Titta

Barnet och orden - om språk i förskolan

Barnet och orden - om språk i förskolan

Om Barnet och orden - om språk i förskolan

Förskolan har en enastående möjlighet att vara den plats där barns intresse för ord och andra språkliga uttryck utvecklas, och där deras naturliga språkglädje ska uppmuntras och stimuleras. Vi tar upp hur det verbala språket utvecklas, hur man arbetar när barnen i en grupp talar flera språk, hur språkstörningar tidigt kan upptäckas och behandlas, och hur barn med funktionshinder finner sina individuella former för kommunikation. Eftersom vuxnas eget språk påverkar barnen vänder vi oss inte bara till de som arbetar inom förskolan, utan även till alla andra vuxna som finns i barnens omgivning.

Till första programmet

Barnet och orden - om språk i förskolan : Vad är det som hindrar?Dela
  1. Först pratar man bäbisspråk-

  2. -och sen pratar man

    lite vanligare språk-

  3. -och lite vanligare språk

    och lite vanligare språk.

  4. Sen kan de prata.

  5. Det är munnen man pratar med.

  6. Jag ritade. Min tumme ritade.

  7. -Jag ritade så.

    -Blå. Då ska du lägga där.

  8. Det händer

    att barn inte hittar sitt språk-

  9. -och när orden väl kommer så

    förstår man inte vad ens barn säger.

  10. Då är det lätt

    att som förälder bli orolig.

  11. Barn med språkhinder måste tas på

    allvar och de måste få hjälp tidigt.

  12. Det ska det här programmet handla om.

  13. Carmela Miniscalco har

    arbetat som logoped i drygt tjugo år.

  14. Hon har skrivit en avhandling

    där hon har följt barn-

  15. -där man misstänker en språkstörning.

  16. I dag undervisar hon

    vid Göteborgs universitet-

  17. -och hon fortbildar personal ute på

    barnavårdscentraler.

  18. Carmela menar att ju tidigare man

    upptäcker en språkstörning-

  19. -desto större

    är möjligheten att hjälpa.

  20. Vad är en språkstörning? Är det

    när talet inte fungerar som det ska?

  21. Nej, det behöver inte vara

    bara talet som är påverkat.

  22. Talet är ett område

    som logopeden tittar på-

  23. -det andra är språket

    som är en vidare cirkel än talet.

  24. Den tredje och sista cirkeln man

    tittar på är kommunikationsförmågan.

  25. Man kan annars tro att talet

    är det centrala. Men så är det inte.

  26. Nej, så är det inte. Det är lätt att

    förstå varför man fokuserar på tal.

  27. En lekman kan uppfatta med sina öron

    att ett barn pratar omoget.

  28. För logopeden är det allvarligare-

  29. -om barnet har en svag vilja till

    kommunikation och turtagning-

  30. -eller om barnet har ett begränsat

    ordförråd och svårt att uttrycka sig.

  31. Det finns ett antal specialförskolor

    i Sverige som är språkförskolor.

  32. Nu ska ni få träffa tvillingarna

    Joshua och Jonas.

  33. De går på en förskola för barn

    med grav språkstörning.

  34. -Vem är Joshua och vem är Jonas?

    -Jag är Joshua.

  35. -Jag är Jonas.

    -Hur ser man det?

  36. -Jag har ett ärr på näsan.

    -Jag har en prick.

  37. Du har ett ärr på näsan

    och du har en prick.

  38. Jag märkte det först

    vid treårskontrollen-

  39. -och då låg de nästan 1,5-2 år efter.

  40. Ska du låta Jonas spela lite innan vi

    ska äta?

  41. De kunde några ord var. Men hörde att

    det fanns mönster i orden.

  42. Vill du ha det eller byter du?

  43. Men man förstod inte.

  44. Den är en otrolig frustration

    att inte förstå vad ens barn säger.

  45. Jonas! Sluta, du måste vara snäll.

  46. På deras gamla dagis

    grät de varje dag de skulle dit.

  47. De skrek och låtsades vara sjuka.

  48. Sen fick man höra att vissa barn

    bråkade med dem och retades.

  49. De satt för sig själva och lekte.

  50. Om de delades in i grupper kom

    pojkarna alltid i samma grupp-

  51. -och de andra barnen blev irriterade

    på att de inte kunde hänga med.

  52. -Det är mitt spel.

    -Ja, man får låna ditt spel.

  53. Jag vill ha mitt spel.

  54. Men när de bytte dagis

    så har det hänt en gång på två år-

  55. -som någon protesterat mot

    att gå till dagis.

