Titta

Barnet och orden - om språk i förskolan

Barnet och orden - om språk i förskolan

Om Barnet och orden - om språk i förskolan

Förskolan har en enastående möjlighet att vara den plats där barns intresse för ord och andra språkliga uttryck utvecklas, och där deras naturliga språkglädje ska uppmuntras och stimuleras. Vi tar upp hur det verbala språket utvecklas, hur man arbetar när barnen i en grupp talar flera språk, hur språkstörningar tidigt kan upptäckas och behandlas, och hur barn med funktionshinder finner sina individuella former för kommunikation. Eftersom vuxnas eget språk påverkar barnen vänder vi oss inte bara till de som arbetar inom förskolan, utan även till alla andra vuxna som finns i barnens omgivning.

Till första programmet

Barnet och orden - om språk i förskolan: Fingertopparnas språkDela
  1. Först pratar de liksom bäbisspråk.

  2. Sen pratar de lite vanligare språk.

  3. Och lite vanligare språk,

    och lite vanligare språk.

  4. Sen kan de prata!

  5. Ja, det är munnen man pratar med!

  6. Nähä! Busar du?

  7. Pojken ni ser heter Felix Freudenthal

    och är född med dövblindhet.

  8. Hur förklarar man världen

    för ett dövblint barn?

  9. Hur ska man lära sig

    att förstå vad barnet förmedlar?

  10. Det låter nästan omöjligt.

    Men det är det inte.

  11. Det här är Felix pappa,

    Torbjörn Freudenthal.

  12. Han är frilansfilmare

    och bor med familjen i Varberg.

  13. I Felix språkutveckling

    har det viktigaste inte varit-

  14. -att lära honom kommunicera med andra

    utan att få andra att förstå Felix.

  15. Det är svårt att tänka sig hur det är

    att inte kunna se eller höra.

  16. Många reagerar med

    "dövblind kan man väl inte vara?".

  17. Det är en tröskel att ta sig över,

    att inse att man kan vara dövblind.

  18. Vi ska titta på din film

    om hur en dag kan se ut för Felix.

  19. Hej, älskling! Ska vi gå upp och äta?

  20. Ja, kom då! Hej!

  21. Här kommer Oscar.

    Han kanske vill hjälpa till.

  22. Säg att han ska ha skon på sig.

  23. Med dina händer, Oscar.

  24. Ta den! Så!

  25. Så! Nu är vi klara.

  26. Ge honom en kram. Oj!

  27. Han vill bara sätta sig.

    Han vill sätta sig, den boven.

  28. Hej, Felix!

  29. -Är allt bra?

    -Ja. Han har sovit helt okej.

  30. Ja. Han har ätit också.

  31. -Så bra!

    -Då går jag väl.

  32. -Hej då! Vi ses sen!

    -Nu går mamma.

  33. Du... Vilka kalla händer!

  34. Du har så kalla händer.

  35. Ska du ta av dig skorna?

  36. När jag träffade Felix var han

    mycket mer försiktig än han är nu.

  37. Han var mer osäker på nya människor.

  38. För att lära känna mig behövde han ha

    sin gamla fröken med sig-

  39. -som tillsammans

    med Felix fick undersöka mig-

  40. -och känna på mina händer

    och mitt ansikte.

  41. Nu söker han ofta upp nån...

    Om det kommer in nån ny i rummet-

  42. -sticker han dit

    och kollar vem det är-

  43. -och vill ibland t.o.m. bli upplyft

    av nån som han inte känner.

  44. -Vad står det där?

    -Adam.

  45. Och du är tre år.

    Det visar du så bra.

  46. Han varken gjorde

    eller förstod så många tecken då-

  47. -jämfört med nu. På de här

    två och ett halv åren har han...

  48. ...visat att han vill kommunicera,

    han vill ha tecken.

  49. Man ser att han stannar upp

    och "lyssnar" när man gör ett tecken.

  50. Att nu är det nåt prat på gång.

  51. Han gör stor skillnad

    mellan klapplekar och sånt-

  52. -och när vi ska prata med varandra.

  53. Karl, kan du räkna

    hur många pojkar det finns här?

  54. Tio.

  55. Och så två fingrar. Så många är vi.

  56. -Nu vill inte Felix ha mer samling.

    -Vill han ha banan?

  57. Det vill han nog.

    - Kan du hjälpa mig?

