Titta

Ett evigt berättande

Ett evigt berättande

Om Ett evigt berättande

Om berättandets olika former. Vi möter människor i olika åldrar som har berättandet som passion. Att läsa och skriva, eller att berätta muntligt, med bilder eller via Internet - berättandets former är många och olika, men glädjen över att kunna uttrycka sig och förmedla något till andra är den samma oavsett vilken form det görs i.

Till första programmet

Ett evigt berättande: NätberättandetDela
  1. Det finns en styrka i
    att få mötas och bidra.

  2. Att man interagerar gör att man får
    en summa som är större än delarna.

  3. Den där känslan av
    att jag kan vara med i någonting-

  4. -som handlar om
    att göra något ihop...

  5. Det som utmärker
    det nya medialandskapet-

  6. -som jag vill kalla
    ett paradigmskifte-

  7. -är att sättet att kommunicera
    med varandra radikalt har förändrats.

  8. Smaken är djupt mättad...

  9. -Sierra Madre, Surinam...
    -Under inga omständigheter...

  10. Vädret förändras snabbt i Sahara.

  11. Datorn och Internet
    har frigjort berättarlusten-

  12. -på ett sätt som för alltid
    har påverkat berättandet.

  13. Att öppna sitt inre,
    snabbt och utan självcensur-

  14. -och att göra det tillgängligt
    är en stor förändring av berättandet.

  15. I och med datorn har västerlandet
    lämnat det linjära berättandet.

  16. Det mest spännande
    är att sätta spelaren i situationer-

  17. -då man måste göra ett val
    som aldrig inträffar i andra medier.

  18. Då ser man bara andra göra valen.

  19. Medan spel har möjligheten att sätta
    människor i de situationerna.

  20. I ett spel måste du få med spelaren
    på det spelarens karaktär vill göra-

  21. -så att spelaren vill driva
    berättelsen vidare till slutet.

  22. Spelarens perspektiv
    är grunden för berättandet.

  23. Man kan aldrig förutsäga
    vad spelaren tänker göra.

  24. Det måste man ta i beaktande
    när man skriver berättelsen.

  25. Det var 1998, tror jag,
    som spelet "Half-Life" kom.

  26. Det blev som en uppenbarelse för mig.
    "Det är det här jag vill göra."

  27. Det här är vårt mocap-inspelningsrum-

  28. -där vi spelar in alla animationerna
    till spelet.

  29. Kameror plockar upp rörelserna
    på punkterna på mocap-dräkten-

  30. -och för över dem till datorn
    som sen blir en del av spelet.

  31. Alla karaktärer i spelet
    har en mänsklig gestaltning-

  32. -i grunden för att få det mer levande
    och nyanserat.

  33. -Har ungen synts till?
    -De rödögda kan man gömma sig för.

  34. Min roll börjar ganska tidigt-

  35. -eftersom man tidigt bör ha
    en övergripande story.

  36. Det är en samarbetsprocess
    att skriva för spel-

  37. -till skillnad från att skriva
    en roman eller ett filmmanus.

  38. I det här spelet är det en väldig
    blandning mellan olika genrer.

  39. Vi har "shooter"-element i det-

  40. -vi har lite rollspel,
    vi har lite äventyrsspel.

  41. Man kan välja olika svar
    för karaktären man spelar-

  42. -som respons på vad de andra säger.

  43. Som du vill,
    jag ska stänga av roboten.

  44. Man ska skriva dialog
    som klargör saker för spelaren-

  45. -som gör
    att spelaren förstår situationen.

  46. Det är svårt att skriva dialog
    som känns naturlig-

  47. -och samtidigt berättar saker
    på ett ekonomiskt sätt.

  48. Man kan inte ha långa monologer
    i spel som är actionbaserade.

  49. Jag vill inte dö.

  50. Ingen vill dö, men alla gör det.

  51. Självklart.
    John tog sig ut ur Butcher Bay.

  52. Det här är ens huvudsakliga fiende,
    antagonisten, i berättelsen.

  53. Han är ledare för gänget.

  54. Jag tycker att spelbranschen överlag
    är alldeles för mycket kvar-

  55. -i den här pojkrumsmentaliteten.

