Titta

UR Samtiden - Tro och vetenskap

UR Samtiden - Tro och vetenskap

Om UR Samtiden - Tro och vetenskap

Både tro och vetenskap har på olika sätt haft avgörande betydelse för människan genom historien, och över hela jorden. Vem som vunnit har det många gånger rått olika bud om. Och så än i dag. Eller? Hur är relationen mellan vetenskap och gudstro? I ett försök att belysa denna fråga och att se om tro och vetenskap kan förenas, har den kristna organisationen Apologia arrangerat seminariet "Tro och vetenskap" i Betlehemskyrkan i Stockholm. Serien inleds med två seminarier där naturvetenskap diskuteras ur en kristen synvinkel. Den avslutas sedan med en debatt mellan företrädare för både den naturvetenskapliga och den kristna sidan. Inspelat den 27 mars 2010.

Till första programmet

UR Samtiden - Tro och vetenskap : Frågor från publikenDela
  1. Nu ska vi ge er tillfälle att ställa
    frågor. Jag övergår till svenska.

  2. Den här frågan är till Ulf eller till
    Christer. Båda har nämnt saken.

  3. Som kognitionsforskare gläds jag över
    att ni pratar om kognitionens roll-

  4. -i världen och i universum.

  5. En sak uppfattade jag inte.

  6. Hur teorier om multiversum
    förklarar kognition.

  7. Hur förklarar multiversumteorier
    kognition? Du är kognitionsforskare.

  8. Ulf, frågan är till dig.

  9. Jag säger inte,
    och det avslutade jag med...

  10. Jag påstår inte att jag förstår
    saker som medvetande och sinne.

  11. Men jag försökte förklara
    att det faktum-

  12. -att vi är kognitiva varelser,
    som kan tänka-

  13. -och som kan strukturera våra tankar
    och så vidare-

  14. -begränsar vilket slags universum
    som vi kan leva i.

  15. Vilket samband finns det mellan
    multiversumteorin och kognition?

  16. Det var inte det jag sa.

  17. Jag säger att en multiversumteori
    förklarar varför vårt universum-

  18. -är så mottagligt för liv,
    och i slutändan också kognition.

  19. Och det faktum
    att varelser iakttar universum.

  20. Jag anser att det går att förklara
    vetenskapligt hur det kan uppstå.

  21. Men universum behöver vissa villkor
    för att det ska ske.

  22. Du skulle inte säga att multi-
    versumteorin förklarar kognition?

  23. Inte direkt, men det som sker är
    att de nödvändiga förutsättningarna-

  24. -för liv och kognition
    inte måste tillskrivas en skapare.

  25. -De kan uppstå av en tillfällighet.
    -Besvarar det din fråga?

  26. Teorin förklarar inte kognition.

  27. Det fanns en koppling till universums
    begriplighet, men det är något annat.

  28. -Jag såg fram emot ett svar.
    -Men ingen har nog påstått det.

  29. Multiversumteorin förklarar bara
    finjusteringen av universum.

  30. Vi menar att vetenskapen
    möjligen kan förklara kognition-

  31. -men vi har inte den förklaringen.

  32. Tack, vi går vidare.

  33. Jag har en fråga om multiversum.

  34. Hur många universum finns det?
    Om vi tänker oss oändligt många...

  35. 42 stycken.

  36. Tänk er ett universum för varje
    händelse. Om jag släpper en boll-

  37. -så faller bollen i vissa universum
    och åker uppåt i andra universum-

  38. -eller åt sidan.

  39. Och att det finns ett universum
    för alla händelser-

  40. -vilket betyder att det
    inte måste finnas några lagar.

  41. Om bollen faller ner just nu
    betyder inte att det sker igen-

  42. -utan bara att vi är i ett universum
    där bollar har fallit ner-

  43. -alla tidigare gånger.
    Det säger inget om nästa gång.

  44. Hur lyder din fråga?

  45. Undergräver multiversumteorin
    fysikens grunder?

  46. Alltså, hotar multiversumteorin
    fysikens lagar?

  47. Ja.

  48. Multiversumteorin
    lyder inte att allt är möjligt.

  49. Vi siktar på att hitta ramar som
    visar vilka universum som kan finnas.

  50. Ur den synvinkeln
    är vissa universum möjliga-

  51. -och det finns säkert tänkbara
    universum som är logiskt omöjliga.

  52. Det finns säkert många begränsningar
    för möjliga universum.

  53. -Vill du kommentera?
    -Om alla möjliga universum finns...

