Titta

UR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

UR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Om UR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Seminarier inspelade under Bok och Bibliotek 2010. 22-26 september 2010.

Till första programmet

UR Samtiden - Bok och bibliotek 2010 : Om godhet och utsatthetDela
  1. Mpho, tack för att du ville
    komma till Göteborg.

  2. Och tack för att du har skrivit
    den här speciella boken.

  3. "Skapad för godhet"
    lyder bokens engelska titel.

  4. Vad inspirerade dig och din far
    att göra det här?

  5. Hur gick det till?

  6. Den kom till efter en rad samtal
    som vi hade med varandra.

  7. Vår amerikanska redaktör ville
    att min far skulle skriva en bok.

  8. Jag ville skriva en bok med min far.

  9. Min far var inte så entusiastisk.
    Han hade redan skrivit en bok.

  10. Han hade haft den erfarenheten,
    men det hade inte jag.

  11. Så vi kom överens om att samarbeta.

  12. En av idéerna
    som låg till grund för den var att...

  13. Många människor säger
    att det som är mest slående...

  14. En av de mest slående dragen
    hos min far är hans uppenbara glädje.

  15. Hans skratt.

  16. När jag har pratat med människor
    runtom i världen får jag först höra-

  17. -att det första de upplever,
    det första de hör, är hans skratt.

  18. Hans påtagliga glädje.

  19. Sen får de höra om hans liv,
    hans erfarenheter, allt han har sett.

  20. Då känner de att det blir
    en stark kontrast mot detta.

  21. Han borde inte kunna vara så glad
    och hoppfull som han är-

  22. -med tanke på allt han har
    varit med om och allt han har sett.

  23. Så boken är ett svar på frågan:
    "Hur klarar du det?"

  24. Efter historierna från sannings-
    och försoningskommissionen-

  25. -efter att ha besökt Rwanda
    efter folkmordet-

  26. -efter att ha träffat
    dödsdömda fångar-

  27. -efter att ha lyssnat på människor
    som har begått avskyvärda brott-

  28. -eller människor som har utsatts
    för den typen av hemskheter.

  29. Hur orkar han vara glad? Hur orkar
    han ta sig ur sängen på morgonen-

  30. -för att inte tala om
    att stiga upp med ett leende?

  31. Vårt svar är att vi har tro.

  32. En tro på att människor
    är skapta för godhet-

  33. -att erfarenheter av våld
    och ondska-

  34. -och sorg och övergrepp
    och illvilja och tortyr-

  35. -är avvikelser, inte det normala.
    Det normala är vår godhet.

  36. Vår främsta egenskap är vår godhet.

  37. Vi kände ett behov av
    att sprida det budskapet-

  38. -bland världens befolkning.

  39. Många ställer den frågan. "Hur
    är det möjligt att ni kan tro detta?"

  40. Det gäller även dig.
    Du är anglikansk präst.

  41. Du har arbetat med våldtäktsoffer,
    människor som är utblottade-

  42. -barn som har blivit utnyttjade.
    Du har sett fasorna-

  43. -och dessutom upplevt apartheid
    i Sydafrika. Men precis som din far-

  44. -tror du att människor föds
    skapta för godhet.

  45. Ja, det gör jag. Jag tror att...

  46. Vi brukar säga:
    Vi är inte optimister.

  47. Optimister ser allt från den ljusa
    sidan och kan blunda för mörkret.

  48. Vi kallar oss själva
    "hoppets fångar".

  49. Vi är människor
    som absolut ser ondskans närvaro.

  50. Vi vet att människor kan utsätta
    varandra för ohyggliga saker.

  51. Men vi vet att ondskan
    inte får sista ordet.

  52. Det är godheten som får sista ordet.

  53. Det ser vi bara när vi tittar på
    vår egen historia som sydafrikaner.

  54. Under min livstid
    har vi besegrat apartheid.

  55. Under min livstid
    har Berlinmuren fallit.

  56. Under min livstid
    har Sovjetunionen upplösts.

  57. Om man ser till personen,
    en enda person-

  58. -vad har vi för val,
    om vi är skapta för godhet?

  59. Och ändå vet vi ju
    att det förekommer onda gärningar.

  60. Vad säger din tro om valen vi gör,
    och har?

  61. Att vi är skapta för godhet-

  62. -men också har fri vilja.

  63. Den fria viljan innebär att vi
    antingen handlar utifrån vår godhet-

  64. -eller utifrån nåt annat.
    Annars har vi ingen fri vilja.

  65. Om vi var programmerade
    att alltid handla utifrån vår godhet-

  66. -skulle vi vara robotar,
    inte människor med makt.

