Titta

UR Samtiden - Rework the World

UR Samtiden - Rework the World

Om UR Samtiden - Rework the World

1700 personer från 120 länder, nobelpristagare, politiker, gymnasieelever, biståndsarbetare, FN-anställda, har samlats i Leksand för att diskutera lösningar för att skapa en hållbar värld. Genomgående teman är vatten, land, och energi. Men också städer, där en allt större del av jordens befolkning bor. Och arbete, med särskilt fokus på arbete för världens unga. Tanken är att i samtalet som arbetsform hitta nya vägar för hållbara lösningar för världen. Några av världens skarpaste hjärnor diskuterar nya vägar tillsammans med hundratals specialinbjudna unga från hela världen. Rework the World är ett samarbete mellan Tällberg Foundation och YES, Youth Entrepreneurship Sustainability. Seminsrierna är inspelade i Leksand den 2 till 4 juni 2010.

Till första programmet

UR Samtiden - Rework the World: Tema EnergiDela
  1. Mina damer och herrar, kära vänner.

  2. Vi inleder den här temakonferensen
    med att fokusera på energi.

  3. Jag är Anders Wijkman, vice
    ordförande för Tällberg Foundation.

  4. Jag har blivit ombedd att leda
    den här konferensen.

  5. Jag ska börja med
    att ge er lite bakgrund.

  6. Jag blir mer och mer övertygad om
    en av orsakerna-

  7. -till att tillgång till modern
    energi, i så många delar av världen-

  8. -fortfarande saknas.

  9. Närmare två miljarder människor
    saknar tillgång till elektricitet.

  10. Tre miljarder människor
    är beroende av fast bränsle-

  11. -oftast ved,
    för matlagning och uppvärmning.

  12. Det problemet,
    och det är ett allvarligt problem-

  13. -som hänger ihop
    med utveckling och fattigdom-

  14. -existerar
    för att de flesta människor-

  15. -även de som arbetar med utveckling-

  16. -inte har förstått
    hur stor roll energin spelar.

  17. Genom historien har människan alltid-

  18. -utforskat olika sätt
    att utnyttja energikällor.

  19. Det började med eld, vilket
    gjorde det möjligt att laga mat-

  20. -värma hyddor och bostäder-

  21. -utvinna mineraler
    och tillverka keramik.

  22. Senare började vi även utnyttja
    djurens förmåga.

  23. Under den tidiga industrialiseringen-

  24. -kunde människan
    använda vattenkraft.

  25. Inte för elektricitet, men för att
    driva väderkvarnar och liknande.

  26. Inte för att driva utrustning.

  27. Vi kunde även utnyttja vinden.

  28. Sen kom kol, olja och gas,
    och senare även elektricitet.

  29. Oljan, på 1850-talet,
    innebar en revolution.

  30. Sen dess har vi blivit
    alltmer beroende av olja.

  31. Den har spritt sig
    till alla områden i samhället.

  32. Vi tänker inte på det så ofta-

  33. -men bara en liter bensin,
    eller olja-

  34. -motsvarar väldigt mycket arbete.

  35. Jag, eller nån av er,
    skulle behöva arbeta tio-tjugo dagar-

  36. -mer eller mindre dygnet runt,
    för att skapa det-

  37. -som den där litern olja motsvarar.

  38. Inom transport är vi
    till 90 procent beroende av olja.

  39. Jordbruket, där man förr
    fick förlita sig på solen...

  40. I USA räknar man med att det krävs
    nio kalorier fossil energi-

  41. -för att sätta en kalori mat
    på bordet.

  42. Fossila bränslen
    har haft en enorm betydelse.

  43. Matproduktionen har mer än
    fördubblats de senaste 50 åren.

  44. Trots att det är så viktigt
    att ha tillgång till modern energi-

  45. -har vi en situation där många
    människor i utvecklingsländer-

  46. -inte har tillgång till det.
    Om man tittar närmare ser man-

  47. -att tillgång till modern energi
    hänger ihop med alla sidor av livet.

  48. Hälsa, mat, utbildning, arbeten.

  49. Så länge människor
    är hänvisade till ved och gödsel-

  50. -kan vi glömma fattigdomsbekämpning.

  51. Om man ser till statistiken
    ser man ett starkt samband-

  52. -mellan beroende av ved och dynga
    och höga nivåer av analfabetism-

  53. -höga nivåer av undernäring,
    höga nivåer av barnadödlighet-

  54. -och allmän fattigdom.

  55. Att klättra på energistegen
    är högst viktigt-

  56. -för människor
    som lever i fattigdom i dag.

  57. Men utvecklingsorganisationer,
    statliga myndigheter-

  58. -och statliga handlingsprogram har
    i stor utsträckning förbisett detta.

  59. I en studie jag har gjort
    fann jag att svenska Sida-

  60. -har spenderat mindre än 2 procent
    på energisektorn de senaste 25 åren.

  61. EU-kommissionen - som bidrar
    ännu mer: Mindre än 4 procent.

  62. Världsbanken: 5-6 procent.

  63. Tittar man på millenniemålen-

  64. -ser man att de fokuserar
    mycket runt viktiga sociala mål.

  65. Hälsa, utbildning, undernäring-

  66. -och självklart även hiv och aids.

  67. Men arbeten saknas bland målen-

  68. -och tillgång till modern energi
    saknas.

  69. Jag hävdar att
    om vi inte förändrar detta-

  70. -kommer det att finnas
    få möjligheter-

  71. -att nå millenniemålen.

  72. För 10-15 år sen
    hade vi ungefär samma problem.

  73. Men då hade vi inte tillgång
    till de nya tekniker-

  74. -i synnerhet förnybar teknik,
    som vi nu kan erbjuda-

  75. -till alla människor som inte
    har tillgång till modern energi.

  76. Då kunde vi bara erbjuda
    fossila bränslen.

  77. I dag har vi ett stort antal
    solbaserade tekniker-

  78. -vindkraft, modern biomassa,
    geotermisk energi och så vidare.

  79. Vi behöver inte längre välja
    endast centraliserade system.

  80. Vi har flera exempel
    på decentraliserade system.

  81. Många av de projekt som vi
    har identifierat före konferensen-

  82. -vittnar om detta.

  83. I dag ska vi få höra lite
    om några av de här projekten.

  84. De ska presenteras här.

  85. Sen ska vi ha paneldiskussion
    med några experter.

  86. Sen är ordet fritt, så att publiken
    kan ge kommentarer och ställa frågor.

  87. Sen ska vi försöka fastställa
    vad som krävs-

  88. -för att trappa upp-

  89. -och baserat på den erfarenhet vi har
    från en rad lovande tillämpningar-

  90. -dela dessa erfarenheter med de
    hundratals miljoner människor-

  91. -som i dag inte har någon tillgång-

  92. -och i samband med detta
    skapa arbeten, inte minst för unga.

  93. Vi ska titta på teknik-

  94. -lagstiftning, reglering,
    ekonomiska aspekter-

  95. -hur man genomför detta,
    och så vidare.

  96. Det var lite kort om bakgrunden.
    Mitt budskap är:

  97. Tillgång till modern energi
    är nödvändigt för utveckling.

  98. Ju förr vi kan enas om detta-

  99. -och börjar sprida det budskapet,
    desto bättre.

  100. Nu har jag nöjet att presentera-

  101. -fyra av de exempel som vi har
    identifierat före konferensen.

  102. Jag skulle vilja börja med Nisha Shah
    från Sewa-

  103. -Self Employed Women's Association
    i Indien.

  104. Nisha, var är du? Där är du. Kom.

  105. Jag hoppas att tekniken fungerar nu.

  106. Du kan använda den här.

  107. Namaste. Hör ni min röst? Okej.

  108. Namaste, god dag.

  109. -Ni måste svara: "Namaste."
    -Namaste.

  110. Tack.

  111. Jag vill dela med mig
    av vår erfarenhet.

  112. Jag ska presentera ett initiativ
    och erfarenhet-

  113. -för våra 1,2 miljoner
    medlemmars räkning.

  114. Ni känner väl till Sewa? Sewa är
    en medlemsbaserad organisation.

  115. Den grundades 1972 av Elaben Bhatt.

  116. Sewas mål är full sysselsättning
    och självständighet.

  117. Full sysselsättning omfattar
    arbets- och anställningssäkerhet-

  118. -inkomstsäkerhet och social säkerhet.

  119. Självständighet gäller inte bara
    självförsörjande-

  120. -utan hur medlemmarna
    har det i gruppen. De fattar beslut.

  121. Sen i går har vi pratat om
    klimatförändringar, energi, vatten-

  122. -och mycket annat.
    Men sen i går har jag funderat.

  123. När jag åkte till Indien såg jag-

  124. -hur de fattiga hade det i byn,
    och hur de tog till sig-

  125. -teknik i byn.
    Den är billig och tillgänglig-

  126. -och de kan använda tekniken.

  127. Sen i går har jag funderat
    över en fråga.

  128. Därför skulle jag vilja
    visa er en video.

  129. Situationen på landsbygdens
    skiljer sig från utvecklingsländerna.

  130. Om vi tänker på klimatförändringar,
    energi, mark och vatten-

  131. -måste vi tänka på de fattiga-

  132. -och inte bara fattiga, utan även de
    som bor i byarna på landsbygden-

  133. -och vilka problem de har haft-

  134. -och hur de har hanterat dem.

  135. Jag vill visa er den här videon,
    så att ni får en bild-

  136. -av landsbygden
    och saltarbetarna, vattenteknikerna.

  137. Hur de bemöter svårigheter,
    hur de löser problemen.

  138. Hur det fungerar.

  139. Vi 1,1 miljoner Sewa-medlemmar
    arbetar inom informella sektorn.

  140. Vi är beroende av naturen,
    jordbruk, jordbruksarbete-

  141. -plantodling, kåda,
    annan skogsproduktion, vatten.

  142. Gröna arbeten
    är den huvudsakliga källan.

  143. Sewas gröna arbeten
    omfattar skogsbruk, maskodling-

  144. -vattenuppsamling
    och underhåll av vattensystem-

  145. -landsbygdsinfrastruktur.

  146. Kvinnor, vatten och arbete
    har ett nära samband.

  147. Sewa är en grön fackförening
    för fattiga kvinnor-

  148. -som har påverkats negativt
    av klimatförändringar.

  149. De har själva hittat lösningar för
    att bekämpa de negativa effekterna-

  150. -finna nya vägar
    och skapa strategier.

  151. Saltodlingar och broderiarbete.

  152. Vi är beroende av vatten.
    Sewa följer Gandhis principer-

  153. -och satsar på
    enkelhet, egenföretagare-

  154. -och att bygga självförsörjande byar.

  155. Bonden odlar bomull, vi spinner
    bomullen, vävarna väver den-

  156. -inte en eller två, utan tretusen
    väverskor försörjer sig på det.

  157. Färgarna färgar plagget
    och hantverkarna broderar det.

  158. 5 000 kvinnor i byn
    sysselsätts av detta-

  159. -och så stärker det byns ekonomi.

  160. Det här handlar om märket
    och affärsrörelsen Hansiba-

  161. -ett företag som ägs och styrs
    av 15 000 kvinnliga hantverkare.

  162. Det sysselsätter fattiga kvinnor
    i alla skikt av värdekedjan.

  163. Det har lett till ökad migration och
    ökad utbildning bland flickor.

  164. Vi kallar det "gröna arbeten"-

  165. -där små bönder skapar
    en egen fröbank och odlar marken.

  166. Jordbrukargrupper köper det,
    tvättar det, förpackar det-

  167. -och sen tillagas det i byarna.

  168. Det har lett till ett ökat ekologiskt
    jordbruk och fler gröna arbeten.

  169. Alla får bra kvalitet
    och billig näringsrik mat.

  170. Det här är Rudi, vårt eget märke,
    som ger livsmedelstrygghet.

  171. Varken bonden eller arbetaren
    behöver gå hungrig.

  172. Saltarbetarna arbetar på odlingarna
    i öknen i det heta solskenet.

  173. De bor där åtta månader per år.

  174. Frågan här var: Varför skulle inte de
    kunna utnyttja solens energi?

  175. En grupp saltarbetare utbildades
    så att de kunde montera sollampor.

  176. Sen använde de dem i öknen.

  177. Vi saknar fortfarande en lösning för
    att byta dieselpumpar mot solpumpar.

  178. Förr fick kvinnor gå flera kilometer
    för att hämta vatten.

  179. Genom Sewas vattenkampanj
    utbildades byborna-

  180. -och sen byggdes 3 794
    uppsamlingstankar för regnvatten.

  181. De här uppsamlingstankarna
    samlade 36 316 970 liter vatten.

  182. Det ledde till ökad sysselsättning
    till ett värde av 10 miljoner rupier.

  183. Kvinnor har skött och reparerat
    3 848 handpumpar-

  184. -och tjänat 2 miljoner rupier.

  185. Man har grävt djupare dammar
    i 224 byar.

  186. 3 183 kvinnor har planterat
    2 018 920 plantor.

  187. Det är inte allt. Pappersinsamlarna,
    20 000 medlemmar-

  188. -samlar skräp och återvinner det
    varje dag.

  189. Kampanjen för grön energi och gröna
    arbeten har lett till en årsinkomst-

  190. -på 1 175 miljoner
    för 139 685 medlemmar.

  191. Sewa är i färd med att starta
    ett Center for Excellence-

  192. -för att skapa fler gröna arbeten-

  193. -som täcker alla initiativ från
    den gröna rörelsen som Sewa startat-

  194. -och som kopierats i andra områden
    genom nätverket-

  195. -och andra liknande organisationer.

  196. Vi är alla en...

  197. Regisserad av Hridaynath Gharekhan

  198. Tack.

  199. Ni har verkligen lyckats fånga miljön
    i byn på bara några minuter.

  200. Grattis! Du har tre budskap till oss,
    eller utmaningar.

  201. Ja. Vi vill starta ett
    Center for Excellence.

  202. Genom detta Center for Excellence
    ska vi, till 2012-

  203. -ha skapat fem miljoner
    gröna arbeten för våra medlemmar.

  204. Vilka utmaningar finns det?
    Hur vi ska utöka.

  205. Det andra gäller tekniken. Man ska ha
    råd och den ska vara tillgänglig.

  206. Det tredje gäller utsläppskrediter.
    Ni såg medlemmarna som planterar-

  207. -och använder sig av biogas-

  208. -och sparar vatten,
    och monterar sollampor.