  54. ...så måste det finnas ett universum
    i vilket Gud existerar.

  55. -Okej.
    -Får jag säga en sak...

  56. Vi säger inte att allt är möjligt.

  57. Det hör ni från
    en postmodern socialantropolog.

  58. -Ja?
    -Jag har en fråga till humanisterna.

  59. Det finns inget syfte
    och ingen mening.

  60. Inom kristendomen
    finns en mening med livet.

  61. Så humanism och ateism
    erbjuder ingen tröst.

  62. Ni sa att vi bör gå mot sekularism.

  63. Ateister
    kan inte lägga beslag på sekularism.

  64. Inom sekularism ska alla åsikter
    få lika stor möjlighet att debattera.

  65. Jag anser att ateismen
    har tagit över ordet sekularism-

  66. -så att man måste vara ateist
    inom sekularism.

  67. Först undrar jag över ert svar
    på syfte och mening-

  68. -och sen hur ni kan påstå att en
    sekulär människa alltid är en ateist.

  69. Vad grundas syfte och mening på-

  70. -och hur kan ni påstå att sekularism
    utestänger andra synvinklar.

  71. -Något sådant.
    -Jag besvarar den sista frågan först.

  72. Det har jag inte sagt. En sekulär
    människa måste inte vara ateist.

  73. Man kan vara religiös och sekulär.

  74. Då anser man att ens övertygelse
    inte ska inkräkta på samhället-

  75. -och att politik och religion
    ska hållas åtskilda.

  76. Det är vad humaniströrelsen säger.

  77. Vi säger inte att samhället
    ska vara ateistiskt, utan sekulärt.

  78. En självklar ståndpunkt. Många tror
    på Gud och många tror inte på Gud.

  79. Ingen av grupperna
    kan bevisa att de har rätt.

  80. Vi lever i samma samhälle och
    samhället måste då vara opartiskt.

  81. Ett sånt samhälle vill jag se.
    Ett sekulärt samhälle.

  82. Den andra frågan rörde
    hur jag hittar mening i mitt liv.

  83. Först och främst vill jag inte få en
    mening och syfte någonstans ifrån.

  84. Jag vill inte vara ett redskap
    i en större plan.

  85. Det tycker jag
    känns väldigt märkligt.

  86. Om du undrar vad som ger
    mitt liv mening, rent privat...

  87. Jag älskar att debattera så här,
    att skriva och att spela musik.

  88. Jag har nyligen fått en son
    som skänker mig mening och glädje.

  89. Sådant skänker mitt liv mening.

  90. Stefan, en kommentar?

  91. Jag har en kommentar
    om ett sekulärt samhälle.

  92. Det kommer att bli
    en mycket viktig fråga i framtiden.

  93. Jag tycker att humanisterna
    blandar ihop saker.

  94. I ett sekulärt samhälle
    så säger man att hela samhället-

  95. -ska vara fritt från religion men
    att folk får ha sina övertygelser.

  96. Det skapar ett Nordkorea där staten
    bestämmer över det offentliga.

  97. Vi bör säga att vi ska ha en sekulär
    stat, vilket är något helt annat.

  98. Att staten inte ska bestämma
    vilken religion som är den sanna.

  99. Men samhälle och stat är skilda saker
    så vill vi ha ett öppet samhälle-

  100. -så ska det inte vara sekulärt,
    utan ett samhälle där folk är fria-

  101. -att uttrycka, ägna sig åt och
    diskutera sina olika övertygelser.

  102. Det oroar mig när humanisterna
    berör det ämnet-

  103. -och talar om ett sekulärt samhälle.

  104. -Vi menar självklart så.
    -Varför säger ni inte det, då?

  105. Jag lovar att mitt sekulära samhälle
    inte skulle vara som Nordkorea.

  106. Mitt sekulära samhälle
    ger människor som ni rätt-

  107. -att samlas och diskutera er tro.

  108. Det jag säger är att lagar
    inte ska erhålla sina innehåll-

  109. -från religiösa skrifter.

  110. Jag menar att de områden
    där vi medborgare...

  111. ...måste befinna oss, som i skolan...

  112. ...inte ska baseras på trossystem.
    Det är det jag menar.

  113. Du har all rätt att ta ditt barn
    till en söndagsskola i mitt samhälle.

  114. En skola utan ett trossystem
    är mycket svårt att tänka sig.

  115. Din världssyn
    är också ett trossystem.

  116. Jag ska läsa din nästa artikel
    mycket noggrant-

  117. -för att se om du har ändrat
    din formulering.

