Titta

UR Samtiden - Rework the World

UR Samtiden - Rework the World

Om UR Samtiden - Rework the World

1700 personer från 120 länder, nobelpristagare, politiker, gymnasieelever, biståndsarbetare, FN-anställda, har samlats i Leksand för att diskutera lösningar för att skapa en hållbar värld. Genomgående teman är vatten, land, och energi. Men också städer, där en allt större del av jordens befolkning bor. Och arbete, med särskilt fokus på arbete för världens unga. Tanken är att i samtalet som arbetsform hitta nya vägar för hållbara lösningar för världen. Några av världens skarpaste hjärnor diskuterar nya vägar tillsammans med hundratals specialinbjudna unga från hela världen. Rework the World är ett samarbete mellan Tällberg Foundation och YES, Youth Entrepreneurship Sustainability. Seminsrierna är inspelade i Leksand den 2 till 4 juni 2010.

Till första programmet

UR Samtiden - Rework the World: Ren energi till fattig landsbygdDela
  1. Alejandro.

  2. Nu känner vi oss fulla av energi.
    Vi ska ha en paneldebatt.

  3. Alejandro Litovsky ska leda samtalet.

  4. Alejandro har arbetat mycket med oss
    de senaste tre åren.

  5. Han har samlat ihop flera
    av de underbara projekten här.

  6. Du arbetar mycket med hur man ska
    beräkna olika projekts effekter.

  7. Kan du berätta lite om din panel
    och om vad ni ska diskutera?

  8. Tack.

  9. Vi ska först diskutera riktig
    och pragmatisk beräkning.

  10. Hur använder vi det
    för att skapa systemförändring?

  11. -Jag vill börja med...
    -Ja, presentera deltagarna. Jag går.

  12. Fundera på det här: År 1492 upptäckte
    Christopher Columbus Amerika.

  13. Men han hade ingen aning om var
    han var, utan trodde det var Indien.

  14. Columbus hade en affärsplan
    som han lockade sina investerare med-

  15. -italienska köpmän,
    Spaniens drottning med flera.

  16. Affärsplanen var baserade på
    en grov felberäkning-

  17. -av planetens diameter.
    Det var rena bedrägeriet.

  18. Dessutom kunde de inte ana
    att det fanns en kontinent mitt i-

  19. -när de skulle till Indien
    via Atlanten.

  20. På många sätt ser vi dagens
    innovatörer lite som Columbus:

  21. De försöker tänja gränser
    utan nån tydlig marknadsinformation-

  22. -för det finns inte, och utan nån
    plan hur man tar sig från A till B.

  23. Vi tror att en beräknad verklighet
    inte är samma som upptäckten.

  24. Upptäckten är livsviktig.

  25. Bröderna Wright lyckades flyga
    det första planet-

  26. -men dödade då en av sina anställda.

  27. De som arbetar med er är nog säkrare
    än de på den tiden.

  28. Men som Percy sa: Infrastrukturer
    utvecklas under 100-tals år.

  29. I dag tänker vi på kommersiella flyg
    och flygplatser-

  30. -hela industrin runtom, som nåt helt
    annorlunda mot när flyget uppfanns.

  31. Det måste finnas andra sätt att tänka
    runt infrastruktur.

  32. Inte som järnvägar, vägar och flyg
    som verkligen kräver 100-tals år-

  33. -och biljoner dollar,
    utan ett nytt sätt att tänka-

  34. -kring att möjliggöra strukturer.
    Det ska panelen fokusera på nu.

  35. Vi skapar en ny generation
    entreprenörer, som fokuserar-

  36. -på anpassade infrastrukturer:
    medvetenhet, finans-

  37. -solidaritet och mobilisering.
    Jag går till panelen.

  38. Jag ber Ulrich Frei, Reema Nanavaty
    och Hekani-

  39. -att komma upp till mig här.

  40. -Välkomna.
    -Tack.

