Titta

Barnet och orden - om språk i förskolan

Barnet och orden - om språk i förskolan

Om Barnet och orden - om språk i förskolan

Förskolan har en enastående möjlighet att vara den plats där barns intresse för ord och andra språkliga uttryck utvecklas, och där deras naturliga språkglädje ska uppmuntras och stimuleras. Vi tar upp hur det verbala språket utvecklas, hur man arbetar när barnen i en grupp talar flera språk, hur språkstörningar tidigt kan upptäckas och behandlas, och hur barn med funktionshinder finner sina individuella former för kommunikation. Eftersom vuxnas eget språk påverkar barnen vänder vi oss inte bara till de som arbetar inom förskolan, utan även till alla andra vuxna som finns i barnens omgivning.

Till första programmet

Barnet och orden - om språk i förskolan: Alla ska medDela
  1. Först pratar de liksom bebisspråk.

  2. Sen pratar de lite vanligare

    språk...och lite vanligare språk...

  3. ...och lite vanligare språk.

  4. Sen kan de prata.

  5. Det är munnen man pratar med.

  6. En förskola för alla innebär att alla

    barn utifrån sina förutsättningar-

  7. -ska få utveckla sitt språk.

    Hur är det då med funktionshinder?

  8. Kan man gå i vanlig förskola om man

    är blind eller har Downs syndrom?

  9. Ulf Jansson är professor i pedagogik-

  10. -med inriktning på

    barn med funktionshinder.

  11. Han tycker att de här barnen

    ska gå i vanliga förskolor-

  12. -och att förskolan alltid, så långt

    det går, måste anpassas till barnet.

  13. Kan förskolor anpassa sin verksamhet

    för barn med funktionshinder?

  14. Ja, anpassa

    kan ju betyda olika saker.

  15. Man kan tala om en fysisk anpassning

    - att ordna rum och utrustning-

  16. -för varje barn.

  17. Då betyder ett rörelsehinder eller

    en synskada väldigt olika saker.

  18. Så det är svårt att säga.

    Men på det sociala området-

  19. -finns det möjligheter

    att anpassa hur vi bemöter barnet.

  20. Våra värderingar, hur vi ser på

    att barn med olika förutsättningar-

  21. -har aktiviteter ihop.

  22. Så på det sociala planet

    kan man göra väldigt mycket?

  23. Det ska du få berätta mer om,

    men först ska vi få träffa Ossian.

  24. Han har Downs syndrom

    och för att utveckla hans språk-

  25. -har personalen

    tagit hjälp av Karlstadsmodellen.

  26. En modell där man använder tecken

    för att han ska lära sig att tala.

  27. -Ossian? Hej.

    -Hej!

  28. Nu springer jag, nu springer jag

    Nu springer jag

  29. Nu springer jag, nu springer jag

    Nu springer jag

  30. ...och ro i vår lilla båt

  31. Sjön är stor, den är stor

  32. Och det kommer vågor

  33. Stor våg, liten våg

  34. Stor våg, liten våg

  35. Stor våg, liten våg

  36. Vatten går i vågor

  37. Ossian är en glad liten kille.

  38. Han vill umgås med människor helst

    av allt och kommunicera med andra.

  39. Ossian har Downs syndrom.

  40. Det är lättare för honom

    att lära sig ett tecken än ett ord.

  41. Nu ska vi till dagis.

  42. Han måste kunna kommunicera

    med oss och med dagis.

  43. Om inte de kan teckna,

    så kan inte han bli förstådd av dem.

  44. -Ett, två , tre och...

    -Kom in.

  45. -Kom.

    -Hej, Ossian.

  46. I början så jobbade jag och Ulrika

    tillsammans med Ossian.

  47. Då hade jag

    gjort mycket mer än henne.

  48. Ska vi jobba?

  49. Det är så roligt för nu

    är Ulrika mycket bättre än jag.

  50. Hon är pedagog och

    har verkligen tagit till sig det här.

  51. Ossian älskar att vara med Ulrika

    och träna med henne.

  52. Den här tar vi - en påse.

  53. Oj.

  54. Vem är här i?

  55. Bobo, ja.

  56. Där var Bobo! Diddi, Babba och Bibbi.

  57. Titta...Diddi!

  58. Här är Bibbi och Diddi.

  59. Kan du göra tecknet, Ossian?

    Kan du teckna? Häst.

