Titta

Hela apparaten - om teknikens världar

Hela apparaten - om teknikens världar

Om Hela apparaten - om teknikens världar

Vi vidgar och analyserar begreppet teknik och pekar på hur nästan allt omkring oss är just teknik. Det gäller bara att få syn på det. Med exempel från teknikundervisning, från förskolan till högstadiet, samt med nedslag i historien, samhället och vardagen ger serien många ingångar till teknikämnet. Programledare Anna Charlotta Gunnarson delar med sig av sina personliga reflektioner, aha-upplevelser och mobilfotokåserier.

Till första programmet

Hela apparaten - om teknikens världar: I teknikens nätMaterialDela
  1. Allt i en struktur måste flyta på,
    annars blir det hack hela vägen.

  2. Blir det elfel på en tunnelbanevagn
    påverkas hela linjen en halv dag.

  3. Det är vanligare att irritera sig på
    att tunnelbanan är tio minuter sen-

  4. -än att fascineras över
    att det går att få ett flyt-

  5. -för alla 700 000 passagerare som
    passerar under Stockholm varje dag.

  6. Det tål att upprepas: för många syns
    tekniken bäst när den inte fungerar.

  7. När bankomaten krånglar
    eller när det går en propp.

  8. Men tänk om det händer nåt allvarligt
    med hela samhället. Vad händer då?

  9. Förutsatt
    att vi inte pratar naturkatastrof-

  10. -kommer det för den enskilde
    medborgaren att synas stegvis.

  11. Det kommer att visa hur sårbara vi är
    med allt datorberoende som finns.

  12. Spontant vill jag säga mp3-spelare.

  13. Pass...
    Nåt slags identitetskort på en.

  14. -Mobiltelefonen.
    -Foto på familjen.

  15. Kläder är det första
    jag skulle tänka på. Eller mat.

  16. Min akustiska gitarr.

  17. Mina pengar och mina smycken.

  18. Förr i tiden pratade man om invasion.
    Vad lever vi med för hot i dag?

  19. I dag är datorberoende
    det stora hotet.

  20. D.v.s. beroendeförhållanden mellan
    olika typer av kritisk infrastruktur.

  21. I den här miljön pratar vi om
    en hundraprocentig digitalisering.

  22. Det är svårt att se att den skulle
    kunna ersättas med manuella rutiner.

  23. Det är bara en av många
    infrastrukturer av den karaktären.

  24. Vi har luftfart, där man dirigerar
    flygplan både på mark och i luft.

  25. Vi har vattenrening,
    bara för att ta några exempel på-

  26. -den typen av infrastrukturer som
    är helt beroende av digitalisering.

  27. Vattenrening kopplar man inte
    till datorer. Vad kan hända?

  28. I vårt grannland Finland-

  29. -hade man vattenförbud i tre veckor.
    Man fick inte dricka vattnet.

  30. När man renar tillsätts kemikalier
    i vattnet så att det blir drickbart.

  31. Man tar bort baciller och bakterier.
    Den processen slutade att fungera-

  32. -vilket innebar
    att vattnet var otjänligt.

  33. Här igenom, ner dit...

  34. -Vad åker ner där?
    -Bajs.

  35. -Vart tar det vägen sen?
    -Där är reningsverket.

  36. -Vänta!
    -Det funkar inte än.

  37. Man öppnar här och sätter sig,
    och sen...

  38. ...när man är färdig stänger man
    locket och så trycker man här.

  39. Och sen, här igenom...

  40. Man lyfter på locket
    och sätter sig här.

  41. Sen leder det hit...

  42. Här sätter man sig och här spolar man
    och så åker det här.

  43. Du får sätta fast spegeln
    som du har gjort.

  44. Sen är det nån
    som har bajsat på toaletten nu-

  45. -och kissat och spolat.