  41. Ulrich, du leder
    ett stort nätverk i Latinamerika.

  42. Fundes är kanske den mäktigaste
    aktören i regionen-

  43. -som stöder små
    och mellanstora företag-

  44. -på en ganska intressant skala.

  45. Ni skapar en ny infrastruktur
    för yrkeskunnande-

  46. -transfereringar
    och finansiella flöden.

  47. Hur tänker du kring det här?

  48. Tack, Alejandro. Jag vill först
    sätta allt i perspektiv.

  49. Mycket har hänt sen...
    var det år 1492? Inte bara bra saker.

  50. Men samtidigt har vi 700 miljoner
    människor i Latinamerika.

  51. Av de 700 miljonerna
    lever omkring 370 miljoner-

  52. -utan att få sina grundläggande behov
    tillgodosedda.

  53. Det sätter oss högst upp
    på den trista listan-

  54. -över sämsta fördelningen
    av förmögenhet på hela jorden.

  55. Runt 60 procent av dem som har jobb
    arbetar utanför den formella sektorn.

  56. Arbetslösheten stiger år för år.

  57. Det drivs av världens
    nuvarande ekonomiska situation.

  58. Under de sista två åren
    förlorade vi hela fyra miljoner jobb.

  59. Så det är en väldigt svår miljö. Vi
    behöver ännu internationellt bistånd.

  60. På grund av minskat bistånd
    har Sydamerika, Latinamerika-

  61. -hamnat utanför biståndsradarn.
    Men vi klarar oss inte än.

  62. Vi behöver fortfarande er hjälp.

  63. För att återgå
    till företagssituationen:

  64. I Latinamerika finns inte mindre än
    arton miljoner företag.

  65. De små och medelstora företagen
    står för 99 procent av företagandet.

  66. De skapar 75 procent av jobben
    och 50 procent av BNP.

  67. Det är i den miljön som Fundes
    arbetar. Hur arbetar vi?

  68. På 25 år har vi koncentrerat oss på
    små och mellanstora företag-

  69. -eller små och växande företag,
    som vi säger nu. "SGB."

  70. Det vi gör är
    att gruppera småföretagen-

  71. -i grupper om från 50
    och upp till 1 000.

  72. Vi följer dem under en tid,
    mellan sex och arton månader-

  73. -och ser att det vi lär ut fastnar.
    Sen plockar vi dem till marknaden.

  74. Vi ger dem tillgång till marknaden.

  75. Det är lättare att förklara
    med några exempel.

  76. När vi grupperar 350 skrotsamlare
    i Chile-

  77. -gör vi det på uppdrag av ett stort
    brasilianskt stålföretag.

  78. De ger oss i uppdrag att ordna
    350 skrotsamlare över hela Chile.

  79. Vi skapar småföretag.
    Vi följer dem, som jag sade-

  80. -under sex till arton månader.
    Sen får de tillgång till marknaden.

  81. Allt det här gör Gerdau, den stora
    ståltillverkaren, av affärsprinciper.

  82. Ingen ger oss uppdrag om de inte
    skapar nåt värde för sig själva-

  83. -under vägens gång.

  84. Ett annat exempel
    är en plywood-producent-

  85. -som uppdrar åt oss
    att bygga en snickarverkstad-

  86. -för inte mindre än hundra snickare,
    som vi hittar bland arbetslösa.

  87. Vi ser till att de får bygga möbler,
    och ordnar också-

  88. -ett lag på 200 kvinnor
    som heller inte hade jobb förut.

  89. Vi producerar enkla möbler
    som kvinnor går runt och säljer.

  90. De säljer möblerna i Venezuela.
    Vi skapade 240 jobb på ett halvår.

  91. Det är helt hållbart och betalas helt
    av den privata sektorn-

  92. -av plywood-tillverkarna.

