Titta

Barn av sitt språk

Barn av sitt språk

Om Barn av sitt språk

Elever på låg- och mellanstadiet ska bli läsande, skrivande och talande språkliga entusiaster. Att kunna läsa är mycket mer än att bara koda av texten. Det är att kunna tolka texten, läsa mellan raderna och ifrågasätta. Det är att kunna omsätta den till en muntlig berättelse, skriva om den med penna eller tangentbord, göra den till sin. Här ges i fem program handfast vägledning i hur ett språkutvecklande arbete kan bedrivas i grundskolan. Vi tar bland annat upp vikten av högläsning och gemensam läsning, dilemmat att förstå och kunna skriva texter på andra språk och att tala inför grupp. Vidare berättas det om konsten att väcka lärares intresse för skönlitteratur och på så sätt bana väg för boken in i klassrummet.

Till första programmet

Barn av sitt språk: Körlings barnDela
  1. I...A...C... C börjar det på.

  2. Det är en sån här sugslockare.

  3. -Det här är en sugslockare.
    -Ja.

  4. -Och där är en annan sugslockare.
    -Nej, inte sugslockare.

  5. Det är en pameradkusell.

  6. När jag kan bekräfta ett barn
    i språket-

  7. -så bekräftar jag ju också individen.

  8. "Jag förstår dig", säger jag.
    "När du pratar så förstår jag dig."

  9. "Och när du pratar får jag en idé,
    och när jag pratar så får du en idé."

  10. Så vi byter språk och vi leker språk
    och vi är språk.

  11. -Här kommer en annan.
    -Oj, oj, oj! Vad heter den, då?

  12. -Den heter... Den börjar på E.
    -E?

  13. -Ekorren?
    -Jaa.

  14. Hette den det!

  15. Det är ett samspel, och jag lär
    av barnen. Det är så roligt-

  16. -att sitta hos nån liten
    som håller på och lär sig-

  17. -eller inte lär sig,
    utan är ett språk.

  18. Som hittar på nya ord och överrumplar
    så att man blir lyckligt glad.

  19. Från en storasyster.

  20. Ian stod det.

  21. Hej då, hej då, hej då!
    Love you, love you!

  22. "Tåget saktar in och stannar.
    Från perrongen hörs en högtalarröst"-

  23. -"på ett obegripligt språk.
    Steffi lutar sig ut mot fönstret."

  24. "Genom röken från loket syns
    en stor skylt"-

  25. -"och längre bort
    en tegelbyggnad med glastak."

  26. Vad är det här? Madde, vad tänker du?

  27. Vet inte,
    men det verkar bara vara barn.

  28. -Jag vet inte, men...
    -Jo, du vet väldigt bra.

  29. Det är bara barn på tåget.
    Hur ofta ser man det?

  30. Jag tänker att de säkerligen
    ska evakueras från Tyskland.

  31. Eftersom det antagligen är krig där.

  32. Så man har bara skickat i väg barnen?
    Varför gör man så?

  33. För att man vill skydda barnen
    från att dö...dödas.

  34. Jag tror att de åker tåg, för att...

  35. ...de inte ska bli dödade.
    Att de ska dö.

  36. Det vill inte mamman.

  37. Det är andra världskriget,
    för den här serien går nu på tv.

  38. -Den här serien?
    -"En ö i havet."

  39. Det är tyskarna som smiter.

  40. Och vilket språk skulle ni tro
    att de pratar här då? Med varandra.

  41. -Svenska.
    -Svenska är dit de kommer.

  42. -Men vilket språk pratar flickorna?
    -Tyska.

  43. -Är det nån som kan tyska här?
    -"Eins, zwei, drei..."

  44. -"Eins, zwei, drei." Okej.
    -"Mich", och några andra.

  45. -Är det tyska?
    -Jag tror det.

  46. "Jacho"...eller nåt. Jag är inte bra
    på uttalet. Det betyder "jaså".

  47. Och sen "Ich liebe dich".
    Det betyder "jag älskar dig".

  48. -Jag använder inte det.
    -Inte de orden?

  49. Ja, men vi gör det i klassrummet
    och säger "Ich liebe dich".

  50. Jag har läst ungefär
    tjugo rader i en bok-

  51. -och ni har redan talat om andra
    världskriget, kunskapen om Sverige...