  60. Ossians föräldrar önskade att vi

    skulle jobba efter Karlstadsmodellen.

  61. Ja, vad är det? En häst.

  62. Vi tränar tecken och språkljud.

  63. Målsättningen är

    att Ossian ska kunna tala.

  64. Att han ska kunna

    använda ett talat språk.

  65. En häst.

  66. Bra jobbat, Ossian.

    Lägg ner alla korten.

  67. Ossian?

  68. Han ska ha kompisar där vi bor.

    Vi ska inte behöva åka på träffar-

  69. -där det bara finns handikappade barn

    utan han ska ha kompisar där vi bor.

  70. Titta!

  71. Oj, oj, oj...

  72. Om han kommer ikapp sina jämnåriga

    blir det lättare att få kompisar.

  73. Ge mig en kloss. Tack!

  74. Ossian, titta!

  75. Röd, röd, röd

    är dräkten som jag bär

  76. Allt som är rött, rött

    tycker jag är vackert

  77. För min vän är lilla jultomten

  78. Vill du ha nappen, Ossian?

  79. Hej, ska du ha nappen?

  80. Stay awake

  81. don't close your eyes

  82. Don't wake now

    upon your bed

  83. Thalia var en klassisk förlossning

    där allt var som på rosa moln.

  84. Ossian var inte alls så, utan det

    var sorg och glädje på en gång.

  85. Man fick en broschyr

    där det står om alla-

  86. -sjukdomar han kan få och att han

    förmodligen inte får några kompisar.

  87. Den var väldigt svartmålad.

  88. Sov gott. Jag älskar dig.

  89. Godnatt. Sov gott.

  90. Jag ser det inte alls så svart.

    Jag ser Ossians framtid som ljus.

  91. Båt, ja. En båt.

  92. Båt! Ja, titta. Och där var en fågel.

  93. Ingen av oss har jobbat

    med något barn med Downs syndrom.

  94. Karlstadsmodellen hade jag läst om

    men mer visste inte jag om det.

  95. -Kiss och bajs.

    -Ossian? Vill du ha smörgås?

  96. Vi fick gå en teckenkurs,

    hela personalen-

  97. -så att alla

    skulle kunna kommunicera med Ossian.

  98. Ossian var ju så liten när han

    började, så vi var på samma nivå.

  99. Ossian och vi. Vi upptäckte

    teckenspråket tillsammans-

  100. -och vi tyckte

    att det var fantastiskt roligt.

  101. Barnen smittades också av vår glädje

    över att kunna några tecken.

  102. -Groda!

    -Vet ni vad som finns i påsen?

  103. -Nej.

    -En sköldpadda.

  104. ...ej svansar hava de

  105. Ej öron, ej öron

    ej svansar hava de

  106. Ko-ack ack ack, ko-ack ack ack,

    ko-ack ack ack ack ka

  107. Vill du dricka mjölk?

  108. -Vill du inte ha det?

    -Ja, titta!

  109. Ja, mjölk.

    Är det en häst, tror du? En ko.

  110. Mu!

  111. Nu har Ossian

    varit här i drygt ett halvår.

  112. Så småningom

    kommer det ju ord till tecknen.

  113. Till exempel har han slutat använda

    tecken till "titta" och "nej"-

  114. -för det säger han så tydligt nu.

  115. -Nä men.

    -Nä men, hej!

  116. -Nu kom mamma.

    -Ossian är så våt på sina byxor...

  117. -...och skor!

    -Oj!

  118. -Hur gick det med träningen?

    -Jättebra.

  119. Vad bra.

  120. Och jag tränade i går. Jag tycker det

    går så dåligt med de där djuren nu.

  121. Det är dags att byta där tror jag.

  122. -Nu kommer Thalia också.

    -Ja, nu kommer Thalia.

  123. Nu får ni gå hem.

  124. -Hej.

    -Hej, vad bra att du är här.

  125. Det känns viktigt

    att förskolan har varit med.

  126. Det är svårt i ett förhållande

    att stödja varandra.