  209. Här på landsbygden genomför
    medlemmarna stora projekt.

  210. Men hur kan de få utsläppsrätter?

  211. Om de får utsläppsrätter
    kan ökningen av gröna arbeten-

  212. -enkelt genomföras
    på landsbygden. Tack.

  213. Tack. Slå dig ner.

  214. Det var vårt första exempel.

  215. Jag nämnde ju att tre miljarder
    är beroende av fasta bränslen-

  216. -för matlagning och uppvärmning.

  217. Näste talare, Nisha... Nej.
    Wendi Zhang-

  218. -från One Earth Designs i Kina,
    har en specifik lösning.

  219. -Varsågod.
    -Tack.

  220. Hej, allihop. Jag har gjort
    en PowerPoint-presentation.

  221. Så där.

  222. Jag heter Wendi Zhang och jag är
    företagsledare på One Earth Designs.

  223. Vi är en ideell organisation i USA
    och i Kina är vi...

  224. Vi har verkat inom fältet i flera år
    och för att det ska hållbart-

  225. -måste det vara en vinstdriven
    organisation i Kina.

  226. Vi arbetar med entreprenörer för att
    skapa inkomstgenererande möjligheter.

  227. Jag ska presentera vårt projekt
    SolSource 3-in-1.

  228. Uppvärmning, matlagning
    och elektricitet-

  229. -för 2,5 miljarder fattiga
    till ett pris som de har råd med.

  230. Hur sätter vi i gång med projektet?

  231. För fyra år sen åkte vår vd
    och operativa chef till västra Kina.

  232. De möttes ofta av den här bilden.

  233. De här två kvinnorna bär
    ved, gödsel och rester efter grödor.

  234. De lägger ner 4-8 timmar varje dag-

  235. -för att kunna laga mat, värma
    sina hem och använda elektricitet.

  236. Det finns 2,5 miljarder människor
    som använder biomassa som bränsle.

  237. Bara i västra Kina
    finns det 280 miljoner-

  238. -och många av dem
    använder sånt här bränsle.

  239. Vad är då problemet?
    Här ser ni ett hem.

  240. Det är väldigt rökigt.

  241. Biomassa påverkar hälsan
    och luften inomhus negativt.

  242. Många drabbas av lungsjukdomar-

  243. -och dör på grund av detta.

  244. Det försämrar även miljön.

  245. Ni har säkert hört talas om
    sotpartiklar.

  246. Den här röken får Himalayas glaciärer
    att smälta snabbare.

  247. Dessutom skövlas skogar
    när folk samlar ved.

  248. Och så plockar de upp dynga,
    som fungerar som naturligt gödsel.

  249. Det finns många problem.

  250. Folk lägger mycket tid
    på att samla bränsle-

  251. -det är särskilt kvinnor och barn
    som samlar bränsle.

  252. De går miste om utbildning
    och inkomster-

  253. -på grund av att de samlar bränsle.

  254. Det är viktigt, för varje år
    orsakas 1,6 miljoner dödsfall-

  255. -av att biomassa används som bränsle.
    Den siffran kommer från WHO.

  256. Det här är en traditionell spis.
    Det bildas mycket rök.

  257. Kostnaden för detta är:
    Människoliv och miljöförstöring.

  258. Här är en av våra första prototyper
    av SolSource 3-in-1.

  259. Här ser man ingen rök.

  260. Den kan användas till matlagning,
    uppvärmning och elektricitet.

  261. Vår grupp med ingenjörer och
    designers har arbetat i många år-

  262. -för att ta fram den här produkten.
    Den ger alla familjer-

  263. -en möjlighet att tjäna
    1 200 dollar mer per år.

  264. Den väger bara sex kilo,
    så den är lätt att bära.

  265. Det bästa är att det går
    att tillverka den för tio dollar.

  266. Fördelarna för miljön... Varje familj
    som äger en solkoncentrator-

  267. -kan minska koldioxidutsläppen
    med 31,4 ton per år.

  268. Det är jämförbart
    med att plantera 37 träd per familj.

  269. Ni har säkert hört att man har haft
    problem med solkoncentratorerna.

  270. Några av nackdelarna ser ni här.
    Svag kapacitet, kort livslängd.

  271. En del kan inte koka vatten på
    hög höjd eller i kalla temperaturer.

  272. Många av dem är dyra
    och de flesta väger över 90 kilo.

  273. De har funnits på marknaden ett tag.

  274. En del av byborna vi har arbetat med
    har haft en solkoncentrator förut.

  275. De kunde inte använda dem.
    20 % går sönder under transporten.

  276. De går ofta sönder efter 3-4 månader.

  277. Vi har arbetat med byns invånare
    för att få veta mer om deras behov-

  278. -och använda material från trakten-

  279. -som bambu och ull från jak,
    stabila material.

  280. Vi har lagt in sånt i modellen och
    arbetat med traktens entreprenörer-

  281. -och använt deras design i produkten.

  282. Vår solkoncentrator har
    stark kapacitet, är lätt att bära-

  283. -har lång livslängd, är enkel
    att reparera och har ett bra pris.

  284. De andra solkoncentratorerna
    kostar minst 30 USD.

  285. Vår kostar bara 10 dollar att göra.

  286. Många organisationer
    har uppmärksammat oss.

  287. Vi var finalister i
    100K Entrepreneurship Competition.

  288. En av utmaningarna vi står inför
    på kort sikt-

  289. -är att vi har en prototyp
    som är klar att marknadsföras...

  290. Vi har testat den i 50 byar
    och folk vill köpa den.

  291. Vi har kunder och ideella
    organisationer som vill köpa dem.

  292. En av utmaningarna
    är att hitta en pålitlig tillverkare.

  293. Särskilt eftersom det handlar om
    luftföroreningar inomhus.

  294. Det är en av utmaningarna.

  295. Vårt team är en brokig skara.

  296. Vi ville ha människor
    med olika bakgrunder-

  297. -och som arbetat både i
    i-länder och u-länder.

  298. Det har fungerat mycket bra.

  299. En utmaning på längre sikt,
    när vi expanderar-

  300. -är att behålla
    både förmåga och mångfald.

  301. Vi måste hitta ett sätt att lösa det.
    Tack för att ni lyssnade.

  302. Tack.

  303. Förträffligt. Där har vi ett tydligt
    svar på en hel rad problem-

  304. -inte minst föroreningar inomhus, som
    är ett akut problem på många platser.

  305. Tack, Wendi.

  306. Nästa projekt presenteras
    av Julio de Souza-

  307. -från Nuru Energy i Rwanda. - Julio.

  308. Det du ska presentera handlar
    också om luftföroreningar inomhus-

  309. -men även hur man får tillgång
    till ledningsnätet.

  310. Det stämmer. Tack för att
    du uttalade mitt namn rätt.

  311. Jag heter inte "Hulio",
    som de flesta säger, utan "Julio".

  312. -Är det bra?
    -Ja. Tack.

  313. Nuru är ett socialt företag
    som finns i Rwanda.

  314. Först måste jag berätta något.
    Jag gjorde en liknande presentation-

  315. -för två år sen och blev utskrattad.

  316. Men nu har det blivit bättre.
    Ha tålamod om det låter lite galet.

  317. Vår grupp består mestadels av
    rwandier, och så två sydafrikaner-

  318. -själv är jag brasilian,
    och så en kanadensare.

  319. Vi har ett socialt företag
    och vi vill ersätta fotogen-

  320. -och erbjuda en lösning som inte
    kräver tillgång till ledningsnätet-

  321. -för de 1,8 miljoner
    som inte har elektricitet.

  322. Jag ska inte prata om problemet,
    men den här bilden är rätt talande-

  323. -för energibehovet och problemen.
    Ni ser vad man är villig att göra-

  324. -för att få lyssna på lite musik.

  325. Det sorgliga är att många barn
    använder fotogenlampor.

  326. Och min kollega påpekade väl det-

  327. -att det leder till problem med
    ångor, brännskador och andra saker.

  328. Jag tänker fokusera på lösningen
    som vi fyra har kommit på.

  329. Den yngste i vår grupp är 24
    och den äldsta är 39.

  330. Vi skulle ta fram en produkt
    som var billig-

  331. -som kunde laddas när som helst
    och var som helst-

  332. -och kunde köpas på avbetalning.

  333. I Rwanda upptäckte vi-

  334. -att människor gick med
    10-15 cent och köpte lite fotogen.

  335. Det krävdes några månaders
    marknadsundersökningar-

  336. -för att förstå att kunden behövde
    en lika bra eller bättre lösning.

  337. Den måste även ha flera funktioner.

  338. Folk behöver inte så mycket ljus.

  339. Om ni skulle få med er
    en Nurulampa hem-

  340. -skulle ni bli besvikna.
    Men den är inte konstruerad för er.

  341. Den är konstruerad för människor
    som lever i en dunkel miljö.

  342. De ska inte behöva betala för mer
    ljus. Det skulle passa konsumenten.

  343. Barnen kan läsa läxor,
    mammorna kan laga mat-

  344. -och papporna kan träffa vänner.

  345. Hur laddas den, då?
    Solenergi var olämpligt och dyrt.

  346. De flesta solsystem är fortfarande
    inte tillgängliga för konsumenter.

  347. 98 % av rwandierna
    har inte tillgång till ledningsnätet.

  348. Nio av tio östafrikaner
    har inte heller tillgång.

  349. För dem som har elektrisk belysning
    fungerar den sporadiskt.

  350. Vi var tvungna att komma på
    något unikt.

  351. Jag flög med det här. Ni kan ju
    tänka er vilka frågor jag fick.

  352. Det här är en fotdriven generator.

  353. Den kan ladda fem lampor så att
    varje lampa håller fyrtio timmar.

  354. Det tar tjugo minuter. För att ni
    ska ha något att jämföra med...

  355. Om man vrider solpaneler 25 grader
    varannan timme-

  356. -får man en minuts ljus
    för varje minut.

  357. Här får man 500 minuters ljus
    för varje minuts laddning.

  358. Att driva en verksamhet med
    den här laddaren är mer effektivt-

  359. -än med de andra tekniker
    som finns i dag.

  360. Man sätter fast dem
    på en sån här ställning.

  361. Det finns män och kvinnor
    som arbetar med det.

  362. Vi har en marknadspenetration
    på 20 procent.

  363. Vi tar in 10 nya entreprenörer
    per månad. Med finansiering-

  364. -skulle vi kunna öka det till 35.

  365. Men vår modell är också väldigt unik.

  366. Vår personal behöver inte
    sälja enheterna till konsumenten.

  367. Det fungerar inte.
    Det har man försökt.

  368. Med vår affärsmodell
    hittar vi entreprenörer-

  369. -som sen går ut i samhället
    och säljer lamporna med vinst.

  370. Sen kan man ladda om lamporna
    mot en avgift.

  371. Vi har väldigt små marginaler
    för den här tekniken.

  372. Vi måste sälja den här produkten
    för 6 dollar och 58 cent.

  373. Det är ändå för dyrt för många-

  374. -men det är det bästa
    vi har att erbjuda just nu.

  375. Inkomsterna består av en procentandel
    från laddningsavgifterna.

  376. Vi hoppas även på utsläppsrätter,
    som någon annan nämnde.

  377. Men det är bara en önskedröm
    än så länge.

  378. Jag blev utskrattad, men världsbanken
    har gett oss ett erkännande.

  379. Vi vann Lighting Africa-tävlingen.

  380. Vi hamnade i topp tio
    för idéer som förändrar världen.

  381. Vi vann UNEP Sasakawa miljöpris.

  382. De skrev en artikel i New York Times
    om oss den 22:a-

  383. -och i Business Week
    för några månader sen.

  384. Min favorit är Hindustan Times,
    där finns en bild på mig.

  385. Det här är tre entreprenörer.
    Vi har cirka 35 stycken i Rwanda.

  386. De är väldigt stolta.
    De sålde fotogen förut.

  387. Vi rekryterar entreprenörer
    som redan har en kundkrets.

  388. Vi erbjuder dem en billigare lampa-

  389. -som är renare och bättre.

  390. Jag vill dela med mig av något
    som vi kan diskutera senare.

  391. Enligt världsbankens
    Dallberg-rapport-

  392. -är marknadspenetrationen
    för sollampor mindre än 1 procent.

  393. Om allt går bra kan det bli
    4-5 procent de närmaste fem åren.

  394. Det ser alltså inte så lovande ut.

  395. Det här är ett av de många alternativ
    som finns på marknaden i dag.

  396. Tack så mycket.

  397. Tack, Julio.

  398. En fråga bara, så att jag förstår...

  399. Ni kanske förstod.
    Vad kostar den här apparaten?

  400. Själva maskinen, som finansieras
    med mikrolån, kostar 120 dollar.

  401. Själva lampan kostar
    6 dollar och 58 cent i handeln.

  402. Okej. 120 dollar för
    den lilla apparaten. Tack så mycket.

  403. Utmaningen är att få den marknaden
    att växa snabbt.

  404. Tack så mycket.
    Sista exemplet för den här gången-

  405. -blir Dipal Barua, Bright Green
    Energy Foundation i Bangladesh.

  406. Jag träffade Dipal
    för några veckor sedan-

  407. -när han var en av huvudtalarna
    på Globe Forum i Stockholm.

  408. Vi pratade i tjugo minuter
    på hotellet.

  409. Jag känner mig sällan så uppåt
    som när jag hade träffat-

  410. -denne energiske entreprenör-

  411. -som har målsättningen
    att omdana, främst Bangladesh-

  412. -men även övriga världen.

  413. Ordet är ditt.

  414. God eftermiddag.
    Det är en härlig kväll.

  415. Vi får ta del av många
    olika erfarenheter.

  416. Det var härligt att få ta del av
    erfarenheter från Kina och...

  417. ...det här landet. Rwanda.
    Det är trevligt.

  418. Nu ska jag berätta om
    våra erfarenheter i Bangladesh.

  419. Grön energi.
    Teknik för förnybar energi-

  420. -ger grön energi, hälsa, inkomster
    och gröna jobb till landsbygden.