  46. Kiss...vatten...

  47. Bajs...

  48. Det här badrummet
    ser ut som ett riktigt badrum.

  49. Det åker ut, sen kommer det här...

  50. Sen åker det ner här i röret.

  51. Sen blir det smutsigt vatten och
    sen åker det till reningsverket igen.

  52. Jag tror nog att om det blev krig-

  53. -skulle det vara
    stor fara för Sverige.

  54. Global uppvärmning, skulle jag tro.

  55. Jag tänker på vatten,
    att man förstör vattnet.

  56. Organiserad brottslighet.

  57. Det blir en negativ spiral, förtro-
    endet för det ekonomiska systemet.

  58. Om det brakar börjar folk slåss
    om makt och ägodelar och territorier.

  59. Krig är nog det första som dök upp.

  60. Samhället är otroligt sårbart.

  61. Om elnät och datanät brakar samman,
    hur får vi då tag på våra pengar?

  62. Vi har en liten plastbit som vi kan
    få ut pengar med på bankomater-

  63. -eller handla med i affären
    och få mat eller kläder.

  64. -I en sån situation går inte det.
    -Var får vi då kontanter ifrån?

  65. Riksbanken har på ett antal orter
    placerat ut värdedepåer.

  66. Man har kontanter förvarade
    på fem olika ställen i Sverige-

  67. -i händelse av en utdragen kris.

  68. Om det blir en sån kris,
    vad händer då med Sverige som land?

  69. Dels är det en förtroendefråga
    mellan medborgare-

  70. -och de som ska sköta det här,
    d.v.s. regering och riksdag.

  71. Nästa problem är förtroendefrågor
    på ett internationellt plan.

  72. Börsen kraschar och medborgarna
    har investerat pengar i olika bolag.

  73. Frågan hur vi hanterar börsen
    internationellt får sig en törn.

  74. Det är dåligt ur både nationell
    och internationell synvinkel.

  75. Ni kan följa efter mig här.

  76. Allt bajsvatten som kommer in
    rinner under golvet där ni står.

  77. Det rinner ner på ett rensgaller-

  78. -som är som ett nät som fångar upp
    alla grejer som kommer.

  79. -Inga nycklar? Och ingen kula?
    -Letar du efter nycklar och kula?

  80. Nej, han letar efter nycklarna
    och jag letar efter kulan.

  81. -Har ni spolat ner dem i toaletten?
    -Nej, vi har tappat dem.

  82. Ska vi titta vidare?

  83. -Ser ni vad det bubblar?
    -Det ser ut som kokande O'boy!

  84. Det är bajs och kiss
    som har blivit sönderdelat på vägen.

  85. Man får inte ramla ner.

  86. Ska det åka dit, det äckliga,
    och dyka ner längst bort, eller?

  87. Jajamän! När de kommer in där
    får bakterierna mat.

  88. De har fest där inne, världens kalas.
    De använder syret som mat.

  89. När kalaset är slut kommer de in hit.
    Då är bakterierna så trötta-

  90. -att de ramlar ner i botten.
    Allt slam ramlar ner på botten.

  91. Då åker skraporna
    och puttar bort allt skräp härifrån.

  92. Den kom upp ifrån botten.

  93. Det ser nästan ut som bajskorvar, va?

  94. Titta här. Det här är renat vatten.

  95. Här har vi ett litet skåp med saker.
    Kolla här.

  96. Den här båten hittade vi i en pump-
    station. Det blev stopp i Ängsvik.

  97. Man kan ju inte tappa
    en jättestor båt i toan.

  98. -Men vad är det här?
    -Det är en karta över reningsverket.

  99. Där kommer bajsbilen.

  100. Det här är vår renscontainer.
    Sen kommer en lastbil och hämtar den.

  101. Nyckeln som du tappade
    har hamnat i containern, tror jag.

  102. Precis! Det var väldigt smart av dig.

  103. Nycklarna har nog fastnat i gallret
    och åkt ut i containern.

  104. Och min kula har fastnat i gallret
    och åkt ut i containern.

  105. -Det ser ännu smutsigare ut.
    -Ja, det var smutsigt.

  106. -Var ska vi hälla i det?
    -Här!