  58. Ska vi skala? Kom!

  59. Och den också. Så.

  60. Så tar vi skeden.

  61. Här.

  62. Hur vet han hur han ska göra tecknet?

  63. Man får göra jättemånga gånger.

  64. Man gör många gånger,

    och så gör man samma sak efter...

  65. Om man gör napptecknet...

    och så får han sin napp.

  66. Då vet han att det betyder napp.

    Eller skor.

  67. Har du nåt tecken för dig, Maria?

    Har du inte det?

  68. Jag tänkte om du har nåt som betyder

    Maria, så Felix vet att det är du.

  69. Så som fröknarna har.

    Mitt är så här, fast på Felix.

  70. Då gör jag så. "Sofi." Vet du hur man

    säger Brita på Felix språk?

  71. -Nej.

    -Det har Felix hittat på själv.

  72. Så...gör han.

    Om han gör så betyder det Brita.

  73. -Så gör han..."Brita".

    -Då menar han "Brita".

  74. -Vad är det där?

    -Det är "bada".

  75. -Vad är det?

    -"Felix." Man klappar två gånger.

  76. På bröstet. Det betyder "Felix".

  77. -Jag trodde att han skulle hosta.

    -Ja, det luktade.

  78. Han gillar bananen mest.

  79. Ja, den gillar han.

  80. -Det luktar gott!

    -Nu skrattar han.

  81. Pizza, då. Nähä! Bort med den!

  82. Kan du gå till maten?

  83. Du kan gå!

  84. Titta, nu blev han glad!

  85. De har fått en förklaring av

    föräldrarna om vad det är med Felix.

  86. Då kan barnen förstå att man kan göra

    mycket, fast det är konstigt.

  87. Man kan utveckla ett barn.

    Hans framsteg är ju helt underbara.

  88. Då ropar de: "Titta, nu har Felix

    gjort det! Nu har han flyttat sig."

  89. Och så vidare. Så han tillför allt.

  90. Våra föräldrar är tacksamma

    för att vi har ett sånt barn hos oss.

  91. Är du trött? Bort med mina händer!

  92. Nappen.

  93. Här.

  94. Jag tror att det är den språkliga

    utvecklingen som har gjort Felix...

  95. ...mer öppen, mer social och orädd.

  96. Nu kan han kommunicera, och han vet

    att vi också kan ganska bra.

  97. Jag kan en del med hans språk.

    Sen har man lärt sig genom åren...

  98. Han har ju varit här i många år.

  99. Det är vikten av

    att man är på samma plats.

  100. För ett barn som har

    en funktionsstörning...

  101. ...är det ännu viktigare att de finns

    på samma ställe med samma personal-

  102. -för att de ska våga öppna sig.

  103. Det tar ju trots allt lite längre tid

    innan man får komma in.

  104. Kom då! Åh, hej! Du är så tung.

  105. Ska vi gå hem?

  106. -Ska jag hjälpa dig?

    -Nej!

  107. Vad du drar. - Kom!

  108. -Där är nappen!

    -Ta med den.

  109. -Jag tror inte att han vill gå.

    -Jo, han kan. Han går ju nu.

  110. Men han är inte så...

  111. -Jag vill bära honom!

    -Det får du inte.

  112. Ska vi säga hej då till Sofi?

    - Den kan du ta med dig.

  113. -Ta den du, Oscar.

    -Hej då!

  114. Ska vi gå ner och lägga oss?

  115. Här ser man verkligen

    att Felix kommunicerar.

  116. Ja, absolut.

    Han har ju väldigt starka uttryck-

  117. -och talar väldigt tydligt. Han har

    kanske inte så många tecken själv-

  118. -som han använder, men han förstår ju

    hur mycket som helst.

  119. Inne i den här dövblinde pojken

    sitter det en vanlig pojke-

  120. -som vill kommunicera som alla andra.

  121. Han är dövblind -

    är det helt svart och helt tyst?

  122. Nej... Dövblindhet är

    ett lite vidare begrepp-

  123. -än att man är helt döv och blind.

    Felix har ett visst perifert seende.

  124. Det som vi ser här ute

    ser han över hela.

  125. Det är en annan del av hjärnan

    som ser det här.

  126. Han har inte

    det här analyserande fokus-seendet.

  127. Han ser, utan att egentligen se.

  128. Han kan inte analysera,

    men han ser det.

  129. Han plockar grejer. Han kan ta

    ett riskorn, men han ser det inte.