  421. Bangladesh är ett litet land,
    bara en tredjedel av Sverige.

  422. Sverige har 9,5 miljoner invånare,
    Bangladesh har 150 miljoner.

  423. Då kan ni föreställa er
    befolkningstätheten.

  424. 40 procent har elektricitet,
    60 procent har inte det.

  425. Så cirka 85 miljoner människor
    har inte elektricitet.

  426. De lever på landsbygden
    och använder fotogen, ved och annat-

  427. -för sina energibehov.

  428. Jag arbetade med Grameen Bank
    i 34 år. Vi startade i min by.

  429. Jag har arbetat med Grameen Shakti
    i 14 år.

  430. Nu har jag startat Bright Green
    Energy Foundation i Bangladesh.

  431. Bangladesh skulle kunna bli
    en av världens första solarnationer.

  432. Hur? 85 miljoner saknar elektricitet.

  433. 75 miljoner,
    50 procent av befolkningen...

  434. Om 51 procent av befolkningen
    använder solenergi-

  435. -kan vi kalla det en "solarnation".

  436. Enligt våra uppgifter installeras
    fler och fler solarsystem varje dag.

  437. Vi började 1996 i liten skala.

  438. Nu kan vi installera 20 000 system
    varje månad.

  439. Vi hoppas på 30 000 per månad.

  440. Med den här hastigheten tar det 30 år
    att installera dem i hela landet.

  441. Men vi vill göra det på 10 år,
    eller möjligen 15 år.

  442. Vad behöver vi?
    Vi behöver en process-

  443. -som snabbt kan utrusta Bangladesh
    med solenergi.

  444. Vi har en befolkning på 150 miljoner-

  445. -med familjer på 5,5 personer.

  446. Om två familjer delar på ett system,
    kan man räkna med tio personer.

  447. Om man tar det gånger 7,5 miljoner-

  448. -får man 75 miljoner.
    Det är så jag har räknat.

  449. Vi startar med
    över 4 miljoner biogasanläggningar.

  450. Jag har räknat i underkant
    med 2 miljoner.

  451. 30 miljoner hus på landsbygden.

  452. Vi har många traditionella spisar som
    skapar luftföroreningar inomhus-

  453. -och hälsorisker för min familj.

  454. Det här kan minska detta.
    Vi drömmer om 100 000 gröna jobb.

  455. Vi har utbildat 5 000 kvinnor
    hittills.

  456. 500 000 system
    har installerats i Bangladesh-

  457. -med hjälp av finansiering
    från samarbetspartner.

  458. Det är kostnadseffektivt
    och lätt att sköta.

  459. Solarenergi är lämplig
    för utvecklingsländer.

  460. Många frågar hur solenergi
    kan fungera i Bangladesh.

  461. De kan ha en inkomst på 4 dollar,
    och det kostar över 700 dollar.

  462. Men man kan köpa vårt solarsystem
    till samma pris som fotogen.

  463. Panelen 25 år, batterier 5 år.

  464. De betalar 700 taka, 400 taka,
    300 taka. 4-8 dollar i månaden.

  465. Ett solarsystem kostar
    lika mycket som fotogen.

  466. Familjer som använder 4-8 liter
    fotogen, beroende på storleken-

  467. -sparar minst 50 procent
    jämfört med fotogen.

  468. Efter tre år äger de sitt system.

  469. De kan använda solenergi i 22-23 år.

  470. Man måste byta ut batteriet
    efter 5-8 år-

  471. -beroende på hur man sköter det.

  472. Vi har utvecklat
    ett finansieringssystem-

  473. -så att det kostar lika mycket
    som fotogen.

  474. Vi monterar och reparerar tillbehör,
    laddare, lampskärmar, mobilladdare.

  475. Vi övertalade staten
    att lätta på skatterna förra året.

  476. Kostnaden kommer att sjunka.

  477. Först betalade vi sju dollar,
    nu betalar vi två dollar.

  478. Det är också positivt.

  479. Här ser ni en familj
    som har ljus och tv.

  480. Det gäller främst
    tv, mobilladdare och lampor.

  481. Det som främjas av det här är
    utbildning, kommunikation-

  482. -minskad börda för kvinnor.
    Sollampor, soldrivna kylskåp.

  483. Vid katastrofer kan elektriciteten
    försvinna i två, tre månader.

  484. Nyligen drabbades vi av en cyklon.

  485. Många förlorade familjemedlemmar.

  486. Men de hade el. Tack vare solenergi
    hade de mobiltelefoner och ljus.

  487. Så här är situationen vid kusterna.
    Sverige har många öar.

  488. Det har Bangladesh också. Där finns
    ingen elektricitet, bara solenergi.

  489. Fattiga människor kan inte köpa dem.

  490. Vi ger dem ett solarsystem
    och då kan de hyra ut lampor.

  491. Fattiga familjer kan tjäna
    4 taka per kväll.

  492. Det är ett mikrosystem.

  493. Mobiltelefonin sprids
    snabbare än elektriciteten.

  494. Alla har en mobiltelefon.

  495. 60 procent har elektricitet,
    men 100 procent har mobiltelefon.

  496. Det har blivit
    en attraktiv verksamhet.

  497. Vi har till och med satt upp paneler
    i träden.

  498. Vårt huvudsakliga mål
    är att skapa gröna jobb för kvinnor.

  499. Vi har utbildat 5 000 kvinnor.
    Det går mycket bra för 1 000 av dem.

  500. De tjänar 100-125 dollar i månaden.

  501. De tillverkar kontroller,
    lampskärmar och mobilladdare.

  502. Vi ger dem tre månaders utbildning.

  503. På sikt kan de bli entreprenörer.

  504. Då kan de arbeta med fler saker.

  505. De tjänar 7 000 taka. Det är bra.

  506. Inom konfektionsindustrin
    tjänar de 40-50 dollar.

  507. Den här kvinnan
    har installerat 200 system.

  508. Kvinnor kan installera systemen.

  509. Våra mödrar har fött oss,
    de klarar vad som helst.

  510. Här ser ni en kvinnlig tekniker.

  511. Hon tjänar runt 8 000 taka i månaden.

  512. -Hur mycket är en taka?
    -7 000 taka är 100 dollar.

  513. Jag fick ett pris. För prispengarna
    kunde jag starta ett stipendium.

  514. De får stipendium efter utbildningen.

  515. Jag vill ge 100 000 kvinnor
    stipendium så småningom.

  516. De får 100 dollar
    som de kan köpa utrustning för.

  517. Chefen för Masdar, doktor Sultan...
    De här unga kvinnorna-

  518. -är framtiden. De är entreprenörer.

  519. Om 100 000 kvinnor, 88 000...

  520. En kvinna i varje by.
    Då blir Bangladesh en solarnation.

  521. Här har vi skolbarn som läser.

  522. Här har vi lite större ställen också,
    i skolan-

  523. -och i träden. Till och med
    Dhaka använder solenergi.

  524. Vi skapar ekobyar.

  525. Utbildningen är mycket viktig.

  526. Om man har fyra kor
    kan man ha en biogasanläggning.

  527. Hönsfarmar och gårdar med mjölkdjur
    ska få biogasanläggningar-

  528. -och producera organiskt gödsel.

  529. Det här är ännu en möjlighet.

  530. Med en generator kan vi även utvinna
    elektricitet ur biogasen-

  531. -tack vare biogasanläggningen.

  532. Organiskt gödsel.

  533. Bättre spisar är viktigt.
    Det kostar bara 6-7 dollar.

  534. Efter tre månader
    har man tjänat in pengarna.

  535. Vi tillverkar 100 000.
    Det finns efterfrågan på 20 miljoner.

  536. Vi kan skapa en solarnation.
    Vi har mycket solsken.

  537. Det är fint väder i Sverige i dag.
    Vi tog en promenad.

  538. I Bangladesh är det så här soligt
    340 dagar om året.

  539. I det här landet är solenergi
    ett bra alternativ.

  540. Här är priset. Tack så mycket.

  541. Suveränt.

  542. Vilken är den största utmaningen?

  543. Om ni ska få ut det här till
    75 miljoner bengaler.

  544. Bangladesh är på gång,
    men vi behöver finansiering.

  545. Finansiering är bara tillgänglig
    för vissa.

  546. Alla entreprenörer borde få det.
    Vi vill ha 100 000 entreprenörer.

  547. Om de får ett kostnadseffektivt
    finansieringssystem-

  548. -kan det förändra deras liv. Grameen
    kan hjälpa till med utbildningen.

  549. En storskalig
    teknisk yrkesutbildning-

  550. -och gröna utbildningscenter.

  551. Om vi kan skapa 100 bra
    utbildningscenter och mobila center-

  552. -är det, om finansieringen finns
    om några år, genomförbart.

  553. -Tack.
    -Tack.

  554. Nu vill jag be statssekreterare
    Ola Alterå att komma fram.

  555. Och koncerndirektör
    Ragnvald Naero från Statkraft.

  556. Vi skulle ha haft en av direktörerna
    för Latin American Bank.

  557. Men Helga kunde tyvärr inte komma.

  558. Men vi har bjudit in
    Ragnvald och Ola.

  559. Ola är statssekreterare
    och arbetar med energi.

  560. Ragnvald har en ledarposition-

  561. -på ett av Skandinaviens
    ledande energibolag-

  562. -som satsat helt på förnybar energi.

  563. Vi börjar med Ragnvald.
    Vad tyckte du om våra exempel?

  564. Ja, vi måste... Vi kan...

  565. Jag kan lika gärna stå. Jag är
    imponerad av presentationerna.

  566. Det gör mig hoppfull.

  567. Först vill jag säga
    att det här handlar om de tre T:na.

  568. Här i Skandinavien. Det betyder:

  569. Saker och ting tar tid.

  570. Fast nu är det så att vi skulle
    behöva snabba upp det här.

  571. Det är det som är utmaningen.
    Hur kan vi snabba upp utvecklingen?

  572. Jag har inget svar,
    men det finns några principer-

  573. -som jag tycker är nödvändiga.

  574. Vi kan titta på Statkraft,
    mitt bolag.

  575. Statkraft är störst i Europa
    inom förnybar energi.

  576. Vi har vattenkraft, vindkraft
    och en del solenergi i Italien.

  577. Vi har börjat i Italien.

  578. Men det första kraftverket
    startades 1895.

  579. Vi har en lång historia.

  580. Det var en av sakerna jag ville säga.

  581. Man måste börja i rätt ände.
    I alla de här fyra exemplen-

  582. -har de börjat lokalt.
    Det är en bra ände att börja i.

  583. Om man har stöd lokalt
    går det snabbare...

  584. Det blir mindre konflikter om folket
    runt omkring en tror på det man gör.

  585. Då får du stöd, färre konflikter och
    så hittar man lösningar snabbare.

  586. Det är extremt viktigt.

  587. Om man försöker göra det på
    något annat sätt får man problem.

  588. Det här är en bra start,
    med stöd lokalt.

  589. Om man tror på det
    kommer det att leva vidare.

  590. Samarbete med lokalbefolkningen
    är mycket viktigt.

  591. Det andra jag ville säga,
    något som också gör mig hoppfull-

  592. -är att vi har med teknik att göra.

  593. Vi var ganska avancerade redan 1895,
    när Statkraft startade.

  594. Vi använder samma teknik nu,
    till viss del.

  595. Nu dyker det upp ny teknik.

  596. Om vi söker fler såna lösningar-

  597. -då tror jag att vi kan sluta med
    våra tre T:n-

  598. -och göra saker och ting snabbare.

  599. Jag är imponerad
    av det ni har visat oss.

  600. Jag hoppas att ni får
    det stöd ni behöver-

  601. -för att skapa en situation
    som gynnar alla. Ni behöver det-

  602. -och lokalbefolkningen,
    alla länder vi har nämnt och världen.

  603. Europeiska telekomföretag har,
    i många delar av världen-

  604. -hjälpt till att starta
    telekomföretag i Afrika och Indien.

  605. Skulle Statkraft kunna ha den rollen
    i något av dessa länder-

  606. -och hjälpa dem
    att förändra saker snabbare?

  607. -Svaret är: Självklart.
    -Vilket väljer du?

  608. Det är lite komplicerat.

  609. Bolaget har sitt ursprung i Norge.
    Vi startade i Norge.

  610. Sen intog vi Sverige.

  611. Vi har 60 kraftverk i Sverige,
    10, 11 stycken i Tyskland.

  612. Vi har även det största
    i Storbritannien. Fast det är litet.

  613. Vattenkraft är det
    vi huvudsakligen sysslar med.

  614. Vi drev, tillsammans
    med vår partner i Filippinerna-

  615. -Filippinernas största
    vattenkraftverk.

  616. Men vi ska självklart göra vårt bästa
    för att hitta lösningar.

  617. Men vi har lärt oss att man inte
    kan gå ut och styra människor.

  618. Man måste hitta rätt partner,
    och kombinera sin egen kompetens-

  619. -med den lokala partnerns kompetens.
    Sen kan man hitta en lösning.

  620. Ett exempel på vad vi gör i Indien...

  621. Där vi nyligen träffade avtal
    med Tata Group.

  622. Vi hade ett avtal med en annan grupp,
    men det fungerade inte kulturellt.

  623. Vi var i minoritet.
    Vi lärde oss av den erfarenheten.

  624. Med Tata kan vi förhoppningsvis
    utnyttja vår och deras kompetens-

  625. -och göra något bra
    för det lokala samhället.

  626. Tack så mycket. - Ola. Ur din
    synvinkel som statssekreterare:

  627. Hur tänker du runt det här?

  628. Jag vill också börja med att säga att
    jag är imponerad av presentationerna.

  629. Som ung student skrev jag min
    avhandling om solenergi i Tanzania.

  630. De senaste åren har jag arbetat
    med EU:s klimat- och energipaket.

  631. Det har varit ett privilegium.

  632. Det visar två sidor av den globala
    energiekvationen, som bör gå ihop.

  633. Man behöver inte nämna
    att energi är viktigt.

  634. Det är energi som får jorden
    att snurra, inte pengar.

  635. Både i naturen och i vårt samhälle.

  636. Det vi människor är kapabla till
    i dagens samhälle...

  637. Vi har förändrat energiflödena-

  638. -i så stor utsträckning
    att vi har stört jordens balans.