  107. -Vad händer nu?
    -Det blir renare!

  108. Här har jag tagit ett kaffefilter,
    och så häller vi igenom...

  109. -Undrar vad som händer då?
    -Som magi!

  110. Nu är vi i hissen som ska föra oss
    36 meter ner till en bombsäker plats.

  111. Förr i tiden fanns speciella sidor
    i telefonkatalogen som hette:

  112. "Om kriget kommer."
    Vart tog de sidorna vägen?

  113. Vi tittar knappt i den längre. Vi har
    inte ens ID-brickorna i beredskap.

  114. Eller? Har ni nån aning om
    var ni ens förvarar era ID-brickor?

  115. Här nere ser vi ledningscentralen-

  116. -som för den enskilde
    mest förknippas med 112-samtal.

  117. Vad har det här stället att göra med
    om det skulle bli en stor kris-

  118. -en nationell katastrof
    där elen slås ut?

  119. Det fina med alla SOS-centraler-

  120. -är att de är självförsörjande
    om nåt händer med elen.

  121. Man har dieselaggregat som går i gång
    och kan användas i tre veckor.

  122. Då är det här som en liten ö som
    klarar sig fastän det är elavbrott.

  123. Det som är bra är att man fortfarande
    kan vara krissamordnare-

  124. -ifall nåt skulle hända, så att med-
    borgarna får erforderlig information-

  125. -och berörda myndigheter
    kan se till att incidenten åtgärdas.

  126. Det kan vara räddningsverket
    eller kustbevakningen.

  127. Vad är det för hot vi lever med?

  128. Det finns alla möjliga typer av hot.
    Allt ifrån slarv-

  129. -och det man kallar "insider",
    d.v.s. missnöjda medarbetare-

  130. -till allvarligare hot som terrorism
    och organiserad brottslighet.

  131. Jag kunde aldrig föreställa mig
    känslan av att det inte fanns plats.

  132. Känslan av trångboddhet
    är fruktansvärd.

  133. De har nästan inga toaletter,
    och toaletterna de har-

  134. -är egentligen bara skjul.

  135. Ute på gatorna
    slänger man allt avfall.

  136. Plastpåsarna som används som
    toaletter kallas "flying toilets".

  137. Man slänger helt enkelt ut den
    utanför dörren.

  138. Man liksom rör sig i en sorts gyttja
    av plastpåsar och skit.

  139. Det luktar och är fruktansvärt.

  140. Ingen vill leva i smuts
    och bo under såna förhållanden-

  141. -men de kämpar för att behålla
    en värdighet i området.

  142. Här ser man hur trångt det är
    och hur hemskt...

  143. Om man nu kan kalla det för en gata.

  144. Och kvinnan som står här
    med så vackra kläder.

  145. Av jordens 6,6 miljarder människor
    bor hälften i städer.

  146. Ungefär en miljard av dem
    bor i slum.

  147. I ett område som Kibera saknas
    i stort sett all infrastruktur.

  148. Kvinnorna har ett enormt problem.
    Går de ut på natten-

  149. -blir de ofta överfallna
    och våldtagna.

  150. De väntar ofta med att äta
    till sent på kvällen-

  151. -så att de kan göra sina ärenden
    tidigare på morgonen, vid fyra, fem.

  152. Då brukar det vara ganska säkert,
    men dock livsfarligt.

  153. 2,6 miljarder människor,
    nästan hälften av jordens befolkning-

  154. -saknar tillgång till toalett.

  155. Av de som har toaletter är det
    bara 300 miljoner vattenklosetter-

  156. -som är anslutna
    till nåt slags reningsverk.

  157. Det är ett undantag i världen
    att det finns såna anläggningar.

  158. Våra avföringsproblem är privat
    och vi ville hitta en privat lösning-

  159. -som var oberoende av stora
    infrastrukturella system uppifrån.

  160. Infrastrukturella system som löstes
    underifrån - det var utgångspunkten.

  161. Det är en engångstoalett,
    självrenande och självhygieniserande-

  162. -och biologiskt nedbrytbar.

