Titta

Barn av sitt språk

Barn av sitt språk

Om Barn av sitt språk

Elever på låg- och mellanstadiet ska bli läsande, skrivande och talande språkliga entusiaster. Att kunna läsa är mycket mer än att bara koda av texten. Det är att kunna tolka texten, läsa mellan raderna och ifrågasätta. Det är att kunna omsätta den till en muntlig berättelse, skriva om den med penna eller tangentbord, göra den till sin. Här ges i fem program handfast vägledning i hur ett språkutvecklande arbete kan bedrivas i grundskolan. Vi tar bland annat upp vikten av högläsning och gemensam läsning, dilemmat att förstå och kunna skriva texter på andra språk och att tala inför grupp. Vidare berättas det om konsten att väcka lärares intresse för skönlitteratur och på så sätt bana väg för boken in i klassrummet.

Till första programmet

Barn av sitt språk: På väg mot ett andra språkDela
  1. Det första man gör i en laboration är
    att man tänker till.

  2. "Vad tror jag?" Eller hur?

  3. -Vad kallar vi det? - Kommer du ihåg?
    -Hypotes.

  4. -Hypotes. - Känner ni igen det?
    -Ja.

  5. Om man gör fel på hypotesen,
    är det fel?

  6. Nej, nu ska du gissa.

  7. Du kommer att få många olika svar
    från gruppen.

  8. Vi måste tänka till först.
    - Kan ni komma och ställa er här?

  9. -Vi ska använda... Den, ja.
    -En kastrull.

  10. En kastrull. - Vad kallar vi den här?

  11. -En mugg.
    -En mugg. Eller en...?

  12. -En plastburk.
    -Full fart på plattan.

  13. -Jag kan göra det.
    -Tack.

  14. Och sen i med snön här.
    Ut och hämta snö!

  15. I med termometern.
    Vad behöver vi mer? Mobilen.

  16. Det finns isbitar,
    man kanske får med sig såna?

  17. Är det ett problem?
    Då ser du till att bara få snö.

  18. Stampa av dig skorna,
    du har mycket snö med dig.

  19. Det är fortfarande noll!

  20. Visst ska jag lägga...snön
    på kastrullen?

  21. -Och lägga den på högsta värmen.
    -Det kommer att avdunsta!

  22. Vet du att den ena var noll
    och den andra var tio minus?

  23. Det var det värsta.
    Frågan är vad som är rätt.

  24. I skolan spelar språket
    den absolut viktigaste rollen.

  25. Därför att det är egentligen bara
    genom det svenska språket-

  26. -som eleverna både
    ska tillgodogöra sig all ny kunskap-

  27. -och också nästan det enda verktyget
    där de kan visa vad de kan.

  28. -Smälter det nu?
    -Snön är varm!

  29. Undervisningen, när man har elever
    från olika håll i världen-

  30. -med olika erfarenheter-

  31. -det ställer krav i alla skeden,
    på nåt sätt.

  32. Redan i planeringen:
    Vilket ämnesområde ska vi läsa om-

  33. -som berör alla de här eleverna?

  34. Vilka texter ska vi använda?

  35. Och ned på detaljnivå:
    Hur jobbar vi med texterna?

  36. Hur jobbar vi med ämnet?

  37. -Frågan är: Är det nu snön smälter?
    -Ja.

  38. -Vad skulle ni skriva då?
    -Den blev lite mer genomskinlig.

  39. -Hur många grader är det?
    -Tre.

  40. Ett skäl att jag har valt NO är
    att jag når fler barn-

  41. -än när vi arbetar
    med text och språk.

  42. Det är fler som vaknar till
    och är intresserade...

  43. ...som utför uppgifter, svarar
    och försöker att förstå sammanhang.

  44. -Oj, kolla!
    -Det stiger.

  45. Det gick fort.
    Från 19 till 40 på tio sekunder.

  46. Att både ha det praktiska
    och jobba med text-

  47. -det tycker jag är optimalt.

  48. Vi ska vänta. Snart börjar det koka.

  49. Nu har ni bubblor.

  50. Laborationer är svåra
    och kräver mycket organisation-

  51. -men de här eleverna behöver få
    instruktionen tydligt genomgången.

  52. "Instruktion." Vad ni ska göra.
    Titta här eller i ert papper.

  53. "Lägg snön i grytan
    och sätt på plattan."