  639. Klimatet.

  640. Något annat som är uppenbart är att
    om vi växer från 6 till 9 miljarder-

  641. -och världsekonomin,
    något som är positivt i sig-

  642. -fyr- eller femdubblas
    till mitten av det här århundradet-

  643. -då går ekvationen inte ihop.
    Vi behöver förändring.

  644. Moder natur angrep mig i går,
    med ett äppelträd i pannan.

  645. Väldigt hårt.
    Hon ville väl påminna mig.

  646. Det sägs att Newton fick ett äpple
    i huvudet när han fick sin insikt.

  647. Jag hoppas på en insikt.
    Det har inte kommit någon hittills.

  648. Jag ska säga till i så fall.

  649. Något jag visste
    redan innan gårdagen är att-

  650. -för att ekvationen ska fungera måste
    vi ha effektivare energiförbrukning-

  651. -och använda mer förnybar energi
    i världen.

  652. Det är en början.
    Problemet gäller inte tekniken-

  653. -eller att det inte finns
    tillräckligt med energi.

  654. Det är inte heller ett ekonomiskt
    problem, att vi inte har råd.

  655. Det är inte det som är problemet.

  656. Problemet gäller de styrande,
    att förändra systemen.

  657. Sociala, ekonomiska
    och institutionella.

  658. Och vi behöver snabba förändringar.
    Det är ont om tid.

  659. Det är entreprenörskap, innovation
    och samhällets förmåga att förändras.

  660. Det är därför det här
    är uppmuntrande.

  661. Det är precis såna här
    drivna entreprenörskap som behövs.

  662. Att gå från att veta vad som
    ska göras till att genomföra det.

  663. Unga människor som går i täten.

  664. Det är precis det vi behöver.
    Det driver utvecklingen framåt.

  665. Inför den här överväldigande
    utmaningen förblir jag optimist.

  666. Jag kanske kan nämna det också,
    för att ge ett positivt exempel-

  667. -från Sverige.

  668. Utvecklingsländerna använder
    för mycket energi.

  669. Och förbrukningen
    är inte heller effektiv.

  670. Men vi har kommit en liten bit
    på vägen.

  671. Sverige använder... 43 procent
    av vår totala energiförbrukning-

  672. -kommer från förnybara energikällor.
    År 2020 ska hälften vara förnybart.

  673. Halva energiförbrukningen
    ska vara förnybara energikällor.

  674. Jag tror att det är ganska unikt
    bland industriländer.

  675. Det visar att det går att förändra.

  676. 2009 gick bioenergi om olja-

  677. -som den viktigaste energikällan
    i Sverige.

  678. För mig var det slutet på 1900-talet.

  679. Då startade en ny era.
    Det är det vi har sett här i dag.

  680. Det är ett privilegium att få vara
    en del av den här utvecklingen.

  681. Det är uppmuntrande och spännande
    saker som sker i världen nu.

  682. Men vi har mycket kvar att göra.

  683. Hur förklarar du att ODA,
    Official Development Assistance-

  684. -hittills har ägnat ganska lite
    uppmärksamhet åt olika energiformer?

  685. Jag nämnde statistiken i början.

  686. Pratar ni inte med
    utvecklingsministrarna?

  687. Vi har börjat göra det.

  688. Jo. Vi har velat minska avståndet
    mellan klimat- och utvecklingspolicy.

  689. Det kommer att förändras. Till
    viss del handlar det om definitioner.

  690. Som du nämnde,
    att bekämpa fattigdom-

  691. -att komma ur den här fällan,
    som särskilt kvinnorna har hamnat i-

  692. -där man tillbringar större delen
    av dagen till att samla bränsle-

  693. -och sen använda det i
    ineffektiva spisar. Det är en fälla.

  694. Men jag håller med.
    Det handlar om att förändra...

  695. -De styrande.
    -Ja, men också...

  696. ...vårt perspektiv, att vi mer
    eller mindre tar energi för givet.

  697. Det är bara att vrida på kranen
    så kommer det.

  698. Det är också den fällan
    som utvecklingsländerna har hamnat i.

  699. Så om en av sakerna
    vi kommer fram till här-

  700. -är att lägga till ett mål
    till millenniemålen-

  701. -nämligen att halvera antalet
    människor i utvecklingsländer-

  702. -som saknar tillgång
    till elektricitet och modern energi-

  703. -skulle du stötta det då?

  704. -Vill du stödja oss?
    -Ja.

  705. Jag...

  706. Då måste man definiera
    vad modernt bränsle är.

  707. Det är en självklarhet
    att energifattigdom måste...

  708. Det måste vara en del av strategin
    för att nå millenniemålen.

  709. Tack, Ola. - Dipal.

  710. Om du skull ge oss ett eller två råd,
    baserat på din egen erfarenhet-

  711. -och på exemplen du har hört här...

  712. Vad bör vi koncentrera oss på nu, för
    att lyckas med den här revolutionen-

  713. -när det gäller energitillgång?
    Vilka är de viktigaste faktorerna?

  714. Först måste man skapa en produkt.

  715. Då måste man ta hänsyn
    till landets förhållanden.

  716. Förnybar energi handlar
    om landets topografi-

  717. -och geografiska situation.
    Ett har gott om solsken-

  718. -ett annat har vatten,
    ett annat har vindenergi-

  719. -ett annat har biomassa. Man måste
    ta hänsyn till landets potential.

  720. Man måste designa energisektorn
    och produkten-

  721. -så att människor
    som saknar energitillgång kan få det.

  722. Sen behöver vi finansiering.

  723. Att föra samman tekniken
    och människorna.

  724. Vi behöver finansiering för att
    föra ut tekniken till människorna.

  725. För det tredje måste vi använda oss
    av entreprenörmodellen.

  726. Om man går via
    företag eller industri blir det dyrt.

  727. Just nu går det bra.

  728. Men sen börjar det handla om
    att öka intäkter.

  729. Om man inte går via entreprenörer.
    Då kan man sänka kostnaden.

  730. Entreprenörer är även innovativa.
    De kan minimera kostnaderna.

  731. De satsar helhjärtat,
    som om deras liv hängde på det-

  732. -och har ett kreativare sätt
    att driva verksamheten.

  733. Och om man låter kvinnor göra det
    skapar man social rättvisa-

  734. -och överför kunskap och inkomster
    på gräsrotsnivå.

  735. De här tre faktorerna
    bör man överväga.

  736. Resurser finns tillgängliga för dem
    på ett kostnadseffektivt sätt-

  737. -vad gäller finansiering, utbildning,
    och storindustri.

  738. Bangladesh har ingen solenergifabrik.
    Nu är det två på gång.

  739. Om några år
    har vi kanske tio fabriker.

  740. Men för fem, eller två år sen,
    var ingen intresserad.

  741. Nu installeras 20 000 system
    varje månad.

  742. Det kan bli 50 000 på två år.

  743. Alla inser att de kan sälja
    fem megawatt.

  744. Industrin växer.
    Vi har bara en batteri-industri nu.

  745. Vi har fyra-fem fabriker. Vi behöver
    fler. Annars bildar de karteller.

  746. Vi behöver fler fabriker.
    Storindustrin växer också.

  747. Det här kan skapa en energi-

  748. -en mekanism,
    som kan omdana världen-

  749. -omdana ekonomin. Tack.

  750. Tack. Tre väldigt specifika
    rekommendationer.

  751. Ordet är fritt. - Carl?

  752. Du får ta en mikrofon. Här har vi en.

  753. Det är intressant, för vi hade en
    liknande situation för tio år sen.

  754. Jag vill inte framstå som romantiker-

  755. -men alla de här initiativen behöver
    investering i kapacitetsbyggnad.

  756. Oavsett om det gäller system,
    utbildning eller stöd-

  757. -för decentraliserade system.

  758. Vi hade en liknande situation
    i telekomindustrin för 10-15 år sen.

  759. Det kom en ny typ av mobilföretag
    i Bangladesh-

  760. -som växte fram ur Grameen-modellen:
    Grameenphone.

  761. Då decentraliserades distributionen-

  762. -genom att kvinnor
    bar ut telefoner till byarna.

  763. Vi har samma revolution nu.

  764. När Grameenphone kom hade vi två
    statliga företag som tittade på dem.

  765. Telia från Sverige
    och Telenor från Norge.

  766. Telia förlorade, Telenor vann
    och det var en bra affär för dem.

  767. Ola Alterå är den enda på Vattenfalls
    bolagsstämma som har en röst.

  768. Och Ragnvald, Statkraft
    är ett statligt norskt företag.

  769. Vem blir det första energibolaget
    att satsa-

  770. -och göra en strategisk investering
    i ett decentraliserat energibolag-

  771. -i Rwanda, Kina, Indien
    eller Bangladesh?

  772. Eller: Vem missar tåget
    den här gången?

  773. Jag försökte fråga Ragnvald det där,
    och fick inget rakt svar.

  774. Men du får en till chans nu.
    När ska ni göra det?

  775. Det är en bra fråga.

  776. Jag kan inte säga vilket år.

  777. För läget är sånt i Norge-

  778. -att om man ställer frågan
    om förnybara energikällor-

  779. -och fossila bränslen-

  780. -får man svaret: "Olja är inkomst,
    förnybar energi är utgifter."

  781. Det är de svårigheter vi står inför
    vad gäller förnybar energi.

  782. Vattenkraft
    är nåt vi kan tjäna pengar på-

  783. -så det går bra.

  784. Men de flesta andra förnybara
    energikällor behöver stödpaket.

  785. Men det är för att vi inte betalar
    rätt pris för fossila bränslen.

  786. Just det. För att det här
    ska utvecklas fortare-

  787. -måste det finnas ett system-

  788. -som tvingar miljöförstörare
    att betala för miljöförstöring.

  789. Det är 1 000-dollarsfrågan,
    för det är sånt man diskuterar...

  790. ...på de stora
    FN-klimatkonferenserna.

  791. I år hålls den i Mexiko.

  792. Förhoppningsvis
    kan de hitta nån sorts lösning-

  793. -som världen kan skriva under på.

  794. Det positiva är att EU
    har tagit ett steg i rätt riktning-

  795. -med 20/20/20-målen till 2020.

  796. Det gör EU
    till en enskild organisation.

  797. Några av oss trodde att
    det var omöjligt för några år sen.

  798. För att svara på frågan.
    Det krävs politiskt arbete-

  799. -för att det här ska bli möjligt.

  800. Den politiska lösningen.
    Över till politikern. Vad krävs?

  801. Först ska jag försöka svara på frågan
    ur Vattenfalls perspektiv.

  802. Så att frågan inte lämnas obesvarad.

  803. Vattenfall är ett ypperligt företag
    som står inför stora utmaningar.

  804. De ska uppnå EU:s mål och strategier.

  805. Om jag ska vara ärlig-

  806. -så har varken Vattenfall
    eller andra europeiska energibolag-

  807. -den kunskap om marknaderna
    i Bangladesh och Afrika som krävs-

  808. -för att lyckas på de marknaderna.

  809. Det är tillräckligt svårt för dem att
    uppnå kraven på befintliga marknader.

  810. Vattenfall har möjligen expanderat
    till för många marknader för fort.

  811. Det är svaret.

  812. Men det finns modeller som andra
    kan använda sig av och överföra-

  813. -till andra marknader
    i andra delar av världen.

  814. Energiföretag kan nog inte bli
    globala som telekomföretagen är-

  815. -men det kan ändras.

  816. Den politiska utmaningen är...

  817. Jag ska spalta upp det.

  818. ...som miljöekonomer säger:
    "Att internalisera externa drag."

  819. Att marknaden
    ska ha miljöpåverkan i åtanke.

  820. Ekonomin ska spegla ekologin.

  821. Vi pratar om koldioxidskatt,
    som varit framgångsrikt i Sverige.

  822. En grundläggande sak är att sluta
    subventionera fossila bränslen.

  823. Det är lätt att säga,
    men svårt att genomföra i u-länder-

  824. -men man måste ha den strategin.

  825. Det måste kanske göras successivt-

  826. -men vi kan inte fortsätta
    subventionera problemet.

  827. Då blir det omöjligt
    för andra att lyckas-

  828. -om de gamla systemen
    subventioneras.

  829. Man kan byta ut resurserna successivt
    och stötta projekt-

  830. -och sociala...program-

  831. -eller utbildning för kvinnor
    som kan sluta bära bränsle-

  832. -och få en utbildning.

  833. Det är några viktiga delar
    av en strategi i alla fall.

  834. Nu vill jag bjuda in publiken.

  835. Men först vill jag säga att en av de
    få positiva sakerna med Köpenhamn-

  836. -var att en del bidrag nu
    kommer att göras tillgängliga-

  837. -för u-länder för att bekämpa
    klimatförändringar.

  838. Anpassning och tekniker.

  839. Man kan föreställa sig
    att en del av bidragen-

  840. -kan komma att gå
    till tekniska initiativ som de här.

  841. FN:s generalsekreterare presenterade
    en intressant rapport före Köpenhamn-

  842. -där man tog upp minskning
    av fattigdom och klimatförändringar.

  843. En av rekommendationerna
    var en så kallad "feed-in tariff"-

  844. -som garanterar ett pris
    för de på marknaden-

  845. -som producerar grön el i framtid.

  846. Ett garantipris
    som vi har i Spanien och Tyskland.

  847. En del av det skulle kunna
    finansieras av i-länderna.

  848. Det skulle leda till en revolution.

  849. Det finns redan exempel
    på mekanismer som kan fungera.

  850. Men nu är det er tur.
    - Herren längst bak.

  851. Varsågod.

  852. En mick är på väg.

  853. God kväll,
    vi hör historier om hopp...

  854. -Kan ni presentera er?
    -Jag heter Muzammel Huq.

  855. Jag har ett företag som heter
    Enterprise Development Company.

  856. Jag är från Bangladesh.
    Vi hör historier om hopp-

  857. -och ni såg
    hur obekväm statssekreteraren var.

  858. Han är obekväm för att bistånd
    är utrikesdepartementets ansvar.

  859. Utrikesdepartementet skapades...
    Bistånd gavs-

  860. -för att man skulle få
    strategiska geopolitiska fördelar.

  861. Modellen som Dipal Barua nämnde...

  862. I utvecklingen av företagsamhet-

  863. -finns det inget behov
    av bistånd längre.