  118. Får jag bara säga... Att kalla
    min världssyn ett trossystem-

  119. -är som att säga att det är en sport
    att inte spela fotboll.

  120. Där har vi ett nytt ämne
    för en framtida debatt.

  121. Det är nonsens, men hur som helst...

  122. Han har talat om vad han tror på.
    Självklart är det ett trossystem.

  123. Du sa att du är en naturalist.

  124. Det är inte ett religiöst trossystem.
    Självklart är det ett trossystem...

  125. ...på ett kognitivt sätt...
    Låt mig få säga det här.

  126. Om du menar att alla uttalanden
    om verkligheten är en tro-

  127. -så håller jag med dig,
    men det är även ett banalt påstående.

  128. "Jag tror att klockan är åtta"
    är en tro.

  129. "Jag tror att jorden är rund"
    är en tro. Att solen ska gå upp.

  130. Men det är inte det folk menar
    med "ateism är ett trossystem".

  131. De ser det som ett religiöst synsätt.
    Det är därför jag jämför det med-

  132. -att det är en sport att inte
    spela fotboll. Det går inte ihop.

  133. Det är ett intellektuellt engagemang
    precis som kristendomen.

  134. Det här satte verkligen i gång något.
    Fatta dig kort.

  135. Jag vill kommentera sekularismen.
    Under sin sammanfattning sa Christer-

  136. -att det är dags att gå vidare
    från Jesus moral.

  137. Gud hjälpe oss om vi gör det.
    Han glömmer nämligen en sak:

  138. En av Europas ledande intellektuella
    är Jürgen Habermas-

  139. -som är ateist.
    Jürgen Habermas framhåller-

  140. -att det vi glömmer i dagens samhälle
    är att den frihet som vi har i kväll-

  141. -att diskutera saken öppet,
    att grunden för vår rättsordning-

  142. -vårt civiliserade samhälle, har
    kristendomen att tacka för mycket.

  143. Och han, som ateist,
    påpekar att det vore mycket farligt-

  144. -att frångå kristendomen
    i det hänseendet.

  145. Jag vill inte förflytta Christer in
    i Richard Dawkins moralvärld-

  146. -när han säger att universum är
    precis det vi förväntar oss.

  147. Att det varken finns något gott
    eller något ont och ingen rättvisa.

  148. Den världen är fasansfull och är vi
    inte försiktiga så närmar vi oss den.

  149. Men jag håller med dig om-

  150. -att det är mycket viktigt
    att vi för en öppen debatt.

  151. Okej, nu måste vi gå vidare.

  152. Ja?

  153. Jag får en känsla av
    att de flesta argumenten lyder:

  154. "Om Gud finns
    så är universum mer troligt."

  155. Eller: "Om Gud inte finns
    är det mer troligt."

  156. Det låter som ett rimlighetsargument.

  157. Borde vi inte diskutera antagandet
    om Gud existerar eller inte?

  158. Bara för att världen blir
    lättare att förstå om Gud finns-

  159. -så bevisar det inte att Gud finns.

  160. Du menar alltså att vi borde föra
    en diskussion om rimligheten?

  161. Jag undrar om vi diskuterar något
    annat än förutsättningarna-

  162. -för om Gud finns eller inte.

  163. Vill någon svara på den frågan?

  164. -Jag uppfattade inte riktigt frågan.
    -Vi säger så här:

  165. Om Gud finns är det faktum att
    världen är förnuftsmässig trolig.

  166. Det förväntar jag mig om Gud finns,
    men det bevisar inte Hans existens.

  167. Du menar att rimlighetsargument
    inte bevisar något. Vi behöver bevis.

  168. Tolkar jag dig rätt då?

  169. Jag hävdade exakt det motsatta.

  170. Jag säger inte att förnuftets
    existens bevisar Guds existens.

  171. Jag menar att förnuftets existens
    pekar på att Gud finns.

  172. Det är ett argument för Gud,
    inte från Gud.

  173. Så din poäng, om jag inte
    har missuppfattat dig, stämmer inte.

  174. Låt mig få kommentera
    det du sa tidigare, John.

  175. Jag är rätt säker på
    att jorden vore en bättre plats-

  176. -om den grundades på en sekulär moral
    i stället för en kristen moral.

