Titta

Max 1800-tal

Max 1800-tal

Om Max 1800-tal

1800-talet kallas ibland ångans och nyttans århundrade. Industrialismen och nya vetenskaper revolutionerade Europa. Det var även skräckens, romantikens och dubbelmoralens sekel och en tid då tankar om mänskliga rättigheter och likhet inför lagen föddes. Epoken mellan franska revolutionen och första världskriget skildras genom Max Landergård som gestaltar olika 1800-talskaraktärer, däribland jordenruntresenären Phileas Fogg, en överläkare som tror på att kvinnor styrs av sin livmoder, en statare som faller offer för koleraepidemin och en patriarkalisk verkstadschef som skålar för sin nyss inköpta automobil. Genom att testa 1800-talets teknik och tankegods får vi se hur dessa påverkar oss än idag och hur seklets revolutionerande tankar, uppfinningar och vetenskaper finns representerade överallt.

Till första programmet

Max 1800-tal : Uppfinningarnas århundradeMaterialDela
  1. Elektriciteten, nakenfoton,
    telefonen-

  2. -serietidningar, jeansen, blixtlåset.

  3. Symaskinen, dammsugaren,
    kontaktlinserna-

  4. -till och med gummikondomen.

  5. Diskmaskinen.

  6. Ångkokaren, glassen,
    filmen, fotografiet-

  7. -till och med Nintendo.
    Allt detta kom på 1800-talet.

  8. Ja du, lilla människa.

  9. Du tror att allt av vikt uppfanns
    på 2000-talet. Inte då.

  10. Hade du varit med mig på 1800-talet-

  11. -så lovar jag dig
    att du inte hade blivit besviken.

  12. Det finns en innovation
    som sammanfattar alla uppfinningar-

  13. -inom kommunikation, energi
    och resande:

  14. En automobil
    från slutet av 1800-talet.

  15. Men vi sparar det bästa till sist.
    Vi backar 52 år tillbaka i tiden-

  16. -till år 1856, när en uppfinning
    revolutionerade människans resande.

  17. Den 5 mars 1856-

  18. -invigdes den första järnvägssträckan
    för allmän trafik i Sverige.

  19. Den löpte mellan Örebro och Nora.

  20. Sveriges första ånglokomotiv, byggt
    i Eskilstuna, trafikerade sträckan.

  21. Ångloket hade döpts till Förstlingen
    men kallades i folkmun för "Grisen"-

  22. -eftersom det ska ha låtit som en
    stucken gris när det gick i trafik.

  23. Efter invigningen 1856 gick utveck-
    lingen i Sverige med en otrolig fart.

  24. Räls lades överallt, och drygt
    tio år senare hade nätet spridit sig.

  25. Bersbo-Åtvidaberg.
    Stockholm-Göteborg.

  26. Uppsala-Stockholm, Gävle-Falun,
    Malmö-Lund, Göteborg-Jonsered.

  27. Plötsligt kunde folk resa och mötas
    på ett helt nytt, enklare sätt.

  28. Tid är pengar, och tågets framfart
    gynnade också ekonomin.

  29. Det var en hiskelig tid för far.

  30. Vi fick avverka tio hektar
    och frakta det vidare ner till...

  31. Tidigare hade man fått frakta varor
    på sjön eller via vägar.

  32. Men vattnet frös och vägarna var
    dåliga, så det var svårt att planera.

  33. Tåget, däremot, gav punktligheten
    ett helt nytt ansikte.

  34. Folk hade kommunicerat så snabbt som
    ett skepp eller en häst kan röra sig.

  35. Uppfinnare har försökt hitta snabbare
    sätt att skicka meddelanden.

  36. I slutet av 1700-talet
    kom så ett genombrott.

  37. Den optiska telegrafen uppfanns
    av fransmannen Claude Chappe.

  38. Den optiska telegrafen verkar
    primitiv med sina armar och luckor-

  39. -men den innebar ett genombrott-

  40. -för om man bemannade dem
    och placerade teleskop i dem-

  41. -kunde man skicka meddelanden
    mycket snabbare.

  42. Sverige var det andra landet
    i världen-

  43. -som utvecklade
    ett optiskt telegrafnätverk.