  54. Både visa, ge alla saker namn
    och visa instruktionen på tavlan-

  55. -så att de, när de gör laborationen,
    känner igen sig i texten.

  56. Många av eleverna tror sig inte kunna
    läsa sig till vad de ska göra-

  57. -utan de litar på sitt minne.

  58. Det funkar ju inte.
    De måste kunna läsa en instruktion.

  59. -Det sjunker.
    -Vad sjunker det till, tror ni?

  60. -Inte nittio, i alla fall.
    -Nej, så varmt är det inte här.

  61. -Femtio?
    -Och du?

  62. -Femton eller tjugo.
    -Femton eller tjugo.

  63. -Vad tror du? Hur varmt är det?
    -Tjugo, typ.

  64. Sett till betyg är NO det ämne-

  65. -där flest andraspråkselever
    inte klarar godkänt.

  66. Det är också det ämne
    där skillnaden är störst.

  67. Många med svenska som modersmål
    klarar inte godkänt i NO-

  68. -men där är skillnaden störst mellan
    svenska och andraspråkselever.

  69. Jag har jobbat som mellanstadielärare
    i alla ämnen.

  70. Jag har fokuserat på NO och matte.
    Svenska som andraspråk, delvis-

  71. -men jag har framför allt jobbat
    med såna elever.

  72. Svenska som andraspråk är det
    som jag har fastnat för och har...

  73. ...en hel del poäng i, 80-90 poäng.

  74. Det är första året
    jag bara undervisar fyran och femman.

  75. Jag har svenska som andraspråk,
    matte och NO-

  76. -i min lärarutbildning. Och drama.

  77. Så... Då tar vi nästa.

  78. -Får jag läsa?
    -Varsågod, högt och tydligt.

  79. "Vet du varför Österrikes flagga
    är röd-vit-röd?" - Va?

  80. -Ja, det står så. Röd-vit-röd.
    -Jaha, oj. Förlåt.

  81. "Så berättar en saga: För länge sen
    dog landets ledare i en strid."

  82. "Han bar vit vapenrock
    med skärp kring magen."

  83. "Rocken färgades röd av blod,
    utom där skärpet suttit..."

  84. "...som flaggan här bredvid."

  85. -Just.
    -Jag fattar inte.

  86. -Hörde ni vad Dan läste?
    -Ja.

  87. Vad kan man säga
    att stycket handlade om?

  88. -Hur flaggan blev röd och vit.
    -Hur flaggan ser ut som den gör, ja.

  89. Vapenrock. Vet ni vad det är?

  90. När man lägger ett svärd,
    till exempel...

  91. Om man tappar sitt svärd
    kanske man har en kniv på sidan.

  92. Det är som en uniformsrock.

  93. Sen står det nåt om österrikare
    som arbetar med turism på vintern-

  94. -men jobben är osäkra.
    Vad menas med det?

  95. Går de inte säkert när de jobbar?

  96. När det inte snöar
    så kommer inte så många turister.

  97. Då minskar inkomsten
    och då förlorar de som jobbar där.

  98. Vi började med att arbeta med Europa.

  99. Grundtanken var
    att jobba med faktatexter-

  100. -och att de ska bli mer självgående.

  101. Sen satte vi oss ned
    och planerade Europa.

  102. Vi delade upp arbetsuppgifterna
    mellan oss, i stora drag.

  103. Nu är vi inne på fas fyra
    i cirkelmodellen-

  104. -som har pågått sen i augusti.

  105. "Husen i byarna och städerna
    är vackra och blomsterprydda."

  106. Bra. Vi stannar lite.

  107. Här står det "prydda"...
    "Blomsterprydda"...

  108. -Det var ett speciellt ord.
    -De är fina.

  109. Okej. Men det här "blomsterprydda"?

  110. -De är dekorerade med blommor.
    -Absolut.

  111. Fas ett är att bygga fältet:
    Se film, bilder, studiebesök...

  112. ...kartor...
    Naturkunskapen var en del också.

  113. Naturtyper är en stor del av det.

  114. Fas två är textförebilden.
    Då har vi analyserat text.

  115. "Staden har ordnat vinter-OS
    två gånger."

  116. "Ordnat".

  117. -Hållit vinter-OS.
    -De har hållit vinter-OS. Okej.

  118. -Zarosh?
    -Bestämt.

  119. Då har man gjort det innan.
    Hela samlingsordet...

  120. ...för att man har ordnat
    eller genomfört...