  56. Det finns för få
    intressanta kvinnliga karaktärer.

  57. Jag tror att vi kommer att få
    en ny generation av berättare-

  58. -som växer upp med spel
    och har ett speltänk i ryggmärgen.

  59. De kommer att tänka interaktivt
    och icke-linjärt.

  60. Jag tror att alla som spelar spel
    instinktivt känner-

  61. -att det finns möjligheter
    för en unik...

  62. ...ett unikt sätt att berätta
    som inte har funnits tidigare.

  63. Det tror jag absolut.

  64. -Jag dog.
    -Du dog?

  65. Man kan inte tro
    att jag var med och gjorde spelet.

  66. Miljoner människor skriver
    tillsammans berättelser på nätet.

  67. Fanfiction kallas det.

  68. I fanfiction utgår man från en bok,
    person eller litterär figur-

  69. -och skriver nya berättelser om dem.

  70. Det finns 452 287 berättelser
    bara om Harry Potter.

  71. Jag kan säga att jag var inne
    för ett par veckor sen.

  72. Det har ökat med 50 000
    bara på några veckor.

  73. Under de sista tio åren har det
    växt fram ett nytt medialandskap.

  74. De som snabbast hakar på förändringar
    är barn och ungdomar.

  75. En stark drivkraft
    i det nya medialandskapet-

  76. -är något som kallas
    en medskapandekultur.

  77. Det jag delar med mig av har
    betydelse för de andra i gemenskapen.

  78. När man skriver fanfiction
    håller man sig väldigt...

  79. ...väldigt nära
    det ursprungliga textuniversumet.

  80. Skriver man om Harry Potter
    får han inte bli för olik ursprunget.

  81. Då känner inte fansen igen sig.

  82. Man lägger ut ett kapitel i taget
    och får kommentarer på det-

  83. -som man kan arbeta in
    i nästa kapitel.

  84. Det kan vara synpunkter på
    hur man beskriver karaktärerna-

  85. -eller hur man lyckas vara trovärdig.

  86. Det är både språkliga
    och innehållsmässiga kommentarer.

  87. För att behålla läsarna måste man
    tillsammans skapa nya kapitel.

  88. Då kan man utläsa här att det är
    en flicka som är fjorton år.

  89. Hon har varit medlem i arkivet
    sen den 24 april 2009.

  90. Vill man skicka en text till henne,
    så gör man det via mejladressen där.

  91. Flera fans går från att skriva på
    svenska som 12-, 13, 14-åringar-

  92. -och vill ha större publik
    och börjar skriva på engelska.

  93. Vi är inne i uppbyggandet
    av ett stort textuniversum-

  94. -där medierna går i varandra-

  95. -och berättelserna
    byter mediala uttryckssätt.

  96. Det finns otroligt mycket material
    och fan-producerat material-

  97. -runt de här texterna.

  98. Det jag menar är viktigt
    och som kan inspirera är-

  99. -att det är så påtagligt
    mycket positiv feedback.

  100. Kanske 90-95 procent
    av all feedback som ges är positiv.

  101. Den är uppmuntrande och stödjande.

  102. Så har vi det inte i skolan
    i stor utsträckning.

  103. Det skapar, menar jag,
    en väldigt bra och stark miljö-

  104. -som man kan kalla
    en informell lärandemiljö-

  105. -där man upplever
    och lär sig väldigt mycket saker.

  106. Bloggen heter Veganvrak
    för att jag är ett veganskt matvrak.

  107. Mat är framför allt
    en smakupplevelse-

  108. -och en doftupplevelse.

  109. Jag tror att man kan förmedla glädjen
    som finns i maten genom orden.

  110. Genom att skriva ett recept
    och en text-

  111. -kan jag få läsare att tänka:
    "Det där vill jag testa."