  44. Det svenska systemet var snabbare,
    för det använde en annan teknik.

  45. Metalluckor öppnades och stängdes
    i olika kombinationer-

  46. -för att telegrafisten på andra änden
    skulle kunna tyda det med en kodbok.

  47. Nu kommer ett meddelande
    från telegrafen!

  48. Det är krig. Det är krig, banne mig!

  49. Nej! Nej...

  50. Satans...

  51. Nej. Nej, det var fel.

  52. Det är Jonssons häst.

  53. Han är... Han är död.

  54. Den optiska telegrafen var dyr,
    och vissa tyckte att den var löjlig.

  55. Bara myndigheterna
    och militären kunde använda den-

  56. -så den går att jämföra
    med ett stealthplan i dag.

  57. Det är väldigt dyrt,
    och många ifrågasätter det-

  58. -men myndigheterna gillar det.

  59. Meddelanden på den elektriska tele-
    grafen knappades in på morsespråk-

  60. -uppfunnet av Samuel F.B. Morse.

  61. Det togs emot av en annan telegrafist
    som levererade det till mottagaren.

  62. -God eftermiddag, herrn.
    -Sch.

  63. Den elektriska telegrafen
    fungerade även på natten-

  64. -och oavsett väder.

  65. Dessutom behövdes inte
    stora, dyra torn-

  66. -och bemannade telegrafstationer.

  67. De var billigare, snabbare
    och mer tillförlitliga-

  68. -och innebar ett stort framsteg.

  69. Plötsligt kunde tidningarnas nyheter
    var dagsfärska, inte veckor gamla.

  70. Aktiekurser spreds sekundsnabbt-

  71. -och världen blev uppkopplad
    på ett världsomspännande nät.

  72. När telegrafnätverken började spridas
    ville folk ansluta sig.

  73. Utmaningen var en telegrafkabel
    över havet.

  74. Det tog många år
    att få en kabel över Atlanten.

  75. Den första kabeln var så tung
    att inget fartyg kunde frakta den.

  76. Därför fick två fartyg frakta
    hälften var och mötas på mitten.

  77. Riskerna var många.
    De kunde krocka med valar, t.ex.

  78. Men när kabeln kopplades in
    brändes all isolering bort.

  79. De sände ett meddelande-

  80. -mellan drottning Victoria
    och USA:s president-

  81. -men många trodde
    att alltihop var en bluff.

  82. Så det var svårt att samla in pengar
    till en ny kabel tio år senare.

  83. Inte förrän då blev det möjligt
    att kommunicera över Atlanten.

  84. Jag skulle vilja skicka det här
    till min son. Han är soldat.

  85. Han är trött och hungrig
    och behöver sin mammas surkål.

  86. Många människor trodde
    att man kunde skicka föremål-

  87. -genom telegrafen.

  88. Ett exempel är kvinnan vars son
    kallades till fronten via telegrafen.

  89. Hon trodde
    att han hade telegraferats dit.

  90. Då lagade hon surkål,
    tog med det till telegrafisten-

  91. -och bad att få det skickat
    till sonen.

  92. Folk förstod inte hur den fungerade.

  93. Man kan inte telegrafera surkål.

  94. Telegrafen må vara en fantastisk
    uppfinning, men det finns gränser.

  95. Enkom textmeddelanden.

  96. Men detta skulle snart förändras.

  97. -Hallå?
    -Hallå! Tala högre, människa!

  98. Hallå, det är telefonisten här.

  99. Koppla mig till Herzog, bokbindare.
    123.

  100. -Klart till Herzog.
    -Jaha.

  101. När telefonnäten spreds
    låg Sverige i framkant.

  102. 1885 var Stockholm telefontätast
    i världen med 5 000 telefonapparater.

  103. Då varje telefon behövde sin egen
    linje hängde linorna som spindelnät.

  104. Säg mig:
    Herzog råkar inte vara ledig i afton?

  105. Jaha. Det var väl.

  106. De spelar in en fonograf-

  107. -på den där klubben
    vi brukar gå till.

