Titta

Jakten på språket

Jakten på språket

Om Jakten på språket

Om de svenska nationella minoritetsspråkens historia. Hur uppstod språken samiska, romani chib, jiddisch, meänkieli och finska? Hur låter de? Var kommer de ifrån? Vilka talar dem i dag? Vi stiftar bekantskap med människorna och historien bakom Sveriges officiella minoritetsspråk, och i ett av programmen sätts dessutom det svenska språket i ett minoritetsperspektiv mot en värld av globala språk som hotar att utrota de mindre språken. Programledare: Max Landergård.

Till första programmet

Jakten på språket: SamiskaDela
  1. Jakten på språket börjar här.

  2. Han har väl aldrig slaktat,
    den där Max?

  3. Han är från Stockholm och lite vilse.

  4. –Nej, det har han nog inte.
    –Hur skulle det gå?

  5. –Inte har de renar i Stockholm.
    –Nej, det har de väl inte.

  6. Tjejen och pojken
    har det soft i kåtan

  7. Jycken lapar kåsan
    Kvarteret börjar låta

  8. Och jag spanar efter min vaja
    Jag vägrar haja

  9. Kärlek som var lattjo är bara trubbel
    Vi simmar runt i vår språkliga balja

  10. Sex språk, ett land
    Rappakalja

  11. Sex språk, ett land
    Rappakalja

  12. Vad tyckte du, Björn?

  13. Herregud.

  14. Samiskan utsågs till
    att bli minoritetsspråk år 2000.

  15. Sapmi, som är det område
    där många samer bor och verkar-

  16. -spänner över Norge, Sverige,
    Finland och Ryssland.

  17. I Sverige talas
    flera olika varieteter av samiska.

  18. Tre av dem är umesamiska...

  19. ...lulesamiska...

  20. ...och nordsamiska.

  21. Samiskan har sitt ursprung
    i en sorts urfinska-

  22. -som var gemensam för finska och
    samiska, långt före Jesu födelse.

  23. Sen skildes språken åt.
    Det blev östersjöfinska och samiska.

  24. Det är troligt att det finns influenser
    från andra språk också.

  25. Men vilka språk vet jag inte.

  26. Samerna har ju förbindelser
    bort mot Kolahalvön och österut.

  27. Det finns inga klara forskningsbelägg
    för hur saker och ting har kommit in.

  28. Man brukar tala om att samiskan
    är ett finsk-ugriskt språk.

  29. Det innebär ju
    att den tillhör samma språkfamilj-

  30. -som finska och ungerska.

  31. Men de kontakterna
    mellan finskan och samiskan-

  32. -har upphört för mer än 4 000 år sen.

  33. Mikael Svonni läser en bok
    från början av 1900-talet-

  34. -som skrivits av Johan Turi,
    den första samiska författaren.

  35. Samiskan,
    precis som Johan Turi skriver...

  36. Vi har aldrig hört nåt om att samiska
    skulle komma nånstans ifrån.

  37. Forskare har haft hypoteser om
    att samerna flyttade in österifrån.

  38. Men de hypoteserna
    är det ingen som tror på numera.

  39. Det finns belägg för att sydsamiskan
    måste ha talats-

  40. -ganska långt söderut
    i nuvarande Sverige och Norge.

  41. Kanske för 2 000 år sen,
    eller ännu tidigare.

  42. Det är mycket som tyder på att
    sydsamiskan är det äldsta språket-

  43. -som fortfarande talas
    i nuvarande Skandinavien.

  44. God dag, här kommer
    ett program om samer.

  45. I vår jakt på samiskan åkte vi norrut
    och hamnade först i Karesuando-

  46. -där vi träffade två lärare
    på sameskolan som ligger här.

  47. Sameskolan grundades 1977-

  48. -då samiska barn fick rätt
    till undervisning på sitt eget språk.

  49. Ditt område spänner sig
    över flera ämnen.

  50. -Har allting en samisk klang?
    -Ja.

  51. Slöjd, där kan vi arbeta med horn-

  52. -och göra öglorna till lassolinorna.

  53. De kan göra mycket med horn och trä.

  54. Det är viktigt för samebarn
    att få prata sitt eget språk.

  55. -Varför då?
    -För att de...

  56. ...får använda sitt eget språk.
    Det dör inte ut.

  57. De känner sig trygga i språket.
    Det är viktigt för samebarn.

  58. Okej, men vilka är det
    som pratar samiska i dag?

  59. Det var nordsamiska vi fick höra
    vid Rensjön utanför Kiruna.

  60. Där var det dags
    för årets första renslakt.

  61. -Du kan väl berätta vad du heter?
    -Johanna Huuva.

  62. -Talas det mycket samiska?
    -Ja, på såna här ställen.