  56. -Var går ni på dagis?

    -Jonas går på Delfinen...

  57. ...och Joshua på Sälen.

  58. Jonas går på Delfinen

    och Joshua går på Sälen.

  59. -Ja.

    -Vad heter hela dagiset?

  60. Förskolan.

  61. -Är alla tuggummin i munnen nu?

    -Ja.

  62. Bra. Så.

  63. Bra, jättebra.

    Och så tar vi upp det med läpparna.

  64. Jag tror vi låtar Joshua börja.

  65. Det blev två på en gång.

  66. Joshua, nu ska du och jag jobba.

  67. -Jag var nästan klar.

    -Vilken tur.

  68. -Varför jobbar du med Helena?

    -Helena är logoped.

  69. -Är Helena logoped?

    -Ja. Logoped.

  70. Joshua är en väldigt snäll kille som

    är väldigt mån om alla omkring honom.

  71. -So.

    -Just det. "So." Precis.

  72. Joshua har en språkstörning. Han har

    nu en åldersadekvat språkförståelse-

  73. -men däremot har han tidigare haft

    en låg språkförståelse-

  74. -och det har gjort att han har ett

    begränsat ordförråd för sin ålder.

  75. Han har stora grammatiska brister-

  76. -och en munmotorisk

    utvecklingsförsening-

  77. -vilket påverkar hans uttal väldigt

    mycket.

  78. -Kassa.

    -Bravo. Ska vi köra "Finns i sjön"?

  79. -Jag gillar "Finns i sjön".

    -Du gillar "Finns i sjön".

  80. -Har du "assi"?

    -Finns i sjön.

  81. -Då får du fråga mig.

    -Har du "masa"?

  82. Vi fokuserar mycket på Joshuas uttal-

  83. -och vi började jobba med s

    förra året.

  84. -Massa.

    -Massa, precis.

  85. Och det sitter bra nu.

  86. Jag har tänkt bygga vidare på det.

  87. -Har du "pusse"?

    -Ja.

  88. Språkstörning är något medfött.

  89. Det har hög ärftlighet.

  90. Det kan också bero på något som hänt

    under graviditet eller förlossning.

  91. Vems namn tror du att det blir,

    Joshua?

  92. Du tror att det blir ditt namn.

    Vill du prova då?

  93. Problemet sitter i hjärnan,

    men han är ju inte utvecklingsstörd.

  94. Han är helt normalbegåvad.

    Det är en smart kille.

  95. Det är enbart språket

    som är påverkat.

  96. -Vad står det nu då?

    -Joshua.

  97. Joshua tycker om att veta

    vad som ska hända under dagen.

  98. Han är hjälpt av bilder.

  99. Han vill vara i en mindre grupp-

  100. -där det inte är så många relationer

    att hålla reda på.

  101. Det betyder mycket för honom

    att vara med andra barn-

  102. -som har samma typ av svårigheter.

  103. De här barnen hamnar lätt utanför

    på en vanlig förskola.

  104. "Björk".

  105. -Finns det något s i "björk"?

    -Nej.

  106. -"Stam".

    -"Sam". Jag tror det.

  107. -Lyssna en gång till. "Stam".

    -Det var bra först.

  108. Ja, först var det. Bra.

    Här har vi stammen.

  109. -Ser ni ett s?

    -Ja. "Stam".

  110. Jättebra.

  111. I dag när ni bygger huset

    vill jag att ni gör-

  112. -ett hus tillsammans.

  113. -Ni hjälps åt.

    -Ett stort?

  114. I leken måste man prata med varandra

    och lyssna in den andra.

  115. -Okej? Ska vi hälla ut dem?

    -Ja.

  116. På det viset påverkar språket den

    sociala förmågan väldigt mycket.

  117. Joshua hade en period

    då han hade svårt att samarbeta.

  118. Han gick mest runt och tittade

    vad vi fröknar gjorde.

  119. Då har vi jobbat med

    att ha de här mindre grupperna.

  120. Det har hjälpt Joshua så i dag klarar

    han av att samarbeta med ett barn.

  121. Nu har vi utökat så att han ska klara

    av att samarbeta med två barn.

  122. Inom självkänslan

    så har vi jobbat mycket med-

  123. -att han ska kunna respektera

    ett nej från andra barn.

  124. Det har gått framåt, men han har

    fortfarande en ganska lång bit kvar.

  125. Titta nu har haren, ekorren och älgen

    fått flytta in i huset.