  52. Ni har satt er in i att två personer
    har lämnat sina föräldrar.

  53. Vilken förförståelse ni har om boken
    och vad den ska handla om!

  54. Gör så här.

  55. Gnugga, gnugga.
    Ni ska ha riktigt varma händer.

  56. Sen gör ni så här. Det är en klapp
    från mig till er allihop.

  57. I ditt klassrum talar alla
    vid samlingen.

  58. -Alla talar vid samlingen.
    -Hur har du kommit dit?

  59. Genom att vänta, se, bekräfta...

  60. ...lyfta fram,
    tillåta att man inte pratar.

  61. Att tillåta: Du behöver inte prata.

  62. Det är jätteskönt.
    "Bra, då behöver inte jag. Pass."

  63. Jag värderar inte det:
    "Hm, du sa ju 'pass' där."

  64. Jag vill också säga "pass" ibland.

  65. Avundsjuka har jag känt lite,
    och svartsjuka har jag känt lite.

  66. Var sitter den känslan i kroppen?

  67. Den sitter nog olika
    på alla personer.

  68. Sen kan jag invänta elevens: "Du, jag
    tänkte på det där. Kan vi prata?"

  69. Man kanske tänker
    men kan inte just då konstruera-

  70. -den där tanken eller det svaret.
    Vi tillåter för lite tänkande.

  71. -"Hur visste du det?" Och jag bara...
    -Men Madde, hade du tjuvläst?

  72. -Ur min högläsningsbok?
    -Jag var nyfiken.

  73. Ja, men det är bra.
    Det ska jag också göra. Det kan man.

  74. -Men jag kom inte på dig. Bra.
    -Därför visste jag allting.

  75. Ja, vad bra.

  76. "Den lilla skrivande personen
    är tre år gammal."

  77. Jag har alltid läst om barn
    och tänkt om barn.

  78. Sen blev jag lärare och är nära barn.
    Jag ser barns tid just nu.

  79. Jag får tänka fritt på min blogg-

  80. -och jag får skapa tankegångar
    hos andra genom krönikor-

  81. -och jag kan påverka
    genom att föreläsa.

  82. Då ger jag barn en röst genom mig.
    Det hoppas jag att jag kan göra.

  83. Här är en stark text: "Tre stolar
    för sällskap, tre för glädje"-

  84. -"och tre stolar för att förhindra
    en stol för ensamhet."

  85. Man ska inte leta efter saker. Då
    försvinner de. Man hittar dem inte.

  86. Hur kom du i kontakt
    med Tomas Tranströmers diktning?

  87. Jag slungades in i den.

  88. Min mamma omkom på Estonia.

  89. Det som hände då...
    Det är en fruktansvärd olycka-

  90. -men jag förlorade också...
    Jag hade inga ord, inget språk-

  91. -för nånting som handlade
    om den sorgen, den smärtan-

  92. -eller vad minnena kunde betyda,
    eller...

  93. Ja, jag förlorade
    alla språkliga redskap.

  94. Och...

  95. Det töcken, som språklöshet är...
    Då är man vilse. Riktigt.

  96. Och det är väldigt sorgset.

  97. Då var jag hemma hos mamma,
    i lägenheten som väntade hem henne.

  98. Jag plockade fram en bok,
    och det var Tranströmer.

  99. Jag tänkte inte på det,
    men den hette "Östersjöar".

  100. Jag tänkte: "Det är för jävligt! Hur
    kan man skriva en bok som heter så?"

  101. Kan man vara grymmare?

  102. Varför tog jag fram den boken?
    Det var ingen slump.

  103. Jag tittade i den
    och följde berättelsen.

  104. Jag läste den många, många gånger.

  105. "Det finns dagar
    då Östersjön är ett stilla tak."

  106. Finns det såna dagar?
    Alltså, när kommer de dagarna?

  107. Usch, vad hårt. Men de...

  108. Och att vara så språklös är nog
    det obehagligaste jag har känt-

  109. -som kommer från ett språkrikt liv.
    Att förlora mina ord.

  110. Och där började nog min resa
    in i Tranströmers diktning.

  111. Vet du, jag lärde mig nåt
    när jag läste den här i går.

  112. De kräver en massa saker.
    Försök och läs den här-

  113. -och säg om det är nåt
    som tillförde dig nån kunskap.

  114. Okej. Går det att göra nåt mer.
    Du har lagt dig i det.

  115. Jag lägger mig i. Jag har hittat
    ett fel i boken, i texten.

  116. -Meningen slutar inte med en punkt.
    -Ska du skriva om den?