  112. Men det kräver också en bild.
    Jag har svårt att blogga utan bilder.

  113. Det ska vara en helhetsupplevelse
    med bilder, text och själva maten.

  114. Många lärare tvekar inför nätet
    i sin undervisning.

  115. Sara Rudenmo ska bli svensklärare
    och hon tänker tvärtom.

  116. Jag vill smitta av mig på eleverna
    och få dem att göra saker.

  117. Att ta makten över orden
    genom att publicera på Internet.

  118. Tillfredsställelsen av att andra
    läser och att man får beröm.

  119. Sen kan de göra ett fanzine
    om Stagnelius eller Fröding-

  120. -men också om mer ny poesi.
    Man kan mötas i texten.

  121. De skriver rätt mycket på Internet.
    Det är Twitter, Facebook och bloggar.

  122. Det är mycket skrivande
    som av vad jag har sett på praktiken-

  123. -inte ryms inom svenskämnet,
    men det skulle kunna rymmas där.

  124. Jag tycker överlag
    att gränserna börjar suddas ut-

  125. -mellan det skrift- och talspråkliga.

  126. Jag tror att bloggandet kan vara
    en väg för dem att närma sig-

  127. -och en väg
    som svensklärare borde utnyttja.

  128. Inget kattsmör...

  129. Jag vill ge ut en kokbok,
    men jag har inte haft tid.

  130. Jag kan göra det
    när jag har sommarlov.

  131. Att skriva är ett sätt att tänka
    och hålla sig sysselsatt med tankar.

  132. Genom att skiva utvecklas man
    som människa tror jag.

  133. Det låter väldigt pretentiöst
    och högtflygande-

  134. -men att försöka
    göra ett avtryck i världen.

  135. I dag ska ni få spela teater.
    Läs det här och ät mina muffins.

  136. När ekonomin inte räckte blev nätet
    vägen ut för filmaren Hanna.

  137. Hon distribuerade filmen
    "Nasty Old People" på Internet.

  138. Jag heter Mette. Jag är nitton år.
    När jag var tretton blev jag nazist.

  139. Jag hade ett färdigt manus.
    Det är min första långfilm.

  140. Kreativiteten man känner...

  141. "Nu brinner elden.
    Nu måste berättelsen ut."

  142. När man känner så är det viktigt
    att ta vara på den känslan.

  143. Alla älskar mig, men mest av allt
    kollegorna i hemtjänsten.

  144. Eftersom jag gärna tar de gamlingar
    som ingen annan klarar av.

  145. Jag hade vänner som ville göra film.
    Om vi gör det som ett projekt ihop-

  146. -och har ett banklån på 100 000,
    så ska vi ro det i land.

  147. Första gången jag träffade Märta
    var hon rädd för nästan allt.

  148. För män...

  149. ...men mest av allt...

  150. ...för att hemtjänsten
    skulle förgifta henne.

  151. Det kändes som en roddbåt på havet.

  152. Man visste inte om man
    skulle komma i land på andra sidan.

  153. Men det gick bit för bit.

  154. Filmen handlar om Mette.

  155. När Mette börjar jobba med gamlingar
    är hon med i ett nynazistgäng-

  156. -och är på sitt sätt marginaliserad,
    fast mer självvalt.

  157. Utan att Mette förstår vad som händer
    dras hon in i deras värld.

  158. De blir hennes nya grupp
    som gör att hon så småningom kan...

  159. Hon börjar lämna nazisterna
    utan att hon märker det.

  160. Min tanke var att jag tror att det
    är viktigt att öppna en annan dörr.

  161. Enda sättet för dem att lämna är
    att det finns en annan grupp.

  162. Hanna Sköld
    finansierade själv sin film.

  163. I och med att hon la ut den på nätet
    är den tillgänglig för alla.

  164. Nu visas den på bio i flera länder.
    Det finns ett nätverk kring filmen.

  165. Här kan man använda vårt konto
    om man vill donera till filmen-

  166. -och hjälpa oss att betala banklånet.