  127. "Kan inte du träna honom? Jag

    har fullt upp." Det finns en press.

  128. Då är det jättebra

    att det finns en tredje part-

  129. -som bryr sig om att Ossian tränas.

  130. Du kan bara ropa om du behöver hjälp.

  131. -Kan du göra det, pappa?

    -Okej, Thalia.

  132. Om något av våra barn kommer att

    fortsätta teckna är det nog Thalia.

  133. Stol.

  134. Ossians utvecklingsstig i framtiden-

  135. -är att ersätta tecknandet med tal.

  136. Titta! Bada.

  137. Bada.

  138. Han tankar just nu upp

    med massor med språk.

  139. Och det börjar visa sig nu

    att det tecknandet vi har gjort-

  140. -gör att han

    börjar kunna kommunicera.

  141. Vad tråkigt det hade blivit

    om han hade suttit där ett helt år-

  142. -för att han inte kunde teckna

    att han ville ha nappen.

  143. Jacka, ja. Bra.

  144. Jag vet inte

    hur väl han kommer att kunna prata.

  145. Men jag hoppas och tror ju

    att han kommer att prata flytande.

  146. Mitt mål är han ska göra det

    och att jag ska hjälpa honom.

  147. Ja, titta. Ska du pussa Bobo?

  148. Får mamma pussa Bobo?

  149. -Vad tänker du när du ser det här?

    -Jag ser ju glädjen hos Ossian.

  150. Att finnas med bland de andra.

    Att vara en i gruppen-

  151. -och ta del av det. Det är det första

    jag märker för det är så tydligt.

  152. Vad betyder det för språkutvecklingen

    att han är i en vanlig barngrupp?

  153. Ja, att det är en språklig miljö.

    Att det händer saker hela tiden.

  154. Att han märker att man

    använder tal, tecken och uttryck-

  155. -för att tala om saker för varandra,

    och att han själv dras in i det.

  156. Vad innebär det för de andra barnen?

  157. Downs syndrom innebär ju en olikhet.

  158. Ossian är ett barn bland andra,

    men det finns också en skillnad.

  159. En kognitiv nedsättning som gör

    att han tankemässigt är annorlunda.

  160. Det kan de andra barnen

    lära av och förstå.

  161. Studier visar att barn

    har en förmåga redan i förskolan-

  162. -att anpassa sig till såna med andra

    tankemässiga förutsättningar.

  163. -Det är en nyttig utveckling.

    -Det låter bra men finns det problem?

  164. Om vi tar den fria leken

    som är vanlig på förskolan-

  165. -så innebär det att Ossian

    kan ha svårt att förstå leken.

  166. Lek handlar om att låtsas.

  167. Stolar på en rad är ett tåg,

    eller en burk är en raket.

  168. Just den förvandlingen

    är svår att förstå.

  169. Det kan skapa problem

    och konflikter i en leksituation.

  170. Hur ska man som pedagog förhålla sig

    till att nån i gruppen är annorlunda?

  171. Man ska lita på att barn klarar av

    det - både Ossian och hans kompisar.

  172. Att de har metoder

    för att lösa konflikter som uppstår-

  173. -för att tala med varandra

    och för att förstå varandra.

  174. Det är viktigt

    att inte moralisera kring det.

  175. Att inte förebrå de andra barnen för

    att de inte alltid förstår Ossian-

  176. -utan att de håller på sitt. Det

    kan bli konflikter men de kan lösas.

  177. Det är också ett sätt

    att avmystifiera funktionshindret.

  178. Att det inte ställer jättekrav,

    utan att man får vara den man är.

  179. Både Ossian

    och hans kompisar får vara det.

  180. För Ossian var ju tecken ett bra stöd

    när han skulle hitta sitt språk.

  181. Men hur är det om man är blind

    och alla andra på förskolan kan se?

  182. -Till den... Till den...

    -In i ditt rum skulle du gå.

  183. Till den... Till den...

  184. -Så går du på mattan rakt fram.

    -Och till den.

  185. Så har du den runda mattan.

    Och vad kommer efter runda mattan?

  186. Näsmattan.

  187. Ska vi ta "Idol", "Hits for Kids"-

  188. -eller ska vi ta "Chapeau-Claque"?