  117. Men lärande är inte
    att få svar på en fråga omedelbart.

  118. Så har min lärarroll utvecklats
    under alla år:

  119. Att akta mig för att ge ett svar.

  120. -Vilka hav...
    -Vilka hav binds samman...

  121. ...av Suez-kanalen?

  122. Hämta kartboken och slå upp
    Suez-kanalen och Kaukasus.

  123. -Det finns inget som heter Massea.
    -Vilket namn?

  124. -Ja, fråga!
    -Massea.

  125. Ingen aning.

  126. -Hur gick samarbetet?
    -Jättebra, men vi är inte klara.

  127. Då får ni jobba en liten stund till.

  128. -Om ni tar vägar.
    -Får mer mark.

  129. -Mer mark, till vad då?
    -Ja, odlingslandskap, till exempel.

  130. -Vad kan man odla i Europa?
    -Jordgubbar.

  131. -I Spanien.
    -Oliver.

  132. Den bild som jag har fått bryta ner
    är: "Jag sitter inne med kunskapen"-

  133. -"jag kan formulera den,
    och jag kan justera dig."

  134. Alltså: "Jag kan sätta röda bockar i
    kanten, sätta betyg och bedöma dig."

  135. Och så är det den här. Jag har tittat
    på hela det här. Det står inte.

  136. -Och vad är det här?
    -Innehåll av boken.

  137. Jag vill inte rätta, jag vill inte
    vara värderande hela tiden.

  138. "Å, vad bra. Det gjorde du bra.
    Bravo." Så vill inte jag vara.

  139. Jag vill komma långt ifrån "rätt"
    och "fel". Det är en gammal syn.

  140. Samling på golvet.
    Ni kan bara lägga undan era böcker.

  141. Ida, vi läser med dig efteråt.
    Vi ska gå igenom en skrivuppgift.

  142. Julia, hur är det med dig?

  143. Jag letar efter en mening i min bok.

  144. Den skriver jag upp, den som
    min berättelse ska börja med.

  145. -Och du tar en mening ur...
    -Min bok?

  146. -Berätta.
    -Jag tar en mening ur min bok.

  147. Vad gör vi sen?

  148. Ska man... Just det, man ska skriva
    en mening och sen fortsätta.

  149. Sen byter man papper. Då får jag
    en mening ur Christoffers bok.

  150. Då står det nåt som du har skrivit.
    Sen ska jag passa ihop det med...

  151. Jag gjorde ett aktivt val.
    Jag kunde ställa till med en scen.

  152. -Men vad hände?
    -Det blev slagsmål plötsligt.

  153. -I boken? Om boken?
    -Nej, två elever började slåss.

  154. Men jag lyckades bryta det snabbt.
    De skrev på smålappar-

  155. -hur de skulle hantera situationen.

  156. Genom att jag fortsatte läsa,
    bara fick isär dem-

  157. -och fortsatte läsa deras förslag-

  158. -så försvann liksom konflikten.

  159. -Förstår du?
    -Ja, precis. Men det är ju rätt...

  160. Jag tyckte ändå... Det är ju svårt.

  161. Det är svårt. Ingen har sagt att det
    är lätt. Men tänket måste till.

  162. Det här är våra kursplaner
    och läroplaner.

  163. Det är härligt att se
    att du bär med dig dem.

  164. Det bör en lärare göra, tycker jag.
    I min värld bör man det.

  165. Det är för att säkerställa
    ungarnas rättigheter.

  166. Du ska läsa igenom kursplanens syfte
    och roll i utbildningen-

  167. -inte vad du ska uppnå i årskurs fem.

  168. Det var helt fantastiskt
    av mina ungar att hålla kvar fokus.

  169. -Trots stort slagsmål i klassen.
    -Och vad lärde du dig av det?

  170. Att inte bli arg. Delvis.

  171. Vill du vara elev
    i ditt eget klassrum?

  172. Men gud, vilken fråga!

  173. Ja, jag tror det.
    Jag skulle nog vilja vara det.

  174. Varför vill du vara elev
    i ditt eget klassrum?

  175. -Lyft upp det.
    -Jag tror ändå...

  176. ...att mina elever får möjlighet
    att uttrycka sitt..

  177. ...vad de tänker och tycker och
    utveckla förmågor i sin egen takt.

