Titta

Ett evigt berättande

Ett evigt berättande

Om Ett evigt berättande

Om berättandets olika former. Vi möter människor i olika åldrar som har berättandet som passion. Att läsa och skriva, eller att berätta muntligt, med bilder eller via Internet - berättandets former är många och olika, men glädjen över att kunna uttrycka sig och förmedla något till andra är den samma oavsett vilken form det görs i.

Till första programmet

Ett evigt berättande: BildberättandetDela
  1. Man kan inte se vad folk tänker.
    Det försöker jag rita i stället.

  2. Man ska förstå vad de tänker
    och hur de reagerar utifrån bilderna.

  3. Det var just det jag ville visa,
    det man tycker är pinsamt-

  4. -och egentligen inte vill visa,
    det som är...skamligt, eller...

  5. I en film eller en roman,
    i nåt traditionellt berättande-

  6. -kan man säga så mycket till läsarna.
    Man kan säga:

  7. "Så här tänkte personen. Det åt han
    till frukost." Men här gick det inte.

  8. Ordet "tatuera" tros komma
    från ett polynesiskt ord-

  9. -för "teckna" och "själ",
    eller "personlighet".

  10. Det här programmet handlar om bilder som
    säger mer än tusen ord.

  11. Ungefär som de här tatueringarna - också
    ett slags kroppsspråk.

  12. Men först tittar vi på en roman
    i form av en auktionskatalog-

  13. -som väckt stor uppmärksamhet i USA.

  14. Det är en kärleksroman av fotografen
    och författaren Leanne Shapton.

  15. Som liknande kataloger handlar den om
    nåt som en gång varit och tagit slut.

  16. Vår användning av föremål... De blir
    nog bara porträtt av oss själva.

  17. Om jag skulle titta i din väska,
    du är ju från Sverige-

  18. -skulle jag få en känsla av dig.

  19. En känsla som du kanske aldrig
    skulle vilja eller kunna uttala.

  20. Titeln är typisk
    för en auktionskatalog:

  21. "Viktiga ting och ägodelar ur Lenore
    Doolans och Harold Morris samling"-

  22. -"med böcker, gatumode och smycken.
    Auktionen äger rum"-

  23. -"lördag den 14 februari 2009,
    i New York."

  24. Boken är en kärlekshistoria,
    om en fyraårig kärleksaffär-

  25. -mellan en ung kvinna och en man.

  26. Den berättas genom
    föremålsbeskrivningar och bilder-

  27. -så som en auktionskatalog
    är uppbyggd.

  28. Vi får deras historia kronologiskt
    genom föremålen-

  29. -som de gav varandra eller samlade på
    under sitt fyraåriga förhållande.

  30. Hal Morris är lite vilsen.
    Han närmar sig 40.

  31. Han är reklamfotograf men siktar på
    att bli konstnärlig fotograf.

  32. Han är narcissistisk
    och gillar när folk gillar honom-

  33. -men vet inte riktigt
    hur man återgäldar det.

  34. Han ångrar saker i det förflutna.

  35. Han är lite pessimistisk och negativ
    som människa.

  36. Lenore är ung,
    och vi ser att hon är lite förvirrad-

  37. -inför det hon gör. Hon älskar
    kanske inte Hal av rätt anledningar.

  38. Lenore försöker verkligen skapa
    den värld som hon vill ha-

  39. -snarare än att låta det bli som det
    blir. Hon anstränger sig för mycket.

  40. Hon blir arg och frustrerad.

  41. Det här är katalogföremål 1005,
    och det är första fotot på de två-

  42. -som nånsin har tagits.
    Beskrivningen lyder:

  43. "Foto av Morris och Doolan
    på Halloween-fest."

  44. "Morris är klädd som Houdini,
    och Doolan som Lizzie Borden."

  45. Jag tog alla Halloween-fotona
    här uppe en kväll i juni.

  46. Här är platsen där de först möttes.

  47. Jag ville att de skulle träffas
    på Halloween-fest.

  48. Mycket av boken handlar om image
    och projiceringar.

  49. Vilka vi tror att vi är i motsats
    till vilka vi egentligen är.

  50. Vem den andre ska älska oss för.

  51. Harry Houdini och Lizzie Borden
    var... Det är en trubbig metafor-

  52. -för nån som är undvikare
    och kan trolla bort sig själv-

  53. -och nån som är ganska arg.
    Arg, ung och fylld av vrede.

