Titta

Ett evigt berättande

Ett evigt berättande

Om Ett evigt berättande

Om berättandets olika former. Vi möter människor i olika åldrar som har berättandet som passion. Att läsa och skriva, eller att berätta muntligt, med bilder eller via Internet - berättandets former är många och olika, men glädjen över att kunna uttrycka sig och förmedla något till andra är den samma oavsett vilken form det görs i.

Till första programmet

Ett evigt berättande: LäsandetDela
  1. Alltså, när jag läser,
    då känner jag liksom:

  2. "Här är jag. Jag läser och lär mig."

  3. "Jag får nya saker i mig."

  4. Min förkärlek för böcker
    har att göra med-

  5. -att jag tycker att boken är en av
    de mest fulländade uppfinningarna.

  6. Det är spännande med de nya medierna,
    den nya tekniken.

  7. Att man återigen kanske
    inte behöver boken som litterär form.

  8. Det är mer än 5 000 år sen
    den första texten skrevs-

  9. -med ett vassrör på en lertavla.

  10. Sen dess läser vi.
    Och nu mer än nånsin.

  11. Vi läser för att roa oss, lära oss,
    och för att få veta vilka vi är.

  12. Nu läser vi helst
    om en svensk hämndgudinna-

  13. -som skipar rättvisa på ett sätt som
    män och kvinnor världen över gillar.

  14. Vem är det som bor här?
    Det är en av böckernas huvudpersoner.

  15. -Kalle Blomkvist.
    -Yes!

  16. Den grävande journalisten bor i detta
    hus. Han har en vindsvåning här.

  17. Fjolårets näst mest lästa författare
    i världen var Stieg Larsson.

  18. I Spanien skrivs artiklar
    där man tackar Stieg Larsson-

  19. -för att han fått spanjorerna
    att läsa skönlitteratur-

  20. -vilket de har varit ett av
    de sämsta länderna på i hela Europa.

  21. Berättandet är en stor och central
    del av att vara människa.

  22. Berättelser används för att förstå
    andra, och för att förstå oss själva.

  23. Vi använder olika genrer
    eller olika fiktiva karaktärer-

  24. -för att orientera oss i omvärlden.

  25. Killar vill gärna identifiera sig
    med en handlingskraftig hjälte.

  26. De vill att det ska sluta lyckligt.

  27. Flickor, å andra sidan,
    väljer hellre-

  28. -historier som är baserade
    på verkliga händelser.

  29. Nu ska vi prata om Millennium-
    böckernas andra huvudperson.

  30. Kanske den viktigaste av dem alla.

  31. -Lisbeth Salander.
    -Yes. Helt rätt.

  32. En sån här vandring,
    där man talar om fiktiva karaktärer-

  33. -som om de bodde i hus eller körde på
    gator eller tatuerade sig på ställen-

  34. -är ju ett sätt att stärka känslan-

  35. -av att det här är verkliga personer.

  36. Sånt skapar spänning i läsningen.

  37. Men om man ska jobba med det som
    lärare och utveckla elevers läsning-

  38. -så behöver man också markera
    skillnaden mellan fiktion och fakta.

  39. En sak som ungdomar
    är intresserade av-

  40. -är att försöka utröna var makten
    finns och hur makten ser ut.

  41. Vem har rätt att bestämma över vem?

  42. Välkomna till
    Lisbeth Salanders våning.

  43. Lisbeth Salander, till exempel-

  44. -finner sig inte i
    de traditionella rollerna.

  45. Hon tar makt över sitt eget liv
    och sin egen sexualitet-

  46. -och tar hämnd på såna
    som beter sig illa mot henne.

  47. Flickor söker
    den typen av rollfigurer.

  48. Hon är väl en förebild. Eller, ja...

  49. Hon för krig mot samhället
    på ett sätt. Hon är rebellen.

  50. Man vill inte vara hon,
    direkt, men...

  51. Hon tar sig igenom så mycket
    och kommer ändå ut någorlunda...

  52. -Alltså...
    -..okej.

