente
    övertar sin splitter nya utrustning.

  114. Elis Höglund blev fotsoldat
    i en SS-pansardivison–

  115. –och skickades till östfronten
    i kriget mot Sovjetunionen.

  116. Redan på 1920-talet hyste många ur
    Sveriges toppskikt nazistsympatier.

  117. Flera av dem hade personliga
    band till nazi-Tyskland.

  118. Den tyske krigsveteranen och
    flygaresset, nazisten Hermann Göring–

  119. –hade många nära kontakter
    inom den svenska överklassen.

  120. Min svärfar betraktade Göring
    som en duktig person–

  121. –som skulle kunna röja upp bland
    annat med arbetslösheten i Tyskland.

  122. 1941 var det Hermann Göring som,
    troligtvis på uppdrag av Hitler–

  123. –gav order om judeutrotningen.

  124. von Rosen är en adelsfamilj som
    har haft täta kontakter med Tyskland.

  125. Göring vistas ofta i Sverige
    under 1920-talet–

  126. –och umgås med familjen von Rosen.

  127. Man skulle ropa "Heil Hitler!"

  128. Det var i det här rummet.

  129. Eric von Rosen
    blir organiserad nationalsocialist.

  130. Här ser man exempel på svensk
    överklass som löper hela linan ut.

  131. Eric von Rosen
    var engagerad i scoutrörelsen–

  132. –och grundare till partiet
    Nationalsocialistiska blocket.

  133. Det här med svärfar och Göring
    fick alldeles för stora proportioner.

  134. För när sen Göring, Hitler
    och hela gänget–

  135. –hade sagt att de inte hade några
    önskningar om att få mera land–

  136. –och sen gick in i Tjeckoslovakien...

  137. Då blev min svärfar så arg–

  138. –att han lät bära ner alla presenter
    som Göring skänkt till Rockelstad...

  139. Han lät tända en stor eld
    för att allting skulle förstöras.

  140. Tjecker, polacker, greker, fransmän,
    holländare, norrmän, danskar...

  141. Under 30-talet är vi mycket
    restriktiva med invandring.

  142. Den judiska invandringen
    ses som ett stort problem.

  143. Det motiveras med
    att om vi släpper in för många judar–

  144. –så blir "judefrågan" i Sverige stor.

  145. Vi kan få problem med antisemitism
    som drabbar de svenska judarna.

  146. De som har bott i Sverige länge.

  147. Sverige och Schweiz såg till att
    judars pass stämplades med ett "J".

  148. Vi fick nåt som kallades
    "främlingspass", eller "Nansenpass".

  149. Passen var stämplade
    med ett stort "J"–

  150. –och nya förnamn lades till. Sara
    för flickor och Israel för pojkar–

  151. –så att vi snabbt
    kunde identifieras som judar.

  152. Det här är ett sorteringsinstrument–

  153. –för att kunna avvisa judar
    från Tyskland redan vid gränsen.

  154. Efter kristallnatten 1938–

  155. –lättade regeringen tillfälligt på
    invandringsbestämmelserna för judar.

  156. Det här är jag och min tre år
    yngre bror. Vi kom båda till Sverige.

  157. 500 tyskjudiska barn
    tilläts komma till Sverige.

  158. Det fanns en kvot av judiska barn
    som Sverige tog emot.

  159. Föräldrarna fick inte komma.

  160. Jag antar
    att jag gled in i den kvoten.

  161. Invandringspolitiken och invandringen
    till Sverige under 30-talet–

  162. –är ett tragiskt kapitel
    i svensk historia.

  163. De flesta judar som kommer
    före kriget avvisas–

  164. –trots att man vet vad de drabbas av.

  165. Man vet vilken situation de kommer
    från och vad de sänds tillbaka till.

  166. Några...fick det ena alternativet och
    några fick det andra alternativet.

  167. Det andra alternativet
    var att de dog, antar jag.

  168. Det var ju allt djävulskap...
    Det var mord på allting.

  169. Det fanns inget förnuft.
    I krig finns inget förnuft!

  170. När vi låg i Charkov 1943,
    i september–

  171. –och såg allt djävulskap...