  54. Jag berättade före fotograferingen
    vilka deras karaktärer var-

  55. -de hade läst manus båda två -
    innan de började agera.

  56. Här är 84, Grove Street,
    där Lenore bor när hon möter Hal.

  57. Hon bor här under halva förhållandet,
    och flyttar sen...

  58. ...till 11A, Sherman Street, när Hal
    ber henne att flytta hem till honom.

  59. Lenores lägenhet
    är den andra uppifrån.

  60. Hon släpper den
    när hon flyttar in hos Hal.

  61. Jag tycker att det finns nåt i det
    vi älskar och sparar. Våra historier.

  62. Vi skapar historia
    varje gång vi köper nåt.

  63. Vi tröstas av fysiska saker.
    Det är nåt att tänka på.

  64. Om man skickar kondoleansbrev
    och vill att mottagaren-

  65. -ska få nåt fysiskt tecken
    på att personen var älskad-

  66. -då skickar man nåt fysiskt.

  67. De här sakerna
    hade de hittat på loppmarknad.

  68. Hal hade nog valt
    Las Vegas-tärningen.

  69. Han hade också köpt
    vintage-videon med "Annie Hall".

  70. Det är en av mina favoritfilmer,
    och en perfekt skildring-

  71. -av en kärlekshistoria
    som inte får ett lyckligt slut.

  72. Lenore hade köpt den här barntröjan,
    i hopp om att inspirera Hal-

  73. -att skaffa barn med henne nån dag.

  74. "Vi söker det absoluta överallt,
    och hittar bara saker." - Novalis.

  75. En mans resväska och dess innehåll

  76. I en film eller roman,
    i nåt traditionellt berättande-

  77. -kan man säga så mycket till läsarna.
    Man kan säga:

  78. "Så här tänkte personen. Det åt han
    till frukost." Men här gick det inte.

  79. Det fanns inget utrymme
    till deras känslor.

  80. Därför fick jag ta med så många brev
    och kantanteckningar.

  81. Jag fick hitta en plats där
    karaktärernas inre liv avslöjades.

  82. Ledsen att du blev upprörd.
    Jag hade helt glömt!

  83. Här får du nåt för fantasin.

  84. Valentin-vaggvisor
    till min älskade Lenore

  85. Här är bevis på ett bråk
    som de hade på nåns bröllop.

  86. Hal undrar om hon är rörd,
    och hon svarar ja.

  87. "Du gillar väl inte bröllop",
    skriver Hal. Lenore säger:

  88. "Om ändå nån älskade mig så!"
    Hal säger: "Jag älskar dig."

  89. Hon svarar: "Tack."
    Så det är lite spänt.

  90. Ett "jag tror dig
    inte riktigt"-ögonblick.

  91. Auktionskataloger handlar om döden,
    om att avsluta nåt. Allt ska ju...

  92. Så karaktärerna måste utvecklas
    från början och mitten till slutet-

  93. -när deras förhållande upphörde.

  94. Hal gör Lenore besviken när han inte
    går på en nyårsfest med henne.

  95. Han åker till London på jobb.

  96. Så det Lenore gör är
    att fylla ett kuvert med konfetti-

  97. -och skickar det till Hal.
    Det är typiskt Lenore att göra så.

  98. Ett riktat,
    lite passivt-aggressivt budskap-

  99. -som också innehåller
    lite kreativitet och kärlek.

  100. Det finns inget brev, inga ord,
    bara konfetti.

  101. Det är som ett förlorat ögonblick
    i deras förhållande.

  102. När man bor med och lär känna nån
    lär man känna sig själv lika mycket.

  103. Man blir mer sig själv, påverkad
    av personens kritik och kärlek.

  104. Genom att personen accepterar dig
    och du dig själv. Mycket som sker.

  105. Men när allt det har skett - står man
    då närmare eller längre isär?

  106. I det här fallet gled de isär.

  107. "Det askfatet stod bredvid sängen,
    på fruns sida."

  108. "Jag ska vårda minnet, sa jag."

  109. "Tänk om askfat kunde tala, sir."

  110. "Ja, tänk om."

  111. Mia i Aspudden i Stockholm
    har tatuerat i snart trettio år.

  112. Har vad som är populärt
    förändrats genom åren?

  113. Det som har förändrats framför allt är
    ju publiken.

  114. När jag började
    för nästan trettio år sen-

  115. -var det mest folk
    som ville sticka ut.

