Titta

UR Samtiden Tema

UR Samtiden Tema

Om UR Samtiden Tema

Kunskap och vetenskap i nytt sammanhang. Talare och samtal från de dagliga sändningarna i UR Samtiden kopplas samman kring ett tema.

Till första programmet

UR Samtiden Tema : Myter om matDela
  1. Jag slog svenskt rekord och blev
    tvåa i Europakuppen på 13 smörgåsar.

  2. Sanning eller skröna?

  3. Möt experterna som säger sig veta
    hur det egentligen ligger till.

  4. Ur "Samtiden Tema: Myter om mat".

  5. Det intressanta jag ska prata om
    är hur myterna sprids via media-

  6. -och varför media är så svaga
    för matmyter och vidareför dem.

  7. Råttan i pizzan
    kanske ingen tror på längre-

  8. -men hur förhåller du dig till larm-
    rapporter i media och bantningstips?

  9. Visste du
    att du kan bli fet av att banta?

  10. Det är dags att krossa myten
    att bantning skulle vara-

  11. -ett bra sätt att gå ner i vikt.

  12. Ganska många oroar sig för maten.
    Det kan möjligen finnas skäl för det.

  13. Men oroar man sig för nåt
    som inte är sant eller som är en myt?

  14. En annan underbar myt som
    florerar inom konditionsidrotter...

  15. Extremsportaren Rune Larsson
    utmanar den etablerade sanningen-

  16. -eller myten inom kostlära,
    att kolhydrater är-

  17. -den bästa uppladdningen
    före fysisk prestation.

  18. Han sprang några av världens hårdaste
    lopp och laddade med smörgåstårta.

  19. Det här är ur "Samtiden Tema:
    Myter om mat."

  20. Inte bara lite löpare, ganska
    mycket löpare, ultradistanslöpare-

  21. -som springer längre än maraton,
    jag växte ur maraton tidigt.

  22. När jag sprang så mycket stötte jag
    på myter och vandringssägner-

  23. -som handlade om det jag höll på med.

  24. Jag har varit
    väldigt intresserad av kalorier.

  25. Det tycker jag är intressant. Vi
    pratade om kalorier och bantning.

  26. Jag har räknat ut
    hur mycket jag skulle ha vägt-

  27. -om jag hade ätit så mycket
    och aldrig sprungit.

  28. 22 000 mil. Man räknar med
    att en 70 kilo tung kropp omvandlar-

  29. -ungefär 620 kilokalorier per mil.

  30. Det betyder att jag har omvandlat-

  31. -13 400 000 kilokalorier
    till rörelse.

  32. Man räknar med att ett kilo fett
    innehåller 9 000 kilokalorier.

  33. Alltså har jag förbränt
    ungefär 15 015 kilo rent fett-

  34. -bara genom att springa.
    Plus min magra vikt på 75 kilo.

  35. Tänk vad jag hade vägt om jag
    aldrig hade sprungit, utan bara ätit.

  36. Jag hade vägt lika mycket
    som en stadsjeep vid det här laget.

  37. Vi människor är väl perfekta
    termodynamiska maskiner-

  38. -eller är det nåt
    som inte stämmer här?

  39. Det kanske inte finns några riktiga
    linjära förlopp för kost och näring.

  40. Det finns så många andra faktorer
    som kommer in än det du kan se.

  41. Det är intressant med människans
    myter kring kalorier och energi.

  42. Jag var inne i en sportaffär
    och såg energikakor.

  43. Det står på engelska:
    "Low calorie energy bar."

  44. Vad hade personen som skrev den
    etiketten för betyg i termodynamik?

  45. Hur kan man ha lågenergi-energikaka?

  46. Världen vill bli lurad.

  47. En annan märklig grej
    med mig och min idrott är-

  48. -att jag inte äter havregrynsgröt.

