Titta

Jakten på språket

Jakten på språket

Om Jakten på språket

Om de svenska nationella minoritetsspråkens historia. Hur uppstod språken samiska, romani chib, jiddisch, meänkieli och finska? Hur låter de? Var kommer de ifrån? Vilka talar dem i dag? Vi stiftar bekantskap med människorna och historien bakom Sveriges officiella minoritetsspråk, och i ett av programmen sätts dessutom det svenska språket i ett minoritetsperspektiv mot en värld av globala språk som hotar att utrota de mindre språken. Programledare: Max Landergård.

Till första programmet

Jakten på språket: SvenskaDela
  1. År 2000 fick vi
    våra nationella minoritetsspråk.

  2. Jag har undrat vilka de är
    och varför.

  3. Vi har också en språklag som ska
    skydda svenskan. Men från vad?

  4. Frågorna är många, och vi börjar
    med våra nationella minoritetsspråk.

  5. Tjejen och pojken
    har det soft i kåtan

  6. Jycken lapar kåsan
    Kvarteret börjar låta

  7. Och jag spanar efter min vaja
    Jag vägrar haja

  8. Kärlek som var lattjo är bara trubbel
    Vi simmar runt i vår språkliga balja

  9. Sex språk, ett land
    Rappakalja

  10. Sex språk, ett land
    Rappakalja

  11. Vad tyckte du, Björn?

  12. Herregud...

  13. I dag lever svenskan sida vid sida
    med fem officiella minoritetsspråk.

  14. Svenska medborgare
    med en dubbel språklig identitet.

  15. Sverigefinnarnas finska,
    tornedalingarnas meänkieli-

  16. -samernas samiska, judarnas jiddisch-

  17. -och romernas romani chib.

  18. Men varför blev just dessa språk
    våra officiella minoritetsspråk?

  19. Det som drev fram
    minoritetsspråklagarna i Sverige-

  20. -var Europarådets konventioner
    för nationella minoriteter.

  21. Ville man vara med
    i det europeiska finrummet-

  22. -då måste man erkänna
    sina minoriteter.

  23. Svenskarna valde
    samiska, meänkieli, finska-

  24. -romani chib och jiddisch.
    Fem minoritetsspråk.

  25. Språket skulle ha talats
    på svensk grund i minst 100 år.

  26. Det står ingenstans, men jag vet att
    diskussionen fördes i den riktningen.

  27. Minst 100 år, och att gruppen själv-

  28. -krävde eller önskade
    minoritetsspråkstatus.

  29. Annars hade det funnits möjligheter
    med engelska, tyska och franska.

  30. Men ingen ställde krav på att de
    skulle betraktas som minoritetsspråk.

  31. De har inte heller talats
    av sammanhållna grupper.

  32. Det här är ganska ovanligt-

  33. -att vi har en språkpolitik som är
    generös mot minoriteters språk.

  34. Den dominerande kulturen brukar
    tränga ut eller integrera språken.

  35. Officiella minoritetsspråk
    är en modern innovation.

  36. Jag tror att på lång sikt
    kommer det här att rinna ut i sanden.

  37. Det här påverkar inte svenskans
    ställning, eller vårt vardagliga tal.

  38. Det är en politisk markering som
    kommer att råda under övergående tid.

  39. Det är oerhört mycket viktigare
    hur vi agerar gentemot engelskan-

  40. -vårt dominerande
    globala kulturspråk.

  41. Minoritetsspråken var garanterade
    med lagar, men inte svenskan.

  42. Det fanns ingen lag som räddade
    svenskan mot att assimileras-

  43. -och ätas upp av andra stora språk,
    till exempel engelskan.

  44. Då började en debatt föras,
    på 1980-talet, 1990-talet-

  45. -om svenskans ställning.
    Och även då efter språklagarna 2000.

  46. Borde inte svenskan ha en lag,
    som skydd?

  47. Den här debatten influerades
    dels av diskussioner om språkdöd.

  48. Det ledde fram till
    den lag som har antagits i dag-

  49. -som skydd för svenska språket.

  50. Den 1 juli 2009 fick Sverige en lag
    som ska skydda svenska språket.

  51. Lagen berättar för oss att det är
    svenska som är huvudspråk i Sverige.

  52. Men vanan att låna in ord från
    andra språk, den går långt tillbaka.

  53. Vi har alltid hämtat in låneord-

  54. -eftersom vi hela tiden
    möter andra kulturer och lånar idéer.

  55. Vissa språk har kommit en masse och
    massberikat oss vid olika tillfällen.

  56. Som under andra häften av 1200-,
    första hälften av 1300-talet-

  57. -då svenska riket formas på allvar.