  167. Vi ville ha interaktiv distribution.

  168. Det var viktigt
    vid filmens tillkomst-

  169. -att det är något vi gör tillsammans.
    Det var viktigt när filmen sprids.

  170. Vi samarbetade med Malmö högskola.

  171. Vi kom på att fildelning är ett bra,
    interaktivt sätt att distribuera på.

  172. Då bestämde vi att ha premiären
    på Pirate Bay - fildelningssajten.

  173. Samma klockslag
    som livepremiären i Malmö-

  174. -hade den också premiär
    på första sidan på The Pirate Bay.

  175. Efter bara tre dagar
    hade vi fått 50 000 nedladdningar.

  176. Jag tror att det var fem dagar senare
    som min blogg-

  177. -där jag skriver om filmen,
    hade besökts av folk från 130 länder.

  178. Användare på Pirate Bay har översatt
    filmen till tretton olika språk.

  179. Här hade vi den, ja.

  180. Det är ju lite roligt.

  181. Så här ser den ut.

  182. Nu ser man inte...
    De tryckte upp den själva.

  183. Men nästa steg,
    som jag inte hade en aning om-

  184. -var att biografer hörde av sig
    först i Sverige, men också utomlands.

  185. De hade bland annat bjudit in tv.

  186. Efter filmen kom en kille
    från ukrainsk tv fram till mig-

  187. -och sa att de ville visa filmen
    på ukrainsk tv.

  188. Om man släpper kontrollen och säger:
    "Varsågod, gör vad ni vill med den."

  189. Då är det som det förtroendet
    som man ger till människor-

  190. -det förvaltas... Folk blir...

  191. Det skapar ett oerhört engagemang
    när de får lov att ta del.

  192. Den där känslan av
    att jag kan vara med i någonting-

  193. -som handlar om
    att göra något ihop...

  194. Man är själv också producent.
    Man är med och gör det.

  195. Det är viktigt
    med uttrycket i hans ögon.

  196. Han får inte se för slö ut
    eller vad man ska säga.

  197. Att han blir lite förvånad.

  198. Jag håller på med ett nytt projekt.

  199. Där kommer jag att jobba
    med den här interaktionen-

  200. -och ta med människor i processen
    redan från manusstadiet.

  201. Då kan man skriva
    om sin egen historia.

  202. När man kommer så långt att det är
    människors personliga berättelser-

  203. -som blir en del av ett konstverk.
    Det är en häftig form av interaktion.

  204. Om vem som helst
    kan få sin berättelse med-

  205. -då tror jag att vi är på väg
    mot någonting mycket häftigt.

  206. Att berätta och hitta på tillsammans
    är berättandets ursprung.

  207. Samma kollektiva berättande
    är kärnan också i rollspelet.

  208. -Har du ärr från det slagsmålet?
    -Hon har nog ärr på knogarna...

  209. ...efter att ha slagit sönder dem
    och fått tänder i dem.

  210. Jag har grava spelskulder
    och grava svettningar.

  211. Jag har behov av alkohol, nikotin,
    troligtvis mängder av koffein, också.

  212. Han ska vara lite egen.
    Han håller med sig själv mycket.

  213. "Ska vi göra så? Det blir bra."

  214. Alla har behov av att uttrycka sig
    och lämna spår i tillvaron.

  215. Vi har ett behov
    att vara någon annanstans.

  216. Vi jobbar med symbolik och mytologier
    för att det hjälper oss i dag.

  217. Man använder fantastik. Hela genren
    fantasy, science-fiction, skräck...

  218. Litteratur som handlar om något annat
    används för att skapa egna sagor.

  219. Det tror jag kommer att bli större.

  220. Rollspel är en lek från början.

  221. En lek där man kombinerar
    något slags teatralt framträdande-

  222. -med berättande.
    Man hittar på en historia i grupp.

  223. En person sitter inte själv-

  224. -och sedan drar en monolog.
    Det blir en gruppverksamhet.