  49. Gunde Svan skulle förmodligen
    få fläcktyfus om han hörde det.

  50. En som idrottar så hårt och så mycket
    och inte äter havregrynsgröt?

  51. Nej, jag tror inte
    Gunde hade sagt det.

  52. Han kan för mycket om hur
    människor fungerar för att tänka så.

  53. Men alla tror att en konditions-
    idrottare ska äta vissa saker.

  54. Och så många konditionsidrottare
    på så många nivåer går in på detta.

  55. "Då ska man väl göra så." De
    ställer sig i kö till grötköket där-

  56. -och ska ha sin havregrynsgröt,
    för det måste man ha.

  57. Jag ogillar inte havregrynssmaken.

  58. Jag har kommit i kontakt
    med grötfascister.

  59. Är det nån som har träffat på en
    grötfascist? Det är människor det.

  60. "Vad? Äter du inte gröt?
    Det som är så gott. Och så nyttigt."

  61. Man får smisk på fingrarna med
    linjalen för att man inte äter gröt.

  62. Man är en sämre människa.

  63. Det är nåt med grötens konsistens
    som utlöser en reflex.

  64. När den kommer ner mot min
    matstrupe ulöser den en reflex-

  65. -och vill bara
    komma upp igen, i retur.

  66. En annan underbar myt
    som florerar inom konditionsidrotter-

  67. -när det gäller maraton
    och Göteborgsvarv och sånt-

  68. -det är att man ska äta pasta
    dagen innan den här tävlingen.

  69. Många konditionsidrottare
    eller motionärer tycks tro att pasta-

  70. -består av nån magisk komponent
    som är helt unik.

  71. Jag har tittat på vad den innehåller.
    Det är lite mjöl.

  72. Det finns mjöl i annat också, vad?

  73. Den kan innehålla lite ägg
    och grejer.

  74. Man kokar den i vatten. Och så är det
    plötsligt en magisk komponent-

  75. -utan vilken det inte går
    att bedriva uthållighetsidrott.

  76. Det är en sanning. Jag har utmanat
    den sanningen av misstag.

  77. Jag var inbjuden till ett lopp
    i Davos i Schweiz.

  78. Vi skulle springa ett bergslopp på
    67 km. Det var felmätt, det var 72...

  79. Tänk att i Schweiz mäter de fel.
    Vilken paradox, av alla länder.

  80. Det trodde jag inte förekom där.

  81. Jag var inbjuden på ett femstjärnigt
    hotell. Där bodde vi inbjudna löpare.

  82. Stegienberger Belvedere hette det.
    De hade en otrolig gourmetrestaurang-

  83. -som vi fick gå lös på.
    Fullständig buffé, det var otroligt.

  84. Där satt jag. Jag kom dit på torsdag,
    tävlingen var på lördag.

  85. Kvällen innan var det rökt fisk
    och det var kött och allt möjligt.

  86. Där satt jag och åt. Kan nån ana vart
    de andra inbjudna löparna tog vägen?

  87. De visste att det var ett pastaparty.
    Med nummerlappen fick man en biljett-

  88. -som var "...gut für ein Teller
    mit Spaghetti" eller vad det var.

  89. Då ställer de sig i kön och får en
    papptallrik en plastkniv och gaffel-

  90. -och så äter de spagetti
    istället för gourmetmat-

  91. -på en femstjärnig restaurang.

  92. Jag sprang ifrån allihop nästa dag.

  93. Därför att glädje är en stark
    drivkraft för alla människor-

  94. -som använder även kroppen...

  95. Glädje som drivkraft får vi höra
    mer om då Rune Larsson förklarar-

  96. -varför han tycker att fet mat funkar
    bäst för en konditionsidrottare.

  97. Men först försöker dietisten
    och författaren Anna Ottosson-

  98. -avliva myter kring ett av väst-
    världens mest omskrivna hälsoämnen:

  99. Bantning.
    Ur "Samtiden Tema: Myter om mat".

  100. Det är dags att krossa myten
    att bantning skulle vara-

  101. -ett bra sätt att gå ner i vikt.