  93. I slutet av året i årsrapporten
    sätter de det under socialt ansvar-

  94. -vilket det delvis är, men mer
    än nåt annat är det affärer.

  95. Det är rena affärer.
    Vi gör affärer med de fattiga-

  96. -men vi gör det bara för de fattiga.
    Så fungerar principen. Rena affärer.

  97. Tack, Ulrich.

  98. Reema Nanavaty,
    så ödmjuk som ni ser henne där-

  99. -leder en av jordens
    mest imponerande rörelser:

  100. Self-employed Women's Association
    i Indien-

  101. -sätter en miljon kvinnor
    i landet i rörelse.

  102. Och här igen tänker vi på
    infrastruktur, inte bara på projekt.

  103. Samhällsrörelser är också
    infrastruktur. De skapar solidaritet-

  104. -och försöker överbrygga
    fragmenteringen i samhället.

  105. Hur fungerar det, Reema?

  106. Och kommer du nån gång
    att bli premiärminister?

  107. Jag diskuterar alltid med grundaren
    av vår organisation-

  108. -att om vi en gång ställer upp
    i valet och blir premiärminister...

  109. Då säger hon: "Vänta nu.
    Vi tror på politisk handling."

  110. "Men vi håller oss ifrån
    politiska val."

  111. Jag tror att det har gett SEWA
    styrka och trovärdighet-

  112. -att vi har lyckats nå
    över en miljon kvinnor-

  113. -och vi planerar att nå
    nära 2,5 miljoner kvinnor-

  114. -väldigt snart i vårt land.

  115. Men jag tror att om jag
    över huvud taget måste drömma-

  116. -och det är nog visionen också,
    så är det att ingen premiärminister-

  117. -eller alla excellencer och ministrar
    och folk som vi-

  118. -som är engagerade medborgare,
    vi kan inte drömma om att få fred-

  119. -innan fattigdomen utplånas.
    Fattigdom är också ett sorts våld.

  120. Det är ett utdraget, medvetet dödande
    som vi alla är delaktiga i.

  121. Fattigdom leder till hunger, svält
    och frustration.

  122. Det vi har sett den sista tiden.

  123. Så för en premiärminister
    i ett land som mitt-

  124. -där 93 procent av arbetskraften
    finns i den informella ekonomin-

  125. -och ännu står utanför systemet...
    Där finns ingen infrastruktur.

  126. De räknas inte ens som arbetare
    i ett land som vårt.

  127. Det finns inga handlingsprogram
    eller garantier.

  128. Därför tror jag att den säkraste
    vägen att bygga en kollektiv styrka-

  129. -av arbetarna i den informella
    sektorn är med organisation.

  130. Organisation är en process.
    Det finns inga genvägar.

  131. Om vi inte lär oss
    att lyssna på de fattiga-

  132. -i länder som vårt,
    som är extremt ekonomiskt aktiva...

  133. De satsar långa arbetsdagar.
    De är otroligt rådiga.

  134. Det handlar om
    att skapa en tillåtande miljö.

  135. Det leder till ekonomisk frihet.

  136. Att ha politisk frihet betyder
    inte i sig att vi är fria människor.

  137. Att vara fattig och uppleva fattigdom
    medför förnedring.

  138. Det rycker undan ens självrespekt
    och värdighet.

  139. Så att vara premiärminister
    i ett land...

  140. Jag kan i alla fall tala för SEWA,
    inte för landet i sin helhet-

  141. -men även för rörelsen som SEWA
    har gått i spetsen för i regionen.

  142. Nu arbetar vi även i Afghanistan
    och de sydasiatiska länderna-

  143. -Sri Lanka, Bangladesh och Pakistan.
    De fattiga, särskilt kvinnorna-

  144. -måste alla kollektivt sträva efter
    att bekämpa fattigdom.

