Titta

Barn av sitt språk

Barn av sitt språk

Om Barn av sitt språk

Elever på låg- och mellanstadiet ska bli läsande, skrivande och talande språkliga entusiaster. Att kunna läsa är mycket mer än att bara koda av texten. Det är att kunna tolka texten, läsa mellan raderna och ifrågasätta. Det är att kunna omsätta den till en muntlig berättelse, skriva om den med penna eller tangentbord, göra den till sin. Här ges i fem program handfast vägledning i hur ett språkutvecklande arbete kan bedrivas i grundskolan. Vi tar bland annat upp vikten av högläsning och gemensam läsning, dilemmat att förstå och kunna skriva texter på andra språk och att tala inför grupp. Vidare berättas det om konsten att väcka lärares intresse för skönlitteratur och på så sätt bana väg för boken in i klassrummet.

Till första programmet

Barn av sitt språk: Kämpar för bokenDela
  1. Snyggt.

  2. "Mycket, mycket sakta trevade Rick
    efter påsen på hennes mage."

  3. "Jo, där låg Rose."

  4. "Ett mjukt, jämmerligt, tunt
    litet bylte av hud och klor."

  5. Jag var en av lärarna som gick
    på Läskampanjens träffar.

  6. "Läskampanjen"
    är kanske missvisande.

  7. I dag är det en permanent verksamhet.

  8. Vi som jobbar med det
    kallas för läs- och skrivutvecklare.

  9. "Suzy låg på rygg, med huggtänderna
    spretande upp mot stjärnorna."

  10. Det är jätteviktigt
    att man får påfyllning.

  11. -Menar du pedagogerna?
    -Ja.

  12. Och även stöd till skolledning.

  13. Är vi på rätt väg?
    Var ska vi lägga fokus?

  14. Med de nya kursplanerna blir det
    viktigt att diskutera metoder också.

  15. "När han hade kommit tillbaka
    till den varma elden"-

  16. -"rullade han upp ärmen på sin tröja
    och tryckte hennes huggtänder"-

  17. -"mot den blå venen i handleden.
    'Sug nu, Rose', sa han. 'Hugg in.'"

  18. "Ett ögonblick låg Rose stilla,
    hopkurad, darrande."

  19. "Så vände hon på huvudet,
    trevade med munnen längs hans arm"-

  20. -"och så blundade Rick när hon
    plötsligt högg tänderna i handleden."

  21. "Han tittade lyckligt
    på den lilla varelsen."

  22. Jag arbetar som lärare och
    på barn- och ungdomsförvaltningen-

  23. -som utvecklingspedagog
    i Läskampanjen.

  24. Jag har en kollega
    som också jobbar halvtid där.

  25. Vi letar böcker och läser in oss
    på barn- och ungdomslitteratur.

  26. När vi hittar nåt
    som vi kan göra nånting av-

  27. -då funderar vi ut vad man kan koppla
    till de mål som finns i olika ämnen.

  28. Jag kanske ska göra så här,
    så att ni kan ta mig på allvar.

  29. Det är ingen ny bok.
    Den skrevs på 80-talet.

  30. Några känner kanske till den,
    men den är tryckt i en ny upplaga.

  31. Och den är fantastisk.
    Det finns så många in- och utgångar.

  32. De ska få ett hum om vad boken
    handlar om, så det berättar vi.

  33. De ska också få boken. Det är viktigt
    att de har den med sig-

  34. -så att det inte går två veckor
    innan man hinner gå och låna den.

  35. Och få tid att sätta sig ner och
    resonera tillsammans med kolleger-

  36. -och tänka till själva
    på nån del i boken.

  37. Det handlar om en spökfamilj-

  38. -som en dag inser
    att de måste flytta från sitt hem.

  39. Det handlar om miljöförstöring.

  40. Det rullar in stora lastbilar
    och grävmaskiner där de bor.

  41. Många undrar nog om bokval.

  42. Det viktiga är inte att det är en bok
    som man tycker är fantastisk-

  43. -och har ett vackert språk,
    vackra bilder eller en bra story.

  44. Vi tror att nästan alla böcker
    är användbara.

  45. Man är ständigt på jakt
    och läser mycket.

  46. Några av de bästa böckerna
    har elever rekommenderat.

  47. "Har du läst den här?". De vet att
    man läser barn- och ungdomsböcker.