  225. Bakgrunden är att du blir kontaktad
    av Lewis Aloysius Warren-

  226. -som har ärvt en massa pengar.

  227. Han har finansierat en expedition
    och ditt namn dök upp.

  228. Spelledaren skapar en förutsättning.
    Spelarna bidrar med händelser.

  229. En bra rollspelare är någon
    som lyssnar och kan lyfta fram...

  230. ...skapa en bild av någon
    som inte är en själv.

  231. Det kan göras på olika sätt:
    Med rösten, med kroppen-

  232. -man kan jobba med bilder.
    "Så här ser jag ut."

  233. -Hur ser han ut?
    -Jag tror att han är vårdad.

  234. Han sitter inte på labbet
    och glömmer att tvätta sig.

  235. Och så kan han tydligen slåss, också.

  236. Om man är en tjock pluggis,
    har man nog varit i slagsmål.

  237. Han sa: "Ska du bo kvar på gården,
    får du skärpa dig och bli tjej igen."

  238. Hon blir skitförbannad.
    Sen blir det slagsmål...

  239. Man gör det alltid i grupp.
    Man tar en kaffe eller någonting-

  240. -man pratar ihop sig, tar fram
    böckerna och sen börjar man berätta.

  241. "Vill du höra vad som kommer ur revet
    varje allhelgonadag?"

  242. "Zadok skrek nu, och det skrämde mig
    mer än jag ville erkänna."

  243. "Förbanne dig! Stirra inte på mig.
    Han är i helvetet..."

  244. Alla moderna skräckförfattare
    har ärvt något av H. P. Lovecraft.

  245. Det finns något i hans nu lite
    föråldrade språk och stolpiga sätt-

  246. -som är närande för fantasin.

  247. "Han är i helvetet
    och där ska han stanna."

  248. "Mig rör ni inte.
    Jag har inte skvallrat."

  249. "Call of Cthulhu"
    utspelar sig på 1930-talet.

  250. Huvudpersonerna rotar i någonting.

  251. De upptäcker en hemlighet
    som de blir galna av att känna till.

  252. Det är väldigt hotfullt
    och vi har inte en chans.

  253. Det finns ett regelsystem-

  254. -där man berättar hur duktig
    rollfiguren är på en viss sak.

  255. Även om de inte är hjältar-

  256. -är det viktigt att man får göra
    det man är bäst på-

  257. -eller får bidra och känna:
    "Nu fick jag stå i rampljuset."

  258. Då är reglerna bra på att visa:
    "Den rollen är bra på det."

  259. Då använder man ett abstrakt system
    där man använder tärningar-

  260. -för att se om det gick bra eller ej.

  261. Det första man ser är en glasmonter-

  262. -där det på en stol
    sitter ett mumifierat lik.

  263. Vad gör ni nu?

  264. Det skapar
    en märklig gruppkreativitet.

  265. Man sitter på varsin sida av ett bord
    och i mitten finns en historia.

  266. -Vad gör du?
    -Knatar till "file cabinetet".

  267. Finns det något intressant här
    är det... Är det låst?

  268. Du rycker i det. Ja, det är låst.

  269. -Vad kan man bryta upp det med?
    -Styrka och skicklighet. Slå.

  270. -Nej.
    -Jag hänger en filt över mumien.

  271. Du rycker en pläd från väggen.
    Den går sönder lite grann.

  272. "Vad gör ni, människa?!
    Det där är en gammal pläd!"