  102. Det finns nåt djupt rotat
    i vår svenska folksjäl-

  103. -att man ska banta
    för att gå ner i vikt.

  104. Tänk vad härligt
    att det är precis tvärt om.

  105. Jag tycker att livet är för kort
    för att banta-

  106. -och bantning leder
    till alldeles för dåliga resultat-

  107. -för att man ska ägna
    sin dyrbara tid åt det.

  108. Jag tänkte utveckla det lite närmare.

  109. Ni vet ju
    att det finns massor med dieter-

  110. -och alla som har suttit
    i ett lunchrum vet hur snacket går.

  111. "Jag går på GI." "Jag går på LCHF"
    eller "Jag går på ViktVäktarna".

  112. Men jag tycker att man kan säga
    generellt vad som är gemensamt-

  113. -för olika dieter och bantningskurer
    eller vad vi ska kalla det.

  114. Det är att man förbjuder sig själv
    att äta vissa saker.

  115. Man ska äta ensidigt.

  116. Jag tror kanske inte
    att det är den rätta vägen.

  117. Och om man tittar på
    vad som händer med vikten-

  118. -ser man
    att när man går ut på måndag:

  119. "Nu ska jag börja mitt nya liv,
    nu går jag ut starkt."

  120. Man ser att vikten börjar gå neråt.

  121. Det första som händer i kroppen är
    att vi förlorar vätska.

  122. Håller du på tillräckligt länge
    förlorar du fett och muskler.

  123. Fast ytterst få av oss orkar hålla på
    så länge med nån bantningskur.

  124. När man har gått ner i vikt går man
    tillbaka till sitt vanliga liv igen.

  125. Vad som händer då, är att kroppen
    strävar efter att återhämta sig-

  126. -och få tillbaka de extra kilona.

  127. För vilket tekno- eller caffelatte-
    samhälle vi än lever i i dag-

  128. -är vi fortfarande stenålders-
    människor. Vi fungerar på samma sätt.

  129. Kroppen tänker
    att det gäller att samla på sig-

  130. -man vet ju inte nästa gång
    det kommer nån svält.

  131. Konsten är inte att gå ner i vikt.

  132. Konsten är att behålla den vikt
    man har lyckats gå ner.

  133. Jag skulle vilja övertyga er om
    att ni inte ska ägna er åt bantning.

  134. Det kanske ni redan
    har kommit fram till.

  135. Man förlorar vätska.
    Sen bryter man ner muskler i kroppen.

  136. Muskelmassa som ska vara
    som energi för kroppen.

  137. Sen är det kroppens lager
    av kolhydrater som minskar.

  138. Efter bantningen strävar kroppen
    att kompensera vad den har förlorat.

  139. Man samlar på sig vätska
    och lagrar kolhydrater i kroppen.

  140. Vad som har hänt är att muskelmassan
    börjat brytas ner för att ge energi-

  141. -och muskler är nåt
    vi egentligen vill ha.

  142. Ju mer muskelmassa vi har,
    desto mer förbränner du.

  143. Efter din bantningskur
    har du lägre ämnesomsättning-

  144. -för du har mindre muskler.
    Är ni med mig?

  145. Man har ju använt musklerna som mat
    om man ska uttrycka sig enkelt.

  146. Nu har man lägre ämnesomsättning
    och överskottet lagras som fett.

  147. Jaha, vad händer då?
    Vad är resultatet av hårdbantningen?

  148. Jo, jag har samma eller högre vikt
    än när jag började min bantningskur.

  149. Jag har mindre muskelmassa, jag har
    sämre förbränning och mer fett.

  150. Dessutom tror jag
    att man har haft tråkigt.

  151. Undersökningar visar att kvinnor
    t.ex. bantar tio år av sitt liv.

  152. Jag tycker
    att mat för mig är njutning-

  153. -och viger man sitt liv åt bantning
    så förlorar man en del av sitt liv.