  108. Ja, du hörde rätt. Fonografen.
    Det är en revolution!

  109. Visst. Jaha. Ska vi säga så, då?

  110. Då säger vi så. Det blir bra.
    Jaha, tack.

  111. Ingen kan tro de svårigheter som var-

  112. -att få talare, vana att tala
    inför hundratals människor-

  113. -att yttra några ord i fonografen.

  114. Våra stora män
    var lika blyga inför fonografen-

  115. -som bondflickor var inför
    fotografiapparaten 30 år tillbaka.

  116. God afton, allesammans!

  117. Ni kommer att få lyssna på musik
    som ni aldrig har hört tidigare.

  118. Klezmermusik. Jo, det är sant.

  119. Kvällen till ära spelar vi in musiken
    på en fonograf.

  120. För första gången är det möjligt
    att spela in och föreviga musik.

  121. Ja, då sätter vi i gång.
    Kom igen, börja spela.

  122. Fonografen
    väckte väldigt stort uppseende.

  123. Det var första gången människor
    kunde höra sin egen röst.

  124. Man kunde ropa och få ett eko som
    svar, men det här var nåt helt annat.

  125. Man kunde höra sig själv
    säga nånting.

  126. Det blev en världssuccé.

  127. Man åkte runt på marknader med
    fonografer i början på 1900-talet.

  128. Man kunde komma till fonografen,
    säga nåt och höra det tillbaka.

  129. Det finns inspelningar på folk
    som får höra att de säger nåt-

  130. -och man skrattar och tror inte
    att det är sant. "Det är ju jag!"

  131. När denna rulle höres
    kommer man att småle åt detta.

  132. När detta ljuder återigen för er, så
    ljuder det inte svagt, utan starkt-

  133. -kommande från taket från en talande
    båglampa eller dylik anordning-

  134. -så att hela staden hör mina ord
    starkare än de här har uttalats.

  135. Stockholm november 1912.
    Axel Klinckowström.

  136. Edison är den man brukar erkänna
    som fonografens uppfinnare.

  137. Idén var
    att ljud är tryckvågor i luften.

  138. Genom att koncentrera tryckvågorna
    via ett membran på ett stift-

  139. -så fick man stiftet att röra sig.

  140. Om man hade en vaxrulle som
    snurrade-

  141. -så kunde stiftet gravera ett spår
    som byggde på tryckförändringar.

  142. Och så kunde man göra processen
    åt andra hållet-

  143. -och låta stiftet skapa tryckvågor,
    så att man kunde höra det inspelade.

  144. Det var själva grunden
    för fonografen.

  145. Behovet av att spela in musik växte
    sig stort i Sverige under 1800-talet.

  146. Romantiken,
    1800-talet i sin största del-

  147. -är en tid när insamlandet
    av folkkultur tar fart.

  148. Där var musiken, inte minst
    den medeltida balladsången-

  149. -förstås stark på 1800-talet.

  150. Dem började man samla in för
    att minna om vårt ärorika förflutna.

  151. Karl Tirén hette en svensk forskare
    och folkmusiksamlare-

  152. -som spelade in samisk musik, jojk.

  153. En lapp jojkade
    på dödsbädden följande:

  154. I dag är det viktiga dokument
    över hur det lät i dåtiden.

  155. Tillvaratagandet av gammal musik
    blev populärt i och utanför Sverige.

  156. Barnbarnsbarnen
    till USA-emigranterna-

  157. -känner fortfarande en lockelse i att
    minnas Sverige som det en gång var.

  158. Min mors föräldrar emigrerade
    från Sverige.

  159. De kom från trakten
    kring Sundsvall i Medelpad-

  160. -och de kom hit i unga år.

  161. Min mormor med sin familj
    och morfar kom ensam.

  162. Innovationerna inom musiken
    haglade tätt under 1800-talet-

  163. -och musiken som man hade hört den
    skulle komma att förändras-

  164. -till exempel då saxofonen kom 1846.

  165. Saxofonen är ett instrument-

  166. -som har sitt namn efter upphovs-
    mannen Adolphe Sax från Belgien.

  167. Sax hade idén att gifta ihop
    mässingsinstrumentens starka ton-

  168. -med träblåsinstrumentens
    böjliga ton.