  67. Skaparen skapade oss goda-

  68. -och gav oss fri vilja.

  69. Fri vilja, det ska vi
    komma tillbaka till senare.

  70. Vad hände med din och din fars
    relation när ni gjorde det här-

  71. -och skulle komma överens?
    Det är huvudsakligen hans röst.

  72. Men du har skrivit. Hur...

  73. Hur bar vi oss åt?

  74. Först hade vi samtal. Vi tillbringade
    ett par veckor tillsammans-

  75. -och hade ett samtal varje dag
    om frågor vi ville ha med i boken.

  76. Det var en del fram och tillbaka
    i det samtalet.

  77. Jag transkriberade våra samtal.

  78. En av gåvorna jag fick ut av
    att skriva var just transkriberingen.

  79. Det var som att vara på en personligt
    utformad retreat med min far.

  80. Jag fick höra hans röst...
    Och jag skriver inte så fort-

  81. -så jag hade gott om tid
    att lyssna om och om igen-

  82. -på hans tankar och ord-

  83. -men även på
    hur vi talar med varandra.

  84. Vi har ett gemensamt språk
    som vi kan använda.

  85. Så jag transkriberade-

  86. -och så skapade vi en disposition
    för boken vi ville skriva.

  87. Jag upptäckte att min far ofta
    ger uttryck för fullständiga tankar.

  88. Jag däremot, hakar på en tankegång-

  89. -och sen fortsätter gången
    medan jag blir kvar här.

  90. Han följer tankegången
    tills den är fullständig.

  91. Så det är väldigt lätt
    att skriva med honom.

  92. Han är tydlig med vad han vill säga.

  93. Mycket av innehållet blev
    det han sa, fast utan talpauser.

  94. Där har man ett komplett stycke.

  95. Jag skrev in vad jag ville ha med
    och skickade tillbaka det till honom.

  96. Tack och lov för modern teknik. Jag
    förstår inte hur folk samarbetade-

  97. -före internet och datorer-

  98. -innan man kunde flytta runt text-

  99. -och ta tillbaka det och skicka i väg
    det igen. Och klippa och klistra.

  100. Det är verkligen ett mirakel.

  101. Det var så vi gjorde. Jag skickade
    text, han gjorde ändringar-

  102. -sen hade vi ett samtal till. Sen
    skickade jag det till vår redaktör-

  103. -och sen kom han med förslag.

  104. Det var ett arbete som var
    en mångkontinental uppgift.

  105. Var ni alltid överens?
    Jag läste nånstans att du kunde...

  106. -Lägga ord i hans mun? Ja.
    -Gjorde du det?

  107. Pennans makt!

  108. -Vad var det specifikt...
    -Ja, pennan är mäktigare än svärdet.

  109. Jag minns inte de specifika tankarna.

  110. Han säger att hans barn
    har utbildat honom.

  111. Ibland, när hans utbildning
    saknar nåt-

  112. -förbättrar vi hans tankar,
    så att säga.

  113. Du och din far jobbar med en ny bok.

  114. Har din far alltid inspirerat dig?
    Eller har du varit en tonårsdotter?

  115. Lite upprorisk? Kan du känna det nu
    när ni satte er och...

  116. Nej, det är inte... Upprorisk.

  117. Mitt uppror bestod mest av
    att somna i kyrkan under predikan.

  118. Och sen... Men det är lustigt.

  119. Jag kom på mig själv med
    att lyssna på hans predikan.

  120. Det blev en överraskning. Han
    hade faktiskt nåt vettigt att säga.

  121. Jag minns när jag gick på internat
    i high school-

  122. -och han skulle tala på min skola.
    Jösses!

  123. "Han kommer att skämma ut mig."

  124. Jag gick väl andra året
    i high school.

  125. I vår skola hade vi också
    såna här läktarplatser.

  126. Förstaårseleverna satt längst fram,
    andraårseleverna på andra raden.

  127. Men jag tror att ordningsmännen
    tyckte synd om mig-

  128. -för de lät mig sitta
    längst bak i salen.

  129. Ifall han skulle vara alltför jobbig.

  130. Men han uppförde sig.

  131. Det har varit en inspirerande bok för
    många av oss som har fått läsa den.

  132. Är boken också för dem
    som inte har nån tro-

  133. -ateister, som kanske
    blir provocerade när du säger-

  134. -"skapad för godhet", "världen blir
    bättre", "godheten ska segra"?

  135. Är boken för dem som inte tror också?

  136. Ja, det tror jag.
    Jag tror att hoppet-

  137. -som finns i den här boken...