  177. Utan en kristen eller religiös moral
    skulle inte tusentals kvinnor dö-

  178. -på grund av
    en misslyckad illegal abort-

  179. -eftersom katolska kyrkan
    inte tillåter aborter.

  180. Vi skulle tillåta forskning som kan
    bota sjukdomar, som på stamceller.

  181. Vi skulle inte ha en värld där
    homosexuella fördöms, anklagas-

  182. -eller kriminaliseras.
    Och John, du vet säkert-

  183. -att många av de värderingar
    som vi anser är bra värderingar-

  184. -inte härstammar från kristendomen.
    De har utvecklats i olika system-

  185. -alltigenom världshistorien.
    Grekisk filosofi, indisk filosofi...

  186. ...och andra filosofier
    som Konfucius filosofi och så vidare.

  187. Jag håller med om att kristendomen
    har fört med sig vissa värderingar-

  188. -men de skulle existera
    även utan kristendomen.

  189. Vi bör enas om en bra moral,
    inte en kristen moral.

  190. Det är bra att du säger det.

  191. Min poäng var att det var en ateist,
    Jürgen Habermas-

  192. -som påpekade faran med
    att lämna kristendomen därhän.

  193. Bara en sak till: Jag håller med,
    och han sa något viktigt.

  194. Kristna uppfann inte moralen.
    Moral finns hela världen över.

  195. Ett mycket intressant fenomen.
    Hur kommer det sig?

  196. Det är ett starkt bevis på att Gud
    skapade oss till moraliska varelser.

  197. Så att varifrån vi än kommer
    har vi samma moral.

  198. Vilken härlig pingismatch vi har här.

  199. Vi tar en fråga till. Damen där.

  200. Jag har en fråga främst till Ulf,
    kanske till Sturmark.

  201. I debatten har vi lyssnat
    på supernaturalister.

  202. Men om vi denaturaliserar teologin-

  203. -och grundar vår apologi
    på en existentiell upplevelse.

  204. Din tanke om absolut godhet
    förklarades som-

  205. -en ateist som dog
    för en personlig hemlighet.

  206. Jag tycker att det är talande att den
    definitionen överensstämmer med-

  207. -Kristus när han dör på korset.

  208. Han hade inte förlorat tron på Gud
    men ansåg sig vara övergiven av Gud.

  209. Och om vi enas om
    att den här normativa aspekten-

  210. -det som du kallar "absolut godhet".

  211. Du måste avrunda...

  212. Först och främst tror jag inte
    att Kristus gjorde det i hemlighet.

  213. Det var viktigt ur Hans perspektiv
    att hålla det hemligt.

  214. Hur lyder din fråga?
    Jag måste få den klar för mig.

  215. En eller två meningar, tack.

  216. Om apologin kom från teisterna
    rörde det sig inte om naturalister-

  217. -kontra supernaturalister-

  218. -utan i stället någon som försökte
    införliva den absoluta godheten-

  219. -som du definierade som
    en ateist som dör för en hemlighet...

  220. Om man införlivar det absoluta värdet
    i den normativa dimensionen-

  221. -som ni inledningsvis kom överens om
    inte kan härröra från...

  222. Jag ska försöka tolka din fråga.
    Du nämnde en ateists hemliga död-

  223. -som om det var ett absolut värde.
    Hur kan det vara det?

  224. Jag använde antagligen fel ord.
    Jag syftade inte på absolut godhet.

  225. Men för mig vore det ett exempel
    på sann godhet-

  226. -då det är en godhet som inte kommer
    från att man vill betraktas av någon-

  227. -och få beundran eller poäng-

  228. -som spelar in på
    vad som händer när man dör.

  229. Det jag menar är att vi människor
    är kapabla till goda handlingar-

  230. -vad gott nu är, utan att vi
    tänker på att någon iakttar oss.

  231. Mannen i grått.

  232. Det må vara en naiv och optimistisk
    synpunkt, men jag tror på den.

  233. Förlåt, du får fortsätta sen.
    Du har tyvärr tagit upp stor tid.

  234. Det är lite olyckligt att så stor del
    av den vetenskapliga debatten-

  235. -har rört sådant som vetenskapen vet
    så lite om. Som universums början.

  236. Jag tror att även den utmärkta
    panelen inte vet så mycket om det.

  237. Låt mig få fråga om något tråkigt
    som fysik och kemi.

  238. Sånt som vi tror oss ha kunskap om
    inom vetenskapen.

  239. Då kommer vi till frågan om mirakel.
    Det gladde mig att professor Lennox-

  240. -erkänner att han tror på mirakel.