  121. -...eller att man... - Dan?
    -Kan man få en liten ledtråd?

  122. "En liten ledtråd?" Det börjar på A.

  123. -Nästa bokstav?
    -R.

  124. -Nej... Arrangerat.
    -Jaha!

  125. Det har ni hört.

  126. Förebildstexten gick vi igenom först
    med luckor där texten var borttagen.

  127. Sen gick vi vidare på fas tre-

  128. -och skrev en mindmap
    och en gemensam text.

  129. Vi ska ha en kille
    och då tar vi... Darvin.

  130. "Där finns mer än
    800 miljoner vintersportorter."

  131. Är alla överens? Räck upp handen,
    ni som inte är överens.

  132. Räck upp handen.
    - Vad har du skrivit?

  133. "Där finns
    mer än 800 vintersportorter."

  134. Du var överens,
    men ville ta bort "miljoner".

  135. -Du vill fråga nåt. Varsågod!
    -800 skidsporter på ett land.

  136. -800 skid...?
    -...sporter.

  137. "Skidsporter", har du skrivit det?

  138. Man är för lite språkmedveten även
    med svenskar-

  139. -för att man förutsätter
    att de förstår-

  140. -men det finns djupa luckor
    hos många elever.

  141. De får inte känslan av
    att de får fråga.

  142. De upplever: "Läraren förutsätter
    att jag förstår, bäst att låtsas."

  143. "Vintersporter" har vi ett förslag.
    "Vintersportorter" har vi ett annat.

  144. Orden är lika. Vad betyder de?

  145. Vintersporter... Vad jag kommer ihåg
    från förra lektionen...

  146. Vintersportorter, det är ställen.

  147. -Vintersportorter är platser.
    -Där man kan bo.

  148. -Och "vintersporter"?
    -Det är en vanlig sport.

  149. -Det är sporter man gör på vintern.
    -Skidor, snowboard och sånt.

  150. Kurzat, förstod du?

  151. Det som ska stå i luckan
    är "vintersportorter".

  152. Sen kommer de in i fas fyra.
    Då är det dags att skriva själv.

  153. Då har vi gjort från fas ett
    till fas tre, flera gånger.

  154. Fas fyra kommer inte förrän nu.
    Nu är de mogna att skriva själva.

  155. Hur ska vi inleda vår faktatext?
    - Mark?

  156. Vilket är att Österrike var
    ett kejsardöme förut.

  157. "Österrike var ett kejsardöme..."
    Ni får hjälpa till!

  158. Österrike var ett kejsardöme
    som sen blev ett republik.

  159. "Österrike var ett kejsardöme
    som sen blev ett republik."

  160. -Ska vi ändra nåt?
    -Österrike var ett kejsardöme...

  161. -...som senare blev...
    -Varför vill du ha "senare"?

  162. -För att det går inte, "sen".
    -Vet nån varför "sen" låter konstigt?

  163. "Sen" använder man när man pratar,
    inte i faktatexter.

  164. Just det.
    "Österrike var ett kejsardöme..."

  165. "...som senare blev ett republik."

  166. -Dani?
    -Är det inte "en republik"?

  167. Jo, visst är det så.

  168. Jag tänkte på det när jag satt
    och tittade under matrisskrivandet-

  169. -att de inte tittar i sina papper,
    där de har en förebildstext.

  170. De sitter och letar efter egna ord.

  171. Eleverna får lära sig från grunden
    att tillverka en text utifrån fakta.

  172. Det är ett hantverk
    som de har glädje av hela livet.

  173. Meningen är inte riktigt bra än.
    Vi behöver punkt.

  174. -H:et ska jag ändra.
    -Stor bokstav...

  175. ...för att det var punkt innan.

  176. Så? Det finns jättemånga bra förslag.

  177. Ibland är det så
    att inget är mer rätt än nåt annat-

  178. -utan det är bara olika sätt
    att skriva.

  179. Ni har varit jätteduktiga! Jättebra.

  180. Plocka ihop era saker nu.

  181. Det är fel på "för att länge sedan".
    Det ska vara "för länge sedan".

  182. "För att länge sedan..."
    Det saknas...?

  183. -"För länge sedan..."
    -Ett "för".

  184. Vad bra! Vilken tur att du såg det!
    Så, det ändrar vi.

  185. -Så!
    -Tushant! - Oj, jag visste inte.