  864. Det finns ett litet behov inom FoU.

  865. Vi pratar om energi
    och tryggad tillgång till mat-

  866. -som nästan
    helt baseras på fossila bränslen.

  867. Vi har utvecklat
    en modell i Bangladesh-

  868. -där en småbonde...
    Vi har testat modellen i sex år.

  869. Om en småbonde kan göra
    en 4 500 dollars engångsinvestering-

  870. -producerar bonden varje dag:

  871. 150 kg organiskt gödsel.

  872. 4 kubikmeter biogas.

  873. 12 liter mjölk,
    och fyra kalvar var fjortonde månad.

  874. Det finns fyra miljoner
    såna småbönder i Bangladesh.

  875. Dipal Barua nämnde...
    För att ni ska få en uppfattning...

  876. Aldrig i människans historia
    har 150 miljoner människor-

  877. -bott i ett land
    lika stort som delstaten Illinois.

  878. Om hela världens befolkning,
    7 miljarder, flyttas till USA-

  879. -får landet samma folktäthet
    som vi har i Bangladesh.

  880. Och i ett sånt land har Dipal lyckats
    förmedla en känsla av hopp.

  881. Det vi har gjort...
    Vi har hört om finanser.

  882. Varför frågar vi inte vad de
    kommersiella bankerna gör?

  883. Vi har sett hur de spekulerar.

  884. De gör allt annat än bankärenden,
    och nu är de illa ute.

  885. När vi utvecklat
    den här modellen upptäckte vi-

  886. -att om vi riktar in oss på
    de fyra miljonerna småbönder-

  887. -blir den kombinerade produkten
    varje år-

  888. -250 miljoner ton organisk gödsel.

  889. Vilket totalt eliminerar
    behovet av konstgödsel-

  890. -som vi behövde
    0,2 miljarder ton av 1966.

  891. Nu fem miljarder ton...

  892. Vi har förstört jorden.

  893. Vi dubblade mjölkproduktionen.
    Var kommer pengarna ifrån?

  894. Jag gick till centralbanken
    och frågade chefen:

  895. "Vad gör de kommersiella bankerna?"

  896. Väldigt fattiga
    finansieras av mikrolån.

  897. Väldigt rika av bankerna.
    Mitt emellan har vi småbönderna.

  898. Den mest produktiva grenen
    i alla länder-

  899. -är småbönderna,
    men de får ingen hjälp.

  900. Vi har skapat en finansieringsmodell-

  901. -där centralbanken lånar ut kapital-

  902. -till de kommersiella bankerna
    med 5 procents ränta.

  903. De kommersiella bankerna
    ger lån med 10 procents ränta.

  904. I vår modell
    har vi finansierat 1 000 bönder-

  905. -för tre miljoner dollar.

  906. Vi har bestämt att för nästa år
    ska det vara 30 miljoner dollar.

  907. Vi måste arbeta
    med liknande modeller.

  908. Vi måste glömma bistånd.

  909. Och säg att Florence Nightingale-
    dagarna är över. Tack.

  910. Han hade starka åsikter.

  911. Han ifrågasatte
    bistånd, banksystemet-

  912. -men erbjöd ett intressant exempel,
    som ingår i en av våra workshops:

  913. Ett exempel från Bangladesh-

  914. -där småbönder stöttas
    på det sätt som vi fick höra.

  915. Det verkar som om minilån...

  916. ...större än mikrolån,
    men mindre än lån från världsbanken-

  917. -behövs. Jag ska komma ihåg det
    som ett bra förslag.

  918. Fler kommentarer. - Ja, damen där?

  919. Hej, jag heter Laina Greene.
    Det är ett passande namn för mig.

  920. Jag ville kommentera det ni tog upp-

  921. -vad gäller bristen
    på betoning på energi i u-länder.

  922. Ni nämnde millenniemålen.

  923. Jag har arbetat i telekomindustrin,
    så jag känner igen mig.

  924. En av de oavsiktliga konsekvenserna-

  925. -när man försöker
    minska den digitala klyftan-

  926. -är att det i dag finns 25 megaton
    kol som är förorenat-

  927. -för bara i Indien
    används 1,7 miljarder liter diesel-

  928. -för att driva mobiltelefoner.

  929. Det är på grund av att man inte tar
    itu med frågan om energifattigdom.

  930. Jag håller med dig om-

  931. -att energi måste ses
    som kärnan i många frågor.

  932. Dipal, jag är betagen av det han gör,
    och jag stöttar verkligen honom.

  933. Det handlar om makro och mikro.

  934. Elin talade om polycentrism jämfört
    med ett hierarkiskt förhållningssätt.

  935. Det jag ser på podiet
    som ger mig hopp är...

  936. Thomas Friedman skriver
    i sin bok "Hot, Flat and Crowded"-

  937. -om behovet av innovatörer.
    Det sitter två på podiet.

  938. Hellre än att förlita sig på
    biståndsorganisationer och banker-

  939. -för att få ut sina innovationer
    på marknaden...

  940. Den största utmaningen är
    att få ut sin idé på marknaden.

  941. Vad gäller de mest utsatta-

  942. -1,6 miljarder människor, så lever de
    på mindre än 2 dollar om dan.

  943. Det är grupper
    som SEWA och Dipal Baruas arbete-

  944. -som ger upphov till en intressant
    modell för företagsamhet-

  945. -för att distribuera, underhålla,
    sköta och producera lokalt.

  946. Den anknytningen
    möjliggör för framtiden.

  947. Man kanske inte måste göra sig av
    med biståndsorganisationer-

  948. -men de kanske
    måste omdefiniera biståndet.

  949. Det kanske inte är regeringarna,
    de stora företagen med mycket pengar-

  950. -utan entreprenörerna och
    innovatörerna med de här lösningarna.

  951. Jag ville höra era åsikter om det.

  952. Ni har två innovatörer
    som sitter mellan två entreprenörer.

  953. Vad tänker ni ta med er härifrån?
    Young Earth-Scientists-rörelsen?

  954. Ska ni dra nytta av det för att föra
    ut era innovationer på marknaden?

  955. Varsågod, Julio.

  956. Tack. Det är intressant
    att vi har två entreprenörer...

  957. ...sociala entreprenörer-

  958. -som hittar lösningar i stor skala.

  959. Jag vill kunna göra en presentation-

  960. -och säga att i stället för 50 000
    människor som använder våra lampor-

  961. -är det nu 500 000.

  962. Vad jag personligen vill uppnå...
    och vad jag ser här-

  963. -är att det kanske finns sånt
    i Indien och Bangladesh-

  964. -som kan jämföras med Rwanda.
    Jag kan mycket om Rwanda

  965. Jag kan mycket om fotogen
    och fotogenbaserade system.

  966. -kundbeteende på just den platsen.

  967. Jag kanske måste studera modeller
    från andra länder-

  968. -och jämföra med Rwanda.

  969. Vi kanske stirrar oss blinda på
    de områden där vi arbetar-

  970. -och i såna här forum
    kan vi lära oss.

  971. Det är nåt som jag kommer
    att ta med mig härifrån.

  972. Det kanske inte räcker
    att jag vet så mycket om Rwanda.

  973. Så att bygga upp
    och förena nätverk i framtiden?

  974. Varför inte?

  975. Vad säger du, Wendi?

  976. Definitivt, det finns
    många bra entreprenörer...

  977. ...folk med bra idéer som är här.

  978. Folk som har projekt som
    de kan föra till Kina eller Indien-

  979. -eller u-länder där produkten passar.

  980. Det är nåt som jag har nämnt förut-

  981. -att expandera till andra länder
    är annorlunda jämfört med Kina.

  982. Jag vill gärna träffa entreprenörer
    från Yes Conference.

  983. Människor som arbetat i områdena.

  984. Utöver det måste man
    identifiera utmaningarna.

  985. Många gånger handlar det inte om
    vad som är framgångsrikt-

  986. -utan om vilka svårigheter som finns.

  987. Om vi kan ta oss an de problemen-

  988. -kan vi expandera fortare
    och mer framgångsrikt.

  989. Att lära sig mer om andra människors
    problem och hur de har löst dem-

  990. -är nåt som jag vill göra.

  991. Nisha, har du nåt att tillägga?

  992. Jag ska berätta en historia.
    Det tar bara två minuter.

  993. Bara du håller micken
    närmare munnen.

  994. En medlem i SEWA - Paweena -
    var från Kutch-distriktet.

  995. Kutch är en torr region.

  996. Hon gick till en annan by -
    Patchuriwan -

  997. -där det bodde 400 familjer.

  998. Det fanns inte el i byn.

  999. Familjemedlemmarna och kvinnorna
    hade en speciell färdighet där.

  1000. De visste hur man gjorde
    olika typer av traditionella arbeten.

  1001. Paweena gick med i SEWA och
    delade med sig av sina erfarenheter.

  1002. I Patchuriwan i Kutch-distriktet...

  1003. Det är de västra delarna av Gujarat-

  1004. -och i en by med 60 människor
    har de inte el.

  1005. Paweena...
    I de byarna har vi 300 medlemmar-

  1006. -men de har inte el.

  1007. Vi frågade Paweena
    vad vi skulle göra-

  1008. -och hon frågade
    om hon fick jobba som entreprenör.

  1009. "Kan jag få
    ett lån på 10 000 rupier?"

  1010. "Så köper jag 3, 4 sollampor
    och säljer till andra medlemmar."

  1011. Medlemmarna betalar inte allt på
    en gång. Det kostar 3 400 rupier.

  1012. ...över två år...

  1013. Företagen har förbättrat tekniken
    och nu kostar de bara 1 500.

  1014. Men efter två år tog Paweena
    ett lån på 10 000 rupier-

  1015. -och jag och mitt team
    gick till Bank of India-

  1016. -Central Bank,
    och olika typer av banker.

  1017. Ingen ville ge Paweena
    ett lån på 10 000 rupier. Varför?

  1018. För att hon var fattig.

  1019. SEWA Bank gav henne ett lån. "Ta
    pengarna och starta ditt företag."

  1020. Jag berättar historien-

  1021. -för att Paweena
    säljer sollampor varje månad.

  1022. 40-45 sollampor i byarna-

  1023. -inte bara i Patchuriwan
    utan i andra distrikt.

  1024. Men till en början...

  1025. ...behöver man finanser,
    anknytningar, kapaciteter.

  1026. För när man startar en aktivitet...

  1027. Om ingen lånar pengar till Paweena,
    hur ska hon starta sin firma?

  1028. Hur ska hon kunna bli en entreprenör?

  1029. Det är därför SEWA:s initiativ
    är så viktigt.

  1030. Vi har 1,3 miljoner medlemmar.

  1031. 3 000 medlemmar sätter ihop
    sollampor, men vi har fler medlemmar.

  1032. Om vi vill utöka våra initiativ-

  1033. -och sätta ihop och sälja
    5 000-10 000 sollampor varje dag...

  1034. Efterfrågan finns... Men var
    finns anknytningarna, pengarna?

  1035. Var finns hjälpen?

  1036. Den sortens hjälp...

  1037. ...behöver vi
    för att kunna utöka vår verksamhet.

  1038. Tack, så ni behöver
    förmedlare, mellanhänder-

  1039. -och hjälp med kapacitetsuppbyggnad.

  1040. Tack ska du ha.
    - Fler frågor och kommentarer?

  1041. Ja, vi har damen där.

  1042. Jag heter Ruth och är från Uganda.

  1043. Jag arbetar för Joint Energy
    and Environment Projects, JEEP.

  1044. Kan du hålla micken
    närmare munnen?

  1045. Min fråga är...

  1046. Det här är en fotogenlampa
    som kostar en tiondels dollar.

  1047. Många människor
    i byarna kan köpa dem-

  1048. -och sen köper de fotogen för...

  1049. Den här kostar en kvarts dollar och
    fotogen kostar en tiondels dollar.

  1050. Vår organisation
    försöker hjälpa folk-

  1051. -att sluta använda dem
    för det är kaotiskt. Det är farligt.

  1052. Många människor har bränts
    till döds på grund av de här.

  1053. Ångorna är hemska,
    så de blir sjuka, döende och brända.

  1054. Nu har vi fått en sollampa-

  1055. -från Indien,
    USA eller vad det nu är.

  1056. Den här har
    en pytteliten panel liknande den här.

  1057. Man pratar med folk-

  1058. -som inte har råd
    att betala en dollar om dagen.

  1059. Man säger: "Den är hemsk,
    använd den här i stället."

  1060. De frågar: "Vad kostar den?"
    "25 dollar."

  1061. De tittar på en som man är ett lejon
    som tänker sluka dem.

  1062. Vad ska vi göra?

  1063. Vi känner till problemet
    och förstår dem.

  1064. Vi säger: "Det är bättre
    att ni byter till den här."

  1065. "För den här tar död på er."

  1066. I dag innan jag lämnar Sverige...

  1067. I-länder med mycket teknik,
    många snillen och mycket pengar...

  1068. Varför kommer ni inte
    till Uganda och andra länder-

  1069. -och tillverkar sakerna där,
    så de blir billigare?

  1070. Att den här saken
    ska flygas in från Kina...

  1071. Hela vägen från Kina
    eller USA eller var det är...

  1072. Den kostnaden ska
    en stackars kvinna i Uganda betala.

  1073. Hon vill gärna ha den,
    men hon har inte råd.

  1074. Nästa dag brinner hon inne
    med sina fem barn.

  1075. Mr energiminister... Unnarebo...

  1076. Mr Alterå.

  1077. Jag vill kunna åka hem
    till Uganda med ett svar.

  1078. Varför har vi inte såna här hos oss?

  1079. Plåten är tunn. Det är bara lite
    metall... De gör nåt med den.

  1080. Den blir tyngre och jättedyr.

  1081. Vi kan inte lösa problemet genom
    att försöka sälja dem till utfattiga.

  1082. Inte ens lärare
    som får 200 dollar i månaden-

  1083. -har råd att köpa dem.

  1084. De använder fortfarande de här.

  1085. På lektionerna säger de
    att man inte ska röka...

  1086. Tack. Du argumenterar väldigt bra.
    Och frågan är...

  1087. De mekanismer som utvecklas
    i Bangladesh, till exempel...

  1088. Eller i Rwanda.

  1089. Samma princip skulle väl
    kunna tillämpas i Uganda?

  1090. Dipal? Vill du starta
    ett dotterföretag där?

  1091. Det är ett bra förslag.
    Jag tror att...

  1092. ...att Tällberg Foundation
    vartannat år anordnar...