  53. Hon har ju lite sociala svårigheter
    när det gäller Blomkvist, och så.

  54. Men hon kan ändå ta folk till sig
    och lita på folk.

  55. I dag handlar det om att få kontroll
    över teknologin. Det har Lisbeth.

  56. Därför kan pojkar tycka
    att Lisbeth är en rollfigur-

  57. -som de kan uppskatta
    och identifiera sig med.

  58. Nu har vi kommit till stället
    där Milton Security ligger.

  59. Lisbeth Salander
    är ju en hacker i världsklass-

  60. -så hon är ju deras
    absolut mest kompetenta researcher.

  61. Vem har då inspirerat Stieg Larsson-

  62. -till den här fantastiska karaktären?

  63. Lisbeth Salander
    är faktiskt en fundering kring-

  64. -hur den här personen,
    Pippi Långstrump, skulle vara-

  65. -om hon blev vuxen
    och om hon levde i dag.

  66. Precis som Pippi lever hon ensam
    och gör precis som hon vill.

  67. "Kalla mig Hagrid.
    Jag är nyckelväktare på Hogwarts."

  68. "Har du aldrig undrat var dina
    föräldrar lärde sig allt?"

  69. Biblioteken är den institution
    som svenskar litar mest på-

  70. -enligt en undersökning av
    Institutet för samhälle och medier.

  71. Kanske beror det på att folk
    känner sig hemma på "biblan"-

  72. -och på att världslitteraturen som
    finns där talar till oss så direkt-

  73. -oavsett när den skrevs.

  74. I dag fortsätter vi vår Hamlet-resa.

  75. Vi ska också läsa en vers...

  76. Det är mer än 400 år sen Shakespeare
    skrev "Hamlet" och "Othello".

  77. Ändå kan man läsa pjäserna som om
    de handlade om ens eget liv i dag-

  78. -som de här gymnasieeleverna i Luleå.

  79. "Om din pappa hade varit död
    i två månader."

  80. "Om du hade en pojkvän,
    och ni älskade varandra."

  81. Ta en rad var,
    och försök låta som raden säger.

  82. Pjäsen var bra. Den var lite sorglig.

  83. Hamlet hamnade i en svår situation-

  84. -när hans farbror dödade sin bror.

  85. Alltså Hamlets far.

  86. Läsningen av skönlitteratur
    sätter i gång språket.

  87. Vi läser alltid skönlitteratur
    som engagerar eleverna.

  88. "Vem har störst skuld
    till Desdemonas död?"

  89. "Är det Desdemona själv, som fort-
    sätter be Othello anställa Cassio?"

  90. "Är det Jago,
    som hittar på skvaller?"

  91. För tio, femton år sen hamnade jag
    på samma skola som Lisa här.

  92. När man hittar nån annan som brinner
    för samma sak börjar man bolla idéer.

  93. Nu är det det som för oss framåt.

  94. Oavsett om det är språkligt,
    berättande eller skrivuppgifter-

  95. -eller ämnesövergripande
    grupparbeten-

  96. -så lägger jag in så mycket
    skönlitteratur som möjligt.

  97. Nu tar den här teatern plats.

  98. Det är kungen, det är Hamlet,
    det är Polonius.

  99. Varsågoda. Kungen.

  100. -Hur mår min käre släkting Hamlet?
    -Jag ska äta middag med en kameleont.

  101. Jag ska äta luft som är fullpackad
    med vackra löften.

  102. Ivik-eleverna
    kom till Sverige som tonåringar.

  103. De är 16-20 år, och har varit
    i Sverige mellan ett och fyra år.

  104. ...att jag var en bra skådespelare...

  105. En del elever har aldrig läst en bok,
    och en del har inte gått i skola.

  106. Men man kan börja
    med skönlitteratur tidigt.

  107. Först på en enkel nivå, och sen
    utökar man med svårare böcker.

  108. Gå och säg till skådespelarna
    att skynda sig.

  109. Det kostar att gå i skolan i mitt
    land. Det är inte gratis som här.

  110. Vi hade inte råd med det.

  111. Men en granne som var lärare
    hjälpte mig-

  112. -med matte, engelska och sånt.