  48. Det är en nyckel,
    att man visar eleverna det.

  49. Sen samarbetar vi med bibliotekarier
    som är uppdaterade på ny litteratur.

  50. Sen tittar man på nätet-

  51. -och ser om nåt intressant dyker upp.
    Vi har kontakt med bokhandlar.

  52. "Fabians mor var en hagga."

  53. "Haggor har krokiga näsor,
    krumma ryggar, fjälliga vingar."

  54. "När de rör sig ger de ifrån sig
    de vidrigaste lukter."

  55. "Fabians mor kunde lukta mögliga
    inälvor, otvättade armhålor"-

  56. -"och hackade köttmaskar
    på en och samma eftermiddag."

  57. Alla barn behöver läsa
    och känna läslust, oavsett ålder.

  58. Alla behöver få göra nåt före,
    under och efter läsandet.

  59. Då ser man att de flerspråkiga barnen
    har väldigt speciella behov.

  60. "Den stora spökräddningen"-

  61. -är omedelbart tillgänglig i sina
    referensramar för ett svenskt barn.

  62. De skrattar åt spökena
    och alla lustiga situationer.

  63. Men det måste bäddas med mer
    förförståelse för flerspråkiga barn.

  64. Man måste kanske prata mer
    om personbeskrivningarna-

  65. -och spökbeskrivningarna
    och tränga in och jobba mer med det.

  66. En anledning till
    att vi är här är att vi vill visa-

  67. -hur mycket man kan göra runt en bok.
    Man kan ämnesintegrera, som du sa-

  68. -men också gå in för ett tema.

  69. Och nu ska vi praktiskt visa
    hur man kan bygga utifrån en bok.

  70. Grunden till haggan är
    en sån här liten...

  71. En liten flaska, liksom Katarina
    har där i en enklare variant.

  72. Behöver man... En var nere i...

  73. Har ni bara borrar för betong?

  74. Nej, men den funkade jättebra.

  75. -Okej, men den verkar så stor.
    -Det ska den vara.

  76. -Du har snofsat till den.
    -Vi satte eltejp...

  77. ...men man kan också
    sätta leran över.

  78. Den lilla gubben ska vara
    genomskinlig. Då blir det väl vitt?

  79. -Ja, om det är den lille.
    -Lille Fabian?

  80. Oj! Nu förstår jag
    hur det kan gå bland eleverna.

  81. Vi gör nån form av uppstart
    som de kan kopiera i klassrummet.

  82. Vi tänker mycket kring
    att göra det lite lustfyllt.

  83. Kanske nån enkel sak: klä ut sig
    eller tända en liten lägereld.

  84. Det kan vara olika. Sånt som man kan
    göra med små medel i klassrummet.

  85. En stor del tror jag är att variera.

  86. Det ska inte vara så att varje gång
    vi tar upp en bok gör vi en sak.

  87. Vi läser boken
    och skriver en recension.

  88. Den här ser mer ut som en fågel.

  89. Det ska vara trygghet och en viss
    förutsägbarhet för eleverna.

  90. Det kan inte var
    en stor happening varje gång.

  91. Då blir både elever och lärare matta.

  92. Men det ska vara lite överraskande.

  93. Eleverna ska bli lite "Wow! Oj!".

  94. Ni kommer att ha studsande haggor.

  95. Faster Hortensia
    tappar bort sitt huvud hela tiden-

  96. -så hon har det under armen.
    Hennes huvud kan studsa omkring.

  97. Det är svårt att få den slät.

  98. "Liten var på argt humör."
    Så börjar boken.

  99. Bara det här uppslaget
    är intressant att dröja sig kvar vid.

  100. Den handlar om två rävar.
    Det tyckte vi var ganska bra.

  101. Här behöver man inte tänka
    på om man är ljus eller mörk-

  102. -eller hur man ser ut som människa.

  103. Den är också relativt könsneutral.

  104. Den lilla räven
    heter nämligen bara Liten-

  105. -och den stora räven heter Stor.

  106. Vi behöver tänka, i alla åldrar,
    att vi ska ställa frågor-

  107. -som kräver mer reflektion
    av eleverna.

  108. Att de får dra in sina egna liv
    och sina egna tankar.

  109. Det är också nåt som vi
    kanske ofta är dåliga på i skolan:

  110. Att eleverna
    får ta med sina erfarenheter.

  111. Forskning visar på-

  112. -att man som elev lämnar
    sina erfarenheter utanför skolan.