  154. Man ska också vara medveten om
    att bantning smittar.

  155. Bantar jag som mamma
    är det hög risk att mina barn bantar.

  156. Man ärver sitt förhållande till mat.

  157. Så sluta banta och börja leva.

  158. Hur avslöjar man då en diet gör dig
    fet? Vi kan ju bara garantera nu-

  159. -bikinisäsongen kommer snart.

  160. Vi läser hur man går ner
    fem kilo till midsommar-

  161. -och ja, ni vet, hela den raddan
    kommer att komma nu.

  162. Hur kan man då avslöja,
    hur kan man granska de här kurerna?

  163. Jag ska ge er några tips.
    Om man lovar mycket snabba resultat.

  164. Om man lovar guld och gröna skogar,
    då ska man bli försiktig.

  165. Jag rekommenderar att gå ner
    ett halvt till ett kilo i veckan.

  166. Det är en lagom takt.

  167. Var försiktig när enskilda livsmedel
    eller näringsämnen svartlistas.

  168. Om man absolut inte
    får äta kolhydrater eller fett.

  169. Det finns ingen stor matbov,
    bara många småtjuvar.

  170. Också om man får äta extremt
    lite mat, då ska man förkasta den.

  171. Om det krävs svindyra produkter
    man måste äta resten av livet.

  172. Och slutar du med dem
    går du upp i vikt jättesnabbt.

  173. Eller om det är nån diet som säger
    att den innehåller magiska livsmedel.

  174. T.ex. vinäger och grapefrukt.

  175. Det är gott, men det hjälper dig inte
    att rasa i vikt.

  176. Tack så jättemycket.

  177. Hur uppstår myter
    kring mat och kosthållning?

  178. Är det tidningarnas jakt
    på lösnummerförsäljning-

  179. -eller är det vi konsumenter
    som ber om informationen?

  180. Matskribent Lisa Förare-Winbladh har
    sin teori om vad som ligger bakom-

  181. -bantnings- och larmjournalistiken.

  182. Jag tänker berätta lite om
    hur journalistiken fungerar-

  183. -och vad som håller på att hända,
    för allt är inte riktigt bra-

  184. -men det finns ljuspunkter också.

  185. I dag ägnar sig media allt mer åt
    vad vi kan kalla klickjournalistik.

  186. Klickjournalistik kommer från
    att när man är ute på nätet-

  187. -så ser man ibland rubriker
    som är fullkomligt oemotståndliga-

  188. -fast man egentligen
    inte alls är intresserad.

  189. Det kan vara sånt som
    att Britney Spears visar tuttarna.

  190. Eller att Tom Cruise
    egentligen är en utomjording.

  191. Jag vet att ni är välutbildade
    vuxna människor allihop-

  192. -och inte är intresserade av det där.

  193. Men precis som jag, innan man vet
    ordet av har man klickat på länken-

  194. -man har plockat upp tidningen och
    läser det där, klickjournalistiken.

  195. Här kommer matmyterna in, för det är
    den här typen av journalistik-

  196. -som talar till vår reptilhjärna, som
    är så underbar, så fantasieggande.

  197. "Det finns ormar i bananerna.
    Det finns råttor i pizzan."

  198. Och tomater orsakar cancer
    ena dagen-

  199. -och räddar livet på dig nästa dag.

  200. Den här journalistiken är
    som lösgodis.

  201. Den är färggrann skimrande
    färgsprakande.

  202. Den doftar och talar till ryggmärgen
    snarare än till vårt intellekt.

  203. Men precis som lösgodis mättar den
    inte i längden och den är inte bra.

  204. Det som händer med journalistiken
    tycker jag allt mer är-

  205. -att den här typen av journalistik,
    lösgodisjournalistiken-

  206. -den undergräver vår trovärdighet.