  63. Som pappa. Jag förstår och skriver.

  64. Jag kan prata, men jag vågar aldrig.

  65. -Är samiska språket viktigt för dig?
    -Ja.

  66. Om ingen pratar dör det ju ut,
    och det är ju tråkigt.

  67. Det har alltid pratats. Just vid
    renskötsel och sånt är det viktigt.

  68. -Du håller själv i ett lasso.
    -Ja, jag försöker så gott det går.

  69. -Hur har det gått, då?
    -I dag har det inte gått bra.

  70. -Jag har sett dig. Du är på hugget.
    -Ja, jag tycker att det är roligt.

  71. Vilken grej! Du fick den.
    Hur känns det?

  72. Tur att jag inte träffade hornen.

  73. Hej.

  74. Så där.

  75. Så.

  76. Tjejen och pojken
    har det soft i kåtan

  77. Jycken lapar kåsan
    Kvarteret börjar låta

  78. Och jag spanar efter min vaja
    Jag vägrar haja

  79. Kan ni gissa vilka tre ord
    som kommer från samiskan?

  80. -"Soft i kåtan."
    -Hela den?

  81. Ja.

  82. "Jycken", "rappakalja"
    och så tror han "vaja".

  83. -"Vaja" var faktiskt rätt.
    -Gissa nu, då.

  84. -"Kåsan."
    -Ja.

  85. -Ett till.
    -"Vaja." Jag såg inte det.

  86. Exempel på samiska lånord
    i svenskan är "vaja", alltså renko.

  87. Vi har "kåta", "pulka"...

  88. Vi har "mudd", som man har
    längst ner på jackan.

  89. "Jojka." Och så några till.

  90. Ord som är starkt förknippade
    med den samiska kulturen.

  91. Varför använder man
    "kåta" till exempel, och inte "tält"?

  92. Om "kåta" och "tält"
    betydde samma sak-

  93. -skulle det inte finnas behov
    för båda två. Det är inte så.

  94. Båda orden fyller sin funktion
    och sin plats i svenska språket.

  95. Du tittar på "Jakten på språket"-

  96. -som handlar om de svenska
    minoriteternas språkhistoria-

  97. -med Max Landergård.

  98. Jag är artist, sametjej.

  99. Nästan all musik jag gör
    är på samiska, så det är väsentligt.

  100. 27 år, från Luokta Mavas,
    i Arjeplogområdet.

  101. Du har valt att skriva dina låttexter på
    samiska.

  102. Jag skulle inte säga
    att jag har valt det.

  103. Det är inget som jag valde,
    utan det bara är så.

  104. Det bara blev så.
    Det är inget jag reflekterade över-

  105. -förrän en reporter ställde frågan.

  106. Jag började skriva dikter när jag
    var nio. Det var helt naturligt.

  107. Jag pratade svenska lika bra-

  108. -men det var det språket
    jag ville uttrycka mig på.

  109. Det var det vi pratade hemma,
    och i skolan skrev vi på samiska.

  110. Det var helt... Det var inget annat.

  111. Var all undervisning på samiska?

  112. Nej, inte direkt.
    Men det var inte det som var poängen.

  113. Det viktigaste jag har fått med mig från
    sameskolan-

  114. -är att man inte behöver känna
    sig så exotisk när man är så liten.

  115. Att inte behöva stå till svars
    för ett annat folk än majoriteten.

  116. Gemene man vet väldigt lite om samer, så
    man får svara på en massa frågor-

  117. -som man tycker
    att folk borde veta om.

  118. -Som vadå?
    -Framför allt bara att vi finns.

  119. Att vi är ett folk
    som inte finns i historien-

  120. -utan vi finns i dag,
    och lever i allra högsta grad.

  121. -Kulturen är stark.
    -Ska vi köra en låt?

  122. Under stjärnornas täcke

  123. jag trampar mig stigar

  124. Alla norrskenets ord ses

  125. himlen runt dansa fram

  126. Hur tror du samiskans framtid ser ut?

  127. Jag tror att det blir bättre.
    Har det inte dött ut nu, liksom-

  128. -med de krafter som är villiga
    att ta bort samiskan-

  129. -och göra Sverige helsvenskt, så... Nu
    har man en annan medvetenhet.

  130. Nu kommer det bara stärkas.

  131. Det är lika svårt som med meänkieli.

  132. En liten population
    i ett föränderligt samhälle-

  133. -som pratar ett avvikande språk.

  134. Så fort du gifter dig med
    en annan språkgrupp, en svensk...

  135. Vilket språk ska barnen prata då?
    Bor ni i Göteborg-

  136. -kanske det är bättre med svenska, och
    så lär sig barnen inte samiska.