  145. De fattiga själva
    ska slåss mot fattigdomen.

  146. Men visst behöver vi allierade
    och partner.

  147. Vi behöver alla slags partner,
    även att dela risker med-

  148. -och för att få in kunskap
    och know-how-

  149. -som gör det möjligt för de fattiga
    att bekämpa fattigdom-

  150. -och uppnå sann ekonomisk frihet.

  151. Det hjälper dem att uppleva
    en frisk fläkt av val, värdighet-

  152. -och självrespekt
    - och en ljusare framtid.

  153. -Tack.
    -Tack ska du ha.

  154. Tack, Reema. Det visar hur viktigt
    det är att tänka på infrastrukturer.

  155. Pengarna finns där. Det gör de.

  156. Regeringen tänker på hur de ska
    utbilda 500 miljoner.

  157. Hur går vi från regeringen
    och globala partnerskap-

  158. -för att nå ner till marken?

  159. Vi har talat om nya maktsystem-

  160. -och nya sätt att arbeta ihop.
    Men nu är det dags att bli specifik.

  161. Vad är det vi ska samarbeta kring?

  162. Där kan infrastrukturer som
    SEWA-rörelsen spela en viktig roll.

  163. De kan skapa distributionsnätverk
    grundade på förtroende i samhällen.

  164. Vi måste börja tänka så.

  165. Hekani, du är Yes-ledare
    och också från Indien.

  166. Du ger möjligheter åt människor,
    men du tänker statligt.

  167. Du har arbetat i en indisk delstat
    med att mobilisera unga-

  168. -och översätta deras röst
    till politiska idéer åt regeringen.

  169. Ungdomsnätverk
    kan också vara infrastrukturer.

  170. -Vad är din erfarenhet?
    -Ja. Tack, Alejandro.

  171. Det är alltid en utmaning,
    särskilt i en paneldiskussion-

  172. -bland personer som Percy,
    Ulrich och SEWA.

  173. Det är en utmaning.

  174. Men vi känner att nån måste börja
    på gräsrotsnivå också.

  175. Min berättelse handlar om
    att mobilisera unga på gräsrotsnivå-

  176. -så att det når fram
    till politiker och regeringen.

  177. Jag är från en stat i nordöstra
    Indien, som heter Nagaland.

  178. Vi har deltagit i Yes-kampanjen
    sen år 2006-

  179. -när vi hade varit på
    det tredje världstoppmötet i Kenya.

  180. Vi tror på Yes uppgift,
    vision och mål-

  181. -och ville därför vara en partner
    i Yes-familjen och Yes-kampanjen.

  182. Sen dess har vi obevekligt gripit oss
    an ungdomsarbetslöshetsfrågorna.

  183. Turligt nog för mig är vår regering
    väldigt ungdomsvänlig.

  184. Högste ministern är mycket progressiv
    och lyhörd inför ungdomsfrågor.

  185. I många program de senaste fem åren-

  186. -har regeringen startat handlings-
    program mot ungdomsarbetslöshet.

  187. Men under åren har vi upptäckt att
    det finns en felande länk nånstans.

  188. Resultaten och effekterna
    blev inte så stora som förväntat.

  189. Vi sökte den felande länken.
    Var finns felet?

  190. Vad kan vi göra åt problemet?

  191. Som en del av min organisation
    Youthnet-

  192. -även värdorganisation
    för Yes Nagaland-

  193. -beslöt vi att det viktigaste av det
    som saknades var att rådfråga unga.

  194. Vi insåg också att många studier
    och åtgärder visar-

  195. -att en enda beståndsdel
    som bidrar till programutvecklingen-

  196. -kan vara att de som tar fram
    programmen inte använder unga-

  197. -hela tiden medan de arbetar
    med programmen-

  198. -särskilt i fråga om
    ungdomsarbetslöshet.

  199. Vi beslöt att ha en intensiv
    ungdomskonsultation om arbetslöshet.

  200. De unga ska få bestämma
    vad de vill göra för sig själva.

  201. Äldre, eller regeringen, ska inte
    diktera vad de tror unga vill ha.