  113. Nu måste vi byta Hamlet-sjalen.
    - Ofelia.

  114. -Min fröken, får jag ligga hos er?
    -Nej, det får ni inte.

  115. -Trodde du jag menade oanständigt?
    -Jag trodde ingenting.

  116. Titta så glad min mor är. Ändå är det
    bara två timmar sen min far dog.

  117. -Nej, det är fyra månader sen.
    -Oj då. Är det så länge sen?

  118. Det spelar ingen roll varifrån
    man kommer. Alla kan läsa den boken.

  119. Det är saker som händer
    i verkligheten, överallt i världen.

  120. Om man läser boken vet man...

  121. Vi samarbetar med svenskfödda elever.
    De läser samma böcker.

  122. Där möts eleverna som läsare.

  123. De har samma läserfarenhet, och kan
    prata utifrån den. Så möts de.

  124. Här visar Othello
    sitt hat mot Desdemona.

  125. "Om jorden blev täckt med kvinnotårar
    blev varje hennes tår en krokodil."

  126. Det är starkt sagt.

  127. Kvinnor är liksom inte värda
    så mycket, verkar det som här.

  128. "Othello" är en pjäs-

  129. -som lockar dagens unga,
    och alltid känns aktuell.

  130. Det blir bra diskussioner kring den.

  131. Othello älskar Desdemona,
    men Jago förstör för honom.

  132. Han blir förvirrad
    och vet inte vad han ska göra.

  133. Det var nog inte tänkt
    att han skulle döda sig själv.

  134. Hon kunde ha slagits så mycket mer
    för sin överlevnad.

  135. Språket är lite gammalt,
    och det är ju liksom repliker.

  136. Men man kommer in i det. Och den
    är ändå tidlös, om man tänker så.

  137. Samma sak kan hända i dag.
    Kärlek, hedersmord, krig...

  138. Det finns ingen ursäkt
    som heter "hedersmördare".

  139. Anser man
    att ens heder blivit nedsmutsad-

  140. -kan man flytta till andra sidan
    jorden, så slipper man se människan.

  141. Det är jätteroligt
    att höra andras åsikter.

  142. Och när nån annan håller med en
    om sanningen i boken.

  143. Man har nåt gemensamt.

  144. Eleverna blir så i gasen,
    och har så många åsikter.

  145. Då glömmer de bort att de inte är
    så himla duktiga på språket.

  146. Det är mycket starka ord.
    Man blir ledsen när han dödar henne.

  147. Han var besviken,
    men menade inte det han sa.

  148. Men det gjorde att Othello
    tänkte tillbaka på det pappan sa.

  149. Det ger fortfarande status
    att läsa böcker i dag.

  150. Eleverna sträcker på sig
    efter varje bok.

  151. När jag hör läsningen
    klingar det liksom i mina öron.

  152. Jag vill läsa.

  153. Jag kommer ihåg första gången
    jag försökte studera.

  154. Det är sandigt i Somalia.
    Jag började skriva i sanden.

  155. Som i en bok.

  156. Alltså, när jag läser,
    då känner jag liksom:

  157. "Här är jag. Jag läser och lär mig."

  158. "Jag får nya saker i mig."

  159. "Jag läser, alltså lever jag."

  160. Det skulle författaren till
    "En historia om läsning" kunna säga.

  161. Den boken är ett slags böckernas
    "Höga visan" om läsningens betydelse.

  162. När boken kom i mitten av 1990-talet
    blev den genast en klassiker.

  163. Författaren Alberto Manguel
    bor på landsbygden i Frankrike-

  164. -omgiven av böcker.

  165. Jag läser alltid, utom när jag sover.
    Jag läser säkert i drömmen också.

  166. Jag läser vid frukostbordet
    och i badrummet.

  167. Jag läser i mitt bibliotek
    och på promenader.

  168. Jag läser, för det är genom böcker
    som världen väcks till liv.

  169. "En historia om läsning" skildrar-

  170. -hur läsandet har utvecklats
    i takt med tekniken.

