Titta

Kemi nästa

Kemi nästa

Om Kemi nästa

Kemi finns runt omkring oss i vardagen och påverkar allt vi gör. Luften vi andas, plasten vi använder, vattnet vi dricker och saltet vi strör på maten - överallt finns kemi. Varför är det svårt att andas på Mount Everest? Varför flyter man så bra i Döda havet? Hur får ett fyrverkeri sina färger och former? Tankar, drömmar och frågor väcks hos sex unga passagerare på en buss på väg hem. I varje program får en fråga sitt svar och temat fördjupas med hjälp av NO-pedagogen och lärarfortbildaren Hans Persson i ett experiment, ett reportage eller en animation.

Till första programmet

Kemi nästa: FyrverkeriMaterialDela
  1. Wow, så himla snyggt!

  2. Jag undrar hur man får fram
    alla färger och former-

  3. -och hur det ser ut inuti en raket.

  4. I ett hemligt bergrum
    nånstans i Sverige-

  5. -förbereder man kemiska reaktioner.

  6. Det här är en fyrverkeribomb.
    Det är innehållet som är intressant.

  7. Mitt i ligger en krutladdning-

  8. -och runtomkring ligger stjärnorna.

  9. De runda pillren
    blir lysande stjärnor på himlen.

  10. Är det krut som skapar explosionen?

  11. Mestadelen är vanligt svartkrut-

  12. -som består av kol,
    svavel och salpeter.

  13. -Hur får man fram färgerna?
    -Det är olika salter.

  14. Alla salter ser nästan likadana ut.
    Färgen bildas när det brinner.

  15. Till rött används strontiumnitrat.

  16. Till grönt används bariumnitrat
    och till gult används natriumnitrat.

  17. Och kopparsalter
    ger blå och lila färger.

  18. Hur får man till snygga mönster?

  19. Det beror på
    hur man placerar stjärnorna i bomben.

  20. Som vi ser, så har vi i den här
    bomben en krutladdning i mitten.

  21. Sen ligger det stjärnor
    i en ring runt här.

  22. När den smäller
    så kastas stjärnorna ut i en cirkel-

  23. -så att det bildas
    en rund boll på himlen.

  24. Hur sätter jag i gång fyrverkeriet?

  25. Här under
    finns en liten laddning av svartkrut.

  26. När man tänder eld på stubinen
    brinner den ner till påsen med krut.

  27. Den tänder eld på svartkrutet, och då
    bildas gas som skjuter i väg klotet-

  28. -och även fördröjningsstubinen
    fattar eld.

  29. Den brinner långsamt
    in i själva bomben-

  30. -och sen
    tänder den eld på krutet däri.

  31. Man placerar bomben i ett rör.

  32. När man tänder stubinen
    skjuts klotet i väg som en kanonkula.

  33. För fördröjningar mellan bomberna
    har vi en långsamt brinnande stubin-

  34. -kopplad till den snabba stubinen.

  35. Avståndet mellan dem avgör
    antalet sekunder mellan bomberna.

  36. Jag kan det här nu.
    Kan jag göra en egen bomb?

  37. Absolut inte.

  38. Man får inte tillverka saker
    som smäller, ryker och brinner-

  39. -som pyroteknik eller explosivämnen.

  40. Man måste veta vad man gör
    och förstå kemin i det-

  41. -annars är man illa ute.

  42. Jaha, det är så det funkar.

  43. Men hur kom man på
    att göra fyrkverkerier från början?

  44. I Kina skrämde man bort onda andar
    genom att kasta färsk bambu på elden.

  45. Luften i röret vidgades
    och bambun sprack.

  46. "Baozhu" blev det
    kinesiska namnet på smällare.

  47. För 1 000 år sen i Indien och Kina
    lärde man sig att göra krut.

  48. Där fanns mycket salpeter i jorden.

  49. Och där utvecklades
    de första fyrverkerierna.

  50. Kunskapen om krut
    nådde Europa på 1200-talet.

  51. Men man ville ha krutet till vapen.

  52. "Kasta fyrverk" innebar att skjuta.

  53. Därifrån kommer ordet "fyrverkeri".

  54. Några hundra år senare började man
    använda krut till fyrverkerier.

  55. I början hade man bara gult och vitt.

  56. I dag används ämnen
    som ger fler färger.

  57. Tänk att folk har gjort fyrverkerier
    så länge, i flera hundra år.

  58. Men det där med kemiska reaktioner
    fattar jag ändå inte riktigt.

  59. Kemiska reaktioner
    innebär att det bildas-

  60. -ett eller flera nya ämnen
    med nya egenskaper.

  61. Raketerna som far i väg
    är bra exempel på kemiska reaktioner.

  62. Från början var raketerna fyllda
    med ämnen som kunde explodera.

  63. Men när de flyger i väg bildas
    nya ämnen med andra egenskaper.

  64. Det går inte att tända en raket igen.

  65. Kemiska reaktioner finns överallt.

  66. Men alla är inte lika snabba
    och häftiga som fyrverkerierna.

  67. En del är väldigt långsamma.
    De tar oerhört lång tid.

  68. Ett exempel är den kanske viktigaste
    kemiska reaktionen på jorden.

  69. Det är den kemiska reaktion som gör
    att ett litet frö på bara några gram-

  70. -efter ett par hundra år
    kan bli ett stort träd-

  71. -på flera tusen kilo.

  72. Då bildas det en massa nya ämnen
    med nya egenskaper.

  73. Okej, jag tror att jag fattar nu.

  74. Textning: Sofie B. Grankvist
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Fyrverkeri

Avsnitt 6 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Louise undrar hur man får fram alla olika färger och mönster i ett fyrverkeri. Vi följer med ner i ett hemligt bergrum där kemikalier blandas och fyrverkeripjäser tillverkas. Ett fyrverkeri är ett exempel på en kemisk reaktion - men vad innebär det? Louise Lagergren undrar och NO-pedagogen Hans Persson svarar.

Ämnen:
Kemi > Kemikalier i hem och samhälle
Ämnesord:
Kemi, Kemisk industri, Kemisk teknik, Naturvetenskap, Pyroteknik, Sprängämnen, Teknik
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6

Alla program i Kemi nästa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemi nästa

Plast

Avsnitt 1 av 6

Plast är ett av vår tids vanligaste material - men vad är det egentligen? Och hur återvinns PET-flaskor?

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemi nästa

Vatten

Avsnitt 2 av 6

Hur kan vatten se olika ut beroende på temperatur? Och varför kan vissa insekter springa på vattenytan?

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemi nästa

Luft

Avsnitt 3 av 6

Varför är det svårt att andas på höga höjder? Och hur påverkar syret i luften en eldsvåda?

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemi nästa

Salt

Avsnitt 4 av 6

Varför flyter man så bra i Döda havet? Och vad händer med mat när den saltas?

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemi nästa

Fläckar

Avsnitt 5 av 6

Vilka knep finns för att lösa upp fläckar? Och varför går inte alla fläckar bort med vatten?

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemi nästa

Fyrverkeri

Avsnitt 6 av 6

Hur får man fram alla olika färger och mönster i ett fyrverkeri?

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 4-6 & kemi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemi nästa - syntolkat

Fläckar

Vilka knep finns för att lösa upp fläckar? Och varför går inte alla fläckar bort med vatten?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDoktor NO - syntolkat

Endorfinkick

Hur fungerar endorfinerna - kroppens egna droger? Doktor NO får i uppdrag att höja sin smärttröskel.

Fråga oss