  189. -Åh, det är ju Ted Gärdestad.

    -Ja, den är bra.

  190. -Hamnade den upp och ner?

    -Ja, det gjorde den.

  191. Så, ja.

  192. Jag kunde!

  193. Emelie föddes för tidigt i vecka 23.

    Extremt för tidigt.

  194. Och...då började

    ett antal ögonoperationer-

  195. -som gjorde

    att hennes näthinnor lossnade.

  196. Och det ledde till

    att hon är så gott som totalt blind.

  197. -Och den här... Titta.

    -Det var första gången vi träffades.

  198. Och så förstod de

    att jag var din bebis.

  199. På den bilden ligger du och vilar,

    och bredvid dig ligger det en nalle.

  200. Den här nallen.

  201. -Åh, vad gullig!

    -Vad hade pappa på huvudet?

  202. Tomteluva! Han var jättetomte

    och du var mellantomte.

  203. -Och vad var du, då?

    -Jag var en liten tomte.

  204. -Apelsiner... Jättemånga apelsiner.

    -Vad hände sen?

  205. När vi skulle välja förskola åkte

    vi runt och tittade på de i närheten-

  206. -eftersom det inte finns

    särskilda förskolor för synskadade.

  207. Det tycker vi är jättebra.

  208. Det som är viktigt är att det

    inte får knytas upp till en person.

  209. En person är Emelies resurs, men

    de andra är också med henne mycket.

  210. Är den personen sjuk,

    så kan Emelie ändå gå på dagis.

  211. Idag är det Britt-Marie som är

    resurs, och det funkar jättebra.

  212. Ha en jättemysig dag.

  213. -Hej, Emelie!

    -Vad gör du?

  214. Känn här, ska du få känna.

    Vad är det?

  215. -Äpplen.

    -Ja, jag skär äpplen till samlingen.

  216. Titta! Tack så mycket.

    - Elvin hjälper mig.

  217. Här sitter Elvin...

    och han har en kniv i handen.

  218. Man kan sticka sig.

  219. -"God morgon kära du, klockan är"...

    -Tio!

  220. -Ja.

  221. Milla?

    "Jag slog mitt ben på en otäck"...

  222. -Råtta.

    -Sten. Bra!

  223. -Sten.

    -Emelie? Nu kommer det till dig.

  224. "Lisa blev så full i skratt

    när hon såg en lustig"...

  225. -Katt!

    -Vad bra!

  226. Och på den här lappen

    står det "A".

  227. En av Emelies

    största passioner är språket.

  228. -Stavelser kom väldigt tidigt.

    -Hon var ett när hon började prata.

  229. Alfabetet lärde hon sig

    i samband med vår första utlandsresa.

  230. Då var hon tre år

    och kunde alfabetet.

  231. -Vilka ord är det som börjar på "Y"?

    -Yxa...

  232. -Mera...

    -Yngve...

  233. -Mera... Ylva.

    -Ylva.

  234. Det är vackert.

  235. Jag har inte träffat några andra

    gravt synskadade barn.

  236. Jag vet inte om det är särskilt

    för dem att de leker med ord...

  237. -...men hon är ju så road av det.

    -Vilken apsort börjar på "G"?

  238. Sen är det ju så...

  239. ...att det inte alltid är säkert

    att hon förstår innebörden i ett ord.

  240. Därför får man ge henne så mycket

    upplevelser som man bara kan.

  241. Nu ska vi gå på upptäcktsfärd.

  242. -Det känns lite läskigt.

    -Ja, det gör det.

  243. Nu går vi upp på den här.

    Det är en bus-sten.

  244. Små stenar!

  245. Emelie, jag står på en liten sten.

  246. Man får tänka till så att man inte

    lägger locket på hennes möjligheter.

  247. Det krävs inte så mycket. Det krävs

    bara inlevelseförmåga och fantasi-

  248. -och att man försöker sätta sig in i

    vad hon behöver och inte är rädd.

  249. -Vad många bra låtar du kan.

    -Det var "Tjirre-virre-vippen".

  250. -Känner du igen den?

    -Ja, det lät lite grann som den.

  251. -Vad är "simmelimaka"?

    -Det är ju i ramsan.