  126. -Vi gjorde ett lågt hus.

    -Ja, vad bra ni jobbade.

  127. Vi ska fortsätta med klossarna.

  128. Vet du vad jag vill veta, Joshua?

    Jag är nyfiken på vad ni gjorde-

  129. -på lekgruppen i dag.

  130. -Vi byggde med storlego.

    -Storlegot.

  131. -Ja, med de där djuren.

    -Med djuren. Här är jag.

  132. -Med haren, älgen och ekorren.

    -Oj.

  133. Den var fin.

  134. -Jag går baklänges.

    -Du går baklänges.

  135. Man kan inte se nåt.

  136. Hur tror du att deras vardag sett ut

    om de gått på en vanlig förskola?

  137. Jag tror deras språk skulle vara

    väldigt outvecklat mot vad det är nu.

  138. Det hade varit mera

    aggressioner och frustrationer.

  139. De blir frustrerade i dag

    i alla fall-

  140. -men det är inget mot

    vad de skulle ha varit.

  141. Jonas, var är du?

  142. -Nej, den.

    -Nej, du får inte.

  143. Jag såg inte

    så jag tycker vi börjar om.

  144. Vi har inte kommit någonvart ändå.

    Jonas får slå om tycker jag.

  145. Nej, jag har börjat.

  146. Jag har börjat gå.

  147. -Låt bli.

    -Jonas.

  148. Kan du välja

    ett annat spel som du gillar då?

  149. Joshua, vad säger du om det?

  150. Nu tittar alla på tärningen

    så att vi ser att det blir rätt.

  151. -Blå.

    -Då får du ta blå.

  152. Båda två har ett år kvar

    på förskoleåldern.

  153. Om Joshua gör likadan utveckling

    som han har gjort-

  154. -så kan han klara en vanlig skola

    med extrahjälp.

  155. Jonas behöver mer tid däremot.

  156. -Rött.

    -Ja, fast nu slog inte Joshua.

  157. Har man en grav språkstörning

    så finns ju den med hela livet.

  158. Joshua har en fördel i

    att han har en bra språkförståelse.

  159. Han har en grund att stå på.

  160. Den det kommer nog att ta tid

    innan hans tal ock språk-

  161. -är helt i nivå med hans ålder.

  162. Hur många Joshua och Jonas

    finns det i Sverige i dag?

  163. Ungefär vart tionde barn remitteras

    någon gång till logoped.

  164. Hälften av de här barnen

    har behov av mer långvariga insatser-

  165. -t.ex. behandling eller kontrollbesök

    under flera år.

  166. Men så grava språkliga problem

    som Joshua och Jonas har-

  167. -klassas som funktionshinder och det

    drabbar ungefär 1% av alla barn.

  168. -Hur ska man definiera språkstörning?

    -Som ett funktionshinder-

  169. -där man har rätt att ta del av

    lagen om stöd och service.

  170. De här barnen har också rätt till

    rehabiliteringens i sina insatser.

  171. Under reportaget jobbade pedagogerna

    mycket med tecken. Varför det?

  172. Det gör man för att det blir tydligt

    för ett barn vad ett ord är.

  173. Man kan t.ex. teckna "katt"

    och då ser barnet ordet i handen-

  174. -och kan själv forma ordet i handen

    samtidigt som de hör det.

  175. Om den omgivande miljön tecknar så

    underlättas barnets språkförståelse.

  176. -Så tydlighet är viktigt.

    -Tydlighet är viktigt.

  177. Är det något för en pedagog

    i en vanlig förskola?

  178. Absolut. Alla barn kan inte beredas

    plats i en språkförskola.

  179. Många får gå integrerade

    i vanliga förskolor-

  180. -och kanske har någon resursperson

    som kan få handledning av en logoped.

  181. Hur ser framtiden ut för någon

    som fått gå språkförskola?

  182. Vad har Joshua och Jonas framför sig

    i skolan och senare?

  183. Prognosen för grav språkstörning

    är tyvärr ganska dålig-

  184. -enligt flera uppföljningar.

  185. Barnen har fortsatta språkliga

    svårigheter framöver-

  186. -t.ex. med berättarförmåga men också

    med den läs- och skrivinlärning.

  187. Det får allvarliga konsekvenser

    för den fortsatta skolprestationen...

  188. -...och för arbetslivet.

    -Så de behöver stöd hela vägen?

  189. Ja. De behöver också fångas upp

    väldigt tidigt-

  190. -så att man går in under den

    naturliga språkutvecklingsperioden-

  191. -som är under förskoleperioden.