  163. Den här påsen
    karakteriseras av att...

  164. ...den nedre delen kommer
    att innehålla fekalier eller urin.

  165. Däri ligger inneslutet det medel
    som renar och befriar fekalierna-

  166. -från bakterier, virus och maskar.

  167. Det blir helt rent
    efter fjorton dagar.

  168. Här tittar vi på nedbrytningen av
    påsarna när de fyllts med fekalier.

  169. Det här vore som att man hade slängt
    påsen på marken. Den står helt fritt.

  170. Här har påsen hamnat i vatten.
    Vi har den i en vattenlösning-

  171. -tagen från en flod
    så att det ska efterlikna flodvatten.

  172. Sen har vi det tredje alternativet,
    att man gräver ner den direkt.

  173. Att lantbrukaren gräver ner påsen
    för att använda som gödselmedel.

  174. Då ser vi hur snabbt
    den bryts ner i jord.

  175. En växtperiod är ungefär tre månader.
    Om man gräver ner den vid sådd-

  176. -ska påsen vara försvunnen
    när man skördar.

  177. Om man öppnar den på det här viset...

  178. Drar över handen,
    och så är den färdig att användas.

  179. Svårare är det inte. Du kan sätta den
    i en avsågad petflaska-

  180. -och när man har använt den
    drar man upp och knyter om så här.

  181. Den är privat och du kan göra
    dina behov när det behövs.

  182. Det andra är att den renar sig själv
    och tar bort risken för sjukdomar.

  183. Och tre: den återför
    eller ger näring till jordbruket.

  184. Kan man lösa det här på ett sätt
    som blir självgående-

  185. -kommer man förbi andra strukturer
    som hämmar en lösning av problemet.

  186. Människan är sårbar
    från att hon föds-

  187. -men glömmer att hon är beroende
    av andra och del i ett större system.

  188. Den här telefonen kan vara
    skillnaden mellan liv och död.

  189. Via det här lilla jacket
    kan SOS Alarm-

  190. -få direktkontakt via en speciallinje
    med Sveriges Radio.

  191. Här är Sveriges Radios sändnings-
    ledning med ett viktigt meddelande.

  192. På grund av en brand
    i en industribyggnad...

  193. Hit kommer samtalet till SR:s
    sändningsledning från SOS Alarm.

  194. SOS Alarms roll är att verifiera
    att meddelandets innehåll är korrekt-

  195. -till Sveriges Radio.

  196. Och sen går Sveriges Radio
    ut med information till allmänheten.

  197. Sen kommunicerar SR genom VMA,
    Viktigt meddelande till allmänheten-

  198. -och ger instruktioner man fått från
    räddningsledningen via SOS Alarm.

  199. Varför är det just via radio
    man ska kommunicera till folket?

  200. Radion är, i sammanhang när det
    kan bli elavbrott, helt outstanding-

  201. -i förhållande till televisionen
    som kräver ström.

  202. Radio kan man köra via batteridrift.

  203. Vilka hotbilder finns när det gäller
    information till samhället?

  204. Att det blir desinformation, att den
    information som når ut är felaktig.

  205. Eller att den inte når ut alls
    för att nån manipulerat med systemet.

  206. Det här är ett spel
    som jag körde när jag var liten.

  207. Man ska göra en stad.

  208. -Det är inte jättestrategiskt, eller?
    -Jo...

  209. Om man vill vara seriös måste man
    planera och inte bara sätta ut saker.

  210. De trodde att "nu kommer småglin
    att förstå hur det fungerar".

  211. Att en borgmästare inte bara kan
    göra saker. Men det blev ju inte så.

  212. Det blev mest bara folk som jag som
    byggde upp en stad och förstörde den.

  213. "The Sims" var mitt favoritspel.

  214. Jag kunde sitta åtta timmar
    i sträck med det. Det var så...

  215. Det går ut på
    att man ska bilda en familj-

  216. -och bygga ett hem åt dem
    som passar deras behov.