  130. Han undersöker med händer och mun.

  131. Hur fungerar det med Felix tecken?

    Det är så han kommunicerar.

  132. Vi försöker använda en kombination

    av traditionella teckenspråkstecken-

  133. -som vi lägger på honom,

    rent taktilt.

  134. Man ritar napp

    på honom som vi såg i inslaget.

  135. Sen får vi ta hänsyn till de tecken

    som han själv hittar på-

  136. -och introducerar till oss. Ett sånt

    tecken är: "Bär mig härifrån."

  137. Då tar han våra händer

    och sätter dem så. Jättelogiskt.

  138. Hans språk är

    en kombination av teckenspråk-

  139. -och egna, påhittade tecken.

  140. Och för olika människor

    har han lite olika språk.

  141. -Så det varierar?

    -Ja, det är väldigt komplext.

  142. Han anpassar sig efter kunskapsnivån

    hos den han kommunicerar med.

  143. Vi såg att Felix har en tät relation

    till resurspersonen på förskolan.

  144. Vad krävs av dem som ska jobba

    med barn som har dövblindhet?

  145. Ni ska få träffa Kerstin Arman,

    specialpedagog.

  146. Kerstin Arman,

    Resurscenter dövblind. Ja, hejsan!

  147. Ja, just det.

  148. Det är så vi har sagt,

    och det är inte det enda barnet-

  149. -utan vi träffar flera barn som har

    det så, med livslångt behov av stöd.

  150. De flesta kommer sällan i kontakt

    med döva eller dövblinda personer-

  151. -så när jag träffar människor

    är det många som säger:

  152. "Kan man tänka när man är dövblind?"

  153. "Hur kommunicerar man?

    Kan man prata?"

  154. "Eller vad gör man?

    Tecknar man i handen?"

  155. "Använder man fingerspråk?

    Hur lär man sig?"

  156. De barn som vi arbetar med,

    som är födda med-

  157. -eller har fått dövblindhet tidigt

    har inte tillgång till nåt språk än.

  158. Vi måste hjälpa barnen

    att få ett språk.

  159. Som specialpedagog arbetar jag aldrig

    direkt med barnet-

  160. -utan jag handleder personal

    och föräldrar i mötet med barnet.

  161. -Välkommen!

    -Tack! Hur är det?

  162. Kom, Isak. Nu ska vi se.

  163. Ska vi sätta på CI:t?

    Vi tar det först, så vi kan prata.

  164. Så! Och så på andra sidan.

  165. Varsågod!

  166. Ja! Hallå där!

  167. Hur är det i dag?

    Vet du vem som sitter här?

  168. Hej!

  169. God morgon! Gunilla är här.

  170. Ja, och så är Kerstin här i dag.

  171. Här står jag. Hej! Här är jag.

    Hej, Isak!

  172. Så, här. Där!

  173. Jag har känt Isak sen han var tre år,

    och i dag är han sju år.

  174. Under den här tiden

    har väldigt mycket hänt.

  175. När jag träffade honom första gången

    trodde jag att det skulle gå fortare.

  176. Jag var inte

    van att möta ett barn som Isak.

  177. Han har varit min läromästare

    när det gäller att se-

  178. -hur kommunikationen utvecklas.

  179. Ska du inte ha förkläde i dag?

    Ska vi ta bort det?

  180. Det som är svårigheten-

  181. -för barn med tidigt inträffad döv-

    blindhet är omgivningens förväntan.

  182. Man tror ofta att barnen också är

    gravt utvecklingsstörda-

  183. -och inte förstår.

    En svårighet är att försöka påvisa-

  184. -att barnen ofta har större kognitiva

    resurser än vad omgivningen tror.

  185. Nu ska vi se...

  186. Ett barn som inte ser och hör har

    en annan omvärldsrelation än vi.

  187. Låt säga

    att man bara uppfattar världen...

  188. ...i en armlängds avstånd,

    så gäller det för oss vuxna-

  189. -att befinna oss inom den armlängden

    och alltid vara närvarande.

  190. Där ska man skapa upplevelserna-

  191. -som kan göra det spännande

    för barnet att uppleva nåt nytt.

  192. Tala lite högre.

  193. Nu gick det sönder!

  194. När jag handleder är video

    ett oerhört viktigt verktyg.

  195. Med video kan man se de små uttrycken

    som barnen kommer med.

  196. Det var så läckert med äggen!

  197. När han liksom...

    När du fick in det där lite...