  169. Då skapade han instrumentet saxofon.

  170. Dragspelet föds i Frankrike, i Paris,
    på 1820-1830-talet.

  171. Då kommer man på att utnyttja
    möjligheten hos asiatiska instrument-

  172. -och använda genomslående tungor.
    Ett helt annat sätt att skapa ton.

  173. Man kan få en expressiv ton.
    Den blåser och kan suga med luft.

  174. Det använder man i dragspel.

  175. Det här är ett fabrikstillverkat
    dragspel från Gera i Tyskland.

  176. De blev kända som Magdeburgerspel
    och har böjda melodiknappar-

  177. -och stora skedbasar.

  178. En fattig bonddräng kunde köpa ett
    med några månaders besparingar.

  179. Utvecklingen av nya instrument
    på 1800-talet innebar-

  180. -att många fler människor
    kunde spela.

  181. Industritillverkningen av dragspel
    gjorde att det var lätt att köpa.

  182. Det var inte så dyrt, lättåtkomligt
    och inte så svårt att lära sig.

  183. Fler kunde spela,
    och fler kunde spela bra.

  184. De som köpte de tidiga industritill-
    verkade dragspelen och munspelen-

  185. -kände sig nog privilegierade.

  186. Tidigare generationer
    hade inte haft råd.

  187. Rörliga bilder, film. De förändrade
    vårt sätt att se på världen.

  188. Men innan filmen kunde bli verklighet
    krävdes det att fotografiet uppfanns.

  189. De första stillbilderna kom
    på 1820-talet-

  190. -där Nicéphore Niépces foto av ett
    hustak räknas som ett av de första.

  191. Han och Daguerre kom på att silver
    och kalk mörknar under belysning-

  192. -vilket var grunden för fotografiet.

  193. Dessa s.k. daguerreotyper
    var ett enormt genombrott.

  194. Men när de första fotografierna kom-

  195. -var experimenterandet med rörlighet
    och djup i bilder redan i gång.

  196. Laterna magica kunde på 1600-talet
    projicera bilder på en vägg.

  197. Zoetropen gav illusionen av rörlighet
    när man snurrade på den.

  198. En av de första att experimentera
    med foto för att framställa rörelse-

  199. -var Edward Muybridge-

  200. -som försökte få fram och gestalta
    en hästs galopp-

  201. -alltså att fånga det fotografiskt
    och återge dess rörelse.

  202. Detta hände i USA
    i slutet på 1870-talet.

  203. För att få stillbilder till film-

  204. -krävdes kortare slutartider, så att
    man kunde visa 16 bilder per sekund.

  205. Alltså framkalla illusionen
    av rörelse.

  206. Det fanns varken ström eller motor,
    så man rullade fram filmen för hand.

  207. Det krävdes hantverksskicklighet
    för att kunna veva tillräckligt fort-

  208. -så att man fick sexton bilder
    per sekund.

  209. Ibland hände det,
    t.ex. vid idrottsmatcher-

  210. -att fotografen blev så involverad
    att känslorna for i väg-

  211. -och när det egna landet hade
    målchans gick det mycket fortare.

  212. Många av de tidiga filmerna
    som visades som väldigt korta-

  213. -visade alldagliga händelser
    från samhället.

  214. "Arbetare lämnar fabriken"
    är en tidig Lumièrefilm.

  215. En annan är "Barnet äter frukost".

  216. Det som fascinerade åskådarna
    var inte själva frukosten-

  217. -utan att filmen kunde återge
    buskarna och trädens lövverk-

  218. -och hur de vajade för vinden. Det
    var nånting som man häpnade över.

  219. Det finns en annan film
    från den här tiden av Birt Acres-

  220. -som heter "Rough Sea at Dover"
    som var kort-

  221. -och som bara visade havsvågor
    som stormade in över en vågbrytare.

  222. Publiken ska ha rest sig upp
    och givit stormande applåder.

  223. Det som räknas som den absolut äldsta
    filmen som finns bevarad-

  224. -är Louis Le Princes film
    om sin familj i trädgården.

  225. Dessvärre finns
    bara två sekunder kvar av filmen.

  226. Bröderna Lumière var först med
    att visa film offentligt, i Paris.

  227. Då visades
    bl.a. "Arbetare lämnar fabriken"-

  228. -och dragplåstret
    "Trädgårdsmästarens hämnd".