  252. -Hur går den?

    -Kuckelimaka, simmelikaka...

  253. -Simmelimaka, kuckelikaka.

    -Ja, så var det.

  254. Ärtan, pärtan, piff, paff, puff.

  255. Äppel-gruppen är en grupp

    för små, gravt synskadade barn.

  256. Den är till för att de ska få träffa

    andra barn som inte ser.

  257. På andra dagis

    ser de andra barnen och flyttar sig-

  258. -och de

    räcker fram händerna automatiskt.

  259. Men det gör man inte som blind.

  260. Det viktiga är att vi beskriver

    hur man leker på olika sätt.

  261. Ska man göra vissa rörelser måste man

    ju visa direkt på barnens kroppar.

  262. Vi syntolkar vad som händer i gruppen

    så man vet vad alla i gruppen gör.

  263. Jag skickar bollen till dig.

  264. -Jag skickar bollen till dig.

    -Tack!

  265. Nu sitter vi rygg mot rygg.

  266. Ska vi sjunga

    "Rygg mot rygg vi gunga"?

  267. Ja, det kan vi göra.

  268. Gunga, gunga, gungeli-gunga...

  269. Två...

  270. De står långt in i skåpet.

  271. -Och tre...

    -Tre.

  272. Till dig.

  273. Och fyra...till mig.

  274. -Nu har jag redan kommit.

    -Och fem...till dig.

  275. Ja, det var till alla.

  276. Ett barn som inte kan se ger ju

    en ytterligare dimension på livet.

  277. Barnen får upptäcka att världen kan

    te sig helt annorlunda för nån annan.

  278. Det blir ganska uppenbart med Emelie.

  279. Vill du ha ris?

  280. -Ska du ta själv eller inte själv?

    -Jag ska ta själv.

  281. -Hela grisen!

    -Hela fisen.

  282. Och nu fick vi en ko!

  283. Mu, mu, mu!

  284. Det var en gång två tomater

    som var ute och gick.

  285. Då kom det en bil

    och körde på den ena tomaten.

  286. Då sa den andra tomaten:

    "Äh, kom nu ketchup så går vi."

  287. Emelie är verkligen rik i sitt språk.

    Är hon ovanlig?

  288. Det kanske inte är

    så ovanligt hos blinda barn.

  289. Man får ju tänka på att de här barnen

    inte har några synintryck.

  290. Väldigt mycket

    av deras sinnesintryck är verbala.

  291. Det ljudmässiga tar väldigt stor

    plats och får en stor betydelse.

  292. Bland ljuden

    så är språkljuden mycket speciella-

  293. -därför att språkljuden gör henne

    till medlem i ett socialt sammanhang.

  294. Då är historien ett tecken på-

  295. -att hon vill vara med och dela

    kamrathumorn - den man skrattar åt.

  296. Därför är just den historien viktig.

  297. Är det så att omsorgen om ett

    avvikande barn kan ta över ibland?

  298. Det kan lätt bli så att

    ett barn med funktionsnedsättning-

  299. -blir föremål för just omsorg.

    Det är en väldig massa människor...

  300. Det är en massa specialister

    inom och utanför förskolan-

  301. -som kommer in och har befogade

    synpunkter på vad Emelie behöver.

  302. Men den här starka vuxenuppvaktningen

    behöver balanseras-

  303. -mot att man faktiskt jobbar

    för att hon får vara barn bland barn.

  304. Förskolan är inte en enhetlig miljö.

  305. Förskolan är

    en väldig massa skiljda aktiviteter.

  306. Ibland kan man säga att det är olika

    kulturer som samgår i förskolan.

  307. Man kan tala om en lärkultur -

    att förskolan är inriktad på lärande.

  308. Man kan tala om en omsorgskultur-

  309. -som skapar en trygg

    och bra miljö för barnen.

  310. Sen finns det också en kamratkultur.

  311. Det är den plats där barn

    möter andra jämnåriga barn-

  312. -och utvecklar sitt alldeles

    egna språk och sätt att vara.

  313. Sin humor, sina lekar...sin barnstil.

  314. Den här kamratkulturen är

    en väldigt viktig del av förskolan-

  315. Man kanske inte ser

    så mycket av den här på filmen-

  316. -men den stora utmaningen är att

    hjälpa Emelie att få en plats i den.