  241. Det är en central del.
    Men det för oss till ett problem:

  242. Fysik och kemi.
    Som vinet från vattnet.

  243. Och som fiskarna, som ni känner till.
    Tror du, för det är en stor fråga...

  244. Tror du att genom
    ett gudomligt ingripande-

  245. -något, någon, tillfälligt kan
    förändra fysikens kända lagar.

  246. Tror du att något, Gud, kan ingripa
    och förändra de kända lagarna-

  247. -inom naturen - kemi och fysik?
    Sådant vi känner till.

  248. Är det din fråga? Tack.

  249. Jag ska kort förklara vad jag tror.
    Vad är naturlagarna?

  250. De är våra beskrivningar, oftast
    matematiska, av vad som normalt sker.

  251. När Gud gör något speciellt
    så bryter han inte mot naturlagarna.

  252. Det är viktigt.
    - Vad har ni för valuta? Kronor?

  253. Om jag lägger tusen kronor plus tusen
    kronor i en låda i hotellrummet...

  254. Det är två tusen kronor, inte sant?

  255. Om jag i morgon bitti
    hittar fem hundra kronor i lådan-

  256. -så betyder inte det att matematiska
    lagar har brutits, snarare Sveriges.

  257. Det är min kunskap
    om matematiska lagar-

  258. -som att två plus två blir fyra,
    som talar om för mig-

  259. -att någon har varit i lådan.

  260. Precis det. Döda människor,
    som Christer sa och han har rätt...

  261. Döda människor uppstår normalt inte.

  262. Så när Jesus uppstod
    bröt han inte mot naturlagarna.

  263. Gud, med sin oerhörda makt,
    skapade en ny händelse.

  264. David Hume hade fel i den saken.
    Mirakel bryter inte mot naturlagarna.

  265. Om Jesus skapar vin och man dricker
    för mycket av det så blir man full.

  266. Det var mitt korta svar.

  267. Ni pratade om
    en finjustering av universum-

  268. -och multiversum som en förklaring.
    Min fråga är:

  269. Knuffar inte bara multiversumteorin
    tillbaka den frågan?

  270. Varför finns det ett multiversum
    som är kapabelt till att skapa oss?

  271. Varför är det inget annat?

  272. Knuffar inte multiversumteorin
    bara tillbaka frågan ett steg?

  273. Hur kan multiversum
    skapa människor som vi?

  274. Stämmer det?

  275. Jag som forskare
    ger inte det slutgiltiga svaret.

  276. Jag tar steg för steg, och ser nu på
    problemet med vårt universum-

  277. -och finjusteringen som John använder
    som ett argument för att Gud finns.

  278. Sen försöker jag få fram ett svar
    på den specifika frågan.

  279. Det är sant, det skapar nya frågor.
    Jag tror att vetenskapen förblir så.

  280. Jag ser det som en oändlig process
    där vi lär oss mer om universum-

  281. -även om multiversum, och vi kommer
    hela tiden att ställa nya frågor.

  282. Det är jag nöjd med.
    Men när det gäller de stora frågorna-

  283. -som existentiella frågor,
    så håller jag med Harry Martinson:

  284. Jag väljer gåtan hellre än Gud
    och lär mig att leva med det.

  285. Jag har en fråga till de kristna.

  286. Ni säger att ni ser intelligens i
    människans dna. All dna, antar jag.

  287. Och att det bevisar en skapare.

  288. Även om jag godtar det, hur bevisar
    man att det är Bibelns Gud?

  289. Även om man
    kan bevisa intelligens bakom dna-

  290. -hur bevisar man
    att det är Bibelns Gud?

  291. Jag kan börja med
    att kommentera frågan.

  292. Först och främst så har vi inte
    pratat om bevisning i det fallet-

  293. -utan snarare vad det pekar på
    och hur det kan förklaras.

  294. Så att vi inte rör ihop begreppen.

  295. Det faktumet i sig självt
    leder inte direkt till Gud i Bibeln-

  296. -men jag anser att det är
    ett första steg mot Guds existens-

  297. -och att det finns en personlig gud.

  298. Och att vårt universum
    inte är allt som finns.

  299. Men sen återstår det några frågor:
    Vem är den guden? Kan jag veta det?

  300. Och jag vill hävda
    att det pekar mot en gud-

  301. -och att vi har anledning att tro
    att guden har kommit in i universum-

  302. -och kom till oss genom Jesus.
    Men det kräver närmare diskussion-

  303. -och fler argument.