  192. En talstörning som har funnits

    i alla tider är stamning.

  193. Ett vanligt synsätt

    har varit att det inte går att bota-

  194. -utan att man ska lära sig

    att leva med stamningen.

  195. Med en ny metod som heter Lidcom

    är målet att man ska bli av med den.

  196. Ni ska få träffa Emil.

  197. Hej. Jag heter Emil.

  198. Emil, vill du ha mer mjölk?

  199. Är du... Kommer du ihåg...

  200. -När vi lekte med katterna?

    -Nej.

  201. Nej. När du...

  202. ...när du...

  203. ...drog ut katthuvudet?

  204. Kommer du ihåg mackapären som

    man kunde putta iväg två bilar med?

  205. Han var ganska sen

    med att börja prata.

  206. När han väl kom igång och började med

    treordsmeningar vid 2-3 års ålder-

  207. -så stammade han redan.

  208. Han... Om den...

  209. ...kommer sist...

  210. ...då...

  211. ...vinner han ändå.

  212. I den åldern är det vanligt

    att de har s.k. småbarnsstamning-

  213. -så vi tänkte hela tiden att det

    kommer att försvinna.

  214. Vad fick ni för råd på

    barnavårdscentralen?

  215. Sköterskan trodde

    att det var småbarnsstamning-

  216. -och att det kommer att växa bort.

    När han kommer ifatt med talet-

  217. -så kommer det att lösa sig.

  218. Bvc har orimligt stor makt över

    småbarnsföräldrar i Sverige i dag.

  219. Som småbarnsförälder så följer man

    gärna de råd som bvc ger.

  220. Det har väl inte alltid varit bra.

  221. Man får fundera lite själva

    vad man vill och tror på.

  222. -Mamma och jag har aldrig lekt det.

    -Jag förstår.

  223. Men låt Emil berätta.

  224. Och sen blev det värre och värre

    ju äldre han blev, tyckte vi.

  225. Då kände vi att vi måste kolla

    om vi kan göra något åt det.

  226. För det kommer inte att växa bort.

  227. Nu startar vi klockan.

    Nu är det mjuka stunden.

  228. Molly mus.

  229. Kan du berätta vad hon har på sig?

  230. -Tröja och byxor.

    -Vad är det för färg och mönster?

  231. Randigt och grönt, vitt och rött.

  232. -Du sa allt det supermjukt.

    -Vad gör ni nu?

  233. -Nu har vi vår dagliga träning.

    -Ett paraply.

  234. Det sa du också mjukt.

    Då ska du lägga den på din.

  235. -Vad går den ut på då?

    -Det går ut på att jag ska berömma...

  236. ...med att säga "mjukt" varje gång

    han säger någonting utan att stamma.

  237. Om han stammar ska jag be honom

    korrigera sig. Oftast går det bra.

  238. Om han får 2-3 gånger på sig

    så går det bra.

  239. Vad betyder det här då?

  240. Att vi ska sluta. Jag är färdig.

  241. -Ja.

    -Jag vann.

  242. Jag tycker det är jobbigt.

  243. -Varför är det jobbigt?

    -För man måste säga så mycket.

  244. Man får säga, typ...

    "Det är en giraff."

  245. Det är jobbigt.

  246. Först var jag inte stammig,

    men nu är jag inte så stammig.

  247. Inga har retat honom eller skojat

    med honom för att han stammar.

  248. Det har inte varit någonting.

  249. Som förälder är man rädd att det

    kommer i skolan-

  250. -när de ska stå inför klassen

    och redovisa.

  251. Därför känns det bra om vi kan få ner

    det här tills han börjar skolan.

  252. Vi ska släcka.

  253. De här veckovisa besöken hos

    logopeden tycker Emil att är roliga.

  254. De ser han fram emot.

  255. Men nackdelen är att han är

    på gränsen till att vara för gammal.

  256. Det här funkar bäst på barn

    mellan två och fem år.

  257. Emil var ju fem och ett halvt

    när vi kom dit.

  258. Men vi tänkte

    att det är värt ett försök.

  259. -Jaha, Emil.

    -Emil, det är våran tur.

  260. -Hur har det varit veckan som gått?

    -Det har varit lite upp och ner.

  261. Det har gått upp lite mer, som du sa

    att det fanns risk för förra veckan.

  262. Efter jullovet så tycker jag

    att han gått upp lite till femmor.

  263. Den metod jag använder

    är lidcom-programmet.