  138. Självklart talar vi
    utifrån vår religiösa tro-

  139. -men vi talar även
    vetenskapens språk-

  140. -och realismens språk.

  141. Jag tycker inte att tron
    ska tränga ut vår intelligens.

  142. Min tro är att Gud
    gav oss intelligens-

  143. -och att det är meningen
    att vi ska använda den.

  144. Boken innehåller ord
    som har med tro att göra-

  145. -men den innehåller även ord
    som inte är beroende av tro.

  146. Det är beroende av
    en identifierbar verklighet.

  147. Du har också sagt att
    vi inte kan göra goda gärningar.

  148. Goda gärningar är inte rätt svar.

  149. Man ska inte göra goda gärningar,
    och vara snäll. Vad är skillnaden?

  150. Det är mer...
    Avsnittstiteln vi använder är:

  151. "Stop being good." Det är...

  152. "Att vara snäll" låter som-

  153. -nåt din minst omtyckta faster säger:

  154. "Be good."

  155. Det är nåt som är föga tilltalande.

  156. Det är nåt som man vill
    göra uppror mot.

  157. Vi säger att man ska leva
    med sin godhet.

  158. Lev med din sanna godhet,
    godheten inom dig.

  159. Vi inser att det är
    en fin distinktion-

  160. -mellan att göra nåt snällt-

  161. -för att få människors gillande,
    för att få kärlek-

  162. -för att få ett erkännande-

  163. -och att göra det som är
    snällt och rätt-

  164. -för att det känns snällt och rätt.

  165. Ett exempel jag brukar ge är-

  166. -när man går in i ett rum med en
    skrikande bebis. Man tar upp bebisen-

  167. -och smeker den.
    Då blir bebisen lugn och tyst.

  168. Om man då känner efter
    hur det känns, inom en-

  169. -känner man att man mår bra.
    Det känns bra att ha lugnat bebisen-

  170. -och att ha en varm kropp mot sig.

  171. Det är det. "Var snäll." Nej.

  172. Det är smärtsamt.

  173. -Ja. Det kan vara irriterande.
    -Enerverande.

  174. Det finns människor
    som går en på nerverna.

  175. Det kan också vara så här:
    När människor inte är snälla-

  176. -och gör onda saker, kan man säga:
    "Jag gör i alla fall inte så där."

  177. "Det är ingen fara med mig.
    Jag behöver inte vara snäll."

  178. Det kanske är svaret på frågan
    om varför osjälviska människor-

  179. -som gör gott kan vara irriterande.
    Det får en att tvivla på sig själv.

  180. Ja, och man ifrågasätter deras motiv.

  181. Det finns nåt hos människor som
    lever utifrån sin medfödda godhet.

  182. Jag... Jag hade turen-

  183. -och glädjen att träffa
    Hans helighet Dalai lama.

  184. När man väl är i hans närvaro
    vill man inte lämna honom.

  185. Ja, han är påtagligt,
    tydligt, uppenbart god.

  186. Men det finns inget dömande
    hos honom.

  187. Man känner inte att han ser ner på en
    och säger: "Jag är god"-

  188. -"och du är inte värd ett dyft."

  189. Man får en känsla av...

  190. ...accepterande.

  191. Och Dalai lama
    är ett fantastiskt exempel-

  192. -för att så många känner till honom.
    Men han är inte den enda.

  193. Det finns människor
    som vi möter i vår vardag-

  194. -som också ger oss
    utrymme att andas.

  195. Människor som lever
    utifrån sin godhet-

  196. -utan att det blir en tävling.
    Det är en gåva.

  197. De gör det inte för att tävla
    med oss. De ger sig själva till oss.

  198. Deras sätt att vara.

  199. -Accepterande, sa du.
    -Ja, accepterande.

  200. Vi ska återkomma till
    accepterande och förlåtande.

  201. Vi har nyligen haft val, och nu har
    vi ett rasistiskt parti i riksdagen.

  202. Det finns ett avsnitt i boken-

  203. -som handlar om frågan:
    Vad är rasism? Kan du läsa det?

  204. Och prata lite om det.

  205. Det är inte att vara accepterande
    gentemot andra människor.

  206. -Rasism.
    -Jag börjar på föregående sida.

  207. Vi pratar om flera olika fall
    av rasistiska handlingar-

  208. -i Sydafrika.

  209. "Var för sig är incidenterna
    jag har beskrivit små."

  210. "Men de oförrätter som vita
    har utsatt sina svarta landsmän för"-

  211. -"var en del av en process som gjorde
    att vita sydafrikaner blev vana vid-"

  212. -"att avhumanisera svarta. Att lära
    sig rasism måste vara en process."