  198. -När du tog sats, och han visste.

    -Det var tack vare dig, Kerstin.

  199. Annars hade jag varit mer försiktig.

  200. -Men just att du sa...

    -"Kom igen!"

  201. Det var spännande

    att visa dig hur vi bakar.

  202. Sen är det bra att du säger till mig

    att komma under hans händer.

  203. Det har jag lite svårt för. Jag är

    ovanpå hans händer och styr mycket.

  204. Det upplever inte jag att du gör.

    Det kanske bara är en känsla.

  205. Ser du att du har dina händer under?

    Han håller i dig, inte du i honom.

  206. Det som man har gjort tidigare-

  207. -är att man har tagit händerna så här

    och visat.

  208. "Känn på glasögonen."

  209. Så har man gjort "glasögon",

    gjort glasögon, och tagit dem igen.

  210. Och så på. Nu gör jag lite våldsamt.

    "Glasögon."

  211. Om man prövar själv,

    att nån tar ens händer och styr dem-

  212. -så är inte det särskilt roligt.

    I dag gör man så här i stället.

  213. De ska känna att

    "jag tänker inte ta dina händer".

  214. "Det är du som bestämmer

    om händerna ska vara med eller inte."

  215. Vad är det i den?

  216. Det är nåt som du gillar.

  217. Socker!

  218. Jättebra att du kommenterar

    med tecken!

  219. Ska du röra lite?

  220. Nej, du ska ha socker. Vad gott!

  221. Och så hämtar vi den!

  222. Skjuts in i ugnen! Där är det varmt.

  223. Det roligaste i mitt jobb

    är när jag ser att de som arbetar-

  224. -upptäcker vad de själva åstadkommer

    tillsammans med barnet.

  225. När de själva ser

    att när de förändrar sitt sätt-

  226. -och barnet märker det...

    Hur de börjar bli samspelta.

  227. Nu får vi vänta.

  228. Om barnen inte ges möjlighet

    till en fungerande kommunikation-

  229. -och rätt bemötande är det stor risk-

  230. -att man antingen går in i sig själv-

  231. -eller till och med skadar sig själv,

    för man blir frustrerad-

  232. -över att man inte har möjlighet

    att uttrycka sig.

  233. Att man själv inte förstår,

    och att man inte blir förstådd.

  234. Vi ska inte peta där, Isak.

  235. Det finns inget bestämt

    taktilt teckenspråk.

  236. Det bygger helt

    på det svenska teckenspråket-

  237. -som döva personer använder.

  238. -Du funderar.

    -Det är Kerstin som pratar.

  239. Kerstin... Är ditt tecken så?

  240. Kerstin och Gunilla

    är det som pratar.

  241. Det största problemet för en partner

    till ett barn med dövblindhet-

  242. -är att man är alldeles för snabb.

    Vi tänker sällan på-

  243. -att barnet bara har

    det taktila sinnet att uppleva med.

  244. Och så går vi fort fram.

    Varje upplevelse behöver bearbetas.

  245. När man har lärt sig att se

    när barnen gör pauser-

  246. -och kan vänta in dem...

    Då sker det utveckling.

  247. Ska vi sjunga, kanske?

  248. Ska vi det?

  249. Hjulen på bussen snurrar

    runt, runt, runt

  250. Runt, runt, runt

    Runt, runt, runt

  251. Hjulen på bussen snurrar

    runt, runt, runt

  252. Runt i hela staden

  253. Ska vi ta den en gång till?

  254. Du började sjunga... Sen stannade du

    och ville sjunga en ny sång.

  255. -Då sa jag: "Stopp, vänta!"

    -Det var bra att få höra från dig.

  256. Att göra en paus och vänta in honom.

  257. Nu ser han ut att vara färdig

    för nåt nytt.

  258. Nu lägger han sina händer ovanför.

  259. Hjulen på bussen snurrar

    runt, runt, runt

  260. Runt, runt, runt

    Runt, runt...

  261. Det viktigaste är

    att ha ett barncentrerat perspektiv.

  262. Att utgå

    från barnets önskningar och vilja.

  263. Det finns inget viktigare

    för oss människor än att kommunicera.

  264. Jag tror

    att det är målet för oss alla.

  265. Vad tänker du om reportaget?

  266. Det är fantastiskt

    att se Isaks utveckling.