  172. Det var ingen åtskillnad på folk.
    Man tog bara livet av dem.

  173. Vid det tillfället
    var jag inte nazist längre.

  174. Jag var bara en soldat som ville hem.

  175. Det var ett sånt jävla slag...

  176. Det var där som en stridsvagn...
    En av våra alltså, en tysk.

  177. Den kör rakt igenom en kåk–

  178. –och när den kommer ut på andra
    sidan finns där inte bara barnkläder–

  179. –utan barnslamsor...barnskallar...

  180. Det var så jävligt...

  181. Det finns det här...

  182. ...dåliga samvetet över att kunna
    glädja sig åt livet när så många dog.

  183. Det är svårt att beskriva
    vilka känslor det väcker.

  184. Vita lappar
    dråsar ner över Kungsgatan.

  185. Alla jublar och är glada.
    Budet om segern har kommit.

  186. Ingen tänker just nu på arbete.

  187. –Hur känner du i dag?
    –Förjävligt.

  188. Men det är inget att göra, för det
    är gjort. Det är 60 år sen.

  189. Man sög upp sånt där. Jag tror det.

  190. Jag kunde lika gärna ha varit
    kommunist eller vad fan som helst.

  191. Hade du några vänner
    utanför Nordisk ungdom?

  192. Nej, inte många.
    Jag hade det, men inte många.

  193. Jag vet inte vad jag ska säga om det.

  194. Det var min värld, och drivkraften
    var mina familjeförhållanden.

  195. Jag hade styvmor.

  196. Det gjorde att man gärna åkte i väg
    med kompisarna i Nordisk ungdom.

  197. Jag har ännu i dag kvar kamrater
    från 40-talet. Det är jag glad över.

  198. Jag vill gärna skaffa mig
    nya kamrater–

  199. –för jag anser att vi nationella
    ska fortsätta att arbeta.

  200. Frågan är bara hur. Det ser inte
    ljust ut i dag. Det tycker jag inte.

  201. Hur känner du
    inför dagens nynazisterna?

  202. Det är sjukt...

  203. Jag kan inte säga nåt annat.

  204. Det är som
    ett otäckt eko från det förflutna.

  205. Som spöken som stiger upp igen.

  206. Det känns väldigt trist.

  207. Svensktextning: Helena H. Sahlén
    (c) Sveriges Television AB 2005

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Nazismen i Sverige under andra världskriget

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Om de stämningar och den tidsanda som rådde i Sverige under andra världskriget. Antisemitismen var utbredd och accepterad. J i passet för judarna var ett delvis svenskt påfund. Sverige skärpte också reglerna mot judiska flyktingar. Tyskvänligheten var stor och gränsade ofta till nazism, ibland var den också ren nazism. Vi träffar Elis Höglund, bonddrängen från Öland som stred för Hitler, Gösta Bergqvist, aktiv nazist som skolades i Nordisk Ungdom, och medlemmar ur adelsfamiljen von Rosen som berättar om släktens nazism.

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900 > Andra världskriget
Ämnesord:
Andra världskriget 1939-1945, Historia, Ideologier, Nazism, Politik, Politiska åskådningar, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Sverige, Sveriges historia
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9, Gymnasieskola

Alla program i Ramp om historia

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaRamp om historia

Civil Rights

Vad hände när de svarta krävde rösträtt i USA? Ramps Saada Sirag Ali reser till USA och möter människor som var med i den svarta medborgarrättskampen på 1960-talet.

Produktionsår:
2003
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaRamp om historia

Mostar - delad stad

Max Landergård åker till Mostar i Bosnien-Herzegovina och möter människor som upplevde inbördeskrigen under 1990-talet.

Produktionsår:
2003
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaRamp om historia

Berlin 1945-1961

Saada Sirag Ali reser till Berlin för att möta människor som påverkades av Berlinmuren och av det kalla kriget.

Produktionsår:
2003
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaRamp om historia

Berlin 1961-1989

Saada Sirag Ali reser till Berlin för att möta människor som påverkades av Berlinmuren och av det kalla kriget.

Produktionsår:
2003
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaRamp om historia

I historiens skugga

Tre reportage om människor som har påverkats i historiens skugga.

