Titta

Kemi nästa

Kemi nästa

Om Kemi nästa

Kemi finns runt omkring oss i vardagen och påverkar allt vi gör. Luften vi andas, plasten vi använder, vattnet vi dricker och saltet vi strör på maten - överallt finns kemi. Varför är det svårt att andas på Mount Everest? Varför flyter man så bra i Döda havet? Hur får ett fyrverkeri sina färger och former? Tankar, drömmar och frågor väcks hos sex unga passagerare på en buss på väg hem. I varje program får en fråga sitt svar och temat fördjupas med hjälp av NO-pedagogen och lärarfortbildaren Hans Persson i ett experiment, ett reportage eller en animation.

Till första programmet

Kemi nästa: PlastMaterialDela
  1. Vad annorlunda det hade varit
    om man levde på stenåldern.

  2. Att behöva jaga sin mat själv.

  3. Vi kan ju bara gå till affären och
    stoppa ner maten i en plastpåse.

  4. Plast, förresten...
    Det fanns ju inte ens då.

  5. Och nästan allt är av plast nu.

  6. Man kan säga att de första plasterna
    uppfanns eftersom vi människor-

  7. -alltid har letat efter
    bra och användbara material.

  8. Det är därför som de tider vi levt i
    har fått namn efter materialen.

  9. Först var det stenåldern, sen kom
    bronsåldern och sen kom järnåldern.

  10. Nu kan man säga
    att vi lever i plaståldern.

  11. Det finns många olika plaster
    och de kan vara på många olika sätt.

  12. De kan vara mjuka, hårda,
    genomskinliga eller färgade.

  13. Det är inte konstigt att vi använder
    så otroligt mycket saker av plast-

  14. -och det var därför plasten uppfanns-

  15. -för att vi skulle hitta
    ett användbart material.

  16. Tomma och pantade.

  17. Den långa resan mot ny PET-flaska
    börjar här och nu.

  18. Varje år åker 600 miljoner, över en
    halv miljard, pantade plastflaskor-

  19. -i väg för att återvinnas.

  20. Flaskorna är gjorda av en slags plast
    som heter "polyetentereftalat".

  21. Det förkortas P.E.T.
    Det är därför de kallas PET-flaskor.

  22. Precis som många andra plaster går
    PET-plast att använda mer än en gång.

  23. Alla PET-flaskor från hela Sverige
    samlas i denna fabrik i Norrköping-

  24. -och här sorteras de.

  25. De färgade flaskorna ska åt ett håll,
    de genomskinliga åt ett annat.

  26. Bara plasten från de genomskinliga
    har de egenskaper som krävs-

  27. -för att kunna bli flaskor
    en gång till.

  28. Först mals flaskorna sönder
    i en kvarn.

  29. I det här badkaret skiljs plasten i
    locken från plasten i själva flaskan.

  30. Flingorna från skruvlocken
    i olika färger flyter ovanpå-

  31. -och PET-plasten sjunker till botten.

  32. De är tillverkade av olika
    sorters plast, med olika egenskaper.

  33. Den ena flyter i vatten,
    den andra sjunker.

  34. Plastflingorna tvättas noga
    i olika steg och torkas.

  35. Det som var en plastflaska har nu
    förvandlats till en handfull flingor-

  36. -av PET-plast. Av den här plasten
    kan man göra olika saker.

  37. Man skulle kunna göra en fleecetröja,
    men det var ju inte planen nu.

  38. I den här fabriken ska de återvunna
    flingorna blandas-

  39. -med helt ny plast, annars blir
    kvaliteten inte tillräckligt bra.

  40. Sen transporteras blandningen
    till en ugn för att smältas ner.

  41. Plastmassan trycks in i formar,
    som sen kyls snabbt för att stelna-

  42. -och ut kommer en PET-flaska
    i mini-format.

  43. PET-plast är lätt att forma, och här
    i bryggeriet ska de små PET-rören-

  44. -in i en ny ugn.
    Plasten mjukas upp av värmen...

  45. ...och sen, blixtsnabbt...

  46. ...blir rören uppblåsta till flaskor.

  47. Och här börjar nästa resa
    för de nya PET-flaskorna.

  48. Undrar hur man kom på
    att man kunde göra plast från början.

  49. Det speciella med plast är att det är
    kemister som experimenterat fram det.

  50. Ofta med olja som bas, på konstgjord
    väg. Det är inte taget från naturen.

  51. Om man förstorar så mycket det går
    ser man att alla saker vi använder-

  52. -är gjorda av små, små byggstenar,
    atomer.

  53. Oftast sitter de ihop
    och då heter det molekyler.

  54. Det som är typiskt för de molekyler
    som bygger upp olika plaster-

  55. -är att de är väldigt långa.

  56. Det är många små molekyler
    som bygger ihop långa kedjor.

  57. Då blir det problem
    när plasten blir sopor.

  58. Molekylerna som bygger upp plasten
    är väldigt krångliga att plocka isär-

  59. -så det tar väldigt lång tid
    för naturen att bryta ner plast.

  60. Om du tänker att en stenåldersmans
    skor av rep hamnade på sophögen-

  61. -skulle det gå väldigt fort för
    svampar och maskar att äta upp skon.

  62. Den skulle brytas ner jättefort.
    Men om ett par foppatofflor av plast-

  63. -skulle bli sopor, då tar det lång
    tid för naturen att bryta ner skon-

  64. -eftersom plastmolekylerna
    är så väldigt svåra att plocka isär.

  65. Kemisterna måste ha experimenterat
    väldigt mycket.

  66. Undrar vad saker kommer
    att vara gjorda av i framtiden-

  67. -när plaståldern är slut.

  68. Textning: Arnar Jonsson
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Plast

Avsnitt 1 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Plast är ett av vår tids vanligaste material - man kan till och med säga att vi lever i plaståldern. Men vad är egentligen plast? Vi får se hur en pantad PET-flaska återvinns och blir till en ny flaska. I experimentet får vi se vad som händer om man häller kokande vatten över en PET-flaska. Michael Mengesha undrar och NO-pedagogen Hans Persson svarar.

Ämnen:
Kemi > Kemikalier i hem och samhälle, Kemi > Materiens uppbyggnad och kretslopp
Ämnesord:
Kemi, Kemisk industri, Kemisk teknik, Naturvetenskap, Plaster, Plastindustri, Teknik
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6

Alla program i Kemi nästa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemi nästa

Plast

Avsnitt 1 av 6

Plast är ett av vår tids vanligaste material - men vad är det egentligen? Och hur återvinns PET-flaskor?

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemi nästa

Vatten

Avsnitt 2 av 6

Hur kan vatten se olika ut beroende på temperatur? Och varför kan vissa insekter springa på vattenytan?

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemi nästa

Luft

Avsnitt 3 av 6

Varför är det svårt att andas på höga höjder? Och hur påverkar syret i luften en eldsvåda?

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemi nästa

Salt

Avsnitt 4 av 6

Varför flyter man så bra i Döda havet? Och vad händer med mat när den saltas?

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemi nästa

Fläckar

Avsnitt 5 av 6

Vilka knep finns för att lösa upp fläckar? Och varför går inte alla fläckar bort med vatten?

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemi nästa

Fyrverkeri

Avsnitt 6 av 6

Hur får man fram alla olika färger och mönster i ett fyrverkeri?

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 4-6 & kemi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDoktor NO - syntolkat

Överdos

Stephan testar att ta en överdos av energidrycker. Vad är det i dem som påverkar blodtrycket?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemi nästa - syntolkat

Fyrverkeri

Hur får man fram alla olika färger och mönster i ett fyrverkeri?

Fråga oss