Titta

Hej litteraturen!

Hej litteraturen!

Om Hej litteraturen!

Den västerländska litteraturhistorien från antiken till våra dagar presenteras på ett seriöst och roligt sätt. Vi bekantar oss med de olika litterära epokerna, hör forskare och andra experter inom litteraturområdet dela med sig av sin kunskap och besöker de stora författarnas hemländer. I varje program beskrivs den aktuella epoken utifrån nutida företeelser och vi fördjupar oss i ett signifikant författarskap där vi samtidigt söker likheter med nutida författarskap och fenomen. Vi lyfter också fram ett litteraturtema i varje program där olika aspekter från då och nu diskuteras. Vi träffar även gäster som framför och tolkar texter från respektive epok. Programledare: Rebecca Vinterbarn Elg. Säsong 1.

Till första programmet

Hej litteraturen!: MedeltidenMaterialDela
  1. Mitt emellan.
    Mellan, innan och efter.

  2. Medeltid.

  3. Medeltiden fick sitt namn
    för att de som kom efteråt-

  4. -tyckte att det var en parentes
    i den skapande människans historia.

  5. Visst kan man avfärda
    flera hundra år som en parentes.

  6. Bara man vet att ibland är det i
    parenteserna som det spännande står.

  7. Han var inte obetydlig. Han var poet.
    Han skrev "Decamerone".

  8. Jag vet inte hurdan han var. Visst
    är jag gammal, men inte så gammal.

  9. -Han var nog en ensamvarg.
    -En berömd konstnär, tror jag.

  10. Från 1200- eller 1300-talet.

  11. Berätta nu:
    Gillade han kvinnor eller män?

  12. Han var ingen god människa.

  13. Han var en viktig person.

  14. Hela den här gatan var stadens torg.

  15. Den heter "via Boccaccio"
    till vår poets ära.

  16. Jag anser att han är en rolig person.

  17. Men "rolig" på ett speciellt vis.

  18. Han skrev och talade
    mycket om kärlek.

  19. Om folkets levnadsvillkor.

  20. Han såg på livet
    som en modern människa.

  21. Men samtidigt var han
    en medeltidsmänniska.

  22. Så det skapas en kontrast
    mellan de olika karaktärerna.

  23. I hans mest kända bok,
    novellsamlingen "Decamerone"-

  24. -lämnar tio ungdomar det pesthärjade
    Florens och söker skydd på landet.

  25. Som tidsfördriv berättar de historier
    för varandra, ofta om sex-

  26. -men också om religion.
    Ibland faktiskt om både och.

  27. En munk inbillar en oskuld
    att det bästa sättet-

  28. -att tjäna Gud
    är att lägga sig naken under honom-

  29. -så att han
    kan driva djävulen in i helvetet.

  30. Boccaccio observerade samhället-

  31. -så som det såg ut på 1300-talet.

  32. Han skrev
    om det samhället i "Decamerone".

  33. Det var inte bara innehållet som
    var nyskapande, utan också formen.

  34. Boccaccio kallas nämligen
    för novellens skapare.

  35. Så myten om att novellen är romanen
    som kom av sig stämmer inte?

  36. Jag är mest intresserad
    av den sortens historier-

  37. -som rör sig över
    en ganska begränsad tid-

  38. -och handlar om
    en begränsad situation.

  39. Sedan kan man i det där korta
    bygga en hel värld runt omkring.

  40. Det är samma sak för mig.

  41. Novellen är mycket större
    på insidan än på utsidan.

  42. Den antyder hela tiden något annat
    än vad som står där.

  43. Det kanske finns en anledning
    till de här erotiska novellerna.

  44. Att det håller för att vara
    upphetsande i ungefär...

  45. ...i en sådan stund.
    Det säger något om det.

  46. Medan en förälskelse kan
    pågå i en hel roman, i två romaner.

  47. En bra novell ska vara liksom ett...

  48. ...ett hugg i magen eller en knuff.
    Det ska ge lite svindel.

  49. I Boccaccios medeltid
    så var det ju... Då kunde folk...

  50. Man kan förstå att de behövde
    lite kortare, bitvis lättsamma...

  51. ...noveller,
    som var skrivna på deras språk.