  1093. -Varje år.
    -...en stor konferens.

  1094. Det är väldigt intressant.
    Plus Yes Summit.

  1095. Som Laina nämnde-

  1096. -hur systemen på bästa sätt
    kan överföras till andra områden.

  1097. Det är 150 projekt här.

  1098. Nästa gång kanske
    ett projekt som vårt eller SEWA-

  1099. -kan ge ett förslag till Yes Summit
    och Tällberg Foundation-

  1100. -om kunskap som vi vill ska föras
    vidare till andra länder-

  1101. -och så kan ni välja ett eller två.

  1102. Vi är glada över att Ola från
    Näringsdepartementet är här.

  1103. Och att SIDA kan finansiera två
    reproduktionsprojekt i ett, två år.

  1104. Vi kan återkomma varje år
    och följa utvecklingen.

  1105. Förutom diskussion, motivering
    och allt som pågår här-

  1106. -samtidigt lägger vi
    grunden för projekt.

  1107. Från den här konferensen.
    Efter fem år ser vi fler exempel.

  1108. Då blir det mer levande,
    och man ser att det inte bara behövs-

  1109. -motivation och stimulans,
    mental eller psykologisk-

  1110. -utan att vi kan göra nåt
    på gräsrotsnivå.

  1111. Demonstrationer behövs
    för att övertala makthavarna.

  1112. Det är mitt förslag. Som du sa-

  1113. -så borde projekten kopieras
    och användas i olika u-länder.

  1114. Tack, vi hade...

  1115. -Anders?
    -Varsågod, Ola.

  1116. Vi kunde vara mer aktiva på
    att förbättra teknikväxlingar.

  1117. Det lär väl vara en bränslekostnad på
    fotogenlamporna, per dag eller vecka-

  1118. -vilket gör det dyrt att vara fattig.

  1119. Men det bästa är nog inte
    att bara ge bort ny teknik-

  1120. -utan att använda kunskap
    och nya finansieringssystem.

  1121. Det är en mycket bättre drivkraft.
    Där kan vi hjälpa mer än vi gjort.

  1122. Det handlar också
    om storskaliga idéer-

  1123. -som solcellspaneler i Sahara
    som förser Europa med el.

  1124. För storskalig utveckling i i-länder-

  1125. -kan sänka kostnader
    för småskaliga applikationer.

  1126. I nästa steg
    blir det mer genomförbart-

  1127. -att förse hela Afrika med el.

  1128. Det knyter an till det vi gör.

  1129. Vi kan göra ett bättre jobb.

  1130. Det handlar inte bara
    om att ge bort teknik-

  1131. -utan att stärka företagsamheten.

  1132. Det skapar nya jobb i u-länderna.

  1133. Man vill ha hela paketet.

  1134. Ni hörde Hans Rosling prata om GIVA-

  1135. -Global International
    Vaccine Initiative.

  1136. Som har varit
    ett framgångsrikt samarbete-

  1137. -mellan regeringar och industrin-

  1138. -mellan regeringen
    och privata sektorn.

  1139. Vad vi söker är
    offentliga och privata samarbeten-

  1140. -för att övervinna
    svårigheterna i början-

  1141. -och hitta finansieringsmodeller
    som fungerar.

  1142. Varsågoda,
    fler kommentarer och förslag?

  1143. Ja, där bak. Varsågod.

  1144. Jag heter Rustom Masalawala
    och arbetar för Millennium Promise.

  1145. Några iakttagelser bara.

  1146. Om nån skulle våga säga-

  1147. -att om man investerar pengar
    i några av de här projekten-

  1148. -som var fantastiska-

  1149. -och man garanterar att man får
    tillbaka investeringen på fem år-

  1150. -med en räntekupong
    på 7, 10 procent...

  1151. Jag tror att det finns en hel värld
    av etiska investerare-

  1152. -som vi inte har nämnt
    här under mötet-

  1153. -som gärna skulle bidra med pengar.

  1154. Problemet är att det finns en klyfta.

  1155. Investerarna förstår inte
    distributionssystemen.

  1156. De förstår inte att de kan
    få tillbaka pengar de investerar.

  1157. Då kan vissa av
    organisationerna spela en nyckelroll-

  1158. -genom att erbjuda förlusttäckning-

  1159. -som inte överstiger
    de bidrag de redan ger.

  1160. Om de kunde stiga fram och...

  1161. För några förluster
    måste man räkna med.

  1162. Men om man har bra entreprenörer-

  1163. -vilket har varit temat
    under den här presentationen...

  1164. Om vi förenklar entreprenörers arbete
    blir förlusterna minimala.

  1165. Om finansieringsmodellerna är
    korrekta blir förlusterna minimala.

  1166. Min sista kommentar
    gäller exemplet med fotogenlampor.

  1167. Det är inte brist på
    skickliga entreprenörer i Afrika.

  1168. Vi behöver inte ta entreprenörer
    från andra länder till Afrika.

  1169. Det finns jätteduktiga tillverkare.

  1170. Vad de behöver är kapital.

  1171. De behöver investeringar,
    folk som vågar träda fram.

  1172. Och de måste ha marknader
    för sina produkter.

  1173. Om ni garanterar...
    Jag kan inte siffrorna-

  1174. -men vi säger 500 000 spisar-

  1175. -då lovar jag att jag kan hitta
    en entreprenör som gör en produkt-

  1176. -på samma nivå som Kina eller Indien.

  1177. Det är inte det som är problemet-

  1178. -utan att ingen vill investera för
    att marknaderna är små och osäkra.

  1179. Här kan privata sektorn eller
    institutionerna ha en nyckelroll.

  1180. Många är redo att investera-

  1181. -om de vet
    att deras pengar är skyddade.

  1182. Tack, Rustom, bra sagt.

  1183. Det verkar som om
    vi behöver många mellanhänder-

  1184. -som kan föra samman
    de olika aktörerna.

  1185. Ja, varsågod.

  1186. Ja, tack. Jag heter Noshirwan Ghafar.

  1187. Jag kommer
    från Dag Hammarskjöld Foundation.

  1188. Under diskussionen lade jag märke
    till att exemplen som togs upp-

  1189. -mest handlade om att införa förnybar
    energi på landsbygden i södern.

  1190. Och jag undrar vilka utmaningar
    man skulle stöta på-

  1191. -om man tog teknikerna till städer.

  1192. Jag är från Lahore i Pakistan.
    Den har tio miljoner invånare.

  1193. Fler än Sverige.

  1194. Sist jag var där
    var det 44 grader varmt-

  1195. -och 8-9 timmars strömavbrott.

  1196. Hur tycker ni att vi ska tackla det?

  1197. Kan vi föra teknikerna,
    initiativen till städerna?

  1198. Vem vill svara? Wendi?

  1199. Den urbana marknaden
    är också jättestor.

  1200. Man tänker på storstäder
    som har en massa bebyggelse.

  1201. Men i många städer
    använder folk fortfarande kol.

  1202. Det finns många utsatta grupper.

  1203. Vår produkt riktar sig också till
    människor som är beroende av kol.

  1204. I Kina är det
    väldigt många människor.

  1205. Det är nåt vi tittar på.

  1206. Men vi börjar med landsbygden,
    för det är svårare, tycker vi.

  1207. Speciellt i Himalayaregionen
    med hög höjd och avlägsna byar.

  1208. Om vi kan tillverka
    en produkt för den regionen-

  1209. -då kommer den
    även att fungera i städer.

  1210. Vi börjar med de svåraste områdena
    och fortsätter med lättare områden.

  1211. Men vi arbetar absolut
    med storstäder också.

  1212. Det är en bra fråga.
    Men vi behöver två strukturer.

  1213. En teknisk och den andra
    har med kapital att göra.

  1214. Vi prioriterar landsbygden
    för att de inte har el där.

  1215. Man fokuserar på likström.
    Solpaneler ger likström.

  1216. Men det finns även växelström.

  1217. Då behöver man en inverter.
    De är dyra.

  1218. På grund av att elektriciteten
    är subventionerad i storstäder-

  1219. -använder de IPS,
    Instant Power Supply.

  1220. När det finns el laddas batteriet-

  1221. -och när strömmen bryts har man
    fortfarande el i några timmar till.

  1222. Men för solcells-IPS behöver man
    en panel, ett batteri.

  1223. Man behöver en extra panel
    för 2, 3 dollar.

  1224. Om man får bort batterier...
    Då behöver man en provisorisk policy.

  1225. Man behöver en nationell policy
    och en teknisk anordning.

  1226. Vi arbetar med det,
    men det är inte kostnadseffektivt.

  1227. En inverter
    till kostnadseffektivt pris-

  1228. -och om folk kan låna pengar...
    Det är många hus och mycket sol.

  1229. De kan sätta solpaneler
    på 1, 2 kW på taken i Dhaka-

  1230. -där man kan producera
    500 megawatt.

  1231. Men man behöver en anordning,
    en provisorisk policy.

  1232. Då finns marknaden där.
    Det kommer att ske snart, tror jag.

  1233. I Bangladesh är energikrisen
    det största problemet.

  1234. Inte fattigdom,
    inte korruption, utan energibristen.

  1235. Om man har energi
    leder det till fler investeringar-

  1236. -och minskning av fattigdom-

  1237. -och entreprenörer kan komma
    och skapa ett underbart land.

  1238. Tack så mycket. - Ja, där har vi...

  1239. Damen där och herren där.

  1240. Sen får vi nog börja
    tänka på att avsluta det hela.

  1241. Jag har två punkter till
    på programmet.

  1242. Ragnvald ska berätta kortfattat
    om en ny, lovande teknik-

  1243. -som kan komma
    att bli viktig i framtiden.

  1244. Och sen har jag bett Kjell Aleklett,
    professor från Uppsala-

  1245. -att tala lite.

  1246. -Damen här.
    -Jag heter Barbara Evaeus.

  1247. Jag kommer
    från Världsnaturfonden, WWF.

  1248. Tack för intressanta
    och inspirerande presentationer.

  1249. Hela dagen har varit inspirerande.

  1250. Jag har en tvådelad fråga
    och kommentar.

  1251. Först en kommentar
    om urbaniseringstrenden-

  1252. -och energiförsörjning i storstäder.

  1253. Jag har en rapport som ligger
    på vårt WWF-bord utanför:

  1254. "Reinventing The City".

  1255. Det är rapporter om urbaniserings-
    trender för nästkommande 30 år.

  1256. 1,7 miljarder människor kommer att
    flytta till städer, mest i u-länder-

  1257. -inom de närmaste 30 åren.
    Vi måste klara elförsörjningen.

  1258. Den visar också att migrationen inte
    kommer att ske till megastäder-

  1259. -som vi tittar på i dag. Bombay,
    Shanghai eller Mumbai och Shanghai-

  1260. -utan till medelstora städer
    med omkring en miljon invånare.

  1261. Det innebär att vi har en chans
    att ta itu med det här redan nu-

  1262. -och erbjuda hållbara energilösningar
    för de här områdena.

  1263. En kollega till mig kommer i morgon
    med fler kopior av rapporten.

  1264. Den finns även på panda.org.
    "Reinventing The City".

  1265. Andra delen är en fråga
    om framgångsfaktorer.

  1266. WWF i Sverige har studerat
    innovationssystem i hela världen.

  1267. Vi började med Sverige-

  1268. -och intervjuade entreprenörer för
    att identifiera hinder för framgång.

  1269. Vi upptäckte att det finns mycket
    kapital för forskning och utveckling.

  1270. Riskkapitalister hoppar på
    när man får in första ordern.

  1271. Men Death Valley-konceptet
    och brist på finansiering där...

  1272. Vi har en workshop för att diskutera
    alternativa finansieringsmodeller-

  1273. -för att främja företagsanda.

  1274. Dipal medverkar. Kom gärna dit.

  1275. Jag vill fråga entreprenörerna vilka
    som har varit era framgångsfaktorer?

  1276. Ni nämnde utmaningar,
    men jag vill veta hur ni har lyckats.

  1277. Det finns fantastiska idéer överallt-

  1278. -men det är inte alla
    som kommer ut på marknaden.

  1279. Tack, jag tror
    att vi lämnar den frågan-

  1280. -till sista omgången kommentarer.
    "Vilka är framgångsfaktorerna?"

  1281. Nästa fråga.

  1282. Glöm inte seminariet i morgon
    om nya finansiella mekanismer.

  1283. Vilken tid? 14-16.

  1284. Var? Här nånstans.
    Ni får titta i överlevnadsguiden.

  1285. Jag heter Martin
    och är designstrateg-

  1286. -och har studerat Medelhavsregionen-

  1287. -och anpassning av solenergi.

  1288. Jag vill lägga till
    ett tredje perspektiv-

  1289. -som ligger mellan
    den svenska energipolitiken-

  1290. -och energipolitiken på gatan.

  1291. Det är perspektivet
    jag vill fråga om.

  1292. I dag i Medelhavsområdet investerar
    många företagare i ett VISA-system-

  1293. -för de vet att om de har ett företag
    och turister ser VISA-loggan-

  1294. -då får de kunder.

  1295. Tyvärr finns det inget liknande
    vad gäller förnybar energi.

  1296. Man kan inte välja ett hotell
    som använder förnybar energi.

  1297. Det finns inga indikationer.

  1298. Hotellägare som man studerar-

  1299. -antar bara såna här tekniker
    p.g.a. skattesänkningar.

  1300. Om vi vill öka farten på
    hur många som anammar ny teknik-

  1301. -måste vi förstå hur vi kan få folk
    på gatan att anamma teknikerna.

  1302. Jag vill fråga... Jag tror...

  1303. ...att ni som är ute på gatan
    har en klar bild av-

  1304. -om en person kan sätta på tv:n
    eller ladda mobilen.

  1305. Men jag vill fråga panelen...

  1306. ...om ni kan berätta mer om hur vi
    ska få fram att det är en ren teknik.

  1307. "Cleantech" är ju bättre teknik.

  1308. Men förutom
    den vetenskapliga stommen-

  1309. -hur kan konsumenterna se
    att tekniken är renare?