  178. Och att jag gillar mina elever
    väldigt mycket, vilket jag visar.

  179. Det tror jag.

  180. -Det är förstås idrott, med två T.
    -Har du provskrivit?

  181. Hur såg det ut när du skrev det?

  182. Vad tror du att det var?

  183. Eleverna får lära sig själva, genom
    att jag finns där och ställer frågor.

  184. Jag är med och är delaktig.
    "Hur löser du det?"

  185. Men jag skulle aldrig
    svara på frågan. Jag gör aldrig det.

  186. Tycker du att det ser rätt ut?
    Be Jonathan att välja mellan de två.

  187. Vilken ser rätt ut
    om man skriver "idrott"?

  188. -Den.
    -Är du säker?

  189. -Jag vet inte.
    -Vad tänker du, då?

  190. -Det är två.
    -Anton säger två. Fråga fler.

  191. -Jag säger också två.
    -Hur ska man skriva "idrott"?

  192. Lärande tar tid,
    och det finns inga genvägar.

  193. Jag är ingen genväg.

  194. -Vad sa du?
    -"Idrot."

  195. Du tror att det är två T?
    Håll dig till det, då.

  196. -Tummen ner.
    -Tummen ner. Dåligt.

  197. Om du kommer på nåt med
    tummen upp kan du skriva det också.

  198. Då kan du ta en ny sån där.

  199. Läs vad du har skrivit.

  200. "Tummen upp för att vi har
    mjuka soffor i vårt klassrum."

  201. -Vill du läsa de andra?
    -"Tummen upp för att klass 5C"...

  202. ..."är lärare Anne-Marie."

  203. "Tummen upp för bra stämning
    i klassrummet."

  204. "Tummen ner för skolmaten."

  205. Anne-Marie kan vara väldigt bestämd,
    men hon är oftast rolig-

  206. -och hittar på bra historier-

  207. -och hittar på bra uppgifter
    som man kan göra.

  208. Hon har otroligt bra fantasi.
    Hon har med saker.

  209. Sen kommer hon på en arbetsuppgift
    som man kan göra.

  210. Ibland kommer till och med eleverna
    på uppgifter. En sak med arbetena:

  211. Hon struntar i fel eller rätt,
    bara man har gjort ett bra arbete.

  212. Vi ska plocka fram en fråga i boken
    som vi ställer till varandra.

  213. Så ni kan börja leta efter en fråga.

  214. Med Anne-Marie kan man inte veta
    direkt vad som kommer att hända-

  215. -för hon är väldigt påhittig.

  216. Har ni hittat nån fråga?

  217. -Hur värdefull är den?
    -Den är lika värdefull som guld.

  218. Hur många stegpinnar fanns det då?

  219. 25 stegpinnar fanns det då.

  220. Hon brukar inte göra
    som schemat säger.

  221. Fast om vi har lektion med en annan
    lärare måste hon ju skicka oss dit.

  222. -Hur mycket är klockan?
    -Nu är klockan...

  223. ...tjugo i ett.

  224. Så fort jag kliver in
    i en skolbyggnad är jag en modell.

  225. Hur jag förhåller mig till
    alla i skolan är jag en modell.

  226. Då tänker jag på hur jag pratar.
    Hur ska jag prata i en skolmiljö?

  227. Jo, jag ska prata,
    diskutera och förhålla mig-

  228. -som om jag axlar det ansvaret
    att jag är en modell.

  229. Jag vill se att man har ett medvetet
    förhållningssätt till sitt språk.

  230. Hur pratar jag i skolan?
    Och var pratar jag om olika saker?

  231. Och hur modellar jag
    mitt förhållningssätt?

  232. Man kan inte bara modella det
    i ett klassrum.

  233. Det gör jag i korridoren,
    i personalrummet-

  234. -och jag modellar det i alla samtal
    som jag har inom skolans ramar.

  235. Jag kan se mina elever
    utifrån det positiva, eller sprida:

  236. "Du vet, han har problem." Då sprider
    man orden som negativt skvaller.

  237. Då får eleven de problemen
    varje gång de möter nån i skolan.

  238. Så hur kan vi arbeta
    med ett positivt språk-

  239. -eller ett värdigt språk, runt ungar?

  240. Min bakgrund är att jag kommer
    från en musiksläkt å ena sidan-

  241. -och en präst- och juristsläkt
    å den andra sidan.