  202. I min delstat finns elva distrikt.

  203. Under ett helt år hade vi
    en intensiv konsultation.

  204. Slutresultatet blev den här boken:
    "The Voices Uncensored."

  205. Det är bokstavligen de ungas röst.

  206. Här dokumenteras de ungas
    strävanden, idéer-

  207. -önskemål och behov, deras planer
    och allt de vill med sina liv.

  208. Det följdes förstås av styrkor
    och svagheter-

  209. -möjligheter och hot
    som finns i lokala sammanhang.

  210. Som uppföljning till det här
    hade vi förstås flera andra projekt-

  211. -småprojekt som vi finansierade,
    men vi tyckte inte att det räckte.

  212. Lyckligtvis utnämnde regeringen det
    här året till "Entreprenörernas år".

  213. Den här boken,
    skapad av Yes och Youthnet-

  214. -är ett av de viktigaste dokument
    som regeringen refererar till i år.

  215. Högste ministern sa också-

  216. -att de ska finansiera och stötta
    tusen entreprenörer per distrikt.

  217. Det finns elva distrikt, så det
    rör sig om 11 000 ungdomar i år.

  218. Allt med fokus på den här rapporten.

  219. Så vi hoppas att tills 2012-

  220. -när vi kanske har
    ett sånt här möte i Egypten-

  221. -ska vi kunna presentera
    glädjande siffror.

  222. Det är vad vi ser fram emot.
    De ungas röst.

  223. Tack, Hekani.

  224. Jättebra.

  225. Men det görs så många konsultationer.
    Företag satsar på-

  226. -intressentengagemang,
    vi samlar röster i rapporter-

  227. -och ger rekommendationer.
    Hur kan du försäkra dig-

  228. -att din delstatsregering tar till
    sig dem och ändrar programmen?

  229. Ja, det är inte lätt.
    Men om jag inte har fel-

  230. -så är den här den första av sitt
    slag i Indien, där unga rådfrågas.

  231. Man samtalar på intressentmöten,
    men det glöms bort.

  232. Här är intressenterna de unga själva.
    Det är inte nån som ska bestämma-

  233. -över nån annans uppehälle, utan det
    är de unga själva som driver det.

  234. Det är inte så lätt att arbeta
    med en regering för förändring.

  235. Men vi tror på det, och är glad över
    att processen är i gång.

  236. Det handlar om engagemang
    och övertygelse.

  237. Yes-kampanjen hjälper oss
    att driva det framåt.

  238. Tack. Vi tänker på infrastruktur,
    men tänk en gång till. Se er om.

  239. Kommunikationsrevolutionen är också
    en förenande infrastruktur-

  240. -som är väldigt uppenbar.
    I Afrika, fick jag veta häromdagen-

  241. -har fler personer mobiler
    än tillgång till dricksvatten.

  242. Det är sant.

  243. Det är imponerande. Mobiler används
    på många kreativa sätt-

  244. -som hoppar över de traditionella
    stegen i utvecklingen.

  245. Jag skulle vilja fråga Matilda Gennvi
    Gustafsson från Ericsson-

  246. -hur ICT-industrin har inflytande på
    kommunikationsinfrastrukturen-

  247. -och anpassa vissa av lösningarna
    som finns?

  248. Jag arbetar på Ericsson.
    Vi gör affärer i 170 länder.

  249. Först vill jag säga att med
    kommunikationstekniken-

  250. -når man ut till så många människor.

  251. I dag finns cirka 4,6 miljarder
    abonnemang. Mobilabonnemang.

  252. Och vi har 1,6 miljarder
    fasta bredbandsabonnemang.

  253. För det andra:
    Det här är en standardiserad teknik-

  254. -så entreprenörer kan utveckla flera
    användningsområden.