  113. I skolan pågår en annan värld.
    Det måste vi bli bättre på.

  114. Vad händer när vi dör? Vad händer
    med kärleken om nån dör?

  115. Det är ganska stora livsfrågor,
    och det tror jag att barn bär på.

  116. Det som vid första anblicken
    tycks vara-

  117. -en ganska gullig småbarnsbok-

  118. -tycker vi är användbar
    högre upp i åldern också.

  119. När man tänker läsning
    tänker man ofta på tyst läsande.

  120. Eleverna tar upp sin bok
    och sitter tysta och läser.

  121. Kommer en förälder eller kollega
    förbi tänker man "Oj, vad tyst!".

  122. "Vilken arbetsro" och sånt.

  123. Men vem vet vad som händer
    i barnen när man läser?

  124. Vem vet om alla läser?

  125. Kanske sitter en del elever
    och bara vänder blad.

  126. Hur språkutvecklande blir det?

  127. Det är häftigt när man vid en läsning
    hittar en eller två saker-

  128. -som man kan göra nåt med.

  129. När man har läst den tre gånger
    ser man massor som man kan ta.

  130. Vi hoppas att ni får glädje av den.

  131. En del andraspråkselever
    förstår inte att de inte förstår.

  132. Till exempel uttrycket
    "stå på god fot".

  133. De förstår orden "stå", "på", "god"
    och "fot" men inte uttrycket.

  134. De vet inte
    var det börjar och slutar.

  135. De måste få mycket stöttning.

  136. Ofta är deras passiva
    och aktiva ordförråd likadant.

  137. De har inte det stora passiva bagaget
    som en svensk infödd elev har.

  138. Den här boken är lite annorlunda-

  139. -men även den är lite poetisk.
    "Man kan få skador i själen."

  140. "Varje gång nån är elak
    blir det en repa."

  141. Författaren är Pernilla Stalfelt som
    skrev "Hårboken" och "Kärlekboken"-

  142. -och alla de böckerna som finns,
    och hennes teckningar finns överallt.

  143. I den här boken hittar man kanske
    en hel del på en gång.

  144. Din bok fick du läsa igenom
    tre gånger-

  145. -för att hitta de stora frågorna-

  146. -men här hittar man dem omedelbart.

  147. Om man tar upp språkliga svårigheter
    innan man börjar läsa-

  148. -kan eleverna njuta av läsningen mer-

  149. -än om ständigt stannar upp i texten
    och tar upp språkliga svårigheter.

  150. Man vill ju ge dem
    den här lusten till orden.

  151. De ska kunna njuta av svenskan. Det
    ska inte bara vara mödosamt arbete.

  152. Flera skolor jobbar ju med
    likabehandlingsplanen just nu.

  153. Där får man in det på ett jättebra
    sätt via de här böckerna.

  154. Men ibland stannar det lätt
    vid de här frågorna-

  155. -att alla får var lika och olika.

  156. Man pratar om det ibland,
    och det stannar på ett ytligare plan.

  157. Hur fördjupar man det,
    så att det inte bara blir ord?

  158. Karin ska sätta er i arbete.

  159. Precis. Vi börjar med
    att sätta oss i en ring.

  160. Flytta med era stolar.

  161. Karin Ernstedt heter jag och är
    dramapedagog på Kulturen i Botkyrka.

  162. Det ni ska göra i par nu...

  163. En kort stund, så ta det första
    som dyker upp i huvudet.

  164. Ni ska hitta tre likheter
    med varandra.

  165. Ni ska också hitta
    tre olikheter med varandra.

  166. Ögonfärg och hårfärg har vi.
    Ja, precis.

  167. -Jag kan turkiska. Kan du det?
    -Nej!

  168. -Böcker?
    -Ja.

  169. Olikheter: glasögon, inte glasögon.

  170. Hårfärg.

  171. Och längd. Vi mätte oss.

  172. Lika var ögonfärg,
    och vi gillade barn båda två.

  173. Och dans.

  174. Det var mycket likheter
    och många olikheter-

  175. -och ändå sitter vi här
    utan att slåss. Visst är det bra!

  176. Varför inte ha en fortbildningsdag
    om året till att stanna hemma-

  177. -och då läsa tre, fyra böcker
    som man har velat läsa in sig på.

  178. Och tänka till kring det.

  179. Även i kollegiet kan man
    gå samman och säga:

  180. "Den här dagen ägnar vi
    åt de här bilderböckerna."