  52. Vad tror ni att man behöver nu?

  53. Man behöver berättelser.
    Alla berättelser, skulle jag säga.

  54. För att bli en hel människa behöver
    man alla möjliga olika berättelser.

  55. Jag skulle säga att...

  56. Mina största läsupplevelser är sådant
    som jag inte visste att jag behövde.

  57. Som jag har fått ändå.

  58. På italienska säger vi
    att han står mellan två eldar.

  59. Medeltiden och renässansen.
    Han befann sig i mitten.

  60. Han levde på medeltiden,
    men skådade in i renässansen.

  61. I kyrkorna målade man stora bilder
    för att med önskvärd tydlighet-

  62. -berätta för folk hur hemskt det blev
    om de inte undvek helvetet.

  63. Men det är synd att avfärda dem
    som ett gäng hårt hållna analfabeter-

  64. -som inte visste bättre än att låta
    sig styras av furstar och kyrkan.

  65. Kasta sten kan man göra, men
    det är korkat att göra det i glashus.

  66. För vi låter väl också våra liv
    styras av saker och ting?

  67. Det har stor påverkan...

  68. ...på mitt dagliga liv.

  69. Jag är mycket engagerad i Fiorentina.

  70. Jag struntar i mycket annat.
    Det ger mening åt livet.

  71. De grundläggande värderingarna
    under medeltiden-

  72. -kan delas upp
    i dels religiösa värderingar.

  73. De var grundläggande för hur folk
    tänkte, tyckte, trodde och handlade.

  74. Andra grundläggande värderingar
    var tanken på anseende och heder.

  75. En man
    skulle då, mer än nu, vara macho.

  76. Det var inget religiöst ideal.
    Det var ett världsligt ideal.

  77. Det dagliga livet styrdes detaljerat
    av kyrkans regler.

  78. Man fick inte arbeta
    under helgdagar och söndagar.

  79. Man var tvungen
    att vila på vilodagen.

  80. -Det verkar juste.
    -Det kan man säga.

  81. Men bekymmersamt
    om man inte kunde ta in skörden.

  82. Extra kontrollerade var kvinnorna,
    som sågs som diaboliska varelser-

  83. -som måste kontrolleras
    av manliga släktingar.

  84. I alla fall var det så på pappret.

  85. Munkar som satt i celibat
    skrev regler om hur kvinnor var.

  86. De var mycket mer kvinnofientliga
    än folk ute i samhället.

  87. De hade inte så stor koll på kvinnor.

  88. Munkar skrev regler för hur man
    skulle leva sitt samliv i familjen.

  89. Men fick aldrig
    ta del av ett samliv själva.

  90. Livet i relation till kyrkan
    var populära teman i litteraturen.

  91. I Florens verkade giganterna
    Dante och Boccaccio.

  92. Men även på andra håll övergav
    man latinet för det talade språket.

  93. I Paris skrev feministen
    Christine de Pisan "Kvinnostaden".

  94. Den franska vettvillingen Villon
    knåpade under en fängelsevistelse-

  95. -ihop dikten "De hängdas ballad".

  96. Under senmedeltiden började man
    ifrågasätta religionen allt mer.

  97. Genom att följa prästerskapet
    och religionens bud var tanken-

  98. -att man skulle undvika
    att drabbas av katastrofer.

  99. Under början av 1300-talet drabbades
    man i Europa av väldigt svår svält.

  100. Miljoner människor svalt ihjäl.

  101. Hur man än bad och donerade
    till kyrkan så hjälpte det inte.

  102. Kyrkan kunde inte skydda folk,
    så auktoriteten för kyrkan minskade.

  103. Medeltiden var ingen bottennotering
    i den skapande människans historia.

  104. Med tanke på tidens
    litteraturutveckling-

  105. -är det inte rätt att avfärda dem
    som religiösa fundamentalister.

  106. För som sagt:
    Hur fria är egentligen vi?

  107. Kärlek är kärleken till mitt lag.

  108. Vart jag än går så har jag
    stadens symbol på kroppen.

  109. De är fantastiska. Jag följer
    mitt lag från måndag till söndag.

  110. För mig
    är det nästan viktigast av allt.

  111. Fiorentina
    är viktigast i ditt liv, alltså?

  112. Vi måste alltid lida.
    Fiorentina är lidande.

  113. Men man älskar laget, så...

  114. 45 000 personer
    där inne varje söndag.