  255. Det ser vi hända över hela världen.

  256. Områden som är väldigt aktiva
    är jordbruk och handel.

  257. Många entreprenörer har utvecklat
    användningsområden där man ser-

  258. -det lokala råvarupriset,
    som priset på fisk, säd och ris.

  259. Tekniken som används är sms -
    något ni alla säkert känner till.

  260. När den utvecklades var det bara
    för att kunna skicka sms.

  261. Ingen förutsåg att den skulle
    användas i såna här sammanhang.

  262. Sånt har entreprenörer skapat
    över hela världen.

  263. För det tredje:
    Inom den standardiserade tekniken-

  264. -finns
    betalningsmetodikerna...metoderna.

  265. Med tanke på vad Percy Barnevik sa
    om att ordna bankkonton till folk:

  266. I dag har ungefär
    en miljard människor ett bankkonto.

  267. Att få möjlighet att betala och
    överföra pengar är mycket viktigt.

  268. Tack, Matilda. Kommunikations-
    infrastrukturen tar inte 50 år.

  269. Den finns redan. Vi måste fundera
    över vilka entreprenörerna är-

  270. -som ska arbeta på infrastrukturnivå-

  271. -och katalysera och öka effekterna
    av de lösningar som redan finns.

  272. Ulrich, du talade om Fundes
    och modellen-

  273. -med att överföra kunskap och medel
    till en ökande mängd växande företag.

  274. Det ekar lite av Percys erfarenhet
    i Indien.

  275. Men är det här en nisch
    för en organisation som Fundes-

  276. -eller en lösning
    som kommer att omformas-

  277. -av finanssystemet i Latinamerika?
    Vilket håll lutar det åt?

  278. Det debatteras alltid om vad
    som är viktigast:

  279. Tillgång till kapital eller tillgång
    till kunskap och information.

  280. Det är en ganska meningslös debatt.
    Båda är väldigt viktiga.

  281. Blandningen ger det rätta receptet
    i ett givet sammanhang.

  282. Är det en nisch?
    Det började som en nisch.

  283. Vi identifierade en modell
    med tillgång till dollarn.

  284. Vi går till stora företag
    och säljer våra projekt-

  285. -för att kunna förbinda dem
    med småföretag.

  286. Men det har blivit mer av en industri
    än en nisch-

  287. -eftersom det redan har nått
    så stora volymer.

  288. Vi har förenat 3 500 leverantörer-

  289. -eller i Mexico 6 000 leverantörer,
    med såna som Walmart.

  290. Man kan klaga över
    snabbköpens globalisering-

  291. -eller se det som en enorm möjlighet
    för lokala företag.

  292. Jag tror att det håller på att bli
    för stort för att kallas nisch.

  293. Vi är annorlunda
    eftersom vi fungerar...

  294. Jag brukar säga att
    i huvudet är vi .com-

  295. -men i hjärtat är vi fortfarande
    väldigt mycket .org.

  296. Det faktum att vi har tillgång
    till dollarn-

  297. -medför att man måste tala
    ett företagsspråk.

  298. Det var en stor förändring för oss.
    Men vi fann att dollarn-

  299. -var den mest hållbara
    företagsmodellen för storskalighet.

  300. Tack. - Till sist, Reema.

  301. Vi har redan tillgång
    till din infrastruktur.

  302. Hon är här. Vi kan göra nåt
    med henne. Vart ska vi ta SEWA?

  303. Jag tror att SEWA gärna skulle se-

  304. -att vi når de 93 procent av den
    informella sektorn i vårt land-

  305. -men också överallt där det finns
    fattiga och kvinnor.

  306. Jag tror att systemet,
    infrastrukturen som du talar om-

  307. -som har utvecklats genom vårt arbete
    handlar om kvinnor, arbete och natur.