  217. -Det är hela grejen med jobb, barn...
    -Ja.

  218. "Travian" är inget annat
    än planering.

  219. Det kan inte klassificeras som spel,
    utan snarare jobb.

  220. Man är stamledare
    över sin egen lilla by.

  221. Man bygger upp byn från grunden.

  222. Man bygger baracker, tränar soldater
    och plundrar grannarna.

  223. -Väldigt mycket strategi, alltså?
    -Rakt igenom.

  224. Det är en stor fördel,
    ifall man tänker satsa allt-

  225. -att skapa en struktur som man
    följer. Annars går det åt helvete.

  226. "World of Warcraft" är mitt
    favoritspel och här är min karaktär.

  227. Det är en undead female warrior.

  228. Det är lite strategi
    i det här spelet också.

  229. -Du måste planera ditt talent...
    -Talent tree.

  230. Man ska slakta mycket.

  231. Men även skaffa bra guild
    och bra gear.

  232. Man utvecklar sin sociala förmåga
    och sitt tålamod-

  233. -med tanke på
    hur många nubs det finns i spelet.

  234. Det bästa är när man ska försöka
    snacka med flera personer samtidigt.

  235. Man snackar med en, slaktar en annan
    medan man planerar:

  236. "Hur ska jag omspeca mig själv?"

  237. "Ska jag sitta här och loda med mina
    kompisar eller verkligen ha ett liv?"

  238. Jag minns min första kiwi.

  239. Den var så ny - en smaksensation.

  240. Det var 1977, mitt i brytpunkten
    mellan folkhemstrygghet-

  241. -och globaliseringsvåg. Mellan
    äpplena och de tropiska frukterna.

  242. I dag finns allt året om.

  243. Importeras från Sydamerika,
    Västindien, Indien...

  244. Och kaffet från överallt.

  245. Chokladen, osten, grönsakerna...

  246. Importeras och transporteras.

  247. När vår torsk tar slut skickar man
    hit hokifilé från andra sidan jorden.

  248. Och samtidigt:
    Vilken struktur att hålla ordning på.

  249. Vad skulle hända
    om vi plötsligt stod utan den?

  250. Ransoneringskortens tid kan komma
    igen. Gränser kan förändras, stängas.

  251. Vilken mat produceras i Sverige i dag
    när typ hela landet är outsourcat?

  252. Olja, texmex, russin...? No.

  253. Vad skulle vi försörja oss på?
    Vi får äta pitepalt varenda dag.

  254. Gud, så gott!
    Med lingonsylt och smör.

  255. Jag klarar mig nog.

  256. Vi har pratat om hot mot samhället,
    men hur kan jag själv förbereda mig?

  257. Se över hur du vill att din situation
    ska vara om en incident inträffar.

  258. Du kan göra en incidenthanteringsplan
    för dig själv.

  259. Utanför storstäderna ser man
    en helt annan attityd hos invånarna.

  260. De är vana vid
    att incidenter inträffar-

  261. -och planerar sin vardag på ett helt
    annat sätt än man gör i storstäderna.

  262. Alla dessa strukturer,
    som tunnelbanan och Internet.

  263. El och vattenledningar och pipelines.
    Nät som vi spunnit runt jorden-

  264. -och som är fantastiska när de funkar
    men samtidigt otroligt sårbara.