  115. På söndagar tänker man inte
    på något annat än matchen.

  116. Det är en livsstil.

  117. Medeltiden finns lite överallt.

  118. Jag kan inte äta brända mandlar
    utan att tänka på medeltiden.

  119. De var ju inte färglösa
    bara för att de var hårt styrda.

  120. Då var det skräcken för att få sina
    fiskar varma i helvetet som styrde.

  121. Höll man sig inte på god fot
    med kyrkan kunde man bli utstött.

  122. Det låter kanske deppigt, men är det
    inte arbetsmarknaden som styr nu?

  123. Mig styrde den så mycket att jag inte
    kan fantisera om att tatuera mig-

  124. -för då kommer tanken: "Nej,
    inte på underarmen, inte på halsen"-

  125. -"då får jag ju aldrig jobb."

  126. Jag nästan önskar att jag i stället
    var smårädd att hamna i helvetet.

  127. Men det är en tröst att tänka-

  128. -att även om medeltiden
    verkar full av samvete och förbud-

  129. -så stoppades ju aldrig människans
    fantasi från att fantisera.

  130. Det är ju bara att tacka och ta emot.

  131. "Svalget var djupt och svart,
    av dimmor fyllt."

  132. "Ingenting jag varslade i djupet.
    Blott larmet hördes"-

  133. -"rått och oförgyllt."

  134. "Vi stiger till de blinda
    nere längs stupet"-

  135. -"blek talte diktaren,
    och jag går först."

  136. "Du följer mig.
    Ditt mod är mer hjärtnupet."

  137. Medeltiden har väldigt länge,
    ända sedan dess faktiskt-

  138. -varit inspiration för litteraturen.

  139. I sagor har medeltidsmiljöer
    alltid varit på tapeten.

  140. Inte minst i fantasyn.

  141. Man får reda på att lajvet är
    och då börjar fantasin flöda.

  142. "Vem ska jag spela?"

  143. Man vet att det blir kul vad som än
    händer. Det är improvisationsteater.

  144. Det känns väldigt spännande.
    Väldigt nervöst.

  145. Jag fascineras mycket av medeltiden
    på grund av att...

  146. Människorna
    är det som fascinerar mig mest.

  147. Hur levde man? Varför levde man så?

  148. Vad hände som fick
    oss att bli dem vi är i dag?

  149. En av lockelserna med fantasy
    är att man får ta ut svängarna.

  150. Man behöver inte följa de saker man
    inte tycker om med medeltiden.

  151. Man får lov att plocka fritt.

  152. Storheten med medeltiden
    ligger i den här gränslösa fantasin.

  153. Som, i mitt tycke,
    utmärker den medeltida litteraturen.

  154. Allt från riddarsagorna till Dante,
    och den lite svårare litteraturen.

  155. Den medeltida litteraturen
    är en veritabel skattkista.

  156. Den som vill skriva eller läsa
    fantasy bör börja med medeltiden.

  157. All fantasy vi ser i dag,
    för att provocera, är bleka kopior.

  158. Flera medeltida verk
    har inspirerat fantasy.

  159. Om vi tar den stora sagofarbrodern
    Tolkien så är det otvetydigt så-

  160. -att han var inspirerad
    av den fornengelska litteraturen.

  161. Av Beowulf-kvädet
    och andra fornengelska sånger.

  162. Man märker det på flera sätt
    hos Tolkien. Dels nästan ordagrant.

  163. De personer som dyker upp
    i de fornengelska dikterna-

  164. -dyker också upp i hans verk.

  165. Även en av tidens största författare,
    italienaren Dante Alighieri-

  166. -har inspirerat fantasygenren med
    diktverket "Den gudomliga komedin".

  167. I berättelsen befinner sig Dante
    i en livskris och gör en andlig resa.

  168. I hundra sånger får vi följa med
    honom på en fantasispäckad färd-

  169. -från helvetet och skärselden
    till paradiset.

  170. Där möter han
    sin ungdoms kärlek Beatrice.

  171. Det finns flera exempel på hur Dante
    återanvänds i modern fantasy.

  172. Ett är
    fantasifulla och skrämmande platser.

  173. Dantes helvetesskildring
    är ju fasansfull.

  174. Den ska skrämma
    och få oss till eftertanke.

  175. Sedan har vi alla monster.
    De här blandformerna som dyker upp-

  176. -i hans magiska universum.
    De dyker upp i modern fantasy.

  177. Man kan se det på föreställningen
    om en magisk port, en sluss-

  178. -som förmedlar oss som läsare
    in i den här fantasifulla världen.

  179. I serien om Narnia är det
    en garderob som barnen går igenom.

  180. I Dantes verk är det
    gången ner i berget där det står:

  181. "Ni som inträder här
    förloren allt hopp."