  308. De hänger så intimt ihop
    och är så sammanflätade.

  309. Det är infrastrukturen.
    Det är hela "Rework".

  310. Jag tänkte avsluta med en mening.

  311. Så gör vi alltid i slutet av
    ett samtal, möte eller sammanträde.

  312. Det handlar om tillit, tilltro
    och förtroende-

  313. -som man behöver känna för oss alla,
    för de fattiga-

  314. -för alla som vi tänkas arbeta med.

  315. Alla kan säkert den här sången:
    "We Shall Overcome."

  316. Djupt inne i hjärtat känner vi
    tilltro och förtroende-

  317. -att vi ska segra en dag.

  318. Tack.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Ren energi till fattig landsbygd

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Solcellslampor kan vara lösningen på inte bara ett utan tre problem samtidigt, berättar Reema Nanavaty, chef för utecklingen av landsbyggden på kvinnohjälporanisationen Sewa, Self Employed Women's Association i Indien. Försäljningen försörjer flera tusen fattiga kvinnor. Köparna behöver inte längre fylla på bränsle i sina lampor. Och utsläppen av kolmonoxid går ner på ett minimum. Det är denna typ av lösningar världen söker, menar flera av talarna i denna samtalsdel av Rework the World. Vi får också lyssna på Ulrich Frei från organisationen Fundes i Latinamerika.

Ämnen:
Fysik > El och energi, Miljö > Energiförsörjning, Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv > Företagande och entreprenörskap, Samhällskunskap > Ekonomi > Välstånd och fattigdom
Ämnesord:
Arbete, Arbetsmarknad, Energiförsörjning, Fattiga kvinnor, Företagande, Indien, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Solenergi, Teknik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Rework the World

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Inledning

Ulrika Liljeberg, kommunalråd i Leksand, inleder Rework the World, en global sammankomst för att skapa hållbara samhällen och för att globalt hitta lösningar för att skapa arbeten för världens ungdomar. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Mary Robinson om mänskliga rättigheter

Mary Robinson, tidigare irländsk premiärminister, idag en av världens främsta förkämpar för mänskliga rättigheter, talar om vikten av att alla arbetar för att skapa en rättvis värld med anständiga möjligheter till arbete. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Hans Rosling: Framtidens ungdomar, vilka är de?

Hans Rosling berättar om hur världen utvecklats från 1960-talet fram till nu. Medan en miljard jobbar för att kunna flyga på semester kämpar två miljarder för att ha skor till hela familjen. Hur kommer det att se ut om några årtionden? Var kommer framtidens unga att bo? Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Att göra världen till en bättre plats

Kimmie L Weeks, grundare av Youth Action International i Liberia berättar om sitt arbete för att få fungerande lösningar för unga under 30. Och Jennifer Corriero från Kanada talar om vikten av att personligen engagera sig. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Vilken värld ska utvecklas?

Chefen för Bibliotheca Alexandrina, världens mest berömda bibliotek, Ismail Serageldin, pratar om vikten av projekt som Rework the World. Bo Ekman, grundare av Tällberg Foundation, introducerar två Nobelpristagare, Elinor Ostrom som fick Nobelpriset i ekonomi 2009 och Mohan Munasinghe, som var en av dem som 2007 fick Nobels fredspris. Båda talar om hur man med enkla medel kan förändra konsumtionsmönster i världen. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Var finns möjligheterna?

Reeta Roy från kanadensiska Mastercard foundation talar om den kraft som ligger i entreprenörskap. Detta, menar hon, är särskilt viktigt för dem som lever i botten av pyramiden, vilket i praktiken handlar om en miljard människor, alltså en sjättedel av jordens befolkning. Och det är Afrikas unga som behöver vara i fokus. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Lokala konflikter och globalt tryck

Hur kan ungdomars kunskap användas för att påverka världen? Många i panelen som diskuterar detta vittnar om hur svårt det är att hitta eller skapa jobb. Många unga skapar sina möljligheter själva med entreprenörskap. I panelen sitter den svenska biståndsministern Gunilla Carlsson (M) och arbetsmarknadsministern Nathalie Cely från Ecuador. Där finns också medlemmar från olika ungdoms- och hjälporganisationer från bland annat Nepal, Somalia och Nigeria. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Tema Energi