  186. Men du... I lådan.

  187. -Men jag kan lägga den där borta.
    -Okej. - Så.

  188. Jobbar man kring en text
    på det här sättet-

  189. -och ägnar den väldigt mycket tid-

  190. -så kommer eleverna själva
    att kunna tillägna sig andra texter.

  191. Om alternativet är att man jobbar
    igenom varje text snabbt-

  192. -får eleverna bara en ytkunskap-

  193. -och får inte redskapen för att
    tillägna sig en text på egen hand.

  194. Det bästa med Österrike är
    att man kan åka skidor och skridskor-

  195. -på vintern, när det är kallt nog.

  196. Wien är en gammal
    europeisk kulturhuvudstad.

  197. Här har musik komponerats,
    till exempel av Strauß och Mozart.

  198. Det finns många partier i Österrike
    som är emot utlänningar.

  199. Många röstar på dem
    för att de säger rakt ut-

  200. -att de vill kasta ut
    alla utlänningar.

  201. Det var en annorlunda film.

  202. -Den var bra.
    -Tushant?

  203. -Den här var mer med barn.
    -Ja. Vad handlade den egentligen om?

  204. -Hur dåligt Österrike är.
    -Det kändes lite så.

  205. Vad säger du, Dalia?

  206. Det var att barn som var invandrare,
    eller vad man ska säga...

  207. ...att de liksom inte ville
    att de skulle finnas kvar där.

  208. -De vill att de ska utvisas.
    -Kanske hur det är att vara barn där.

  209. Kanske hur det är att vara barn
    från ett annat land också.

  210. Nästa arm som ska med
    på vår mindmap, vad är det?

  211. -Illias?
    -"Naturtyp".

  212. Vad har vi för naturtyp i Österrike?
    Vi har sett på bilder och filmen.

  213. -Hur såg det ut?
    -Skog.

  214. -Det är skog.
    -Alperna.

  215. Ja, det är själva bergskedjan.

  216. Sen, när man gör sin egen mindmap...

  217. -...kan man lägga till en arm?
    -Det är klart.

  218. De vill lära sig, de vill göra.

  219. De vill tillföra.
    De är med, de är hungriga. De vill.

  220. De blir oftare sura
    om de inte får svara-

  221. -än att de säger: "Det här har jag
    ingen lust att göra."

  222. Ett angenämt problem.

  223. De ska vara intresserade och orka,
    men också flyttas ett snäpp upp.

  224. -De ska bli lite duktigare.
    -Mozart kan vara "historia".

  225. "Kultur", det kan vara wienervalsen
    och joddla.

  226. Ja, "kultur" är ett bra samlingsord.
    Det har vi inte med.

  227. Viktigt är att inte sänka ribban,
    utan tvärtom, att höja den.

  228. Arbeta med svårigheterna i texter.

  229. Inte välja förenklade texter,
    utan välja de texter-

  230. -som man ändå tänker sig-

  231. -är den typen av text
    som vi arbetar med i årskurs fem.

  232. Nu ska vi börja det enskilda arbetet
    i tema Europa.

  233. Och så här ser vårt resultat ut-

  234. -ifrån temat,
    det vi har gjort tillsammans.

  235. -Men vad har det blivit?
    -En ny text.

  236. -Ja, och inte vilken text som helst.
    -En faktatext.

  237. En faktatext, ja.
    Det är er faktatext som sitter här.

  238. En sån här affisch ska ni göra nu
    i varje grupp.

  239. Det är det som är resultatet.

  240. Precis som vanligt så kommer ni-

  241. -att läsa en text, skriva en mindmap-

  242. -och tillsammans skriva i matrisen.
    Ni är två och två eller tre och tre.

  243. Åsa och jag finns här,
    men ni gör allt jobb.

  244. -Tillsammans.
    -Tillsammans.

  245. -Vi skriver tillsammans.
    -Eller så läser vi igenom allt först.

  246. "Att resa genom Alperna
    är ofta tids...tidsönde."

  247. -Tidsöndande.
    -Tidsöndande. Vad betyder det?

  248. -Efter "Naturtyp"...
    -Vi har bara skrivit en sak på varje.

  249. Det är nu eleverna har talutrymmet.

  250. Man säger att ett begrepp inte blir
    ens eget förrän man har använt det-

  251. -och det tar jättemånga gånger
    innan det sitter.