  207. Men den säljer.
    Herregud, vad den säljer.

  208. Jag anser att det är väldigt viktigt
    att vi som arbetar med-

  209. -att upplysa många människor om mat-

  210. -måste hålla oss ifrån matmyterna.

  211. För det är vår journalistik
    som faktiskt är grunden-

  212. -till många av de beslut
    som alla ni fattar i vardagen.

  213. De här halvsanningarna
    de vridna nyheterna-

  214. -gör oss alla väldigt mycket dummare.

  215. Det finns ett underbart citat som
    brukar tillskrivas John F. Kennedy.

  216. Jag är cynisk och tror att en
    av hans talskrivare ligger bakom det.

  217. Hur som helst så är citatet väldigt
    vackert och värt att upprepas.

  218. "The great enemy of the truth
    is very often not the lie"-

  219. -"deliberate, contrived
    and dishonest, but the myth"-

  220. -"persistent, persuasive,
    and unrealistic."

  221. Alltså, "Sanningens stora fiende är
    oftast inte lögnen"-

  222. -"som är medveten skapad och oärlig,
    utan myten"-

  223. -"som dröjer kvar, som övertalar
    och är orealistisk."

  224. Det är därför myten är så farlig.
    Den dröjer kvar och är inte medveten.

  225. Vi förmedlar den hela tiden
    och berättar den för att den kittlar.

  226. Den får en massa klick och
    vi får uppmärksamhet och kärlek-

  227. -som vi journalister också behöver.

  228. En vanlig kritik från läsare är
    att man inte kan lita på media.

  229. För de säger en sak den ena dagen
    och nästa dag en helt annan.

  230. Jag håller med. Ett av de stora
    problemen med nyhetsrapportering-

  231. -när det gäller det som blir matmyter
    eller missuppfattningar-

  232. -halvsanningar när det gäller mat,
    är att vi är dåliga inom media-

  233. -på att sätta in saker
    i ett större sammanhang.

  234. Ge en bild av hur hela
    forskningen på tomater ser ut.

  235. Hur många olika rapporter det finns.
    Inte bara att den senaste-

  236. -gjord på nio marsvin, visar
    en ökad frekvens av prostatacancer.

  237. Det är bara de manliga marsvinen,
    bör jag tillägga.

  238. Utan att vi faktiskt vågar
    ge den här hela bilden.

  239. Men samtidigt vill jag för er
    som tycker att matrekommendationer-

  240. -har ändrats väldigt mycket,
    försvara förändringarna.

  241. En vetenskap är per defenition nåt
    som står under ständig omprövning.

  242. Det handlar om stenhårda tester-

  243. -det handlar om framsteg
    och om återvändsgränder.

  244. I själva verket är det så att om
    man har en lära som inte förändras-

  245. -som är konstant, som astrologin,
    som sett likadan ut i 3 000 år-

  246. -då är det snarast ett tecken på
    att det är nåt som är fuffens.

  247. För då finns inte
    det hälsosamma ifrågasättandet-

  248. -och det finns inte framsteg.

  249. Ni kan ju jämföra med er själva.

  250. Ni har genom åren,
    fler eller färre år, samlat på er-

  251. -allt fler erfarenheter
    och allt mer kunskap.

  252. Det gör att ni inte är densamma
    som för 10-20 år sen.

  253. Ni har nya uppfattningar,
    är mer kompetenta, förhoppningsvis.

  254. Samma sak är det med vetenskapen
    som är skapad av människor.

  255. Den kommer att förändras. Det
    kommer att vara motstridiga budskap.

  256. Vi försöker göra det bästa av
    situationen och gå på det bästa-

  257. -vetenskapen vet just nu. Det behöver
    inte innebära att det är en myt.

  258. Att det är ett budskap
    om kolhydrater ena dagen-

  259. -och ett annat ett par år senare.