  273. Man har haft behov av att dela något.

  274. Någon berättade en saga om åskfågeln
    eller hur elden kom till.

  275. Vi har alltid skapat berättelser
    och mytologier.

  276. Mycket av det lever kvar i dag.

  277. I rollspel är bordet en ny lägereld.
    Vi berättar en saga.

  278. Dessutom kan man se något och veta:
    "Vi skapade det här tillsammans."

  279. Översättning: Maria Grimstad
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Nätberättandet

Avsnitt 5 av 5

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Datorn och Internet har frigjort berättarlustan och ökat tillgängligheten. Vi möter Hanna Sköld som distribuerade sin film "Nasty old people" gratis via Internet av ekonomiska skäl - nu visas den på bio i ett tiotal länder. Vi möter även litteraturforskaren Christina Olin-Scheller som berättar om fenomenet fan fiction, där människor, främst unga, utgår från en redan existerande bok, person eller litterär figur och skriver nya berättelser på nätet. Många lärare tvekar inför att använda sig av nätet i sin pedagogik, men Sara Rudenmo, blivande svensklärare, kommer att undervisa om många sorter skrivande, inte minst på nätet. Vi möter också Tommy Tordsson som berättar om sitt arbete med att författa dataspel. Vi tittar även närmare på rollspelet, som har ett rejält fotfäste i svenskt kulturliv.

Ämnen:
Information och media > Internet och digitala medier, Svenska
Ämnesord:
Berättande, Datorspel, IT, Informationsteknik, Internet, Litteraturvetenskap, Rollspel
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Ett evigt berättande

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEtt evigt berättande

Läsandet

Avsnitt 1 av 5

Fem tusen år efter det att den första texten skrevs läser vi mer än någonsin. Varför? Alberto Manguel, författaren till "En historia om läsning", intervjuas. Vi vandrar också i Lisbeth Salanders fotspår på Södermalm i Stockholm. Vi möter även gymnasieelever som läser Shakespeare för att förstå varandra.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEtt evigt berättande

Skrivandet

Avsnitt 2 av 5

Det skrivs som aldrig förr i Sverige, såväl i skrivarcirklar som på nätet. Men för vem skriver man? Författaren till "Bergets döttrar", Anna Jörgensdotter, intervjuas. Skrivarsällskapet i Sorsele ordnar workshop och Ida Andersen presenterar sajten mobilpoesi.se. Hiroko Ishidaira i Tokyo beskriver de bäst säljande mobilromanerna.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEtt evigt berättande

Det muntliga berättandet

Avsnitt 3 av 5

Det talade ordet gör renässans med storytelling, berättarkaféer och sagoberättarkurser och ämnet retorik lockar som aldrig förr. Vi möter berättaren Sibon Kabir, poeten Solja Krapu, retorikexperten Lena Josefsson, Olle Josephson, professor i nordiska språk, samt studenter på Södertörns högskola.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEtt evigt berättande

Bildberättandet

Avsnitt 4 av 5

Leanne Shapton, författare från New York, intervjuas om sin uppmärksammade bildroman i form av en auktionskatalog. Vi möter också tecknaren Joanna Hellgren och filmaren Patrik Eriksson. Elever på seriehögskolan i Gävle intervjuas, och så möter vi Mia som tatuerat människor i mer än 30 år.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEtt evigt berättande

Nätberättandet

Avsnitt 5 av 5

Internet har frigjort berättarlusten, dämpat självcensuren hos många och lett till nya former av kollektivt berättande. Vi tar en titt på fan fiction, datorspel, rollspel och film direkt på nätet och möter människor som berättar om nätets möjligheter, bland andra Hanna Sköld, Christina Olin-Scheller, Sara Rudenmo och Tommy Tordsson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ses offline?

Unga, sex och utsatthet

Vilken roll spelar Internet för ungdomar som utforskar både sina relationer till sig själva och till varandra? Josefin Grände, forskare, författare och utbildare, talar om sexualitet, gränssättning och övergepp på nätet. Arrangör: Ungdomsstyrelsen.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaLärarrummet

Källkritik på nätet

Antologin "Kritiskt tänkande i teori och praktik" riktar sig bland annat till blivande och verksamma lärare. Jack Werner, frilansjournalist, och Kristina Alexanderson, chef för Internet i skolan på Internetstiftelsen i Sverige, medverkar båda med var sitt kapitel. Vi träffar dem på Bokmässan i Göteborg för ett samtal om hur lärare kan hjälpa elever att tänka mer kritiskt om det de möter på nätet.

Fråga oss