  252. Det får man inte chans till
    i helklass.

  253. Nu får de säga orden själva
    och för varandra.

  254. Kanske att en kompis säger det,
    sen säger man det själv.

  255. "Statsskick: Republik."

  256. -Är det nåt som ni har fastnat på?
    -Jo... Vad betyder "tidsödande"?

  257. -"Tidsödande". Har ni gissat?
    -Nej.

  258. Jag tror att det betyder
    att det tar lång tid.

  259. -Hur kom du fram till det?
    -Efter texten stod det att det var...

  260. ...att det var krokiga vägar
    och mycket upp och ned.

  261. -Hörde du?
    -Ja.

  262. Det är många ord som vi tar för givet
    att eleverna kan-

  263. -som det inte är säkert
    att andraspråkseleverna kan-

  264. -och de orden förklarar man inte.

  265. Man förklarar de ämnesspecifika orden
    som är svåra för alla-

  266. -men det finns en massa ord
    som klassas som "skolspråksord"-

  267. -akademiska ord
    som finns i alla ämnen.

  268. Det är till exempel "så småningom".

  269. Det är "redogör för".

  270. "Med blotta ögat" eller "duka under".

  271. Man har lärt sig ordet "duka"-

  272. -men hur ska man förstå
    "duka under"?

  273. Vem ansvarar
    för att man förstår de orden?

  274. -"...att ta sig fram under sommaren."
    -Jättebra.

  275. Nu går vi tillbaka igen.
    Var det nåt... Förstod ni det här?

  276. -Var det nåt som ni hakade upp er på?
    -"Krypande buskar." Vad är det?

  277. -Finns det buskar som kryper?
    -Nej.

  278. Busken är så liten att
    när det kommer vind så rullar den.

  279. Den rullar i väg. Ja...
    Det kan man tro, att den kryper.

  280. Men den sitter fast.
    Det här är lite lurigt.

  281. Lågt krypande buskar, krypväxter...
    De växer som om de kryper-

  282. De vill inte sträcka upp sig
    i den kalla vinden...

  283. ...då dör de.
    De måste hålla sig nere vid marken.

  284. Sen finns det några saker
    som är speciellt svåra i svenskan-

  285. -för alla.
    Det är sånt som kommer väldigt sent.

  286. Man kan ha ett utvecklat språk,
    med ett stort ordförråd-

  287. -men gör fel på "en" och "ett".

  288. Nåt annat som hänger kvar länge
    är omvänd ordföljd.

  289. -Vart tog tomaterna vägen?
    -De är på bordet.

  290. Vi behöver fundera över
    vad det var som hände.

  291. Vad var bra, vad var mindre bra?

  292. Jag tycker att upplägget funkade.
    I stort.

  293. Frågan är vad man kunde ha gjort mer
    eller mindre av.

  294. -Det var ganska lagom, omfånget.
    -Det får inte bli så att de tröttnar.

  295. -Texterna blev för korta, tyckte jag.
    -Ja.

  296. -Jag tittade på vår förebildstext...
    -Ja, de är korta också.

  297. Det vi ska avsluta med är
    att ni själva ska berätta för varann-

  298. -allt ni kan om era länder. Som hjälp
    kommer vi att ha frågor på bordet.

  299. "Kan du något om landets historia?"

  300. Ja, Ryssland var med
    i Sovjetunionen förut.

  301. "Vad har man för valuta i landet?"

  302. I Ryssland har man ryska rubel.

  303. I Storbritannien har man pund,
    som är mycket värda.

  304. I Grekland har man euron.

  305. Det är ett kraftigt krav på oss,
    att de ska nå vissa mål.

  306. Det har inte med Europa att göra.

  307. De ska nå vissa mål inom geografi.
    Det är inga stora krav-

  308. -men i språket finns höga krav,
    som barnen måste uppnå.

  309. Därför måste vi jobba
    otroligt medvetet och intensivt-

  310. -för att de ska nå målen i femman.
    och kunna bygga på med sexan.

  311. Sen handlar det om talutrymme också.

  312. Det är samma elever som hörs, syns
    och vill veta.

  313. Det är deras intresse
    som styr resten av undervisningen.

  314. Det måste vi också hålla koll på,
    att de får styra undervisningen.

  315. -Det är inte okej.
    -Det måste bli demokratiskt.