  181. Och tänka på
    hur man kan jobba med dem.

  182. Nu har vi haft en namnrunda
    och en lek-

  183. -och ni har fått hitta likheter
    och olikheter med varandra.

  184. Tanken med det här är
    att barnen och ni tillsammans-

  185. -ska påbörja ett samtal.

  186. Ni ska få gå till brasan
    och plocka på er lite godbitar.

  187. Tack för i dag.

  188. En pedagog måste dels veta
    hur läsande och skrivande går till-

  189. -men lärare bör också
    föra samtal med eleven-

  190. -så att eleven
    betraktar sig som läsare.

  191. Man för ett resonemang, dels om hur
    eleven tekniskt klarar läsningen-

  192. -hur tjock boken ska vara, men också
    diskutera elevens intressen.

  193. Vad vill de läsa?
    Vad tycker de är spännande?

  194. Alla de delarna är viktiga.
    Det ställer höga krav på läraren.

  195. Lika som bär. Ingen människa är ju
    exakt likadan som nån annan.

  196. Inte ens tvillingar är det,
    fast de kan se väldigt lika ut.

  197. Skulle ni vilja ha det så eller inte?

  198. -Inte.
    -Inte, säger ni.

  199. Varför vill ni inte
    att man ska vara lika?

  200. Om en blir kissnödig vill alla andra
    också gå på toaletten.

  201. Om en är gammal, är kanske alla det
    och det vill kanske inte de andra.

  202. Om alla är likadana,
    vet man inte vem det är.

  203. Om en ska växla,
    ska alla andra göra det.

  204. Växla? Vad tänker du då?

  205. Pengar.

  206. Om alla hade sjukdomar,
    då hade alla andra sjukdomar.

  207. Om alla var stenåldersmänniskor.

  208. -Och levde på stenåldern?
    -Ja.

  209. -Vad skulle hända då?
    -Konstigt.

  210. Vi ska inte jobba med samma person,
    för ni ska lära känna en annan.

  211. David, du har väl inte jobbat med
    Johan? Då får ni jobba tillsammans.

  212. -Gillar ni köttfärssås och spagetti?
    -Ja.

  213. Gillar du att bada?
    Båda gillar att bada.

  214. -Kan du vissla?
    -Nej.

  215. Inte jag heller.

  216. -Hon har långt hår. Det har inte vi.
    -Ja!

  217. -Olika.
    -Och du har mörkt hår.

  218. Här får vi med oss eleverna.
    Det måste kännas angeläget för dem.

  219. Annars har vi inte dem med oss.
    Vi kan glömma att undervisa-

  220. -om eleverna inte är med.

  221. Han gillar inte att öppna dörrar.

  222. -När dörrar är öppna?
    -Nej, att öppna dörrar.

  223. -Filip.
    -Han gillar inte att öppna dörrar.

  224. -Och vad gör du?
    -Jag öppnar dörrar rätt ofta.

  225. Vi tre gillar godis.

  226. -Samma maträtt.
    -Vilken?

  227. -Spagetti och köttfärssås.
    -Okej.

  228. Och nåt mer. Sofia.

  229. -Alla tre har glasögon.
    -Ja!

  230. Det är naturligt
    med dialoger i klassrummet.

  231. Det kan vara risk att jag som lärare
    pratar för mycket.

  232. Man får hålla igen lite
    och tänka på det.

  233. Att låta alla komma
    till tals är jätteviktigt.

  234. Johanna fyllde år i mars
    och jag fyller år i oktober.

  235. Och vad är lika med er?

  236. Vi gillar godis, matte och att bada.

  237. Om han har glömt det
    sista så vet jag:

  238. Att jag har ett djur
    och det har inte han.

  239. Det var olika. Vad var lika, då?

  240. Båda har Wii, båda har en dator-

  241. -och vi båda gillar maträtten
    korv stroganoff som vi ska få i dag.

  242. Vilken tur att vi får det i dag!

  243. Jag tycker att man ska
    plocka in litteraturen mycket mer.

  244. Jag vill göra det, sen kan man se.

  245. Tiden räcker kanske inte till.
    Man måste göra andra saker-

  246. -men man kan plocka mycket
    från böckerna.

  247. Innan var han på argt humör.

  248. Varje barn kan inte få var sin bok.

  249. Det kan vara svårt
    om man läser tillsammans-

  250. -men det är inte den sortens läsning
    utan mer samtal kring böckerna.