  1310. -Var det en tydlig fråga?
    -Javisst.

  1311. Det handlar om märkning,
    men att ta det ett steg längre.

  1312. Inte bara på produkter
    utan på tjänster.

  1313. Det är en bra fråga.

  1314. Några fler kommentarer eller frågor?
    Ja, vi har en till.

  1315. Sen ska vi få några
    avslutande kommentarer.

  1316. Och sen ska vi visa din film
    och sen är det Kjells tur.

  1317. Tack. Jag heter Geerd Einhorn
    och kommer från Nederländerna.

  1318. Det nämndes litegrann tidigare,
    men inte så uttömmande.

  1319. Ser vi fortfarande utsläppsrätter
    som en inkomstkälla?

  1320. Inga av projekten
    använder sig av dem-

  1321. -och min fråga är: "Varför inte?"

  1322. Tack, det är en bra kommentar. Det
    råder förvirring om utsläppsrätter.

  1323. Jag läste i tidningen i går-

  1324. -att priset på den europeiska
    marknaden har rasat igen.

  1325. P.g.a. olika faktorer, varav en var
    att inget avtal slöts i Köpenhamn.

  1326. Vi har en frivillig marknad,
    men det är mer osäkert-

  1327. -än nåt som är resultatet av
    ett beslut mellan regeringar.

  1328. Några sista kommentarer...från Nisha?

  1329. Vad...? Nämn en framgångsfaktor.

  1330. Varför är SEWA framgångsrikt?

  1331. Gå inte tillbaka till historien.

  1332. Bara en mening.

  1333. I SEWA är våra medlemmar vår styrka.

  1334. -Det är därför vi är framgångsrika.
    -Tack.

  1335. -Wendi?
    -Framgångsfaktorer för vår design?

  1336. En är att vi använder
    material från trakten-

  1337. -och innovationer
    och teknik från trakten.

  1338. Sen har vi ett starkt team.
    Vi är noga med vilka vi anställer-

  1339. -och att vårt team är starkt.

  1340. Tack. Jag vill påminna er om att
    en av Wendis slutkommentarer var:

  1341. "Vi letar efter bra tillverkare."

  1342. Om det finns några här
    som kan göra det vore det intressant.

  1343. -Julio.
    -Om jag ska sammanfatta...

  1344. Jag kan mycket om utmaningarna.

  1345. Nu när jag tänker på de positiva
    aspekterna med vårt projekt...

  1346. Jag var i Afrika i sex år för att
    förstå våra kunders energibehov.

  1347. Vår produkt har ett överkomligt pris,
    för det första.

  1348. Och som den där herren sa... Att
    marknadsföra den här som förnybar...

  1349. Våra kunder befinner sig längst ner
    på pyramiden och bryr sig om pris.

  1350. 95 procent av dem vi frågade
    brydde sig inte om miljöpåverkan.

  1351. De ville ha nåt billigare
    än det de redan hade.

  1352. Vi måste fokusera på
    att ha rätt pris.

  1353. Och snabbt om utsläppsrätter.

  1354. I åtta månader har jag försökt ut-
    veckla utsläppsrätter för projektet-

  1355. -och det skulle ta två timmar att
    förklara hur svårt och dyrt det är.

  1356. Det är synd att marknaden föll igen.

  1357. Och att veta att folk
    kan köpa utsläppsrätter för 50 cent.

  1358. För ett litet företag som investerade
    120 000 dollar i CDM-marknaden-

  1359. -är det jobbigt att alternativet på
    frivilliga marknaden kostar 50 cent.

  1360. Men jag tänker inte sluta.

  1361. Om tre år har kanske klimat-
    kompensationsmarknaden hämtat sig.

  1362. -Dipal?
    -Det viktigaste för framgång...

  1363. ...är underhåll.

  1364. När man har solpaneler hemma
    ska de fungera och ge ljus.

  1365. Vi ger en skriftlig garanti
    i 20 år för panelen-

  1366. -och fem år för batteriet,
    ett år för lampan.

  1367. Det ska vara funktionellt
    och producera el.

  1368. Underhåll är det viktigaste. Det är
    därför företagsamhet är viktigt.

  1369. Det är det första. Och Barbara
    frågade om framgångsfaktorer.

  1370. En är vårt kostnadseffektiva pris-

  1371. -gentemot kund och underhållet.

  1372. Service och pris är jätteviktigt.

  1373. Vad gäller utsläppsrätterna-

  1374. -så arbetade vi länge
    med ett klimatkompensationssystem-

  1375. -som baserade sig på utsläppsrätter
    på ett halvt ton, ett ton.

  1376. Men jag ägnade också fem, sex år
    åt att förhandla med Världsbanken-

  1377. -och utveckla "programmatic CDM".
    Jag säger "problematic CDM".

  1378. Det heter
    "clean development mechanism"-

  1379. -men jag säger
    "critical development mechanism".

  1380. Vi skrev nyligen ett avtal med
    JP Morgan som faktiskt fungerar.

  1381. Vi fick en liten vinst efter ett år.

  1382. Ihop med utsläppsrätter,
    entreprenörer på plats-

  1383. -och tillgängligt kapital-

  1384. -då kan vi skapa ett fantastiskt
    program för förnybar energi.

  1385. Ola, du har hört kommentarerna
    om utsläppsrätter. Vad säger du?

  1386. Det är förvånansvärt mycket
    utveckling som sker utan de sakerna.

  1387. Föroreningar ska kosta pengar-

  1388. -och det är hoppingivande.

  1389. Det området behöver förbättras.

  1390. Andra i-länder måste göra som Europa
    och försöka skapa de mekanismerna.

  1391. Det är grundläggande,
    och ansvaret ligger på i-länderna.

  1392. Mekanismerna måste förbättras.
    Det kan göras på olika sätt.

  1393. Och subventioneringarna måste bort.

  1394. För mig har det varit uppmuntrande
    för att det har handlat om annat-

  1395. -än det brukar handla om
    på de konferenser jag varit på.

  1396. De handlar ofta om framtida
    genombrott inom fusionskraft år 2065.

  1397. Och 2065 kommer de
    att säga att det ska ske 2100.

  1398. Antagligen.

  1399. Det här har visat att det handlar om
    sociala entreprenörer-

  1400. -att hitta affärsmodeller
    och att få saker att hända.

  1401. Det gör mig hoppfull.

  1402. Vad gäller Carls fråga
    om energibolagen...

  1403. Vare sig det är Statkraft
    eller Vattenfall...

  1404. Det kanske inte blir
    de gamla bolagen som blir vinnare.

  1405. Det kan komma nya företag
    som förstår nya marknader.

  1406. De gamla bilföretagen kanske inte
    utvecklar den bästa elbilen.

  1407. Det öppnar upp för nya förmågor,
    och det känns hoppfullt.

  1408. Det ökar konkurrensen.

  1409. Det kanske inte är gamla regeringar
    som lyckas bäst.

  1410. Europa underskattar nog
    Kina, Indien och andra marknader.

  1411. Det kommer att bli spännande.
    Det kan komma några överraskningar.

  1412. Det kommer att ändra
    maktförhållanden i världen.

  1413. Många u-länder har på många sätt
    de resurser som krävs-

  1414. -för att kunna konkurrera, om man
    talar om ett längre perspektiv.

  1415. -Tack.
    -Ragnvald?

  1416. Det är en bra reflektion, speciellt
    vad gäller företag som kan försvinna.

  1417. Det stämmer säkert.

  1418. Frågan är
    vilka som kommer att försvinna-

  1419. -och vilka som kommer...
    att bättra sig.

  1420. Om man söker hållbara lösningar-

  1421. -finns det inte bara en lösning,
    utan åtskilliga.

  1422. Vi måste göra allt vi kan
    för att hitta de som är bäst.

  1423. Vi har inte alla svaren.
    Det finns två huvuddelar.

  1424. De stora systemen
    som mitt företag representerar.

  1425. Vad gäller elektricitet.

  1426. Sen har vi distribuerade lösningar.

  1427. Om man blickar framåt så tror jag
    mycket på distribuerade lösningar.

  1428. Speciellt i Afrika.

  1429. De stora systemen, näten, behöver
    struktur för att kunna utvecklas-

  1430. -och det är svårt. Det finns
    många åsikter om vad som är rätt.

  1431. Men distribuerade lösningar
    är mindre komplicerade.

  1432. Man måste bara hitta rätt lösningar-

  1433. -och dra nytta av befintliga styrkor
    och de resurser man kan hitta-

  1434. -för att få till
    den utveckling man vill ha.

  1435. Självklart behövs entreprenörer
    som de som är här i dag.

  1436. Kan jag gå direkt
    över till min presentation?

  1437. Ja, Ragnvald lovade att visa
    en ny teknik som utvecklas.

  1438. Vi måste vara optimistiska-

  1439. -även i företag som mitt,
    som har funnits i många år.

  1440. Det grundades 1895.

  1441. Vi har satt upp ett mål om
    att vi ska vara innovativa.

  1442. Vi tvingade organisationen att...
    Den här.

  1443. ...att hitta lösningar.
    Det är en av våra grundregler.

  1444. Hur kan vi hitta
    bättre hållbara lösningar?

  1445. Vi har kommit på en
    som vi kallar "osmotisk kraft".

  1446. Det är ren energi från naturen.

  1447. Principen är väldigt enkel.

  1448. Man blandar färskvatten
    och saltvatten-

  1449. -och så får man energi, elektricitet.

  1450. Det är inte bara en teori
    utan pågår redan.

  1451. Vi har en testanläggning
    utanför Oslo.

  1452. Den invigdes av norska kronprinsessan
    i november 2009.

  1453. Vi fick mycket uppmärksamhet i media.

  1454. Förhoppningsvis inte enbart för
    att kronprinsessan var där-

  1455. -utan för att det är
    en revolutionerande teknik.

  1456. Till och med
    al Jazeera intervjuade vd:n.

  1457. Nu principen bakom osmotisk kraft.

  1458. Färskvatten blandat med saltvatten
    genererar elektricitet.

  1459. Här till höger finns färskvatten-

  1460. -och här har vi saltvattnet.

  1461. Pumpa in det.

  1462. Det sker en reaktion.

  1463. Molekylerna i färskvattnet
    attraheras av saltvattnet-

  1464. Det finns ett membran emellan.

  1465. Det är tekniken.
    Man måste ha ett membran.

  1466. Det kallas varmkorvsprincipen.

  1467. När man lägger korven i vatten
    och kokar den-

  1468. -och gör som jag brukade göra,
    så går varmkorven av på mitten.

  1469. Det beror på att molekylerna
    i färskvattnet dras in av saltet-

  1470. -och då går den sönder.
    Ett tryck bildas.

  1471. Man skapar trycket
    på saltvattensidan.

  1472. Trycket uppskattas till 12 bar-

  1473. -ett vattenfall
    som är 120 meter högt.

  1474. Därifrån kan man driva en turbin
    som driver en generator-

  1475. -som alstrar elektricitet.
    Så enkelt är det. Jag ska visa er.

  1476. Världen behöver mer energi.
    Ren energi.

  1477. Vatten är en förnybar, förutsägbar
    och universell energikälla.

  1478. Där färskvatten
    och saltvatten möts-

  1479. -alstras enorma mängder energi.

  1480. Energin kan utvinnas
    med hjälp av osmos.

  1481. Om färsk- och saltvatten
    separeras av ett membran-

  1482. -dras färskvattnet till andra sidan
    för att utjämna salthalten.

  1483. Det ökar trycket på saltvattensidan
    motsvarande ett lyft på 120 meter.

  1484. Tryckvattnet kan driva
    en turbin som alstrar elektricitet.

  1485. Den här principen kan användas
    för alstring av el i framtiden.

  1486. En osmotisk kraftstation
    kan byggas i ett industriområde.

  1487. Det kan byggas utom synhåll,
    t.ex. i källaren på en byggnad.

  1488. Membransystemet
    är kraftstationens hjärta.

  1489. En stor kraftstation behöver utrymme
    för flera kvadratkilometer membran-

  1490. -och ett rörsystem för vattnet.

  1491. Förutom membransystemet är tekniken
    i en osmotisk kraftstation välkänd.

  1492. En osmotisk kraftstation
    stor som en fotbollsarena-

  1493. -skulle alstra lika mycket el som
    30 000 europeiska hushåll gör av med.

  1494. Den globala potentialen uppskattas
    till 1 600-1 700 terawattimmar/år.

  1495. Det motsvarar
    50 procent av hela EU:s elproduktion.

  1496. Färskvatten blandas
    med havsvatten över hela världen.

  1497. Osmotisk kraft kan bli en del-

  1498. -av en hållbar
    och förnybar energikälla i framtiden.

  1499. Det finns utmaningar. Membranet
    måste vara tunt. Det arbetar vi med.

  1500. Vattnet måste vara rent.
    Det är de utmaningar som finns.

  1501. Men vi tror att vi år 2015, 2016-

  1502. -borde kunna bygga en prototyp.
    Testanläggningen körs redan.

  1503. Den globala potentialen
    är 1 600, 1 700 terawattimmar.

  1504. Och som ni hörde-

  1505. -är det mer än hälften
    av hela elektricitetsproduktionen-

  1506. -i västra Europa i dag.

  1507. Potentialen i Norge
    är 12 terawattimmar-

  1508. -och här har vi de
    olika uppskattningarna per land.

  1509. Vi tror starkt på det här.
    Det handlar även om kostnader.

  1510. Vi tror att vi kan göra
    membranet tunnare.

  1511. År 2030-

  1512. -ska vi kunna konkurrera
    med övriga förnybara energikällor.

  1513. Vi får se om vi klarar det.

  1514. Vi återkommer då
    och berättar hur det har gått.

  1515. Alla ni som bor nära en flod nånstans
    bör prata med Ragnvald-

  1516. -och börja planera.

  1517. Kjell Aleklett. Kan vi få höra
    dina avslutningskommentarer-

  1518. -efter vad du har hört
    och sett hittills?

  1519. Tack för att jag fick äran
    att hålla avslutningstalet.

  1520. Först vill jag berätta för dig,
    Anders, varför...

  1521. ...utrikesdepartementet inte ger
    så mycket pengar till energi.

  1522. Anledningen är att de kan
    så lite om naturvetenskap-

  1523. -och inget om energi.