  316. Det är därför vi har gruppövningarna
    och samarbetar-

  317. -för då vågar man säga saker
    som man inte kan säga inför klassen-

  318. -saker som man kan säga
    till två kompisar, men inte tjugotre.

  319. -Va?
    -Jo. Landsstrecken är tjocka.

  320. Det där smala...
    Det är en flod emellan.

  321. Det är svårt för andraspråkselever.
    De pratar ofta tyst-

  322. -för att de är osäkra på ordens uttal
    och om de uttrycker sig riktigt.

  323. Att få dem att säga långa meningar
    är ett mål.

  324. -Vad heter det här?
    -Vad heter det... Säkerhetsnål.

  325. -Nej.
    -Häft...spik!

  326. -Häftstift!
    -Ja.

  327. Säkerhetsnål är de
    som man knäpper upp.

  328. Säkerhetshäftstift.

  329. Vi som arbetar
    med svenska som andraspråk-

  330. -har länge sagt
    att det som är pedagogiken-

  331. -metoderna och arbetssättet
    inom ämnet gynnar alla elever.

  332. Oavsett om man är född i Sverige,
    har svenska som modersmål eller inte.

  333. Arbetssättet är bra och viktigt
    för alla-

  334. -men livsviktigt
    för andraspråkseleverna.

  335. Vi har så många elever i dag,
    oavsett modersmål-

  336. -elever med svenska som modersmål-

  337. -som absolut inte har tillgång
    till det här skolspråket.

  338. Dem tänker jag också att man kanske
    ännu lättare glömmer bort.

  339. På ett sätt är det olyckligt
    att det är en andraspråksmetodik.

  340. Det är en metodik som alla
    som inte har det här språket-

  341. -det akademiska språket med sig,
    behöver.

  342. Text: Linnéa Holmén
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

På väg mot ett andra språk

Avsnitt 3 av 5

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

För andraspråkselever kan det abstrakta språket i en faktatext sätta stopp för all inlärning. I Sollentuna International School har läraren Meta Hylén och hennes arbetslag utvecklat en metod för minutiös språkanalys och textbearbetning. Metoden aktiverar eleverna och gör dem till sina egna textproducenter.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod
Ämnesord:
Andraspråksinlärning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Språkundervisning, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Barn av sitt språk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarn av sitt språk

Hela skolan läser

Avsnitt 1 av 5

I Rannebergsskolan i Angered börjar klasserna varje morgon med en och en halv timmes högläsning.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarn av sitt språk

Körlings barn

Avsnitt 2 av 5

Vi följer läraren Anne-Marie Körling som drabbades av en stor sorg som gjorde henne ordlös . Räddningen blev poeten Tomas Tranströmers diktning. Hon har många tankar om lärarens roll.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarn av sitt språk

På väg mot ett andra språk

Avsnitt 3 av 5

För andraspråkselever kan det abstrakta språket i en faktatext sätta stopp för all inlärning. Vi träffar läraren Meta Hylén och hennes arbetslag som utvecklat en egen metod för språkanalys och textbearbetning.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarn av sitt språk

Tala inför klass

Avsnitt 4 av 5

Att framträda muntligt inför andra kan upplevas som en fasa. Därför är det viktigt att barn från första klass får verktyg att göra den muntliga framställningen till något som alla ser fram emot. Vi träffar lärare och elever på skolor i Karlskoga, Luleå och Tyresö.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarn av sitt språk

Kämpar för boken

Avsnitt 5 av 5

Lärare behöver påfyllning av idéer och praktiska exempel på hur man arbetar med skönlitteratur i klassrummet. Det visar Läskampanjen i Botkyrka som började som ett projekt men som nu är en permanent verksamhet.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSexualkunskap

Förälskad

Eleverna ska försöka föreställa sig sin drömpartner. Hawzhins kompis får arga sms från pojkvännen som tycker att hon har för korta shorts. Det tecknade inslaget handlar om tjejen som är kär i sin tjejkompis. Programmets elevfråga: Varför ser tjejer killar som horor ibland?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Ej behörig

Jay hänger gärna med sina vänner inne i stan på eftermiddagarna. Julia går ofta till biblioteket. Varje år går ungefär 13 000 elever ut nian utan att bli behöriga till gymnasiet. Vi träffar två av dem för att höra vad som gick snett i skolan för dem. Deras berättelser handlar om prestationskrav och identitet i en tonårstid då livet inte alltid är enkelt.

Fråga oss