  229. Det här är egentligen en spelfilm
    i miniatyr.

  230. Man har instruerat dem hur de ska
    uppträda och vad de ska utföra.

  231. Här har vi det
    som sedermera blev fiktionsfilmen.

  232. Några år senare gjorde Georges Méliès
    den första trickfilmen.

  233. Méliès var intressant, för han var
    magiker med egen teater i Paris-

  234. -och insåg plötsligt potentialen
    med att använda film-

  235. -för att kunna lura publiken
    på olika sätt.

  236. Det som Méliès är mest känd för
    är sina trickfilmer, framför allt-

  237. -men han var även en av de första
    som gjorde en science-fictionfilm.

  238. Bland alla uppfinningar
    under 1800-talet-

  239. -finns det en som mer än någon annan
    skulle forma vår moderna värld.

  240. Förr var man beroende av solkraften.

  241. Om det blev för lite regn och sol
    kunde det innebära dålig skörd-

  242. -och i värsta fall
    att människor svalt ihjäl.

  243. Men under 1800-talet gjorde man
    en upptäckt som förändrade livet:

  244. Upptäckten av olja.

  245. Kom hit, John! Har du hört talas
    om staden Titusville?

  246. Jag tror att vi har hittat
    en ny plats att borra på.

  247. Allt började här,
    i Drake Well i Pennsylvania i USA.

  248. Edwin Drake började leta olja här
    år 1859.

  249. Han var anlitad
    av Seneca Rock Oil Company-

  250. -för att utvinna olja för fotogen
    till lampor.

  251. Det var stor efterfrågan på fotogen
    i hela världen då.

  252. Att hitta
    en ny, billig källa till fotogen-

  253. -skulle vara oerhört lönsamt.
    Det var så oljeindustrin började.

  254. -Hallå, borrkillen. Kom hit.
    -Ja, sir?

  255. Edwin Drakes utvinning
    blev framgångsrik.

  256. Så pass framgångsrik att området
    kom att kallas för en "boomtown".

  257. En boomtown är en stad som bildas när
    man hittar olja på tidigare åkermark.

  258. Det hände här i trakten
    på flera ställen.

  259. Ett kallades Pithole. Några män
    borrade efter olja i januari 1865-

  260. -och på hösten samma år bodde
    15 000 personer på området.

  261. Städer som Oil City skulle inte ens
    existera om det inte var för oljan.

  262. Snart upptäckte man att oljan
    kunde användas i mer än bara lampor-

  263. -så att lärarna såg eleverna,
    och Strindberg såg vad han skrev.

  264. Olja finns i våra liv varje dag.

  265. Utan olja skulle våra kläder inte ha
    sina starka färger.

  266. Vi skulle inte ha plast
    i våra muggar, skor eller knappar.

  267. Det finns olja i målarfärg,
    och även delvis i mat.

  268. Det finns i cerat, hårprodukter,
    smink och t.o.m. i värktabletter.

  269. Den industriella revolutionen hade
    varit omöjlig utan olja, anser vi.

  270. När elektriciteten uppfanns-

  271. -och efterfrågan på fotogen
    som bränsle minskade-

  272. -dök i stället automobilen upp,
    och då började man producera bensin.

  273. Oljeindustrin frodades
    tack vare automobilen, som sagt.

  274. Hej du, Sigge.

  275. Är det inte ett utomordentligt
    fortskaffningsmedel?

  276. Innan jag ger mig ut på färden
    så skålar vi för automobilen.

  277. -Vad säger ni?
    -Ja.

  278. Varsågod.

  279. Och så ett till mig.

  280. Jaha. Skål, då.

  281. T-Forden, som kom 1908, blev kronan
    på verket för bilindustrin.

  282. Men den bensindrivna bilen
    uppfanns tidigare.

  283. 1884 uppfann Gottlieb Daimler
    och Karl Benz varsina bilmodeller.

  284. Företagen Scania och Vabis
    var tidigt ute i Sverige.

  285. Redan 1897 började de bygga
    en av Sveriges första bilar.

  286. När Henry Ford
    började tillverkad T-Forden-

  287. -enligt löpande bandsprincipen 1913-

  288. -öppnade det upp för en ny epok:
    1900-talet.