  251. "Liten sa 'Men om jag var
    en björn, säg, skulle du älska mig?'"

  252. -"'Bry dig om...'"
    -Mig.

  253. "'Såklart', sa stor.
    'Björn eller ej'."

  254. -"'Vad som än händer...'"
    -Älskar jag dig!

  255. Tyckte ni om den? Varför det?

  256. Boken är vacker.

  257. Att mamman kom och gav björnen mat.

  258. Fåtöljen, för den var rolig
    när den var upp och ner.

  259. När Lillen blev sur och gick ifrån.

  260. -Var det bra?
    -Ja.

  261. -På vilket sätt?
    -Det var roligt.

  262. Det gäller att var lyhörd för barnen.
    Vad är det som de tar fasta på?

  263. Det kanske inte är det
    som jag tänkte mig att vi ska göra-

  264. -men man måste ha stora öron
    och tänka "Oj, nu dök det upp".

  265. Vad handlar den egentligen om?

  266. Att hans mamma
    skulle sluta prata i telefon.

  267. I början, ja. Var det bara det?
    Han var ju arg-

  268. -men kan nåt annat
    ha gjort honom arg?

  269. Vad sa mamman,
    om det nu är en mamma?

  270. -"Vad som än händer älskar jag dig."
    -Vad var Liten orolig över, tror ni?

  271. Liten trodde
    att Stor inte älskade Liten.

  272. "Lika som bär"
    hade vi ju läst tidigare.

  273. Den andra var ny för mig.
    Den blev jag inspirerad av-

  274. -och förmedlade det
    till några av kollegerna på ett möte.

  275. Den ena nappade på det direkt
    och tog den till en trea.

  276. Bilderna fastnade de för. Texten
    förstod de kanske inte riktigt.

  277. Jag var tvungen att förtydliga
    och komma med vuxensynpunkter.

  278. Då kom det så småningom.
    Hur gjorde du mer?

  279. Jag började med att vi satt i cirkel.

  280. Jag läste och visade uppslagen.

  281. Sen tänkte jag högt:

  282. "När jag ser den här bilden,
    så tänker jag så här."

  283. Och så kom mina funderingar
    för att ge barnen exempel.

  284. Efter ett tag gjorde de likadant.
    "Då tänker jag så här", sa de.

  285. Utifrån det fick de skriva
    ett brev till Liten.

  286. De skrev "Jag tror
    att du är ledsen för att..."

  287. Sen tröstade de Liten.

  288. Då frågade nån om man kunde skriva
    till nån annan Liten.

  289. Jag sa att det finns många Liten.

  290. Nån sa:
    "Kan man skriva till sig själv?"

  291. -Gjorde nån det?
    -Ja. De skrev till sig själva.

  292. Ett tröstebrev till sig själv.
    "Visst älskar hon dig."

  293. "Du bara tror att hon inte älskar
    dig, men du har fel."

  294. Så blev Liten tröstad av honom.

  295. Kom fram och hämta böcker.

  296. Jag har inte läst den, så jag vill se
    vad mer man kan plocka ut.

  297. Det finns säkert massor.
    Det brukar det göra i deras böcker.

  298. Måste man förbereda
    eller kan man bara börja läsa?

  299. Det beror på vad man vill ha ut.
    Ibland kan man hoppa rakt in.

  300. Kanske inte i början av boken,
    utan en bit in.

  301. För att barnen
    ska bli jätteintresserade.

  302. Jag börjar nog bara läsa. Nej, jag
    berättar nog om spöken först.

  303. -Prata om spöken först.
    -Det beror nog på åldern också.

  304. Jag har en fyra nu, och då kan man
    börja med några spökhistorier.

  305. Det kan ju barnen.

  306. Det som ofta saknas i dag
    är högläsning.

  307. Det är jätteviktigt,
    liksom att förklara ord.

  308. Om man förklarar ord ofta,
    blir de vana vid att fråga.

  309. Man anar vad de inte förstår
    och stannar upp och frågar.

  310. Ofta kan ingen
    orden som man frågar om.

  311. Ibland vet man med sig, och då
    kan man gå igenom orden innan.

  312. "Ni kommer att få höra om...",
    och så tar man upp orden.

  313. Men jag som är så gammal
    och har arbetat så länge-

  314. -märker en markant skillnad
    på att barn inte frågar.

  315. Överlag frågar de inte.
    De sväljer det som de får höra.