  264. Det unika med det är att man arbetar

    tillsammans med barn och föräldrar-

  265. -för att ta bort barnets stamning-

  266. -till skillnad från andra terapier

    där vi arbetar med barnens stamning-

  267. -och att minska den men framför allt

    göra barnet mer accepterande.

  268. Jag börjar.

  269. Då får ni ha lite mjuka stunden nu

    och visa mig hur ni gjort.

  270. -Mörkguld.

    -Det sa du jättemjukt. Är det pengar?

  271. Det är något som kan stå...

  272. -Supermjukt.

    -...och har bara två ben.

  273. -Nej, jag vet inte.

    -Ska jag visa dig?

  274. -Ja, den var supersvår.

    -En väckarklocka.

  275. Du, det var mjukt. Den var svår.

    Supersvår.

  276. Nu är det slut för i dag.

  277. -Säg hej då innan du går.

    -Hej då.

  278. Just nu går det åt rätt håll,

    helt klart.

  279. Fast det tar tid.

  280. Vi hoppas på att det kommer

    att försvinna helt.

  281. Om det inte gör det men vi kan få ner

    det till väldigt lite stamning-

  282. -så är ju Emil ändå hjälpt av det.

  283. Vad säger du om lidcom-metoden

    som vi sett nu?

  284. Den verkar ha fått fina resultat

    internationellt sett-

  285. -och den utvärderas i Sverige-

  286. -och man hoppas

    att fler får ta del av den.

  287. Min dotter hakade upp sig på ord

    under en period-

  288. -men det gick över och det var något

    slags småbarnsstamning.

  289. Det är viktigt det du säger att man

    ska skilja på småbarnsstamning-

  290. -och mer befäst stamning.

  291. Småbarnsstamning kan yttra sig som

    att barnet tar om hela småord-

  292. -eller initiala stavelser

    i början av meningar, t.ex...

  293. -..."Ko ko ko kom nu, pappa."

    -Det låter bekant.

  294. Men däremot om orden

    går sönder mellan ljuden-

  295. -så att det blir mer "k k k kom nu"-

  296. -och barnet kämpar eller stampar

    eller undviker ögonkontakt-

  297. -då är det ett varningstecken på

    att den är mer befäst-

  298. -och ett problem för barnet

    och då ska man söka hjälp.

  299. Vill du veta mer om stamning eller

    lidcom-metoden som vi berättat om-

  300. -så gå in på webben:

    www.ur.se/barnetochorden

  301. Våra barn rör sig för lite i dag och

    det är egentligen helt vansinnigt-

  302. -för rörelse är bra för mycket. Det

    är t.ex. en nyckel för inlärning-

  303. -inte minst när det gäller språket.

  304. Vi har en medveten satsning

    på rörelse.

  305. Vi tycker att i dagens samhälle

    sitter barn stilla för mycket.

  306. Då tycker vi att på förskolan ska det

    finnas tillfälle att röra på sig.

  307. Man blir glad av att röra sig.

    Man känner sig nyttig och duktig-

  308. -och man känner att man får utlopp

    för sin energi.

  309. Förelse är viktigt

    för all form av inlärning.

  310. Har man kontroll på sin kropp

    då har man lättare att lära in-

  311. -och man får

    ökad självsäkerhet och självkänsla.

  312. -Är foten i ordentligt?

    -Ja.

  313. Nu ska vi ha skridskoskola. De flesta

    har aldrig stått på skridskor-

  314. -när de kommer hit. Nu är det

    fjärde gången som de ska åka.

  315. Ni ska börja med en hinderbana.

    Titta först nu när Johan åker.

  316. Och sen ska ni göra likadant.

  317. Oj.

  318. Så.

  319. Bra, Sara.

  320. Det här kommer att ta lång tid.

  321. Jättebra. Vad duktiga ni är.

  322. De ska lära sig att det inte

    är farligt att ramla-

  323. -och att man kan resa sig upp

    och att man vågar försöka.

  324. Hej knäna.

  325. Hej skridskorna.

  326. Hej isen.

  327. Och nu ramlar jag.

  328. Vi försöker lära allting genom lek.

    Man tränar kondition-

  329. -på ett litet smygsätt

    samtidigt som man har roligt.

  330. Du har sagt att man måste

    upptäcka och ge sig på-

  331. -problem med språkutveckling tidigt.

    Varför är det så viktigt?

  332. Tiden för den optimala lärningen-

  333. -när barnet har en chans att lära sig

    språk och kommunikationsförmåga-

  334. -är från det att man är nyfödd-

  335. -och under förskoleåren

    som vi pratat om.