  289. 1800-talet var resandets århundrade.

  290. Över en miljon svenskar lämnade
    sina hem och flyttade till Amerika.

  291. Om det handlar nästa program
    av "Max 1800-tal".

  292. Men jag säger som Oscar Wilde
    en gång sa till mig:

  293. "Det är bara det moderna
    som kan bli omodernt."

  294. Översättning: Malin Hedlund
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Uppfinningarnas århundrade

Avsnitt 4 av 7

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

1800-talet var en tid då nya vetenskaper och uppfinningar kom att revolutionera världen. Tidigare kunde ett meddelande inte färdas snabbare än en häst, men tåget, telegrafen och telefonen kom att förändra detta. Världen knöts samman och blev mer global. Uppfinningsrikedomen spreds till nya områden; ett stort antal musikinstrument såg dagens ljus och fotografiet, filmen och fonografen gjorde att människan kunde se och höra sig själv för första gången. 1800-talets största upptäckt var oljan. År 1859 fann översten Edwin Drake olja i Pennsylvania i USA och efter det skulle världen aldrig mer bli sig lik.

Ämnen:
Historia > Nya tiden - Europa och världen > 1815-1914, Historia > Nya tiden - Sverige och Norden, Teknik > Teknikhistoria
Ämnesord:
1800-talet, Historia, Industri, Kommunikationer, Teknik, Uppfinningar
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Max 1800-tal

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMax 1800-tal

Jagets århundrade

Avsnitt 1 av 7

Under 1800-talet föddes idén om människan som en fri individ. Samtidigt trodde man sig kunna skapa en god människa genom politiska reformer som folkskolan och cellfängelser.

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMax 1800-tal

Revolutionernas århundrade

Avsnitt 2 av 7

Franska revolutionens idéer om frihet, jämlikhet och broderskap spreds över Europa med Napoleonkrigen. Samtidigt skedde en annan revolution, den industriella, som skulle förändra Sverige och Europa för alltid.

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMax 1800-tal

Kvinnans århundrade

Avsnitt 3 av 7

1800-talet var en tid av ökad frihet för kvinnor. Industrialismen och nya politiska idéer öppnade upp samhället. Samtidigt ledde borgarklassens könsideal till en ny typ av ofrihet.

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMax 1800-tal

Uppfinningarnas århundrade

Avsnitt 4 av 7

Under 1800-talet skulle uppfinningar som tåget, telegrafen och telefonen komma att revolutionera kommunikationen mellan människor. Då oljan upptäcktes skulle världen aldrig mer bli sig lik.

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMax 1800-tal

Emigrationens århundrade

Avsnitt 5 av 7

Under 1800-talet fick drömmen om ett bättre liv 1,3 miljoner svenskar att flytta över Atlanten till Amerika. Hur kom det sig att så många hamnade i Minnesota?

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMax 1800-tal

Rasismens århundrade

Avsnitt 6 av 7

Kolonialismen gjorde Europa rikt under 1800-talet och motiverades bland annat av rasism som gjordes till vetenskap. Även antisemitismen ändrar karaktär och blir rasistisk snarare än religiös.

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMax 1800-tal

Nöjenas århundrade

Avsnitt 7 av 7

Under 1800-talet får människor mer tid och pengar att lägga på nöjen som kläder, danser och middagar. Vi bekantar oss med dandyn, den första serietidningen och följer med på bal hos societeten.

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaArkeologerna

Verklighetens vikingar

Norsk arkeologiserie. Är den nutida bilden av vikingen en myt? Jan Guillou har studerat både vikingatid och medeltid reder ut begreppen. Du får också besöka utgrävningen av en trolig handelsplats från vikingatiden. Handeln var livlig även under den här tiden, och lockelsen till impulsköp var nog lika stark då som den är idag. Du får även höra om Snartemosvärdet, vars symbolvärde var så viktigt att tyskarna försökte få det utlämnat under andra världskriget. Programledare: Arne Hjeltnes och Frode Iversen.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaPop och politik

Konsumtion

Band som blivit storkonsumenter, blues och frågan om bananer går att röka. Det är några av ämnena som behandlas.

Fråga oss