  58. Vi grundar massor av städer,
    bygger borgar, renoverar handeln.

  59. Då landet börjar fungera
    som en medeltida stat.

  60. Det sker genom att vi plockar in
    know-how från Tyskland och Danmark.

  61. Framför allt norra Tyskland. De tog
    med ord som inte fanns i svenskan.

  62. Stad, av "Stadt", handel,
    verkmästare, borgmästare, råd.

  63. Alla ord för de här nya företeelserna
    var man tvungen att importera.

  64. Det kom även ord som inte behövdes.

  65. Men när vi ändå lånar
    kan vi ju fortsätta.

  66. Vårt gamla fina nordiska ord
    "vindöga", ett öga för vinden-

  67. -som vi exporterade till
    engelsmännen, "window"-

  68. -det ersätts av
    det vackra tyska ordet Fenster-

  69. -som i svensk dialekt blir "fönster".

  70. Så kontakten gör att tyskan färgar
    svenskan på ett oerhört starkt sätt-

  71. -under medeltiden.
    Och fortsätter att göra det.

  72. På 1700-talet är Stockholm en stad
    där många är tvåspråkiga.

  73. Man talar både tyska och svenska.

  74. I detta tvåspråkiga Stockholm-

  75. -bestämde sig kung Gustav III att
    1786 grunda Svenska Akademien.

  76. Svenskan skulle bli
    ett av de kulturbärande språken-

  77. -precis som franska och tyska.

  78. Nära 230 år senare
    har vi fått en språklag-

  79. -som ska skydda svenskan från att dö.

  80. Och det kanske behövs. Eller?

  81. Vi tar in ett engelskt ord som "mejl"
    och använder det som substantiv.

  82. Vi talar om mejl när vi skriver
    meddelanden på datorn.

  83. Sen gör vi ett verb av det
    och säger "mejla"-

  84. -som ju är en svensk verbform.

  85. Sen kan vi "mejla", "mejlade"
    och "har mejlat".

  86. Vi bakar in det här ordet
    i det svenska språksystemet.

  87. God eftermiddag, och välkomna
    till Svenska Akademien.

  88. Peter Englund är ständig sekreterare
    för Svenska Akademien.

  89. Akademien har precis släppt en ny
    ordbok över det svenska språket.

  90. Man ser där att engelskan,
    med sina 2 500 låneord-

  91. -har intagit ledarpositionen över
    de språk som vi lånar mest ifrån.

  92. Så där.

  93. Så.

  94. Här finns två engelska låneord.

  95. Vi ville se om folk
    kunde gissa vilka de var.

  96. -"Sex."
    -"Soft."

  97. -Ja.
    -"Soft."

  98. Och...

  99. Jag känner mig väldigt utsatt här.

  100. Ska jag säga vad det är för nåt?
    "Trubbel."

  101. Det finns många engelska låneord
    i svenskan. "Soft", till exempel-

  102. -som man kan tro
    är ett ganska nytt ord.

  103. Men det användes redan på 1920-talet.
    Då hade det med fotografi att göra.

  104. "Soft" har även fått en ny betydelse,
    att man tar det lugnt.

  105. En soft hemmakväll.
    Då kan vi koppla det till "softa".

  106. Engelskans påverkan på svenskan,
    just nu är den stor.

  107. Men andra tider
    har tyskan varit stor.

  108. Vi har väldigt många franska låneord,
    latinska låneord, grekiska låneord.

  109. Det där är inget som behöver vara
    beständigt, utan det kan skifta.

  110. Men just nu är den engelska påverkan
    väldigt stark.

  111. Vad är det här?

  112. Du tittar på "Jakten på språket",
    med Max Landergård.

  113. Komma med den där mustaschen
    och tro att nån tar dig på allvar.

  114. Frågan är vilket språk som kommer
    att bli vårt nästa stora lånespråk.

  115. Skådespelerskan Shima Niavarani
    behärskar både svenska och persiska.

  116. Nåt hon har fått stor användning av
    i sitt arbete med språket.

  117. -Vilken styrka har svenska språket?
    -Tidigt i min karriär...

  118. ...jobbade jag mycket med ordlekar.
    Ordlekarnas slagkraftighet och satir.

  119. På det sättet fanns det
    en vits med att leka med språket.

  120. Du är född och uppvuxen i Iran,
    och du har växt upp med farsi.

  121. Om du skulle jämföra
    svenska och farsi...

  122. Vad finns det för styrkor
    inom respektive språk?

  123. Du pratade om metaforer.

  124. Ja, precis. Det persiska språket
    byggs upp av metaforer.

  125. Till och med i vardagligt språk.

  126. Jag tyckte så synd om honom.
    "Delam shekast barash."

  127. Det betyder... Man brukar ofta
    prata om inälvor och magpartiet.

  128. För att uttrycka känslor.
    Det stämmer, i förhållande till-

  129. -hur man inom Iran, eller,
    i Iran ser på känslor.