  116. Nu är det ju alla möjliga.

  117. Vi har ju präster, politiker
    och medelålders tanter.

  118. Det blir lite som...

  119. ...en symbol för nån fas i livet.

  120. Att man har skilt sig, eller att nån har
    dött, eller man har fått barn.

  121. Eller så är det killarna
    vars småbarnsår är över.

  122. Då skiljer de sig
    och köper en motorcykel.

  123. Då får man plötsligt göra allt
    man inte fick som yngre.

  124. Nu får du luta dig framåt.

  125. Nu är det en retrotrend, med mycket sånt
    som ser ut att vara gjort-

  126. -på 1930-40-talen, som är modernt. Gamla
    skepp, ankare och sånt.

  127. Pinuppor.

  128. Jesus och jungfru Maria.

  129. Längre var serier killarnas grej.

  130. Men i dag är flera av serievärldens
    stora namn kvinnor.

  131. Och på Seriehögskolan i Gävle dominerar
    också tjejerna.

  132. Ofta när folk undrar vad man pluggar,
    och man säger serietecknande-

  133. -säger de: "Va? Finns det?"

  134. Jag kom fram till
    att jag vill berätta-

  135. -lite mer utförligt och mer bildligt än
    man kan göra i böcker.

  136. Just nu jobbar jag med mitt
    projektarbete om en liten figur-

  137. -som jag har hittat på. En djurart som
    jag kallar älgorm. Här är den.

  138. Jag gör en barnbok om älgormen,
    så att folk lär sig att den finns-

  139. -och kan värna om naturen
    och ta hand om den-

  140. -så att den fina arten inte dör ut,
    som många andra djurarter i dag.

  141. För tio år sen, när utbildningen
    var ny, så var det nån enstaka tjej.

  142. Sen har de kommit rullande in.
    En riktig våg.

  143. Mediet har också lämnat
    de lite pubertala traditionerna.

  144. Det är inte så mycket barbarer
    och superhjältar längre.

  145. Framför allt ritar inte tjejerna det.

  146. Jag gillar barnböcker och sånt. Jag vill
    ha den stilen på mina grejer.

  147. Ljusa pasteller och mjukt akvarelligt,
    tänker jag mig.

  148. Man tror att det är gulligt, men
    i slutet är det en allvarligare ton.

  149. Det är bra att du inte gör den äcklig.
    Inte tarmar och revben.

  150. Nej, jag vill att den är glad tills man
    inser vad den handlar om.

  151. Det här spiralmotivet
    betyder för mycket yrsel.

  152. Den handlar om en tjej som äter
    en massa godis, muffins och så-

  153. -tills hon spricker.

  154. Min tanke är att hon vill kunna äta, men
    hon har nån ätstörning-

  155. -så hon bara drömmer
    om de här bakelserna.

  156. Man kan lära dem hantverket.
    Man tittar förstås på dramaturgin-

  157. -den dramaturgiska kurvan,
    så att det fungerar.

  158. Man liknar det oftast vid en valfisk.

  159. När man börjar med anslaget
    börjar valen nere vid stjärten.

  160. Sen bygger man sakta upp historien,
    ryggen på valfisken.

  161. Sen kommer man till klimax. Det är
    blåshålet, när den skjuter ut vatten.

  162. Det är historiens upplösning. Resten är
    avtoning. Det är valens framsida.

  163. Så fungerar egentligen
    allt berättande.

  164. Serien är inte så jättestor
    i Sverige i dagsläget-

  165. -men den kan bli ganska stor. Jag ser
    den som en ganska litterär form.

  166. Där jag växte upp, i den lilla byn
    Långnäs i västra Gästrikland-

  167. -hade vi en väldigt bra bibliotekarie
    som sa:

  168. "Läs serier. Läs och läs och läs,
    för det är så bra att läsa."

  169. "Vad du än läser
    så kommer du att lära nåt av det."

  170. Alla har nåt att berätta. Att få
    lära sig berätta det bättre i bild-

  171. -är jättespännande.

  172. "Mamma, mamma, mamma, mamma!"

  173. -"Sover han nu?"
    -"Ja, äntligen."

  174. -"Mamma, mamma, mamma..."
    -"Håll truten, Oskar."

  175. -"Vill du att han ska vakna igen?"
    -"Nej, aldrig."