Produktionsår:
2003
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaRamp om historia

Rwanda

Max Landergård besöker Rwanda där 1 miljon människor mördades under våren 1994. Varning! Programmet innehåller mycket obehagliga sekvenser.

Produktionsår:
2003
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaRamp om historia

Om framtiden

Följ med till 1970-talets miljörörelse och möt de människor som kämpade för en förändring.

Produktionsår:
2003
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRamp om historia

Wallenberg i Budapest

Vi besöker Budapest i Ungern och möter människor som räddades av och som arbetade med Raoul Wallenberg under de dramatiska månaderna innan Röda armén intog staden.

Produktionsår:
2004
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaRamp om historia

Tillbaka till Vietnam

Vi följer med på den känsloladdade resan när krigsveteranen Terry Whitmore återvänder till Vietnam för första gången sedan han deserterade.

Produktionsår:
2004
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaRamp om historia

Olof Palmes jultal

Hur reagerade USA på Olof Palmes jultal 1972? Och vad hände egentligen på de platser som Palme nämner i talet?

Produktionsår:
2004
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaRamp om historia

Kuba och revolutionen

Vad hände under och efter revolutionen på Kuba?

Produktionsår:
2004
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaRamp om historia

Priset för stormaktsbygget

I slutet av 1940-talet började USA utvinna uran i Navajo-indianernas hemtrakter i New Mexico. Gruvorna betydde jobb för indianerna men resulterade i svåra sjukdomar hos befolkningen.

Produktionsår:
2004
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaRamp om historia

Idrott och propaganda

Vi träffar Andreas och Ines som berättar hur idrottsstjärnorna i DDR blev systematiskt dopade för att de skulle kunna vinna medaljer.

Produktionsår:
2004
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaRamp om historia

Minnen av D-day

Vi reser till Normandie, 60 år efter D-dagen, och träffar de som deltog på båda sidor i slaget.

Produktionsår:
2004
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaRamp om historia

Striden om Kosovo

Sedan Kosovokriget 1999 har hatet och misstroendet mellan serber och kosovoalbaner förstärkts.

Produktionsår:
2004
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler
Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRamp om historia

Nazismen i Sverige under andra världskriget

Under andra världskriget var nationalsocialismen i Sverige utbredd och accepterad.

Produktionsår:
2005
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRamp om historia

Kriminell kärlek

Hur var det att vara homosexuell i mitten av 1900-talet?

Produktionsår:
2005
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaRamp om historia

Finska krigsbarn

När Sovjetunionen 1939 anföll Finland valde många föräldrar att skicka sina barn till Sverige.

Produktionsår:
2005
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaRamp om historia

Folkhemmets baksida

Under lång tid i Sverige placerades icke-önskvärda personer på mentalsjukhus där de utsattes för elchocker, steriliseringar och lobotomi.

Produktionsår:
2005
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaRamp om historia

Irans religiösa revolution

Sedan revolutionen i Iran 1979 har hundratals kvinnor tvingats leva gömda i Sverige.

Produktionsår:
2005
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaRamp om historia

Bakom järnridån

Efter andra världskriget lade Sovjet flera länder i Östeuropa under sig vilket stängde länderna från väst.

Produktionsår:
2005
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaRamp om historia

Sverige under kalla kriget

Under 40 år spanade svenska militärer ut över Östersjön. Flygplan stod redo och kustartilleriet övade år efter år för att kunna stå emot en rysk invasion som aldrig kom.

Produktionsår:
2005
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRomernas historia 1900-tal

År av förföljelse

Romer är en av Sveriges nationella minoriteter men så har det inte alltid varit. Sverige har en historia av att ha förtryckt romer. En romsk grupp som utsatts för stark förföljelse är de resande. Resandes barn sattes på barnhem och kvinnor tvångssteriliserades. Resande tvingades även utstå skallmätningar och rasbiologiska undersökningar. Vi möter Kurt Magnusson och Marcela Kovacsova som båda diskriminerats av svenska myndigheter. Kurt tvångsomhändertogs som barn och Marcela har funnits med i ett olagligt register över romska medborgare.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Emerich Roth - vägen ut

Frågestund

Elever ställer frågor till Emerich Roth efter att ha sett och hört om hans upplevelser från Förintelsen under andra världskriget.

Fråga oss