  304. Ja. Får jag tillägga en sak eftersom
    frågan riktades till oss kristna?

  305. Din fråga är fullständigt berättigad.

  306. Ämnet i kväll var Gud och vetenskap.

  307. Du har gjort en mycket
    skarpsinnig och korrekt iakttagelse.

  308. Nämligen att vi är kristna
    och inte bara teister.

  309. Och om jag godtar, vilket jag gör,
    att dna pekar på en intelligent gud-

  310. -så hamnar jag inte i kristendomen.
    Det påstår jag inte.

  311. Bevisen för kristendomen
    är del av de mer generella bevis-

  312. -som Stefan precis har nämnt,
    och som vilar på påståendena-

  313. -som rör Jesus, hans liv,
    död och återuppståndelse.

  314. Jag kan säga så här:
    Dna, naturlagarna, och så vidare-

  315. -är bevis på Logos.

  316. Kristus kommer till världen
    och hävdar att han är Logos.

  317. Nästa logiska fråga blir:
    Vad finns det för bevis för det?

  318. Just därför skrevs Nya testamentet.
    Och det måste vi närma oss.

  319. En del av bevisen är det som jag
    kort sammanfattade tidigare:

  320. Att Jesus uppstod från de döda.
    Han gjorde dessa påståenden-

  321. -och vi måste, som Christer
    så klokt sa, rätta oss efter bevisen.

  322. Jag vill att svaret på den frågan
    grundas på bevis.

  323. Vi måste tyvärr avsluta här.
    Låt oss tacka de fyra herrarna igen.

  324. Tack för att ni kom.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Frågor från publiken

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Finns det filosofiskt godtagbara argument för eller emot Guds existens? Kan vetenskap och religion förenas? Den kristna Oxfordprofessorn och matematikern John Lennox och Christer Sturmark, ordförande i Humanisterna, med en naturalistisk världssyns, svarar på publikens frågor. Svarar gör också Stefan Gustavsson, chef för den kristna Credoakademin, och Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik. Frågestunden är en del av seminariet "Tro och vetenskap". Arrangör är den kristna organisationen Apologia.

Ämnen:
Religionskunskap > Religion och samhälle
Ämnesord:
Religion, Religion och vetenskap, Religionshistoria
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Tro och vetenskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tro och vetenskap

Konflikt eller komplement

Om relationen mellan kristen tro och vetenskap. Mats Selander från kristna CredoAkademin argumenterar för varför han menar att kristen tro och modern vetenskap är vänner och inte fiender. Föredraget är en del av seminariet "Tro och vetenskap". Arrangör är den kristna organisationen Apologia.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tro och vetenskap

Kropp- och själproblemet

Stefan Gustavsson, chef för den kristna CredoAkademin, utvecklar sina tankar om relationen mellan kropp och medvetande. Föredraget är en del av seminariet "Tro och vetenskap". Arrangör är den kristna organisationen Apologia.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tro och vetenskap

John Lennox möter Christer Sturmark

Den kristne Oxfordprofessorn och matematikern John Lennox samtalar med Christer Sturmark, ordförande i Humanisterna. Stefan Gustavsson från den kristna CredoAkademin och Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik, deltar också i samtalet. Arrangör är den kristna organisationen Apologia.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tro och vetenskap

Frågor från publiken

Den kristna Oxfordprofessorn och matematikern John Lennox och Christer Sturmark, ordförande i Humanisterna, svarar på publikens frågor. Svarar gör också Stefan Gustavsson, chef för den kristna CredoAkademin, och Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik. Frågestunden är en del av seminariet "Tro och vetenskap". Arrangör är den kristna organisationen Apologia.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & religionskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Bibelns kulturhistoria

Ola Wikander är religions- och språkvetare och har skrivit boken ”Gud är ett verb”. Han berättar här om hur aktuella tankarna och texterna i Gamla testamentet fortfarande är. Moderator: Stefan Hilding. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 26 september 2014. Arrangör: Norstedts.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Judinnan och muslimen

En judinna och en muslim som är bästa vänner? Ja, så är det för Sarah och Yosra. Stockholmstjejerna åker runt i skolorna och berättar om rasism, fördomar - och vänskap! Deras bakgrund enar dem och deras religioner har mycket gemensamt.

Fråga oss