  260. Precis som när det gäller
    vetenskapen eller dig själv-

  261. -kan man komma till ett läge
    där man trots att man är smartare-

  262. -mycket mer kompetent, har blivit
    lite gammal stelbent och fördomsfull.

  263. Det tycker jag märks
    tydligt i de här tiderna-

  264. -för jag tycker att det sker lite av
    en revolution inom den här unga-

  265. -disciplinen av vetenskapen
    som kostvetenskapen är.

  266. Senaste årtiondet har glykemiskt
    index, en viktig faktor för hälsan-

  267. -slagit igenom och slagit undan benen
    på min gamla kunskap om kolhydrater-

  268. -som jag lärde mig under en treårig
    rätt bortkastad dietistutbildning.

  269. Dessutom har det kommit
    nya rön om fett-

  270. -som har förändrat
    spelreglerna totalt.

  271. Hur mycket vi än skyller på media
    så kan media genom sin flexibilitet-

  272. -och sina gåpåiga kampanjer
    också spela en positiv roll.

  273. Som när transfettdebatten kom
    och media drev på stenhårt.

  274. Och industrin ganska snabbt ändrade
    på sammansättningen av livsmedel-

  275. -medan Livsmedelsverket var
    ganska föråldrat och stelbent-

  276. -och bara stod och såg på och menade
    att det var nog inte så farligt ändå.

  277. Vi måste försöka spegla världen
    i all dess underbara-

  278. -och fruktansvärda komplexitet utan
    att förenkla så att myter uppstår.

  279. För god journalistik handlar
    precis som kärlek-

  280. -inte om de stora
    braskande rubrikerna-

  281. -utan om långvariga relationer och
    de små sakerna som vi gör varje dag.

  282. Tack så mycket.

  283. Hur tror du att det går
    med journalistiken?

  284. Papperstidningen lever
    en tynande tillvaro.

  285. Det blir färre journalister
    på redaktionerna.

  286. Kommer nån redaktion
    att orka ha vetenskapsjournalister-

  287. -eller specialister tror du?

  288. Jag hoppas det. Jag hoppas
    att Public Service blir starkare-

  289. -där man inte är lika beroende
    av tittarsiffror. Jag tycker inte-

  290. -att Public Service ska jaga de
    högsta tittar- och lyssnarsiffrorna.

  291. Internet har förändrat mediabilden
    och gjort att myter sprids snabbare.

  292. Jag vill säga till er:
    Lär er omfamna Internet-

  293. -ni som inte redan hänger där
    lika mycket som jag. Använd Internet-

  294. -för att genomskåda myterna.
    Det finns många bra källor.

  295. Bara ett par fingerknappningar bort
    finns svaret på alla era frågor.

  296. Sa journalisten och matskribenten
    Lisa Förare Winbladh.

  297. Vilken effekt har larmjournalistik
    på läsare tittare och lyssnare?

  298. Hur ser forskare på
    att deras rapporter-

  299. -ibland genererar hårdvinklade
    artiklar eller inslag?

  300. Misse Wester är riskforskare
    på Kungliga Tekniska Högskolan.

  301. Jag är här för att ta död på myten
    om den oroliga konsumenten.

  302. Jag kan inte mycket om mat
    förutom att jag gillar att äta.

  303. Sånt här läser
    vi vanliga konsumenter om i media.

  304. Vi hör att vindruvor och paprikor är
    rena giftcocktailerna.

  305. Man kan också dö av att äta kött
    från en ko som har galna kosjukan.

  306. Det är det senaste
    i raden av många larmrapporter.

  307. Förhöjda halter av akrylamid,
    som är en carciogen-

  308. -har man hittat i stärkelserik mat.
    Chips, müsli, knäckebröd.

  309. Listan på larmrapporter är lång
    och jag kan stå här i 20 minuter-

  310. -och bara fylla tiden med att lista
    den här typen av rapporter.