  176. "Säg inte så. Nyss var det du
    som låg där och skrek."

  177. "Då tänkte kanske nån annan
    nåt i den stilen."

  178. "Tänk på det innan du önskar livet
    ur din lille bror."

  179. "Man vet aldrig vem som lyssnar.
    Kom, Oskar."

  180. Joanna Hellgren tecknar romaner.

  181. Hon började när hon bodde
    i Frankrike, ett serieland av rang.

  182. Där har hon uppmärksammats stort för
    "Min nattbror" och Frances-böckerna.

  183. Frances-böckerna är som storyboards, på
    ett sätt.

  184. Det finns ingen berättarröst
    utanför det man ser.

  185. Jag har försökt undvika
    att ha tankebubblor.

  186. Man ska förstå hur de tänker och
    reagerar på saker utifrån bilderna.

  187. När jag började rita den visste jag inte
    vart karaktärerna skulle-

  188. -eller hur det skulle gå.
    Det fanns sånt som jag ville ha med.

  189. Jag ville ha med nåt slags
    borgerlig familj som är lite "stiff"-

  190. -fast den håller på
    att falla i bitar.

  191. Jag ville ha med barnet
    som man ska följa länge.

  192. Först tänkte jag att hon skulle
    växa upp, men under böckernas gång-

  193. -insåg jag
    att det tog för mycket plats.

  194. Så då pajade det lite. Allting utspelar
    sig under en kort period nu.

  195. Kanske ett par månader, eller så.

  196. Hon kommer till sin faster Ada.

  197. I början var hon
    en klassisk barnboksfaster:

  198. Lite elak och inte så himla varm.

  199. Men sen började jag gilla henne
    och fick rita om början.

  200. Hon såg mycket äldre och argare ut från
    början.

  201. Jag fick rita om
    de första sidorna lite.

  202. Det var bra att det var blyerts.
    Jag kunde bara sudda.

  203. Sen hade jag inget slut från början.
    Det tyckte jag var lite nervöst.

  204. Min franska förläggare
    fick de första tio sidorna-

  205. -som ett förslag till hans hemsida. Jag
    sa att han kunde publicera i den.

  206. Han svarade nej, att det nog skulle bli
    en fin bok. Det skulle sparas.

  207. Han var eld och lågor:
    "Det här blir nog jättelångt!"

  208. Han sa att det lär bli flera delar.
    Jag inte skulle hetsa igenom det.

  209. Det är lite tack vare honom
    som det har fortsatt.

  210. Annars är det lätt
    att lägga av med saker.

  211. Jag tycker att det är skönt med bilder
    för att det blir lättsammare.

  212. Man kan berätta i flera olika plan-

  213. -om nåt som händer i bakgrunden
    och nåt i förgrunden.

  214. Och nåt som nån tänker
    utan att skriva det.

  215. Ja, det ger andra möjligheter.

  216. I "Frances 2" ritade jag
    en nattklubbsscen-

  217. -där det pågår flera olika dramer
    i bakgrunden, som är ganska roliga.

  218. De var roliga att rita.

  219. Man ser mycket
    av festandet i bakgrunden.

  220. Man kan följa flera olika karaktärer
    som är ganska skojiga.

  221. Här är en lite galen dansare
    i klackskor och nåt slags banankjol.

  222. Kanske en liten hälsning
    till Joséphine Baker.

  223. Här ser man att det utspelar sig
    nåt drama i bakgrunden.

  224. Sånt är ju lätt att peta in i bilder,
    men kanske inte lika lätt i text.

  225. Efter Konstfack bodde Joanna
    tre år i Paris-

  226. -innan hon återvände till Stockholm.

  227. Hon skriver ännu på franska.
    Böckerna ges ut först i Frankrike-

  228. -innan de ges ut i Sverige.

  229. Hösten 2010 kom den andra boken
    om Frances på svenska.

  230. När man ser resultatet av ett,
    eller tre, års jobb-

  231. -så kan man själv bli lite förtjust.

  232. Att det växer, och att andra läser in
    sånt som man själv inte har tänkt på.

  233. Verket blir en grej i sig.

  234. Jag har alltid känt att jag
    skulle göra böcker på nåt sätt.

  235. Jag minns att när man var arton
    och inte hade gjort så mycket än-

  236. -så visste jag att jag skulle
    göra saker. Det var irriterande-

  237. -att bli behandlad
    som en liten idiot.