  171. Men läsplattan har inget att hämta
    hos Alberto Manguel.

  172. För honom är och förblir
    boken oöverträffad.

  173. Min förkärlek för böcker
    har att göra med-

  174. -att jag tycker att boken är en av
    de mest fulländade uppfinningarna.

  175. Genom historien har vi uppfunnit
    några fulländade saker.

  176. Vi har uppfunnit hjulet och boken.

  177. Boken är en textbehållare
    som är fullständigt interaktiv.

  178. Man kan skriva i marginalen.
    Man kan bläddra tillbaka.

  179. Man kan börja läsa bakifrån.

  180. Man kan bära med sig boken överallt.

  181. Man kan rada upp ett antal böcker,
    för att skapa ett sammanhang.

  182. Det är det fulländade sättet
    att paketera en text.

  183. När jag exempelvis försökte förstå
    det faktum att jag läser tyst...

  184. Varför läser jag tyst? Har vi alltid
    gjort det? Det ville jag ta reda på.

  185. Jag fick bedriva undersökningar för
    varje fråga som jag ville utforska.

  186. Så boken tog runt sju år att skriva.

  187. Det var en lång
    och underbar upplevelse.

  188. Att läsa tyst är en förmåga
    som vi utvecklade-

  189. -på 800-talet, ungefär.

  190. Innan dess gick det att läsa tyst-

  191. -men oftast var folk tvungna
    att läsa högt för att förstå texten.

  192. I Grekland och Rom, till exempel-

  193. -satt alla orden ihop.

  194. Det fanns inget mellanrum
    mellan orden.

  195. Så om man ville veta
    vad som stod i texten-

  196. -fick man uttala den högt
    för att kunna höra den i huvudet.

  197. Man kan få en bild av hur det var att
    läsa i bibliotek i Grekland och Rom-

  198. -om man tänker på hur det är i
    talmudskolor eller muslimska skolor.

  199. Där mumlar man fram texten.
    Det hörs ett ständigt sorl.

  200. Historiken börjar med kilskrift på
    lertavlor för 5 000 år sen-

  201. -i det som i dag är Irak.

  202. Sen vindlar den sig fram
    till vår tid.

  203. Mycket av historien
    finns i Manguels eget bibliotek.

  204. Jag började med 30 000 böcker.
    Antalet har ökat till 35 000-

  205. -under de senaste sex, sju åren.

  206. Har jag läst alla böckerna?
    Nej, men jag har öppnat alla.

  207. Jag har ett personligt förhållande
    till varje bok.

  208. Ingen bok hamnar här
    utan att jag öppnar den-

  209. -och lär känna den åtminstone lite
    innan jag ställer den på hyllan.

  210. Jag har bara slängt
    en bok i hela mitt liv.

  211. "American Psycho"
    av Bret Easton Ellis.

  212. Jag kände
    att den besudlade mitt bibliotek.

  213. Den handlar om att finna njutning-

  214. -i att orsaka andra människor,
    särskilt kvinnor, lidande.

  215. Han verkar ha skrivit
    "American Psycho"-

  216. -bara för att man ska kunna
    gotta sig i andras lidande.

  217. Det kunde jag inte tåla.

  218. Här är en av mina älsklingsböcker.

  219. "Priset på vatten i Finistère"
    av Bodil Malmsten.

  220. Det är en sån trevlig och rolig
    och välskriven bok.

  221. Jag har aldrig känt mig tvungen
    att läsa ut en bok.

  222. Jag börjar läsa, och ibland
    börjar jag i mitten eller i slutet.

  223. Blir jag fängslad fortsätter jag.

  224. Senare kan jag bestämma mig
    för att sluta.

  225. Ibland fortsätter jag läsa
    flera år senare.

  226. Böcker har tålamod. De väntar på oss.

  227. Böcker kräver inte uppmärksamhet
    hela tiden.

  228. Och de är förlåtande. Det är okej att
    inte läsa dem från pärm till pärm.

  229. Sen finns det vissa böcker
    som man läser många gånger.

  230. Så förhållandet mellan läsaren
    och varje bok-

  231. -är unikt, per nödvändighet.

  232. -Vem håller böckerna rena?
    -Det gör jag.