  265. Jag har nu gjort
    en egen handlingsplan.

  266. Jag sprang och köpte tändstickor
    och har skaffat en engångstoalett.

  267. Jag ska köpa ett gasolkök och skaffa
    mig ett enormt förråd av pitepalt.

  268. Bara det nödvändigaste, alltså.
    Hej då!

  269. Textning: Sara Wikström
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

I teknikens nät

Avsnitt 4 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Omkring 99 procent av vår infrastruktur är beroende av datorer. Vad skulle hända om en dag data- eller elnätet brakar samman? Hur ska vi få tag på pengar, vad händer med saker som sjukvård och vattenrening? Programledare Anna Charlotta Gunnarsson talar med Dan Larsson, nationell incidenthanteringssamordnare och informationssäkerhetsexpert på FRA (Försvarets Radioanstalt), om hur sårbart vårt datoriserade samhälle är, hur vår beredskap ser ut och vad som händer om det uppstår en nödsituation. Dessutom följer vi med barnen på Dalstugans förskola till ett reningsverk för att se vad som händer med det vi spolar ned i toaletten. Vi får också se bilder från Kibera, ett slumområde i Nairobi. Där har Camilla Wirseen och Anders Wilhelmson i samarbete med biokemister utvecklat en biologiskt nedbrytbar engångstoalett.

Ämnen:
Biologi, Teknik > Vatten och avlopp
Ämnesord:
Akutvård, Avloppsteknik, Hälso- och sjukvård, Katastrofberedskap, Medicin, Reningsverk, Teknik, Teknisk hygien
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Hela apparaten - om teknikens världar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHela apparaten - om teknikens världar

Tekniken i våra händer

Avsnitt 1 av 8

Vad kan vi göra med våra händer? Vad gör vi när händerna inte räcker till? Och varför är ett frö i jorden teknik?

Produktionsår:
2007
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHela apparaten - om teknikens världar

Att prata och förstå teknik

Avsnitt 2 av 8

Hur ska vi kommunicera för att förklara teknik? Hur blir en skattkarta teknik? Och varför är alfabetet världens häftigaste uppfinning?

Produktionsår:
2007
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHela apparaten - om teknikens världar

Så fungerar det i tekniken

Avsnitt 3 av 8

Vilka är egentligen de mäktiga fem? Vem fixar hårgeggan i golvbrunnen? Och hur fungerar egentligen en hjälm?

Produktionsår:
2007
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHela apparaten - om teknikens världar

I teknikens nät

Avsnitt 4 av 8

Hur sårbart är egentligen vårt datoriserade samhälle? Och vad händer med det vi spolar ned i toaletten?

Produktionsår:
2007
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHela apparaten - om teknikens världar

Att tänka om tekniken

Avsnitt 5 av 8

Kommer all teknik med både för- och nackdelar? Hur många prylar behöver vi egentligen? Och vilken påverkan har de på miljön?

Produktionsår:
2007
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHela apparaten - om teknikens världar

Om teknik och kreativt tänkande

Avsnitt 6 av 8

Hur får man en idé som ingen har fått förut? Varför vill man ha ett rostigt hus? Och hur svårt är det att sätta ihop en musfälla?

Produktionsår:
2007
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHela apparaten - om teknikens världar

Teknik, uppfinningar och innovationer

Avsnitt 7 av 8

Hur kommer man på en riktigt bra idé?

Produktionsår:
2007
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHela apparaten - om teknikens världar

Tekniken i våra hjärtan

Avsnitt 8 av 8

Vad är egentligen teknik? Och varför är det viktigt? Tekniklärare berättar om sin syn på teknik. Vi följer också med på en elevledd tekniklektion om el och magnetism.

Produktionsår:
2007
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Aktuell medicinsk forskning

Diet ur ett evolutionärt perspektiv

Professor Ulf Gyllensten berättar att människan kan tillverka de viktiga fettsyror som behövs för vår överlevnad. Dagens livssituation med ett överskott på näring ökar dock risken att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar. Inspelat den 13 maj på SciLifeLab vid Uppsala universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Tid för samtal - om elever som mår dåligt

Den psykiska ohälsan bland barn och unga har ökat sedan 1980-talet. Det konstaterar BRIS (Barnens rätt i samhället) i sin senaste årsrapport. Vad är det som får skolungdomar att må dåligt? Vi pratar med några gymnasieelever om skolstress, krav från omgivningen och om känslan av att inte räcka till. Dessutom besöker vi Humlan - landets enda psykoterapimottagning kopplad till gymnasieskolans elevhälsa, där vi samtalar med psykoterapeuten Mats Pihlgren.

Fråga oss