  317. Om man tittar framåt nu

    för Emelie och Ossian.

  318. Är det bra för dem att fortsätta

    gå i en vanlig barngrupp i skolan?

  319. Ja, för Emelie och barn som är blinda

    finns det inga specialskolor-

  320. -och då handlar det

    om att göra en bra anpassning.

  321. För Ossian finns möjligheten att

    välja en vanlig skola eller särskola-

  322. -där man arbetar med mindre grupper

    och anpassad verksamhet.

  323. Det är ett val familjen får göra

    i samråd med skola och förskola.

  324. Mer om att vara funktionshindrad

    i förskolan hittar ni på vår hemsida.

  325. Där får ni också

    läsa om Karlstadmodellen.

  326. Här ska ni få höra på en liten sak.

  327. Nu kommer den där saken igen.

  328. A-poj, a-poj, a-poj...

  329. Textning: David Lind
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Alla ska med

Avsnitt 4 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kan den vanliga förskolan vara en språkstimulerande miljö för barn med speciella behov? Vi får möta Ossian som har Downs syndrom och Emilie som är blind. Ossian taltränas i förskolan enligt Karlstadmodellen, där man använder tecken som stöd, och Emilie går i Äppelgrupp där verkligheten syntolkas för barnen. Gäst är Ulf Janson, professor i pedagogik vid Stockholms universitet med inriktning på barn med funktionshinder.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Förskolepedagogik, Pedagogiska frågor > Specialpedagogik, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Barn med funktionsnedsättning, Elever med särskilda behov, Förskolepedagogik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Barnet och orden - om språk i förskolan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarnet och orden - om språk i förskolan

Allra första språket

Avsnitt 1 av 8

Hur kan man som förskollärare hjälpa de minsta barnen att utveckla sitt språk?

Produktionsår:
2006
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarnet och orden - om språk i förskolan

Barn är rika på språk

Avsnitt 2 av 8

Hur ska man bemöta barn från flerspråkiga familjer? Vi har besökt tre förskolar som har olika syn på detta.

Produktionsår:
2006
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarnet och orden - om språk i förskolan

Vad är det som hindrar?

Avsnitt 3 av 8

Om olika typer av språkstörningar och språkförsening.

Produktionsår:
2006
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarnet och orden - om språk i förskolan

Alla ska med

Avsnitt 4 av 8

Om språkstimulans för barn med funktionshinder. Vi möter Ossian som har Downs syndrom och Emilie som är blind.

Produktionsår:
2006
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarnet och orden - om språk i förskolan

Fingertopparnas språk

Avsnitt 5 av 8

Hur kommunicerar barn som varken ser eller hör? Vi träffar Felix som är dövblind.

Produktionsår:
2006
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarnet och orden - om språk i förskolan

Lära läsa tidigt

Avsnitt 6 av 8

Är det förskolans uppgift att lära barn att läsa? Och hur ska det i så fall gå till?

Produktionsår:
2006
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarnet och orden - om språk i förskolan

Vuxet och vildvuxet språk

Avsnitt 7 av 8

Barn som säger fula ord i förskolan tillrättavisas. Men vem säger till personal som skäller på barnen? Om effekterna vuxnas språk och beteende har på barnen.

Produktionsår:
2006
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarnet och orden - om språk i förskolan

Språkets gåta

Avsnitt 8 av 8

Hur går det till när barn lär sig att tala?

Produktionsår:
2006
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Begripliga kunskapskrav för gymnasiet

Det finns några problem de flesta lärare känner igen. Hur bedömer man en elev som uppfyller kraven i nästan alla moment, men saknar några nästan helt? Det finns lösningar, menar Johan Falk, gymnasielärare i NO och matematik. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Barnen som skollagstiftarna glömde

Lavinia är 14 år och har pendlat mellan Uppsala och Rumänien i sju år. I Uppsala driver hon runt på stan medan hennes föräldrar försöker samla in pengar till deras försörjning. Helst av allt vill hon gå i skolan här. Men det får hon inte. Lavinias situation är verklighet för allt fler barn i Sverige.

Fråga oss