  233. Jag började jobba i bokhandel
    i Buenos Aires när jag var fjorton.

  234. Jag jobbade där efter skolan.

  235. Jag fick jobbet, men hela det första
    året fick jag bara damma böckerna.

  236. Det är så man lär sig var böckerna
    står, och vad de handlar om.

  237. "Jag är en same, som har sysslat
    med en sames alla arbeten."

  238. "Jag känner samernas förhållanden."

  239. "Jag har förstått att
    Sveriges regering vill hjälpa oss."

  240. "Men de har inte riktigt fått
    klart för sig hur vårt liv ser ut"-

  241. -"eftersom samerna inte lyckas
    förklara precis hur det är."

  242. Människan har alltid berättat.

  243. Det muntliga berättandet
    är litteraturens ursprung.

  244. Så har det också varit
    för Sveriges urbefolkning.

  245. Samernas berättelser var muntliga
    berättelser ända tills 1910-

  246. -då vargjägaren och renskötaren Johan
    Turi skrev den första samiska boken.

  247. Nästan alla samer vet vem Turi var,
    men nästan ingen har läst honom.

  248. De kanske aldrig har fått lära sig
    läsa samiska.

  249. Hundraårsjubileet av boken-

  250. -uppmärksammas med
    en muntlig version. En ljudbok.

  251. Det är den första i en rad ljudböcker
    med verk ur den samiska litteraturen.

  252. John Utsi i Jokkmokk
    producerar serien.

  253. Uppläsarna kommer från olika delar
    av Sápmi, Sameland.

  254. Dialekterna måste vara de rätta.

  255. "Vargens jojk börjar så här:"

  256. "Genom nio skogar på en kväll.
    Voja-voja-na-na-na-na."

  257. "Den gick i nio skogar på en kväll.
    Voja-voja-na-na-na-na."

  258. Han var i medelåldern när han - under
    pistolhot, tror jag- blev tvingad-

  259. -att sätta sig vid Torneträsk och
    skriva en berättelse om samernas liv.

  260. Det var en dansk kvinna som
    hade levt med honom nåt år tidigare-

  261. -som hade insett värdet av att
    det blev en bok av alla historier.

  262. Hon hade nog
    lärt sig samiska hjälpligt.

  263. Det var hon som övertygade honom
    om att det måste göras.

  264. Inte vet jag
    hur hon övertalade honom-

  265. -men de satt en lång höst och skrev
    ner boken om en flyttsames liv.

  266. Det fanns inget skriftspråk.
    Flyttsamer hade inte med sig böcker.

  267. Kyrkan stod för den första
    litterära verksamheten på 1700-talet.

  268. Man översatte skrifter till samiska-

  269. -för att inlocka dem
    i den kyrkliga samfälligheten.

  270. Men samisk litterär verksamhet
    i bokform fanns inte.

  271. Däremot var berättartraditionen
    väldigt levande på Johan Turis tid.

  272. Det var det enda sättet
    att kommunicera.

  273. Men efter 1910 hände ingenting
    litterärt förrän på 60-talet-

  274. -då det blev ett slags nyvaknande
    bland unga samer, framför allt.

  275. Nu blev man stolt
    över sin samiska identitet.

  276. Folk blev publicerade i alla möjliga
    former. Böcker, poesi och litteratur.

  277. "Och jakten på djur är sådan"-

  278. -"att man ska ta händerna
    och dra upp den..."

  279. Det är spännande med de nya medierna,
    den nya tekniken.

  280. Att man återigen kanske
    inte behöver boken som litterär form.

  281. Man kan ta tillbaka den ursprungliga
    formen av berättande.

  282. Att lyssna till berättelser, utan att
    behöva gå omvägen via en bok.

  283. "Men författaren önskar
    att nåd ska lysa också i deras ögon"-

  284. -"liksom hos jordens andra djur
    som Gud har välsignat."

  285. "Låt slutet vara i Guds famn"-

  286. -"så som barnet är i sin mors famn,
    där det är som tryggast."

  287. Hej.

  288. Åh, "Bröderna Lejonhjärta".