  242. Eftersom min farfar
    har skrivit barnvisor-

  243. -så är jag ju uppväxt med musik,
    från innan jag ens kunde minnas.

  244. Min farfars berättelse
    tycker jag så mycket om.

  245. Han var egentligen kompositör
    och skrev seriös musik-

  246. -inklusive barnvisor, de ingår där,
    och mycket körmusik.

  247. Men han är hågkommen
    för sin barnmusik.

  248. Men när han satt i kyrkan
    och spelade orgel-

  249. -så visste ungarna
    att nu sitter han där och spelar.

  250. Han kunde inte låta bli
    att trudelutta upp psalmerna-

  251. -när det var barn i kyrkan.

  252. Det är den här trudelutten
    som jag hoppas att jag har ärvt.

  253. Trudelutta upp det för barn,
    med det allvar som det innebär.

  254. -Hej! Välkomna!
    -Hej.

  255. Gud, vad roligt att se er!
    Hej. Välkomna.

  256. Och nu är det upp till uppdraget.
    Duka bordet och gör det i ordning.

  257. -Och ni vill ha saft, va?
    -Ja.

  258. Hur ska man lära känna en person om
    man inte har varit i deras kylskåp?

  259. Först tänkte jag
    att du bor säkert i lägenhet.

  260. Ganska hemtrevligt.
    Mycket vitt och svart.

  261. En massa mörka färger.
    Du brukar ju gå så i skolan.

  262. Och blå. Det är ju din favoritfärg.

  263. Och det är ju lite svart och vitt
    och blått här.

  264. -"Den stora gåtan."
    -"Gösta"...

  265. ..."Berlings saga" av Selma Lagerlöf.

  266. Titta. Det här är en av mina
    Tomas Tranströmer-böcker.

  267. Där ser ni. Jag har toapapper, i fall
    jag skulle börja gråta när jag läser.

  268. Och här är sånt
    som jag nu sitter och grubblar på.

  269. -Och här har jag gjort ett litet...
    -Hjärta.

  270. "En skrift blir synlig ini mig. Ord
    med osynligt bläck som framträder."

  271. Ja. Ska vi se, Julia. Vill du läsa?

  272. "En skrift blir synlig ini mig. Ord
    med osynligt bläck som framträder."

  273. När man läste det först,
    hände det nåt med er då?

  274. -Jag tänkte på min mormor.
    -På mormor?

  275. Jag gjorde faktiskt det.

  276. -Det är också min.
    -Men hur kom det sig?

  277. Du läste orden och tänkte på mormor.
    Hur kom det sig?

  278. Jag vet inte.
    Jag bara tänkte på henne.

  279. Vad är det med mormor?
    Är det hon som framträder?

  280. Ja, i minnet. Jag börjar gråta.

  281. Amanda!
    Vet du, när jag läste den här...

  282. Vet du hur jag fann
    Tomas Tranströmer?

  283. Har jag inte berättat det?
    Det var ju när min mamma dog.

  284. Jag behövde såna här ord,
    för att min mamma skulle framträda.

  285. När jag började läsa Tomas
    Tranströmer fick jag ord av honom-

  286. -så att jag skulle kunna tänka
    på min mamma.

  287. Du vet, titta här. Det finns här.
    Du behöver låna det.

  288. "Tid. Tid. Det tar tid."

  289. "Ge tid. Låt inte tiden störa dig
    alltför mycket."

  290. "Vi undervisar för ett längre
    perspektiv. Se tiden an."

  291. "För mig är tid nåt som man lever i,
    nåt som alla måste kunna tolka."

  292. "Den är viktig. Man använder den till
    nästan allt utan att tänka på det."

  293. "Tid måste man passa nästan hela
    tiden. Tid har funnits i alla tider."

  294. "Även om det inte fanns klockor fanns
    det tid att använda dag och natt."

  295. Det att tid kan användas
    dag och natt. Hur tänker du?

  296. När man inte hade klocka tänkte man
    att mörker är lika med kväll.

  297. Då är det lite senare.
    Då är kanske klockan sju.

  298. Jonathan, hörde du?
    Vad tänker du om det?

  299. Jag förstår inte.

  300. Jag tänker att jag inte skulle orka-

  301. -gå i nån skola
    där jag är bristförklarad.