  137. Det är en liten befolkning.

  138. I ett modernt samhälle
    är det svårt att bevara små språk.

  139. I komplexa moderna samhällen.

  140. -Jag heter Marita Sikku.
    -Och du pratar samiska?

  141. Inte flytande. Jag förstår allt.

  142. Jag försöker prata
    så mycket som möjligt med Ella.

  143. Mina föräldrar och släktingar pratar
    samiska. Jag har alltid hört språket.

  144. Men jag har ju bott i Kiruna
    och gått i en svensk skola-

  145. -så svenska är mitt första språk.
    Jag har inte språket helt flytande.

  146. Det känns jobbigt.
    Jag vill att Ella ska få det.

  147. Att det ska kännas naturligt
    att prata. Och förstå.

  148. Språket är viktigt. Det är en
    bärande del i den samiska kulturen.

  149. Jag är inte mindre same för att jag inte
    kan samiska, men det är viktigt.

  150. För kulturen, och för en själv också.

  151. När det gäller statens sätt
    att hantera frågan om samiska-

  152. -så har jag en känsla av,
    jag använder ett samiskt begrepp-

  153. -"arjji galgat", man gör ett minimum
    av det man måste, men inte mer.

  154. Det behövs utbildade människor,
    som sen kan utbilda andra-

  155. -så att man kan ge mer stöd
    på skolorna.

  156. Även om det finns en lagstiftning,
    så är det ungefär det.

  157. Verkliga åtgärder
    för att stärka samiskan finns inte-

  158. -och det har det aldrig funnits.

  159. Man har verkligen gjort ett minimum av
    det man måste, men inte mer.

  160. Det blir bättre och bättre. En period
    var det fult att prata samiska.

  161. Jag har också upplevt rasismen
    under tonåren.

  162. Det var jobbigt
    att vara same i Kiruna.

  163. Då kändes det inte viktigt, språket.

  164. Men nu börjar man
    ta tillbaka det här.

  165. Många försöker lära sig samiska och...

  166. ...ta vara på det.
    Så jag ser positivt på framtiden.

  167. Vad tyckte du?

  168. Jag måste i ärlighetens namn
    ta tillbaka det jag påstod om kitsch.

  169. Det var nästan lysande, det här.
    Jag häpnar.

  170. -Jag ger det högsta betyg.
    -Tackar.

  171. Varsågod. Nu tar jag lite varmt kaffe,
    och en kaka också.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Samiska

Avsnitt 1 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur gammalt är samiskan? Varför talas samiska i Sverige? Vilka talar språket idag? Vi åker med helikopter till en renslakt utanför Kiruna där vi träffar samer och hör dem berätta om varför samiska är viktigt för dem. Dessutom möter vi artisten Sofia Jannok som skriver alla sina låtar på samiska.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk > Samiska, Svenska > Språkbruk > Nationella minoritetsspråk
Ämnesord:
Samiska språk, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Jakten på språket

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på språket

Samiska

Avsnitt 1 av 6

Vad betyder språket för samerna? Vi besöker en renslakt utanför Kiruna och hör samer berätta om sin relation till språket. Dessutom möter vi artisten Sofia Jannok som skriver låtar på samiska.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på språket

Romani chib

Avsnitt 2 av 6

Hur kom romani chib till Sverige? En historisk resa om uppkomsten av ett av Sveriges officiella minoritetsspråk.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på språket

Jiddisch

Avsnitt 3 av 6

Jiddisch höll på att utrotas på grund av nazisternas judeförföljelser under andra världskriget. Vi besöker koncentrationslägret i Auschwitz samt ett jiddischseminarium i Jönköping - två platser med olika innebörd för språket.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på språket

Meänkieli

Avsnitt 4 av 6

Hur blev meänkieli ett av Sveriges officiella minoritetsspråk? Max Landergård reder ut historien och språkets födelse, utveckling och bevarande.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på språket

Finska

Avsnitt 5 av 6

Varför har många värmlänningar finskt påbrå? Max Landergård försöker ta reda på varför finska blev ett av våra officiella minoritetsspråk.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på språket

Svenska

Avsnitt 6 av 6

Hur valdes minoritetsspråken ut och varför behövs det en lag för att skydda svenska språket? Max Landergård undersöker.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaModerna spökhistorier - meänkieli

Klätterväggen

Amanda satsar på att bli först i klättringsklubben att bemästra "den omöjliga väggen". Det är dessvärre en dröm som kan leda till döden.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaModerna spökhistorier - kinesiska

Vacker utsikt

Vi är på semester på Cypern och har hyrt en bil. Pappa kör och vi är på väg upp i bergen för att titta på utsikten. Det är lite läskigt, bergen är höga med branta stup. Men vi litar på vår guide - den osynliga GPS: rösten. Men vad är det den säger egentligen? Är det bara jag som hör?

Fråga oss