  336. Det är då det händer.

  337. Då grundläggs förutsättningarna för

    kommande läs och skrivinlärning.

  338. Det låter som att alla förskolor

    borde vara språkförskolor.

  339. Många förskolor

    jobbar språkinriktat redan i dag-

  340. -men det har med medvetandegraden

    att göra. Det är viktigt att tala om-

  341. -hur stort problemet kan bli om man

    inte får den hjälp man behöver.

  342. Textning: Henrik Johansson
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Vad är det som hindrar?

Avsnitt 3 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Om olika typer av språkstörningar och språkförsening. Gäst är logopeden och forskaren Carmela Miniscalco som beskriver vad en språkstörning är. Att det handlar om tal och uttal, men också om språkförståelse och om viljan att kommunicera med andra. Vi möter ett par tvillingbröder med grava språkstörningar som går på språkförskola. Vi får en inblick i logopedernas sätt att träna och förhålla sig till språkförskolans elever och pojkarnas mamma berättar vad språkförskolan betytt för deras språkutveckling. I Västerås använder man en ny metod för att få bort stamning. Lidcombemetoden är ny i Sverige och handlar om målmedveten träning som sätts in i mycket tidig ålder. I Rågsved arbetar man med mycket rörelser i förskolan.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Förskolepedagogik, Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Fysiska funktionsnedsättningar
Ämnesord:
Elever med särskilda behov, Förskolan, Logopedi, Talstörningar hos barn, Talsvårigheter, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Barnet och orden - om språk i förskolan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarnet och orden - om språk i förskolan

Allra första språket

Avsnitt 1 av 8

Hur kan man som förskollärare hjälpa de minsta barnen att utveckla sitt språk?

Produktionsår:
2006
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarnet och orden - om språk i förskolan

Barn är rika på språk

Avsnitt 2 av 8

Hur ska man bemöta barn från flerspråkiga familjer? Vi har besökt tre förskolar som har olika syn på detta.

Produktionsår:
2006
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarnet och orden - om språk i förskolan

Vad är det som hindrar?

Avsnitt 3 av 8

Om olika typer av språkstörningar och språkförsening.

Produktionsår:
2006
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarnet och orden - om språk i förskolan

Alla ska med

Avsnitt 4 av 8

Om språkstimulans för barn med funktionshinder. Vi möter Ossian som har Downs syndrom och Emilie som är blind.

Produktionsår:
2006
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarnet och orden - om språk i förskolan

Fingertopparnas språk

Avsnitt 5 av 8

Hur kommunicerar barn som varken ser eller hör? Vi träffar Felix som är dövblind.

Produktionsår:
2006
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarnet och orden - om språk i förskolan

Lära läsa tidigt

Avsnitt 6 av 8

Är det förskolans uppgift att lära barn att läsa? Och hur ska det i så fall gå till?

Produktionsår:
2006
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarnet och orden - om språk i förskolan

Vuxet och vildvuxet språk

Avsnitt 7 av 8

Barn som säger fula ord i förskolan tillrättavisas. Men vem säger till personal som skäller på barnen? Om effekterna vuxnas språk och beteende har på barnen.

Produktionsår:
2006
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarnet och orden - om språk i förskolan

Språkets gåta

Avsnitt 8 av 8

Hur går det till när barn lär sig att tala?

Produktionsår:
2006
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaFrån vardagssnack till skolspråk

Att stötta elevens lärande

Om explicit individuell stöttning av elever. Lärarfortbildaren Maria Wiksten förklarar begreppet scaffolding och hur olika stöttor kan byggas runt elevens kunskaper. Studiehandledning och s.k. begreppskort används i Michael Öhlins högstadieklass. Pedagogen Karin Pettersson arbetar med metoden Reading to learn och gymnasieläraren Ingegerd Norder har språkutvecklande undervisning med lässtrategier i sin förberedande flerspråkiga klass. Experterna Jilda Sürüp och Hülya Basaran talar om flerspråkighet och om vikten att främst bedöma flerspråkiga elever utifrån deras kognitiva kunskapsnivå.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaLärarrummet

Sommarjobb som forskare

På St Petri gymnasium i Malmö satsar man på att arbeta på ett mer vetenskapligt sätt. Yasmin Ahmad har fått stipendium från St Petri för att följa en forskare. Nu sommarjobbar hon på Alnarps lantbruksuniversitet där hon handleds av Ramesh Vetukuri, forskare i växtskyddsbiologi.

Fråga oss