  302. Jag blev bristförklarad i svenskan
    för att jag läspade.

  303. Nu hoppas jag
    att jag läspar hela tiden.

  304. Min svensklärare sa:
    "Anne-Marie kan inte tala."

  305. "Hon måste gå på talklinik."

  306. Och jag hade pratat hej vilt
    ända tills han sa så.

  307. Så slutade jag prata. Eller jag
    hittade på ett nytt språk utan S.

  308. Det var fiffigare.
    Så ungar är kreativa.

  309. -Vi kan läsa där.
    -Ska jag läsa den bilden?

  310. Det var en gång en liten flicka,
    som låg i en liten, liten säng.

  311. Och när hon låg i den lilla sängen
    tänkte hon:

  312. "Tänk om det finns spöken."

  313. Och när hon tänkte det
    kom det ett spöke.

  314. Två spöken. Tre spöken.

  315. Där kom ett litet spöke.

  316. Högläsning är en gåva. Det är det
    vackraste du kan ge till nån annan.

  317. Tiden, texten, samspelet-

  318. -och det "vi" man skapar.

  319. Då springer
    det spöket till sin mamma-

  320. -och det spöket till sin mamma-

  321. -och det spöket till sin pappa, och
    det spöket till sin storasyster Lisa.

  322. Kom, Lisa.

  323. Textning: Karin Eek
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Körlings barn

Avsnitt 2 av 5

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Poeten Tomas Tranströmers diktning blev räddningen för läraren Anne-Marie Körling. Hon förlorade sin mamma vid Estonias förlisning och sorgen gjorde henne ordlös. I sin mors efterlämnade bokskatt hittade Anne-Marie flera böcker med Tranströmers dikter och vid läsningen av dem började språket sakta återvända. Körling har många tankar om lärarens roll. Själv lyssnar hon mer än talar i klassrummet. Hon uppmuntrar initiativ och lyfter fram färdigheter, men ger aldrig färdiga svar och lösningar. Hon är en diskussionspartner för eleverna mer än ett facit. Tomas Tranströmers diktning får idag följa med in i hennes klassrum för högläsning. Anne-Marie menar att högläsning är det vackraste man kan ge en annan människa.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Pedagogiska frågor > Lärarroll och ledarskap, Svenska
Ämnesord:
Lärarrollen, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Poesi, Svenska språket, Undervisning, Undervisning i svenska
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Barn av sitt språk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarn av sitt språk

Hela skolan läser

Avsnitt 1 av 5

I Rannebergsskolan i Angered börjar klasserna varje morgon med en och en halv timmes högläsning.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarn av sitt språk

Körlings barn

Avsnitt 2 av 5

Vi följer läraren Anne-Marie Körling som drabbades av en stor sorg som gjorde henne ordlös . Räddningen blev poeten Tomas Tranströmers diktning. Hon har många tankar om lärarens roll.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarn av sitt språk

På väg mot ett andra språk

Avsnitt 3 av 5

För andraspråkselever kan det abstrakta språket i en faktatext sätta stopp för all inlärning. Vi träffar läraren Meta Hylén och hennes arbetslag som utvecklat en egen metod för språkanalys och textbearbetning.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarn av sitt språk

Tala inför klass

Avsnitt 4 av 5

Att framträda muntligt inför andra kan upplevas som en fasa. Därför är det viktigt att barn från första klass får verktyg att göra den muntliga framställningen till något som alla ser fram emot. Vi träffar lärare och elever på skolor i Karlskoga, Luleå och Tyresö.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarn av sitt språk

Kämpar för boken

Avsnitt 5 av 5

Lärare behöver påfyllning av idéer och praktiska exempel på hur man arbetar med skönlitteratur i klassrummet. Det visar Läskampanjen i Botkyrka som började som ett projekt men som nu är en permanent verksamhet.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Att laborera med matte i datorn

Med hjälp av datorn kan eleverna aktiveras och begripa matematiken från ett annat håll. Bengt Aspvall, professor i datalogi, visar hur det går att arbeta praktiskt och lekfullt med matten i klassrummet. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Grafittan och moralpaniken

Konstnären Carolina Falkholt uppförde en grafittimålning av en snippa, en "grafitta", på en vägg i en högstadieskola i Nyköping. Verket var en kommentar till den verbala kränkningskultur som konstnären menar att högstadiet bär på. Men Nyköpings kommun, som hade beställt konstverket, fick kalla fötter när de såg resultatet.

Fråga oss