  213. "Det är inte en instinkt.
    Rasism är ondska"-

  214. -"och ondska strider mot skapelsen.
    Vi är skapta för godhet"-

  215. -"så instinkten att göra det rätta
    måste nötas ner"-

  216. -"för att vi ska kunna göra fel."

  217. "Människorna som kodifierade
    och upprättade apartheidsystemet"-

  218. -"insåg att det förhöll sig så."

  219. "De förstod hur viktiga
    detaljerna i avhumaniseringen var."

  220. "Separata dörrar, skilda faciliteter,
    särskilda stränder och bänkar."

  221. "De visste att systemet var viktigt."

  222. Det stämmer verkligen.

  223. Det är en process där det nöts ner.

  224. Det är en process
    där man utnyttjar rädsla.

  225. Man möter rädslan med en lösning...
    Man erbjuder en enkel lösning.

  226. Rasism är en enkel lösning.

  227. När vi befinner oss i situationer-

  228. -där det råder
    ekonomisk instabilitet-

  229. -och plötsligt måste lära oss
    hantera-

  230. -ett kulturskifte.
    Ett tillflöde av människor-

  231. -som tidigare inte var en del
    av vårt samhälle.

  232. Hur ska man - i ett land
    som tidigare var väldigt enhetligt-

  233. -hantera pluralism?

  234. Sånt där kan kännas oroande.

  235. Och då trycker man
    på de där knapparna av oro-

  236. -och den där rädslan-

  237. -och så erbjuder man
    en enkel lösning. "Det är deras fel."

  238. Det är inte första gången i historien
    som nåt sånt har hänt-

  239. -och det är inte den första regionen
    där det har hänt.

  240. Att vända på det här...

  241. Det har man delvis lyckats med
    i Sydafrika. Saker kan förändras.

  242. Det finns ett behov
    av försoning och förlåtelse.

  243. Att begå onda gärningar
    och att vara ond är en process.

  244. Vi gör val. Man kan även välja
    att be om förlåtelse.

  245. När din far var här berättade han en
    historia som fick många att skratta.

  246. Det handlade om sannings-
    och försoningskommissionen.

  247. Han hade samlat alla som
    skulle få höra alla hemska historier-

  248. -från människor
    som utnyttjats och torterats-

  249. -och sagt... För de mådde verkligen
    dåligt av allt de fick höra.

  250. Han sa: "Vi ska inte vara dammsugare.
    Vi ska vara diskmaskiner."

  251. "Och varje dag ska vi spola ut
    det smutsiga vattnet."

  252. Men din far blev sjuk då.
    Det hade han kanske blivit ändå.

  253. Men under den här processen
    drabbades han av cancer-

  254. -och fick behandling.

  255. När man skadar en person skadar man
    egentligen hela mänskligheten.

  256. Kan du prata lite om behovet
    av förlåtelse och försoning?

  257. Den processen,
    som du beskriver den i boken.

  258. Vi diskuterar förlåtelse i boken.

  259. Men vi pratar inte om det
    som om det vore nåt enkelt.

  260. Förlåtelse är ofta
    allt annat än enkelt.

  261. Men ändå är det nåt-

  262. -som får världen att fungera.

  263. I vår vardag-

  264. -får vi träna förlåtelse då och då.

  265. Man får träna det hemma, om man har
    en tonåring som är i badrummet-

  266. -timme efter timme efter timme.

  267. Man får lära sig
    att om man ska leva ihop som familj-

  268. -måste man kunna
    förlåta varandra ibland.

  269. Om man ska klara sig igenom dagen.

  270. Vi får träna det då och då.

  271. Men när vi ställs inför nåt
    som känns helt enormt-

  272. -blir svaret...

  273. Ett av de mest hoppingivande svaren
    jag har hört-

  274. -kom från en kvinna
    vars man hade mördats.

  275. När de frågade om hon var redo
    att förlåta förövarna-

  276. -svarade hon till slut: "Inte än."

  277. Det jag tyckte var hoppingivande
    i det var-

  278. -att hon inte sa nej-

  279. -och att hon inte lättvindigt sa ja.

  280. Hon var ärlig och sa: "Inte än."

  281. Den ärligheten säger nåt om-

  282. -vilken svår uppgift det är
    att förlåta.

  283. Enligt den kristna tron-

  284. -behöver man inte ta sig
    härifrån och dit på egen hand.

  285. Gud gör en sällskap
    i den här processen mot förlåtelse.

  286. I boken berättar vi om Amy Biehl-

  287. -en forskarstuderande
    som dödades i Sydafrika.