  267. Vi är inte så många

    med dövblind-födda barn-

  268. -så vi känner till varandra

    genom vår förening.

  269. Vad är viktigast

    med resurspersonerna?

  270. Kontinuitet,

    kontinuitet, kontinuitet.

  271. -Hur då?

    -De måste stanna kvar hos barnet.

  272. Det är viktigt för barnen

    att få utveckla sitt språk-

  273. -tillsammans med de här människorna.

    Om de byts ut tar det lång tid-

  274. -för Felix att lära nästa assistent

    att förstå hur han pratar.

  275. Det blir ett avbräck varje gång.

  276. Hur känns det att Felix har

    utvecklats så mycket med sitt språk?

  277. När vi fick veta att han var dövblind

    kunde vi inte föreställa oss-

  278. -att han skulle kommunicera

    på nåt vis.

  279. Nu är han en människa

    som är med i ett sammanhang-

  280. -och han kommunicerar

    med många människor.

  281. -Det är helt fantastiskt.

    -Det finns möjligheter.

  282. -Ja, absolut.

    -Tack för att du berättade!

  283. Det var spännande att höra.

  284. Glöm inte att ni kan hitta

    mer information på vår webb-

  285. -www.ur.se/barnetochorden.

  286. Textning: Helen Bergström
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Fingertopparnas språk

Avsnitt 5 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur hjälper man de barn som är dövblinda att kommunicera? Vi möter Felix som är sex år och född med dövblindhet. Han kommunicerar med omvärlden genom sina fingertoppar, och världen måste svara på samma språk. En viktig länk till omvärlden är Felix resursperson Sofi. Felix pappa berättar om deras relation och vad som händer när resursen blir sjuk. Vi träffar också specialpedagogen Kerstin Arman som handleder förskolepersonal i att lära sig kommunicera med dövblinda.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Förskolepedagogik, Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Fysiska funktionsnedsättningar
Ämnesord:
Dövblinda barn, Elever med särskilda behov, Förskolan, Personer med flerfunktionsnedsättning, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Barnet och orden - om språk i förskolan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarnet och orden - om språk i förskolan

Allra första språket

Avsnitt 1 av 8

Hur kan man som förskollärare hjälpa de minsta barnen att utveckla sitt språk?

Produktionsår:
2006
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarnet och orden - om språk i förskolan

Barn är rika på språk

Avsnitt 2 av 8

Hur ska man bemöta barn från flerspråkiga familjer? Vi har besökt tre förskolar som har olika syn på detta.

Produktionsår:
2006
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarnet och orden - om språk i förskolan

Vad är det som hindrar?

Avsnitt 3 av 8

Om olika typer av språkstörningar och språkförsening.

Produktionsår:
2006
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarnet och orden - om språk i förskolan

Alla ska med

Avsnitt 4 av 8

Om språkstimulans för barn med funktionshinder. Vi möter Ossian som har Downs syndrom och Emilie som är blind.

Produktionsår:
2006
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarnet och orden - om språk i förskolan

Fingertopparnas språk

Avsnitt 5 av 8

Hur kommunicerar barn som varken ser eller hör? Vi träffar Felix som är dövblind.

Produktionsår:
2006
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarnet och orden - om språk i förskolan

Lära läsa tidigt

Avsnitt 6 av 8

Är det förskolans uppgift att lära barn att läsa? Och hur ska det i så fall gå till?

Produktionsår:
2006
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarnet och orden - om språk i förskolan

Vuxet och vildvuxet språk

Avsnitt 7 av 8

Barn som säger fula ord i förskolan tillrättavisas. Men vem säger till personal som skäller på barnen? Om effekterna vuxnas språk och beteende har på barnen.

Produktionsår:
2006
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarnet och orden - om språk i förskolan

Språkets gåta

Avsnitt 8 av 8

Hur går det till när barn lär sig att tala?

Produktionsår:
2006
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Matematiken och politiken

Kunskap, vetenskap och forskning är svaret på hur Sverige framöver ska kunna konkurrera ute i världen. Det säger utbildningsminister Jan Björklund (FP). Sverker Olofsson leder en frågestund med utbildningsministern. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Inför valet: De överbelastade lärarna

Vad ska politikerna göra åt lärarnas pressade arbetssituation? Många lärare är stressade och frustrerade över att behöva lägga allt mer arbetstid på administrativa uppgifter. Vi frågar riksdagspartierna vad de tänker göra åt situationen.

Fråga oss