  316. Sen frågar man om de förstod
    och de svarar nej, men ingen frågar.

  317. Vissa lärare jobbar mycket
    med skönlitteratur-

  318. -men många är lite rädda för det.

  319. Dels för att man inte vet hur man ska
    jobba kring det på ett vettigt sätt.

  320. Man tror att man behöver
    en klassuppsättning av en titel-

  321. -eller så får man inte ihop titlar
    så det räcker.

  322. Det är mycket praktiskt runtomkring.

  323. Sen har forskning visat-

  324. -att vi inte är jättebra på att föra
    diskussioner kring skönlitteratur.

  325. Där har vi mycket att jobba med.

  326. Många gör det säkert, men många
    känner sig inte bekväma med det.

  327. De vill titta på utsidan.

  328. Man kan alltid bli inspirerad.

  329. En spökbok hade jag kanske sett
    som nåt man tar kring Halloween.

  330. Så hade jag kanske tänkt.

  331. Nu har jag blivit helt annorlunda
    inspirerad av det här.

  332. Lärare vill det här.
    Man vill bli bättre på det här-

  333. -och få påfyllning
    och lite injektion.

  334. Sen dröjer det
    innan vi har skönlitteratur-

  335. -i andra ämnen än svenska,
    och svenska som andraspråk också.

  336. Där är vi precis i starten.

  337. Textning: Richard Schicke
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Kämpar för boken

Avsnitt 5 av 5

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Lärare behöver påfyllning av idéer och praktiska exempel på hur man arbetar med skönlitteratur i klassrummet. Det visar Läskampanjen i Botkyrka som började som ett projekt men som nu är en permanent verksamhet. Den leds av eldsjälarna Jessica Staaf och Annika Löthagen som är utvecklingspedagoger och svensklärare. Båda propagerar för högläsning i klassrummet. De håller seminarier för lärare och presenterar böcker som kan ge uppslag till reflektion och fördjupande samtal kring ämnen som barn grubblar på. Varje lärarseminarium utmynnar i dramaövningar och skapande verksamhet inom olika konstarter. Allt för att ge förslag på hur lärare kan låta barnen arbeta vidare praktiskt med sin läsupplevelse.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Svenska
Ämnesord:
Böcker och läsning, Lärare, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Skolan, Svenska språket, Undervisning, Undervisning i svenska
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Barn av sitt språk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarn av sitt språk

Hela skolan läser

Avsnitt 1 av 5

I Rannebergsskolan i Angered börjar klasserna varje morgon med en och en halv timmes högläsning.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarn av sitt språk

Körlings barn

Avsnitt 2 av 5

Vi följer läraren Anne-Marie Körling som drabbades av en stor sorg som gjorde henne ordlös . Räddningen blev poeten Tomas Tranströmers diktning. Hon har många tankar om lärarens roll.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarn av sitt språk

På väg mot ett andra språk

Avsnitt 3 av 5

För andraspråkselever kan det abstrakta språket i en faktatext sätta stopp för all inlärning. Vi träffar läraren Meta Hylén och hennes arbetslag som utvecklat en egen metod för språkanalys och textbearbetning.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarn av sitt språk

Tala inför klass

Avsnitt 4 av 5

Att framträda muntligt inför andra kan upplevas som en fasa. Därför är det viktigt att barn från första klass får verktyg att göra den muntliga framställningen till något som alla ser fram emot. Vi träffar lärare och elever på skolor i Karlskoga, Luleå och Tyresö.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarn av sitt språk

Kämpar för boken

Avsnitt 5 av 5

Lärare behöver påfyllning av idéer och praktiska exempel på hur man arbetar med skönlitteratur i klassrummet. Det visar Läskampanjen i Botkyrka som började som ett projekt men som nu är en permanent verksamhet.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPedagogikens giganter

Lev Vygotskij och Jean Piaget

Om pedagogerna Lev Vygotskij och Jean Piaget. Deras idéer presenteras och vi ser hur de praktiseras i dagens skolor.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Inför valet: Den segregerade skolan

Skolan ska erbjuda alla elever samma förutsättningar men det är en uppgift många skolor inte klarar. Orsaken anges ofta vara den ökande segregationen – att vissa skolor blir en slags andrasortering. Vi träffar lärare, föräldrar och politiker i Göteborgsstadsdelen Biskopsgården. Och så frågar vi riksdagspartierna vad de tänker göra för att minska segregationen mellan skolorna.

Fråga oss