  288. Hennes föräldrar kom till sannings-
    och försoningskommissionen-

  289. -för att stödja ansökan om amnesti
    för de unga männen-

  290. -som hade dödat deras dotter.

  291. Det var helt otroligt. Helt otroligt.

  292. Det hade varit tillräckligt,
    men det var det inte.

  293. Sen startade hennes föräldrar
    Amy Biehl Foundation-

  294. -i området där Amy dödades.

  295. Den ska ge möjligheter
    till ett bättre liv-

  296. -för människorna som bor
    där deras dotter dödades.

  297. Det hade varit tillräckligt, men sen
    anställde de de tre unga männen-

  298. -som hade fällts för mordet
    på deras dotter.

  299. De männen arbetar nu
    med Amy Biehl Foundation.

  300. Linda Biehl, Amys mamma har sagt:

  301. "Varje dag när jag vaknar
    är min dotter död."

  302. "De flesta dagar när jag vaknar
    ska jag gå och arbeta"-

  303. -"med pojkarna som dödade
    min dotter."

  304. "Några dagar om året känner jag
    att jag måste förlåta dem på nytt."

  305. Men det gör hon.
    Hon har gjort det valet.

  306. För att hedra sitt barn-

  307. -hennes sätt att hedra sitt barn-

  308. -är att ge nåt som skapar liv.

  309. Vi återgår till Sydafrika... Fast det
    finns i vårt eget samhälle också...

  310. Nåt vi har strävat efter länge
    är jämlikhet.

  311. Ett jämlikt samhälle.
    Nu ser vi att det undergrävs.

  312. Så har det varit i Sydafrika.
    Det var ett ojämlikt samhälle.

  313. Några har sagt till mig, 10, 15 år
    efter det första demokratiska valet:

  314. "Ja, vi är redo
    att leva tillsammans och förlåta."

  315. "Men var finns
    den ekonomiska jämlikheten?"

  316. Den delen av samhället
    måste också fungera.

  317. Rättvisan och jämlikheten,
    den ekonomiska jämlikheten-

  318. -måste finnas.
    Den historia du berättar nu...

  319. Att man förstår,
    som Amy Biehls mamma-

  320. -vad det var som ledde fram till
    den här fruktansvärda händelsen.

  321. Ja.

  322. Medvetenheten i Sydafrika...

  323. Trots att vi rör oss mot-

  324. -det Sydafrika som var vår vision-

  325. -där människor
    lever i ekonomisk rättvisa...

  326. Alltså, att man har tillräckligt.

  327. Inte ett samhälle där några har
    för mycket och några har för lite.

  328. Alla skulle ha tillräckligt,
    åtminstone.

  329. Vi rör oss stötvis.
    Det är inte en konstant utveckling.

  330. Sydafrika är som ett sånt där hus
    som mäklare kallar renoveringsobjekt.

  331. Man köper ett hus, och är medveten
    om att det behöver renoveras.

  332. Men det är det huset man ska bo i.

  333. Det finns några rum som är jättefina
    och fungerar bra.

  334. De behöver inte renoveras.

  335. Några rum vill man stänga dörren till
    och glömma bort ett tag.

  336. Några rum behöver bara
    ett nytt lager färg.

  337. Sen finns det några som man måste
    riva och bygga upp från grunden.

  338. Men man bor i huset under tiden.

  339. Man måste fundera över
    vad man kan göra-

  340. -medan man bor i huset,
    utan att spräcka budgeten.

  341. Vi har gjort en del dåliga val.

  342. Vi har en enorm brist på bostäder.

  343. Vi hade krisen med hiv och aids.

  344. Det finns alla möjliga behov-

  345. -som inte tillgodoses.

  346. Men samtidigt är det så-

  347. -att det finns människor som tar steg
    i riktning mot ekonomisk rättvisa.

  348. Förra året, när jag var hemma-

  349. -hade min far varit på en bondgård.

  350. Den här bondgården
    hade ägts av en vit bonde-

  351. -under flera årtionden.

  352. Men han kunde erkänna
    att hans familj ägde gården-

  353. -för att man under apartheidtiden
    drev bort de svarta som bodde där.

  354. De fick sen arbeta på gården.
    De hade ingenstans att ta vägen.

  355. Hans svar på det var:

  356. "Jag vet hur jag kom över det här."

  357. "Därför tänker jag göra så här.
    Jag tänker göra om gården"-

  358. -"till ett kooperativ." Han tänkte
    inte bara lämna dem i sticket-

  359. -med en gåva,
    och sen får de lösa allt själva.