  238. Nån kompis till mina föräldrar sa: "Så
    kul att du håller på än."

  239. Jag tänkte: "Så klart. Varför skulle jag
    ha slutat? Det är bara början."

  240. Jag är i Göteborg nu.

  241. Filmaren Patrik Eriksson gjorde sin
    första långfilm med mobilkameran.

  242. Min avsikt var att vi
    skulle lära känna varandra...

  243. Berättelsen är lika nära som suddig.

  244. Han håller på att göra en film
    om sig själv med mobilkameran.

  245. -Vet du vad den heter?
    -Nej.

  246. "En enastående studie
    i mänsklig förnedring" heter filmen.

  247. Jag framstår väl som värsta pedanten,
    som städar hela dagarna.

  248. -Du måste ju visa vem du är.
    -Ja...

  249. När jag gör dokumentärfilm
    så filmar jag vad som händer-

  250. -utan att bestämma i förhand
    vad som ska hända eller ske.

  251. -Vad sa du?
    -Jag längtar efter...

  252. -...att få träffa dig.
    -Gör du?

  253. Hela filmen gjordes så. Man startade
    olika grejer och filmade det.

  254. Vi hade det väldigt trevligt.
    Tyckte du det?

  255. Absolut. Verkligen.

  256. Det autentiska uttrycket accentuerades-

  257. -eftersom det filmades på det sättet och
    i den kvalitén.

  258. Men jag fattar inte
    vad du är nervös för?

  259. Bara att få se henne. Hon är så
    jävla söt. Jag håller på att dö.

  260. Jag är inte en sån social person
    på det sättet att jag...

  261. ...är så öppen inför vem som helst och
    så där.

  262. Jag är ganska försiktig och sluten
    av mig mot dem jag inte känner.

  263. Jag kunde bara göra filmen ihop
    med kompisar som jag är trygg med.

  264. Går de precis bredvid dig
    och tjuvlyssnar?

  265. Då vet de vem det är som ringer.
    Att det är ditt krogragg.

  266. Ja, precis.

  267. Allt bygger på att man ska framställa
    sig på ett visst sätt-

  268. -inför sin omgivning, inför andra. Man
    skapar nästan ett fiktivt jag.

  269. "Jag är så här."
    Då är det saker man vill framhäva-

  270. -positiva saker om sig själv.

  271. Jag måste ringa henne nu.

  272. Jag bloggar inte. För mig handlar det om
    att göra ett verk.

  273. I det här fallet en film.

  274. Jag tänkte att jag
    är kritisk mot mig själv.

  275. Att jag ser mig kritiskt utifrån.

  276. Nästan att jag är hänsynslös
    mot mig själv.

  277. Då blir det inte narcissistiskt
    på det sättet-

  278. -som när man framhäver sig själv
    i en bättre dager-

  279. -än vad man egentligen är.

  280. Det var precis det som jag
    ville visa, det som är pinsamt-

  281. -som man egentligen inte vill visa, som
    man tycker är skamligt.

  282. Att våga göra det
    och visa sina svagheter.

  283. Och inte bara framhäva
    att man är stark-

  284. -utan att man är... Ja.

  285. I litteraturen gillar jag författare som
    skriver djupt personligt-

  286. -till och med privat, eller om
    sig själva. Det blir på riktigt.

  287. Det blir liksom inte på låtsas.

  288. När jag gjorde filmen tänkte jag
    på Rousseaus "Bekännelser".

  289. Den kom på 1700-talet.

  290. "Jag vill gärna förklara,
    och jag vill dig allt gott. Kram."

  291. Montaigne är ju urkunden till essän.

  292. Varje essä behandlar ett ämne.

  293. "Om vänskapen." "Om pedanteri."
    "Om ensamhet."

  294. Ja, det är ju jätteintressant.

  295. Jag tror att det är det sättet
    som jag vill göra film på mer också.

  296. Grejen är att så jävla på
    var det inte.

  297. Men man måste ju vara på.
    Är du 36 år och singel?

  298. Ja... Jag är så jävla trött
    på att vara ensam.

  299. När jag gör nåt som jag tycker är bra
    och vet att några andra-

  300. -kommer att tycka det, personer vars
    åsikter eller omdömen jag litar på-

  301. -bara det betyder nåt för mig.
    Man kan inte bry sig-

  302. -om vad hela världen ska tycka. Då
    skulle det vara svårt att skapa alls.