  182. När han går in där är världen
    förändrad och fasansfull.

  183. Man kan också se Dantes inflytande på
    modern fantasy på sättet att-

  184. -det är en resa som man gör.
    Både i det fysiska landskapet.

  185. Sällskapet håller sig fast
    i klippväggar och buskar.

  186. Det kommer människor och varelser på
    den här fysiska platsen.

  187. De känner dofter. Det är starkt
    med intryck, känslointryck.

  188. Sedan finns det en inre resa.
    Resan som berättarjaget gör.

  189. Från en vanlig man i medelåldern
    till en vis man i slutet.

  190. Vi är på väg in i Lyseberga, en av
    byarna som lajvet utspelar sig i.

  191. Som är i världen Etridien.

  192. Här är centrum av den lilla byn.

  193. Det är ett stort krig
    som pågår i den här världen.

  194. Kejsarinnans trogna, legionärerna-

  195. -strider mot dem
    som försöker ta över makten.

  196. Det utspelar sig i en provins,
    som heter Tallbart.

  197. I en liten by som heter Lyseberga
    där det är tryckt stämning.

  198. Legionärerna har precis tagit över
    en av de närbelägna byarna-

  199. -och tvingat alla tillsammans
    i det här lilla Lyseberga.

  200. Det är brinnande krig.

  201. Det är häftigt att stiga in i en
    annan värld och drömma sig bort.

  202. Allt är inom ramarna för teater
    så man kan låtsas sig bort-

  203. -till fjärran länder på ett annat
    sätt än man kan i verkliga livet.

  204. Man kanske blir lite tuffare
    och man kanske vågar testa mer.

  205. Det är en tid som inte är så långt
    borta, men ändå så pass långt borta-

  206. -att den känns främmande.

  207. I och med att man inte vet allting
    får man försöka fylla i klyftorna.

  208. Man får tänka: "Hur gjorde de?
    Hur var deras vardag?"

  209. Det häftiga med medeltiden
    är att den är så nära ändå.

  210. Se upp om du ska gå med munkarna.

  211. Att läsa Dantes helvetesskildringar-

  212. -är som att titta på en
    underjorden-scen i "Sagan om ringen".

  213. Jag har fallit för en inte lika tung
    del av medeltidslitteraturen.

  214. I går på marknaden såg jag ett par
    som höll varandra i händerna.

  215. Jag insåg att vi aldrig
    kommer att göra det.

  216. Aldrig något sådant. Inga picknickar
    eller obevakade leenden.

  217. Inga ringar.

  218. Bara stulna ögonblick
    som går alldeles för fort.

  219. Riddarromanerna...
    De har inspirerat mig.

  220. Kanske mer än vad som är sunt.

  221. Jag tänker att om kärleken ska komma
    så gör den det som en riddare-

  222. -ridande på en vit häst.

  223. Är det för mycket begärt?
    Men om han gör det...

  224. ...så ska han inte förvänta sig
    att bli inbjuden på en kopp te.

  225. Jag kan roa mig med riddarromaner.

  226. När de skrevs skulle de funka
    lite undervisande.

  227. Som en etikettbok. Unga adelsmän
    skulle lära sig ridderlighet-

  228. -och adelsdamerna lydighet.

  229. Riddaridealet var inte
    bara att slåss för det goda-

  230. -utan här dök också
    den höviska kärleken upp.

  231. En i stort sett halvreligiös dyrkan
    av kvinnans renhet.

  232. Var det inte den höviska kärleken
    som var startskottet-

  233. -för den indelning som man
    som kvinna kan hamna mellan nu:

  234. Madonnan eller horan.

  235. Då kan man säga att något vi fått med
    oss från medeltiden är vår kvinnosyn.

  236. På Island råder det
    som kallas "sagatiden".

  237. På grund av många vulkanutbrott
    finns få fornfynd att hitta i marken-

  238. -men den isländska litteraturen från
    den här tiden är ett minnesmärke.

  239. "Saga" har tiden kallats
    för att ättesagorna utspelas nu.

  240. Eftersom rättstvister
    löstes av släktena själva-

  241. -innehåller berättelserna en hel del
    blodshämnd och grannfejder.

  242. Men äventyr, listiga hjältar och
    spökhistorier får också plats.

  243. En av den mest kända isländska
    släktsagorna är "Njals saga".

  244. I början av 1200-talet
    skrev Snorre Sturlasson "Eddan".

  245. En lärobok i skaldekonst,
    som nu kallas "Den yngre Eddan".

  246. "Den äldre Eddan" består av anonyma
    gudadikter och hjältedikter-

  247. -från medeltidens Island.