  360. "Jag vet att jag har kunskaper som
    behövs för att gården ska fungera"-

  361. -"för att det här ska fortsätta vara
    en fungerande rörelse."

  362. "Vi ska arbeta ihop i ett kooperativ.
    Vi äger gården tillsammans."

  363. Han kanske går därifrån
    med mindre pengar på banken-

  364. -nästa år, jämfört med förra året,
    men han har mer i sitt hjärta-

  365. -i år, nästa år och året därpå.

  366. Absolut. På det sättet
    är din bok politisk också.

  367. Man får läsa mellan raderna.
    Håller du med?

  368. -Nej.
    -Inte alls?

  369. Inte alls?

  370. Man får inte blanda
    religion och politik.

  371. I början sa du att man kan komma in
    i ett rum och känna av att en person-

  372. -har det där accepterandet.
    Medvetenheten och godheten.

  373. Jag vill återvända till processen.
    Om man ska nöta ner godheten-

  374. -är det en process där det nöts ner.

  375. Om vi har gjort nåt som inte är gott
    och måste förlåta oss själva-

  376. -ska vi då begrunda vad det var
    som ledde oss dit, och orsakade det?

  377. Hur ska vi hantera det,
    att förlåta oss själva?

  378. Vi kan vara otroligt hårda
    mot oss själva.

  379. Ibland är vi allra hårdast
    mot oss själva.

  380. Vi är minst accepterande
    mot oss själva.

  381. Vi ger ett exempel på det i boken.

  382. Att uppmana till att acceptera
    vårt eget accepterande.

  383. Att vi redan är accepterade
    och älskade.

  384. Det kan vara en början
    till att ge oss själva förlåtelse-

  385. -för våra misslyckanden.

  386. Det finns ett sätt att skapa en ikon-

  387. -till oss själva.
    Man letar upp en tidning-

  388. -eller...

  389. ...vilken bild som helst-

  390. -som föreställer en mor
    och hennes barn, till exempel.

  391. Man ser den kärleksfulla blicken
    som modern vänder mot sitt barn.

  392. Sen ska man placera sig själv
    i den kärleksfulla blicken-

  393. -så att man blir den
    som den vänds emot.

  394. Man ska veta att det är
    med den blicken-

  395. -som Gud ser på oss.
    Det är så Gud ser på oss.

  396. Med kärlek och accepterande.

  397. Den kärleken och accepterandet-

  398. -kan bli ett sätt att påbörja
    processen att förlåta sig själv.

  399. När du har träffat människor
    som behöver stöd-

  400. -både såna som har gjort nåt
    de verkligen ångrar-

  401. -och såna som har utsatts
    för övergrepp...

  402. Var finns utgångspunkten
    i mötet med den personen?

  403. -Bön.
    -Du nämner bönens kraft i boken.

  404. När jag var i Grahamstown...

  405. Jag tillbringade ett år
    i Grahamstown.

  406. Jag bodde i prästseminariets område.
    Min make, min dotter-

  407. -min äldsta dotter, som då var
    fyra år gammal, bodde i området.

  408. Det fanns alltid många barn
    i närheten, många lekkamrater.

  409. Jag höll på med pastoralvård för
    våldtäktsoffer och deras familjer.

  410. Jag fick ett samtal från en läkare
    på sjukhuset.

  411. Hon sa att en åttaårig flicka
    hade blivit sexuellt utnyttjad.

  412. "Hon har varit hos polisen"-

  413. -"hon har varit här, hon har varit
    där gärningsmannen befann sig."

  414. "Det har varit en lång
    och fruktansvärd dag."

  415. "Kan du komma och prata
    med henne och hennes mamma?"

  416. "Nej."

  417. Jag tänkte: "Okej. Jag måste försöka
    hitta nån som kan passa min dotter"-

  418. -"så att jag kan vara med dem."

  419. Men det var ingen där. Det var väl
    enda gången det inte var nån där-

  420. -som kunde ta hand om min dotter.

  421. Jag tog med nåt att äta och kritor,
    för att hålla henne sysselsatt.

  422. Sen satte jag mig i bilen
    och körde till sjukhuset och tänkte:

  423. "Gud, hjälp mig. Hjälp mig, Gud."

  424. När vi kom till sjukhuset sa
    min dotter: "Nu ber vi, mamma."

  425. Innan vi gick in till kvinnan
    och hennes dotter-

  426. -bad vi en liten bön.

  427. Sen gick vi in till dem.

  428. Det visade sig att den här flickan-

  429. -hade berättat sin historia
    om och om och om igen-

  430. -hela dagen. Det enda hon ville nu-

  431. -var att få vara en liten flicka.
    Hon ville ha nån att leka med.