  303. Då blir man ju oftast skraj.

  304. -Patrik, nu går vi hem.
    -Ja, nu ska jag sova. God natt.

  305. Finns det eviga symboler
    som alltid återkommer?

  306. Ja...rosor, hjärtan, örnar, svalor...

  307. De finns nästan alltid med.

  308. -Cash. Du betalar bara cash, va?
    -Ja.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Bildberättandet

Avsnitt 4 av 5

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

En bild säger mer än tusen ord - talesättet bekräftas mer än väl i vårt bildsamhälle, där vi talar, tänker och uttrycker oss i bild. Och bilder på kroppen talar också sitt tydliga språk. Leanne Shapton, författare från New York, intervjuas om sin uppmärksammade "bildroman" i form av en auktionskatalog. Vi tittar även närmare på tecknade serier, som i Sverige först på senare år har börjat betraktas som litteratur, och möter serietecknaren Joanna Hellgren samt elever och lärare på seriehögskolan i Gävle, där de flesta eleverna är kvinnor. Göteborgsfilmaren Patrik Eriksson gjorde sin film "En enastående studie i mänsklig förnedring" med mobiltelefonen. Är det mobiltelefonens intimsfär som gjorde filmen möjlig? Vi möter också Mia i Aspudden som har tatuerat människor i mer än 30 år. Vad vill hennes kunder berätta med sina tatueringar?

Ämnen:
Svenska
Ämnesord:
Berättande, Bilder, Litteraturvetenskap, Serietecknare
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Ett evigt berättande

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEtt evigt berättande

Läsandet

Avsnitt 1 av 5

Fem tusen år efter det att den första texten skrevs läser vi mer än någonsin. Varför? Alberto Manguel, författaren till "En historia om läsning", intervjuas. Vi vandrar också i Lisbeth Salanders fotspår på Södermalm i Stockholm. Vi möter även gymnasieelever som läser Shakespeare för att förstå varandra.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEtt evigt berättande

Skrivandet

Avsnitt 2 av 5

Det skrivs som aldrig förr i Sverige, såväl i skrivarcirklar som på nätet. Men för vem skriver man? Författaren till "Bergets döttrar", Anna Jörgensdotter, intervjuas. Skrivarsällskapet i Sorsele ordnar workshop och Ida Andersen presenterar sajten mobilpoesi.se. Hiroko Ishidaira i Tokyo beskriver de bäst säljande mobilromanerna.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEtt evigt berättande

Det muntliga berättandet

Avsnitt 3 av 5

Det talade ordet gör renässans med storytelling, berättarkaféer och sagoberättarkurser och ämnet retorik lockar som aldrig förr. Vi möter berättaren Sibon Kabir, poeten Solja Krapu, retorikexperten Lena Josefsson, Olle Josephson, professor i nordiska språk, samt studenter på Södertörns högskola.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEtt evigt berättande

Bildberättandet

Avsnitt 4 av 5

Leanne Shapton, författare från New York, intervjuas om sin uppmärksammade bildroman i form av en auktionskatalog. Vi möter också tecknaren Joanna Hellgren och filmaren Patrik Eriksson. Elever på seriehögskolan i Gävle intervjuas, och så möter vi Mia som tatuerat människor i mer än 30 år.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEtt evigt berättande

Nätberättandet

Avsnitt 5 av 5

Internet har frigjort berättarlusten, dämpat självcensuren hos många och lett till nya former av kollektivt berättande. Vi tar en titt på fan fiction, datorspel, rollspel och film direkt på nätet och möter människor som berättar om nätets möjligheter, bland andra Hanna Sköld, Christina Olin-Scheller, Sara Rudenmo och Tommy Tordsson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaStrategier för läsförståelse

Introduktion

Här träffar vi de pedagoger som vi sedan följer genom hela serien. De berättar hur de började arbeta med strategier för läsförståelse. Vilken effekt har det fått? Vi träffar också forskarna Barbro Westlund och Catharina Tjernberg som berättar varför man bör undervisa i läsförståelse.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaRetorik i stort och smått

Att utöva makt kräver både ord och känsla

En amerikansk politiker som inte är duktig på retorik kommer inte långt. Jan Hallenberg, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, beskriver retoriska förtjänster och svagheter hos en lång rad presidenter och andra politiska förgrundsfigurer.

Fråga oss