  248. Och som Dante sa: "Lämna allt hopp,
    ni som går över tröskeln."

  249. Var det bra så där?
    Hundranitton och femtio, då.

  250. "Jag stod i mitten av min levnadsbana
    då i en nermörk skog jag mig befann"-

  251. -"där ej mer väg
    och stig jag kunde ana."

  252. "Ej vet jag hur jag skildra kan en
    skog så full av grymheten och nöden"-

  253. -"vid minnet
    än mig skräcken slår i bann."

  254. "Den ödslig var som tomheten,
    som döden"-

  255. -"ska jag säga er hur tröst jag fann
    så må jag måla färdens alla öden."

  256. Ja, tvåhundranitton, då.

  257. Svensktextning: Tove F. Crivellaro
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Medeltiden

Avsnitt 2 av 7

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Här får vi följa litteraturutvecklingen under medeltiden och vilken påverkan epoken har på oss idag. Medeltiden sägs vara en parantes i litteraturhistorien, tiden mitt i mellan. Vi belyser dock de många viktiga parenteserna, som Dante Alighieri, Christine de Pisan och François Villon. Vi besöker Certaldo Toscana i Italien och hör invånarna prata om novellens skapare Giovanni Boccaccio. Hemma i Sverige pratar Jonas Karlsson och Cecilia Davidsson vidare om dagens noveller. Medeltidskännaren Fredrik Charpenterier berättar om medeltida vardagsliv, värderingar, kvinnokontroll och machomän. Medeltiden har alltid varit en stor inspiration för fantasylitteraturen. Vi följer med Filippa Kopelman på medeltida lajv samt möter fantasyexperten Bo Eriksson som talar om Dantes helvetesskildringar och dess inflytande på modern fantasy. Vi berättar även om de isländska sagorna samt om Snorre Sturlasson och Eddan.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Historia, Litteratur, Litteraturvetenskap, Medeltiden
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Hej litteraturen!

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHej litteraturen!

Antiken

Avsnitt 1 av 7

Hur såg litteraturen ut i Grekland under antiken och på vilka sätt återspeglas den i dagens samhälle? Hur levde folket där och vilka historier berättades? Vi tar bland annat upp Homeros två epos Odysséen och Iliaden.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHej litteraturen!

Medeltiden

Avsnitt 2 av 7

Här får vi följa litteraturutvecklingen under medeltiden och vilken påverkan epoken har på oss idag.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHej litteraturen!

Renässansen

Avsnitt 3 av 7

Renässansens litteratur satte berättarens jag i centrum och boktryckarkonsten bidrog till romanens födelse.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHej litteraturen!

Upplysningen

Avsnitt 4 av 7

Under upplysningstiden förändras kvinnans status och romanerna slår igenom på riktigt. Politisk medvetenhet, jämlikhet och nya idéer genomsyrar litteraturen under den här tiden.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHej litteraturen!

Romantiken

Avsnitt 5 av 7

Romantikens litteratur satte känslorna i rullning och skapade besatthet. Skräcklitteraturen föddes och vampyren blev en kändis.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHej litteraturen!

Realismen

Avsnitt 6 av 7

Realismens författare strävade efter sanningen och den oförskönade vardagen. Vi åker till Ryssland och går i Fjodor Dostojevskijs fotspår samt undersöker varför författare väljer att skriva under pseudonym.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHej litteraturen!

Modernismen

Avsnitt 7 av 7

Modernismen var en tid då författarna ville skapa känslor och uppröra. Vi pratar förbjudna böcker, Franz Kafka och Simone de Beauvoir. Vi diskuterar även framtidens litteratur med en rad inbjudna författare.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTala ut!

Sist men inte minst

Ståuppkomikern Simon Garshasebi får i uppdrag att berätta historier för dagisbarn, korvgubbar och kritiska tonåringar. Men Simon ska lägga upp sitt tal i fel ordning för att se hur publiken reagerar. I Hollywood berättar Oscarsgalans manusförfattare Bruce Vilanch hur han jobbar.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTala ut!

Vässa argumenten

Ståuppkomikern Simon Garshasebi får i uppdrag att övertyga Bajens supportrar att lägga ner lagen i Stockholm. Vi möter läraren som skickar elever till retoriktävlingar och så visar sportkommentatorn Lasse Granqvist hur han övar upp tempot i snacket medan han kör bil.

Fråga oss