  432. In kommer min flicka, som har som
    mål att prata med alla på planeten...

  433. Hon är på god väg.
    Så hon börjar visa sina kritor.

  434. De satt i ett hörn
    och pratade och lekte.

  435. Flickan har berättat sin historia-

  436. -men ingen ville höra
    vad mamman hade att säga-

  437. -om sina upplevelser.

  438. Det var inte hon
    som hade utsatts för ett övergrepp.

  439. Fel. Det är klart att det var
    ett övergrepp mot henne.

  440. När man förgriper sig på nån-

  441. -är det inte bara den personen
    som tar skada.

  442. Alla som älskar personen
    påverkas av skadan.

  443. Att det fanns nån som hade tid
    att lyssna på mammans historia-

  444. -lyssna på hennes smärta
    och hennes skuld...

  445. "Vad är jag för mamma
    som låter nåt sånt hända mitt barn?"

  446. Min dotter är lång för sin ålder.

  447. Flickorna är ungefär lika långa.

  448. Jag såg på dem och tänkte:

  449. Tänk att Gud skonade mig.

  450. Vad är det för skillnad mellan den
    här kvinnan och mig? Ingenting.

  451. Ingenting alls. Förutom att hon gick
    ut en dag, och då kom en person in.

  452. Vi börjar närma oss slutet.
    Du är precis som din far.

  453. När man väl börjar lyssna på dig
    vill man inte sluta.

  454. Om du sätter på dig
    godhetens glasögon...

  455. Vad händer i världen?

  456. Det trevliga är
    att man inte behöver glasögon.

  457. Det finns inom en.
    Det finns redan där.

  458. Man behöver inte ta på sig nånting
    för att få det.

  459. Det finns där, inom en.
    Det är den man är.

  460. När man väl inser-

  461. -att det är den personen man är-

  462. -och att personen som sitter mittemot
    en också är det, och vill vara det-

  463. -då slutar man leva i rädsla.

  464. Då slutar man vara ett lätt byte-

  465. -för vartenda litet infall av ondska-

  466. -man stöter på i livet.

  467. Då kan ens hjärta
    vara öppet för medkänsla.

  468. Då hör man livets musik.

  469. Mpho, tack så mycket!
    Det hjälpte i kampen mot apartheid.

  470. De tankar och böner
    som din far var en del av-

  471. -som du nu för vidare. Tack.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Om godhet och utsatthet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Godheten och viljan att skapa en bättre värld är inprogrammerade i alla människor. Det är budskapet i Mpho Tutus bok Om godhet, som hon givit ut tillsammans med sin far, ärkebiskopen och fredspristagaren Desmond Tutu. Mpho Tutu är född i Sydafrika och utbildade sig till präst i episkopala kyrkan i USA, där hon nu bor. Tutu har arbetat med utsatta barn i Massachusetts, med våldtäktsoffer i Sydafrika och med flyktingar, främst från Sydafrika och Namibia, i New York. På senare år har Mpho Tutu ägnat mycket tid åt The Tutu Institute for Prayer & Pilgrimage, ett institut som hon själv har grundat. Ett samtal om godhet med Marika Griehsel, journalist, tidigare SVT:s korrespondent i Sydafrika, som samtalsledare. Seminariet är inspelat på Bokmässan i Göteborg i september 2010. Arrangör: Svenska kyrkan.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Filosofi, Religionskunskap > Livsfrågor
Ämnesord:
Etik, Filosofi, Godhet
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Pedagogik när flera kulturer möts

Interkulturell pedagogik innebär stora utmaningar för de flesta länder på grund av såväl historiska som nya synsätt på social mångfald. Professor Jagdish S. Gundara vid Londons universitet behandlar några av de pedagogiska frågor som hänför sig till det sekulära och det heliga och som ställt skolor, lärare, studenter och samhällen inför stora utmaningar. Arrangör: Västra Götalandsregionen och Nätverket för interkulturell pedagogik.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Solnedgångar och svältkatastrofer är bra

Hur ser afrikaner på den generaliserade bilden av Afrika som finns i västvärlden? Författarna Helon Habila från Nigeria, Kopano Matlwa från Sydafrika och Alain Mabanckou från Kongo-Brazzaville diskuterar och berättar om sina egna erfarenheter.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

När byxor är ett brott

Lubna Ahmad al-Hussein greps av polisen i Khartoum 2009 för att hon gick klädd i byxor. Boken "40 piskrapp för ett par byxor" är ett personligt vittnesmål där hon skildrar ett Sudan som dignar under dubbel börda: sharialagarna och landets traditioner. Moderator: Dilsa Demirbag-Sten. Arrangör: Sekwa förlag.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Kultur, religion och kvinnors rättigheter

Ett seminarium med Fatmagül Berktay, turkisk forskare i statsvetenskap, aktivist för mänskliga rättigheter och mycket engagerad i kvinnofrågor. Fatmagül föreläser och samtalar därefter med Rasoul Nejadmehr. Arrangör: Västra Götalandsregionen, Nätverket för interkulturell pedagogik.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Vart går Afrika?