  289. Ha det gott. Hej då.

  290. Översättning: Nina Brander Källman
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Läsandet

Avsnitt 1 av 5

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Läsningen fyller många olika slags behov hos oss människor. Vi läser för att roa oss, lära oss och förstå vilka vi är. I hemmet på den franska landsbygden möter vi den bokfrälste argentinsk-kanadensiske författaren Alberto Manguel, som i sin bok "En historia om läsning" skrivit om läsandets betydelse för människan. Vi följer också med på en guidad vandring i Stieg Larssons romanfigur Lisbeth Salanders fotspår på Södermalm i Stockholm tillsammans med gymnasister och en litteraturvetare med kunskap om hur unga män och kvinnor läser. I Luleå möter vi gymnasieungdomar av olika ursprung som läser Shakespeare tillsammans. Vi träffar också författaren John E Utsi i Jokkmokk som ger ut en ljudbokversion av den första boken på samiska, skriven av renskötaren och vargjägaren Johan Turi för 100 år sedan.

Ämnen:
Svenska > Skrivande
Ämnesord:
Böcker och läsning, Litteraturestetik, Litteratursociologi, Litteraturupplevelse, Litteraturvetenskap
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Ett evigt berättande

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEtt evigt berättande

Läsandet

Avsnitt 1 av 5

Fem tusen år efter det att den första texten skrevs läser vi mer än någonsin. Varför? Alberto Manguel, författaren till "En historia om läsning", intervjuas. Vi vandrar också i Lisbeth Salanders fotspår på Södermalm i Stockholm. Vi möter även gymnasieelever som läser Shakespeare för att förstå varandra.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEtt evigt berättande

Skrivandet

Avsnitt 2 av 5

Det skrivs som aldrig förr i Sverige, såväl i skrivarcirklar som på nätet. Men för vem skriver man? Författaren till "Bergets döttrar", Anna Jörgensdotter, intervjuas. Skrivarsällskapet i Sorsele ordnar workshop och Ida Andersen presenterar sajten mobilpoesi.se. Hiroko Ishidaira i Tokyo beskriver de bäst säljande mobilromanerna.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEtt evigt berättande

Det muntliga berättandet

Avsnitt 3 av 5

Det talade ordet gör renässans med storytelling, berättarkaféer och sagoberättarkurser och ämnet retorik lockar som aldrig förr. Vi möter berättaren Sibon Kabir, poeten Solja Krapu, retorikexperten Lena Josefsson, Olle Josephson, professor i nordiska språk, samt studenter på Södertörns högskola.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEtt evigt berättande

Bildberättandet

Avsnitt 4 av 5

Leanne Shapton, författare från New York, intervjuas om sin uppmärksammade bildroman i form av en auktionskatalog. Vi möter också tecknaren Joanna Hellgren och filmaren Patrik Eriksson. Elever på seriehögskolan i Gävle intervjuas, och så möter vi Mia som tatuerat människor i mer än 30 år.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEtt evigt berättande

Nätberättandet

Avsnitt 5 av 5

Internet har frigjort berättarlusten, dämpat självcensuren hos många och lett till nya former av kollektivt berättande. Vi tar en titt på fan fiction, datorspel, rollspel och film direkt på nätet och möter människor som berättar om nätets möjligheter, bland andra Hanna Sköld, Christina Olin-Scheller, Sara Rudenmo och Tommy Tordsson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaStrategier för läsförståelse

Utreda oklarheter

Alexandra Wastesson, lärare i årskurs 5, säger att språkutveckling sker i alla ämnen. Under gymnastiklektionen tränar eleverna på att läsa en instruktion och utreda oklarheter. På Kvarnbyskolan i årskurs 3 arbetar de med en krävande matteuppgift som innehåller svåra ord och begrepp.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Osäkra vägar till läslust

Svenska elever läser allt sämre om man ska tro de senaste årens larmrapporter och Pisa-tester. För att vända trenden startas allt fler nya lära-läsa-projekt, olika metoder som alla säger sig ha funnit nyckeln till att få barn att läsa mer och bättre. Men hur vet vi vilka metoder som verkligen fungerar?

Fråga oss