  1524. Utan den kunskapen förstår
    man inte hur viktigt energi är.

  1525. Du har rätt i
    att energi är nyckeln till allt.

  1526. Jag måste påminna er om
    att energi inte kan produceras.

  1527. Det kan bara omvandlas
    från en form till en annan.

  1528. Som professor i fysik
    måste jag påminna er om det.

  1529. I dag har vi diskuterat
    småskaliga energisystem.

  1530. Vad gäller global energiförbrukning,
    så pratar vi om en liten del.

  1531. Men det är så viktigt för så många-

  1532. -att vi lyckas få till
    den här lilla delen på rätt sätt.

  1533. I dag pratas det
    mycket om Deepwater Horizon.

  1534. Plattformen som sjönk
    i Mexikanska golfen.

  1535. Det uppskattas att
    10 000 fat olja läcker ut dagligen.

  1536. Energiinnehållet i oljan
    motsvaras av-

  1537. -tre miljoner människor
    som arbetar hela dagen.

  1538. Så mycket energi
    är det som läcker ut.

  1539. Trampandet är en viktig del.

  1540. Det kan inte ersätta mängder av olja,
    men är viktigt på liten skala.

  1541. Det är sånt vi måste studera.

  1542. Jag tror att vi måste tänka om
    vad gäller energi.

  1543. Energin från solen är gratis.
    Energin från vinden är gratis.

  1544. Energin från vågorna är gratis.

  1545. Vad vi måste göra
    är att utvinna energin.

  1546. Vi måste utveckla verktyg
    för att skörda energin.

  1547. Det är inte alltid de mest effektiva
    verktygen som behövs.

  1548. Man kan skörda grödor
    på ett jordbruk på olika sätt.

  1549. Det görs effektivt i västvärlden-

  1550. -men mindre effektivt
    i andra delar av världen.

  1551. En solcell kanske inte är effektiv-

  1552. -men om den tillverkas
    billigt och lätt...

  1553. Det räcker att måla
    på ett papper nu för tiden.

  1554. Barn kan göra sina egna solceller
    hur lätt som helst.

  1555. Bara genom att måla.

  1556. Vissa tekniker kanske bara är hälften
    så effektiva som de riktigt dyra-

  1557. -men för folk i de här regionerna
    är det mycket bättre.

  1558. Då får de åtminstone
    mer energi än de fick innan.

  1559. Vi fick tänka om där.

  1560. Vi insåg också
    att det finns två världar.

  1561. Det finns två Kina, brukar jag säga.

  1562. Det finns 20-procentiga Kina,
    och 80-procentiga Kina.

  1563. 20 procent av Kina
    lever ett liv som inte är så olikt-

  1564. -det man lever i Europa eller USA.

  1565. Men 80 procent
    lever ett helt annat liv.

  1566. Det finns så stora klyftor
    mellan människor i världen...

  1567. ...och det som skapar klyftorna
    kommer att finnas kvar i framtiden.

  1568. Men vi måste
    höja energianvändningen litegrann-

  1569. -för en stor del av världen.

  1570. Ta bort en del av facken-

  1571. -för att vi ska röra oss
    i rätt riktning.

  1572. Det är uppenbart att fotogen
    inte kan få användas i framtiden.

  1573. Om vi tittar på vilka ekonomier
    som är mest beroende av olja-

  1574. -så är det förvånansvärt nog
    de subsahariska länderna-

  1575. -som är mer beroende av olja
    än några andra länder.

  1576. De betalar störst del av sin BNP
    för att köpa oljan.

  1577. Om man får bort fotogen
    i de länderna-

  1578. -så är det
    en enorm besparing för landet.

  1579. Det är ett faktum att den maximala
    oljeproduktionen snart är uppnådd.

  1580. Det kommer
    att finnas mindre olja i framtiden.

  1581. Vi pratar om oljeproduktionstoppen.

  1582. Om nån är intresserad så håller jag
    i kväll mellan 20.30 och 21.30-

  1583. -ett föredrag om
    oljeproduktionstoppen-

  1584. -och hur energibegreppet
    kan integreras i samhället-

  1585. -i nåt som jag kallar
    den globala välfärdsekvationen.

  1586. Det är i Missionskyrkan.

  1587. Slutligen vill jag säga att
    det finns två liv vad gäller energi.

  1588. Det finns sakerna
    som man hör på nyheterna.

  1589. Dollar per fat, och allt sånt.

  1590. Det viktiga är att fattiga människor
    ska få tillgång till energi.

  1591. Om vi inte gör energi
    till en nyckelfråga-

  1592. -kan världens fattiga
    aldrig få ta del av välfärden.

  1593. Projekten ni fått höra om
    är ett sätt att se på saken.

  1594. Det kommer fler projekt.
    Det finns inte bara en lösning.

  1595. Om nån säger:
    "Jag har hittat lösningen!"

  1596. Då blir svaret:
    "Nej, det har du inte."

  1597. "Det finns hundratals,
    tusentals lösningar."

  1598. Varje lösning måste undersökas.

  1599. Hur ska vi få pengar till det?

  1600. Jag fick en idé när jag såg på tv.
    Det finns så många galor.

  1601. Man skänker pengar till fattiga barn.
    Artister är med och bidrar.

  1602. Varför inte göra en gala för energi?

  1603. Folk kan ge pengar för att fattiga
    människor ska få energi.

  1604. -Det är värt att fundera på.
    -Vilken bra idé!

  1605. Tack, Kjell. Och tack till er.

  1606. Vi har bara skrapat på ytan.

  1607. Vi talade lite om
    centralisering mot distribuering.

  1608. Och lite om effektivitet.

  1609. Effektivitet är viktigt vare sig
    man bor i Rwanda eller i Sverige.

  1610. Vi pratade knappt
    om klimatförändringar.

  1611. En av de intressantaste siffrorna
    vi fick höra-

  1612. -var 31,4 ton koldioxid per familj
    på grund av ineffektiv eldning.

  1613. Jag visste inte
    att det var så mycket per år.

  1614. Det bidrar till en speciell typ
    av förorening - sotpartiklar.

  1615. Som tros skynda på
    klimatförändringarna.

  1616. Speciellt i regioner med glaciärer.

  1617. Vi pratade inte så mycket
    om de finansiella svårigheterna.

  1618. Men jag hoppas att vi kommer
    att ta upp det i våra workshops.

  1619. Slutligen för att illustrera
    orättvisan i tillgången av energi...

  1620. Jag läste att för mig i Sverige-

  1621. -den energi jag använder i form
    av bränsle och elektricitet-

  1622. -representerar
    ungefär 100 energislavar-

  1623. -som om jag hade 100 människor-

  1624. -som sprang omkring överallt
    och hjälpte mig med allt.

  1625. I USA, som är mindre effektivt,
    är siffran ännu högre.

  1626. I de flesta u-länder
    finns inga energislavar.

  1627. Där får man förlita sig
    på sin egen muskelkraft

  1628. Den orättvisa situationen
    måste vi ta itu med.

  1629. Oberoende av alla problem
    vi diskuterat i dag-

  1630. -så måste vi lösa energifattigdomen.

  1631. Låt oss under veckan fortsätta
    diskutera olika lösningar-

  1632. -som är genomförbara.

  1633. På lördag
    får vi enas om några punkter-

  1634. -som ska framföras till makthavarna.

  1635. Tack ska ni ha.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Tema Energi

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ett samtal om olika vägar att på ett hållbart vis lösa världens energiproblem. Mellan två och en halv och tre miljarder människor är i dag till exempel beroende av brännbara material som trä för att kunna laga mat. Detta påverkar inte bara växthuseffekten, utan skapar både hälsoproblem och hotar växtligheten. Och 60 procent av Bangladeshs befolkning har ingen elektricitet. Däremot har landet sol 340 dagar om året, och är därför mycket väl lämpat för solenergi. Deltagare från bland annat Indien, Bangladesh och Norge diskuterar lösningar på bland annat detta. Samtalet leds av Anders Wijkman, vice ordförande för sammankomstens arrangör Tällberg foundation.

Ämnen:
Fysik > El och energi, Miljö > Energiförsörjning
Ämnesord:
Energiförsörjning, Förnybara energikällor, Teknik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Rework the World

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Inledning

Ulrika Liljeberg, kommunalråd i Leksand, inleder Rework the World, en global sammankomst för att skapa hållbara samhällen och för att globalt hitta lösningar för att skapa arbeten för världens ungdomar. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Mary Robinson om mänskliga rättigheter

Mary Robinson, tidigare irländsk premiärminister, idag en av världens främsta förkämpar för mänskliga rättigheter, talar om vikten av att alla arbetar för att skapa en rättvis värld med anständiga möjligheter till arbete. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Hans Rosling: Framtidens ungdomar, vilka är de?

Hans Rosling berättar om hur världen utvecklats från 1960-talet fram till nu. Medan en miljard jobbar för att kunna flyga på semester kämpar två miljarder för att ha skor till hela familjen. Hur kommer det att se ut om några årtionden? Var kommer framtidens unga att bo? Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Att göra världen till en bättre plats

Kimmie L Weeks, grundare av Youth Action International i Liberia berättar om sitt arbete för att få fungerande lösningar för unga under 30. Och Jennifer Corriero från Kanada talar om vikten av att personligen engagera sig. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Vilken värld ska utvecklas?

Chefen för Bibliotheca Alexandrina, världens mest berömda bibliotek, Ismail Serageldin, pratar om vikten av projekt som Rework the World. Bo Ekman, grundare av Tällberg Foundation, introducerar två Nobelpristagare, Elinor Ostrom som fick Nobelpriset i ekonomi 2009 och Mohan Munasinghe, som var en av dem som 2007 fick Nobels fredspris. Båda talar om hur man med enkla medel kan förändra konsumtionsmönster i världen. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Var finns möjligheterna?

Reeta Roy från kanadensiska Mastercard foundation talar om den kraft som ligger i entreprenörskap. Detta, menar hon, är särskilt viktigt för dem som lever i botten av pyramiden, vilket i praktiken handlar om en miljard människor, alltså en sjättedel av jordens befolkning. Och det är Afrikas unga som behöver vara i fokus. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Lokala konflikter och globalt tryck

Hur kan ungdomars kunskap användas för att påverka världen? Många i panelen som diskuterar detta vittnar om hur svårt det är att hitta eller skapa jobb. Många unga skapar sina möljligheter själva med entreprenörskap. I panelen sitter den svenska biståndsministern Gunilla Carlsson (M) och arbetsmarknadsministern Nathalie Cely från Ecuador. Där finns också medlemmar från olika ungdoms- och hjälporganisationer från bland annat Nepal, Somalia och Nigeria. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Tema Energi

Ett samtal om olika vägar att på ett hållbart sätt lösa världens energiproblem. Deltagare från bland annat Indien, Bangladesh och Norge. Samtalet leds av Anders Wijkman, vice ordförande för Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Tema Städer - föryngra med gröna zoner

Om hur en gemensam vision kan leda till stor förändring. Exempel från staden Flint i Michigan i USA, där man arbetat för att få en grönare stad med återvinning, gröna zoner och biogas, och från Bolivias huvudstad Bogota. Även om vad Västerås hittills uppnått i sitt arbete med att fasa över till biogas. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Entreprenörskap och jobb för jordens fattiga

Den tidigare finansmannen Percy Barnevik, idag ordförande i hjälporganisationen Hand in Hand, talar med näringsminister Maud Olofsson (C) och Emmanuel Dennis Ngongo från Kenya, om hjälp till självhjälp för fattiga genom entreprenörskap. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Ren energi till fattig landsbygd

Solcellslampor kan vara lösningen på inte bara ett utan tre problem, berättar Reema Nanavaty, chef för utecklingen av landsbygden på kvinnohjälporanisationen Sewa, Self Employed Women's Association i Indien. Försäljningen försörjer flera tusen fattiga kvinnor. Det är denna typ av lösningar världen söker, menar flera av talarna i Rework the World. Vi får också lyssna på Ulrich Frei från organisationen Fundes i Latinamerika. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Ett hållbart samhälle - hur kan en förändring uppnås?

Om vilka förutsättningar som krävs för förändring. Med bland andra Aart de Geus, OECD:s vice generalsekreterare i Paris och Maria Wetterstrand, språkrör för Miljöpartiet. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Människans inverkan

Under ledning av Johan Rockström, Stockholm Environment Institute, SEI, diskuterar Kevin Noone, professor i kemisk meteorologi från Stockholma universitet, och Jonathan Foley från Institute on the Environment från USA den ekologiska balansen med Katherine Richardson Christensen, professor i biologisk oceanografi vid universitet i Århus, Danmark. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Entreprenörskap som förändrar världen

Det finns ett gap mellan det vi vill göra och det vi gör. Framtiden kräver nya redskap för företag och organisationer om vi ska kunna genomföra en förändring. Det säger Carl Mossfeldt, vice ordförande för Tällberg Foundation. Percy Barnevik, i dag ordförande för hjälporganisationen Hand in Hand, och Maud Olofsson, centerpartistisk näringsminister, samtalar om hur entreprenörskap kan hjälpa till att lyfta en fattig landsbygd. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Så skapar vi jobb i Sverige

Om framtida lösningar för hållbara jobb och hur det beskrivs på de politiska agendorna. Med socialdemokraterna Carin Jämtin och Thomas Östros, moderaten Sven Otto Littorin, miljöpartisten Maria Wetterstrand och folkpartisten och EU-minister Birgitta Ohlsson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människan och rymden

Människans blick mot universum

Rymden och forskningen om rymden väcker tankar om existens och synen på oss själva. Den ger perspektiv på tid och historia. Kerstin Sahlin, Vetenskapsrådets huvudsekreterare för humaniora och samhällsvetenskap, inleder seminariedagen som presenterar olika aspekter av svensk rymdforskning. Inspelat 5 december 2013. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Molnens gåta

UR Samtiden - Molnens gåta

Bernhard Mehlig är fysiker och professor i komplexa system. Han berättar om ett sätt att försöka förutsäga molnens beteende i väldigt stora skalor. Kan detta ge svar på hur molnen påverkas av klimatförändringen? Inspelat den 25 april 2014 på Stadsbiblioteket i Göteborg. Arrangör: Göteborgs universitet.

Fråga oss