Journalisten Richard Dowden har efter tre decennier av resor i Afrika skrivit boken "Afrika - framtidens kontient". I ett samtal med SVT:s korrespondent Marika Griehsel berättar han varför den europeiska bilden av Afrika behöver nyanseras. Arrangör: Leopard förlag.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Läsplattor - så fungerar de

Vilka möjligheter kan läsplattor ge för elever med funktionsnedsättning? Sören Henriksen och Åke Runnman, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten ger praktisk vägledning kring valet av läsplattor. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Tala dig till ledarskap

Vi kan läsa oss till tusentals teorier om ledarskap, men till slut är det din förmåga att kommunicera med andra som avgör om du lyckas leda andra människor mot ett gemensamt mål. Föreläsaren Paul van der Vliet berättar hur man gör. Arrangör: Studentlitteratur.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Modigare vardag

När vi går till botten med stress, tvivel eller obeslutsamhet finner vi alltid en rädsla som spökar. Carl Lindeborg, föreläsare inom personlig utveckling och ledarskap, och Sofia Sivertsdotter, professionell coach, talar om rädsla och mod i vardagen. Arrangör: Liber.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Prata sex och manlighet i skolan

Hur ska man prata med killar om sex, kärlek, normer, relationer och respekt? Ett samtal mellan Alán Ali från Fryshusets projekt Elektra, Karolin Röcklinger, genusföretaget Amphi och författaren Inti Chavez Perez. Moderator: Anna Hellgren. Arrangör RFSU (Ottar).

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

2000 språk i Afrika

Hur och varför har olika språk vuxit fram i Afrika? Och hur skiljer det sig från framväxten av språk i Europa? Ett seminarium med Lars-Gunnar Andersson, professor i svenska, och Tore Janson, professor emeritus i afrikanska språk. Arrangör: Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg och Jonsereds herrgård/Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Dyslexi - förbannelse och möjlighet

Ulla Föhrer, leg. logoped och med. hedersdoktor, och Eva Magnusson, logoped och fil. dr, har djupintervjuat fyrtio personer med läs- och skrivsvårigheter. Vilka strategier har dessa använt för att klara skola, utbildning och arbete? Moderator: Elisabet Reslegård, ordförande i Läsrörelsen. Arrangör: Läsrörelsen, BTJ Förlag, Dyslexitorget och Allmänna arvsfonden.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Så blir du en bättre journalist

Journalisten Augustin Erba berättar om sin nyutkomna bok om journalistik: en rad knep och tankar om hur man blir en bättre och gladare journalist. Talang är irrelevant, menar Augustin Erba. Arrangör: Svenska Journalistförbundet.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Vårdens utmaning - att behärska kaos

De som arbetar inom vården måste lära sig kontrollera det kaos som är helt oundvikligt, säger Jonas Åberg, med många års erfarenhet av ämnet socialt arbete vid Linnéuniversitetet. Han menar att vården står inför ett paradigmskifte. Inspelat på Bokmässan i Göteborg i september 2010.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Samtala med tonåringar

Socionomen Mia Börjesson ger teoretiska och praktiska verktyg till alla som möter tonåringar i sin vardag, både professionellt och privat. Arrangör: Argument förlag.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Viktiga samtal med barn och ungdomar

Samtal mellan barn och vuxna, oavsett var dessa sker, är oändligt betydelsefulla. Petter Iwarsson, socialpedagog och föreläsare verksam inom Bris, talar om vikten av att vi vuxna möter barn i samtal om viktiga saker i deras liv. Arrangör: Bris.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Zombier, kvantbiologi och extrema hjärnor

Två av livets stora frågor

Filosofen och författaren Rebecca Goldstein har ett passionerat förhållande till filosofi som får henne att ständigt undersöka och ompröva sina övertygelser. Här talar hon om vikten av en renässans för upplysningstänkandet. Inspelat den 10 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaMifforadio

Donationer

Vill du donera dina organ? Vilka är för- och nackdelarna med organdonation? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.

Fråga oss