  130. I Sverige pratar man om saknad och
    längtan som om det vore yttre saker.

  131. Var du så feg att du inte vågade
    döpa pjäsen till "Harriet"?

  132. Du kan inte hantera
    att hon lämnade dig-

  133. -och så projicerar du din kukbrist
    på drottning Kristina!

  134. Vår förändring av språket just nu
    består i att vi förkortar orden.

  135. Kommunikationen ska gå snabbt
    och vara anpassad till-

  136. -teknologins framfart. Vi plockar in
    influenser från internetspråket-

  137. -vi plockar... Det traditionella
    språket blir nästan kitsch.

  138. Jag spankulerade. Att man använder
    såna ord för att de blir roliga.

  139. Man ser en tjusning
    i det äldre språket-

  140. -och de långa formuleringarna.

  141. Dramatiker? Historieförfalskare
    borde din titel vara.

  142. I vårt globala samhälle är vi en
    liten befolkning med ett litet språk.

  143. Hur ser framtiden ut för svenskan?

  144. Hotet är om svenska språket i
    själva Sverige blir satt på undantag.

  145. Om engelskan skulle tränga igenom
    så mycket att man-

  146. -ersätter mycket undervisning, även
    i vanlig svensk skola, med engelska.

  147. Att man läser engelska böcker och så
    vidare. Då kan svenskan vara hotad.

  148. Så är det definitivt inte.
    Det är tvärtom - tyvärr.

  149. Mina studenter, och ungdomar i gemen
    talar sämre och sämre engelska.

  150. Så om jag ska tolka tidens tecken så
    är det att svenskan stärks just nu.

  151. Jag vet inte
    om det är medveten politik-

  152. -eller om folk har blivit sämre
    på att lära sig.

  153. Men svenska språket är starkare
    i förhållande till andra språk-

  154. -när det gäller hur vi talar
    och vilka språk vi kan.

  155. Vad tyckte du?

  156. Jag måste i ärlighetens namn
    ta tillbaka det jag påstod om kitsch.

  157. Det var nästan lysande, det här.
    Jag häpnar.

  158. -Jag ger det högsta betyg.
    -Tackar.

  159. Varsågod. Nu tar jag
    lite varmt kaffe, och en kaka också.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Svenska

Avsnitt 6 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Svenska Akademien grundades 1786 med målsättningen att svenska skulle bli ett kulturbärande språk, precis som tyska och franska. 230 år senare får vi även en lag som ska skydda det svenska språket från utrotning. Max Landergård tittar närmare på lagen, liksom hur våra fem minoritetsspråk valdes ut.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk, Svenska > Språkbruk
Ämnesord:
Minoritetsspråk, Språkpolitik, Språkvetenskap, Svenska språket
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Jakten på språket

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på språket

Samiska

Avsnitt 1 av 6

Vad betyder språket för samerna? Vi besöker en renslakt utanför Kiruna och hör samer berätta om sin relation till språket. Dessutom möter vi artisten Sofia Jannok som skriver låtar på samiska.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på språket

Romani chib

Avsnitt 2 av 6

Hur kom romani chib till Sverige? En historisk resa om uppkomsten av ett av Sveriges officiella minoritetsspråk.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på språket

Jiddisch

Avsnitt 3 av 6

Jiddisch höll på att utrotas på grund av nazisternas judeförföljelser under andra världskriget. Vi besöker koncentrationslägret i Auschwitz samt ett jiddischseminarium i Jönköping - två platser med olika innebörd för språket.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på språket

Meänkieli

Avsnitt 4 av 6

Hur blev meänkieli ett av Sveriges officiella minoritetsspråk? Max Landergård reder ut historien och språkets födelse, utveckling och bevarande.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på språket

Finska

Avsnitt 5 av 6

Varför har många värmlänningar finskt påbrå? Max Landergård försöker ta reda på varför finska blev ett av våra officiella minoritetsspråk.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på språket

Svenska

Avsnitt 6 av 6

Hur valdes minoritetsspråken ut och varför behövs det en lag för att skydda svenska språket? Max Landergård undersöker.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaModerna spökhistorier - romani chib/kelderash

Klätterväggen

Amanda satsar på att bli först i klättringsklubben att bemästra "den omöjliga väggen". Det är dessvärre en dröm som kan leda till döden.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaModerna spökhistorier - sydsamiska

Spökbussen

Felicia rymmer från sin by med bussen för att komma till den stora staden. Men det är något som inte stämmer. Varför är passagerarna ansiktslösa?

Fråga oss