Ett samtal om olika vägar att på ett hållbart sätt lösa världens energiproblem. Deltagare från bland annat Indien, Bangladesh och Norge. Samtalet leds av Anders Wijkman, vice ordförande för Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Tema Städer - föryngra med gröna zoner

Om hur en gemensam vision kan leda till stor förändring. Exempel från staden Flint i Michigan i USA, där man arbetat för att få en grönare stad med återvinning, gröna zoner och biogas, och från Bolivias huvudstad Bogota. Även om vad Västerås hittills uppnått i sitt arbete med att fasa över till biogas. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Entreprenörskap och jobb för jordens fattiga

Den tidigare finansmannen Percy Barnevik, idag ordförande i hjälporganisationen Hand in Hand, talar med näringsminister Maud Olofsson (C) och Emmanuel Dennis Ngongo från Kenya, om hjälp till självhjälp för fattiga genom entreprenörskap. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Ren energi till fattig landsbygd

Solcellslampor kan vara lösningen på inte bara ett utan tre problem, berättar Reema Nanavaty, chef för utecklingen av landsbygden på kvinnohjälporanisationen Sewa, Self Employed Women's Association i Indien. Försäljningen försörjer flera tusen fattiga kvinnor. Det är denna typ av lösningar världen söker, menar flera av talarna i Rework the World. Vi får också lyssna på Ulrich Frei från organisationen Fundes i Latinamerika. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Ett hållbart samhälle - hur kan en förändring uppnås?

Om vilka förutsättningar som krävs för förändring. Med bland andra Aart de Geus, OECD:s vice generalsekreterare i Paris och Maria Wetterstrand, språkrör för Miljöpartiet. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Människans inverkan

Under ledning av Johan Rockström, Stockholm Environment Institute, SEI, diskuterar Kevin Noone, professor i kemisk meteorologi från Stockholma universitet, och Jonathan Foley från Institute on the Environment från USA den ekologiska balansen med Katherine Richardson Christensen, professor i biologisk oceanografi vid universitet i Århus, Danmark. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Entreprenörskap som förändrar världen

Det finns ett gap mellan det vi vill göra och det vi gör. Framtiden kräver nya redskap för företag och organisationer om vi ska kunna genomföra en förändring. Det säger Carl Mossfeldt, vice ordförande för Tällberg Foundation. Percy Barnevik, i dag ordförande för hjälporganisationen Hand in Hand, och Maud Olofsson, centerpartistisk näringsminister, samtalar om hur entreprenörskap kan hjälpa till att lyfta en fattig landsbygd. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Så skapar vi jobb i Sverige

Om framtida lösningar för hållbara jobb och hur det beskrivs på de politiska agendorna. Med socialdemokraterna Carin Jämtin och Thomas Östros, moderaten Sven Otto Littorin, miljöpartisten Maria Wetterstrand och folkpartisten och EU-minister Birgitta Ohlsson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2014

Shuji Nakamura, Fysik

Shuji Nakamura tilldelades tillsammans med Isamu Akasaki och Hiroshi Amano 2014 års Nobelpris i fysik. Han föreläser här om hur de lyckades utveckla det blå LED-ljuset, som har revolutionerat ljustekniken för dess stora användningsområde och energisnålhet. Inspelat den 8 december 2014. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Molnens gåta

UR Samtiden - Molnens gåta

Bernhard Mehlig är fysiker och professor i komplexa system. Han berättar om ett sätt att försöka förutsäga molnens beteende i väldigt stora skalor. Kan detta ge svar på hur molnen påverkas av klimatförändringen? Inspelat den 25 april 2014 på Stadsbiblioteket i Göteborg. Arrangör: Göteborgs universitet.

Fråga oss