  311. Sammanfattar man det här
    ser man att mat är nåt-

  312. -som tydligen ger
    upphov till oro hos oss.

  313. Vi blir oroliga
    när vi läser alla larmrapporter.

  314. När det kommer larmrapporter titt som
    tätt kan man ställa sig två frågor:

  315. Är det så att forskare tycker om
    att skriva larmrapporter?

  316. Är det nåt som vi tycker är
    syftet med vår verksamhet?

  317. Andra frågor som jag ställer mig ofta
    är: Vilken påverkan har det på oss?

  318. Är det så att vi blir väldigt oroliga
    och vad består oron av?

  319. Jag börjar med den sista frågan.
    Blir vi oroliga av larmrapporter?

  320. Ska man tro på myten om oro
    och den oroliga konsumenten-

  321. -och medborgaren i risksamhället
    så är svaret ja.

  322. Vi oroar oss för tillsatser som maten
    både innehåller och inte innehåller.

  323. Vi är oroliga för
    vad vi blir och inte blir av maten.

  324. Vi är oroliga för om bästföredatumet
    på förpackningen reflekterar-

  325. -det verkliga bästföredatumet. Och
    om tomatpurén jag håller i handen-

  326. -innehåller genmodifierade tomater
    eller inte. Det är nåt som oroar mig.

  327. Det säger myten.
    Men då tycker jag, som forskare:

  328. Vi får stanna här
    och börja reda ut begreppen.

  329. Vad är då oro? Jag är beteendevetare,
    riskforskare och då måste jag svara-

  330. -att orolig blir man
    om man ser en risk.

  331. Ser jag nåt som jag upplever
    är farligt, hotar min säkerhet-

  332. -min och min omvärlds hälsa
    och säkerhet, mina barn, min familj-

  333. -då reagerar jag med oro.

  334. I riskforskning ser man
    att om jag upplever-

  335. -att jag har kontroll över
    en situation, då minskar min oro.

  336. Jag får en lägre riskuppfattning.
    Håll det här i bakhuvudet-

  337. -för om det är nåt vi kontrollerar
    så är det vad vi stoppar i munnen.

  338. Få av oss blir tvångsmatade
    med saker vi inte vill äta.

  339. Då kan man ju fråga sig:
    "Vad är vi då oroliga för?"

  340. Vad tror experterna
    att vi är oroliga för?

  341. Eller varför tror de
    att vi är oroliga?

  342. Från mitt perspektiv,
    en syn som jag möter ofta-

  343. -är att oro hos individer, konsu-
    menter, uppfattas som irrationell.

  344. Vi reagerar med obefogad rädsla på
    den aktuella situationen vi möts av.

  345. Så ser myndigheter och beslutsfattare
    på oss vanliga dödliga.

  346. Men jag är inte så säker på att
    oro är rätt begrepp att använda här.

  347. Jag tror att vi har stor kontroll
    över det vi äter. Vi vet mycket-

  348. -vi har många informationskällor.
    Jag är inte säker på att oro-

  349. -d.v.s. rädsla är
    rätt begrepp att använda.

  350. Vad är det vi reagerar på? Vad får
    oss att uttrycka en viss känsla-

  351. -eller emotion när det gäller larm-
    rapporterna? Jag tar några exempel.

  352. Ser man på debatten kring
    genmodifierade organismer-

  353. -så har jag hört i många år att vi är
    irrationellt rädda för den tekniken.

  354. Vi har förädlat saker i hundra-
    tusentals år... Nej, kanske inte.

  355. Tusentals år, hundratals år.
    Nu reagerar vi med helt obefogad oro.

  356. En reaktion på en teknisk utveckling
    som vi kanske inte håller med om.

  357. Det strider mot våra värderingar, vår
    samhällssyn, det samhälle vi vill ha.

  358. Det handlar inte om att vi är rädda.
    Det handlar om nåt annat.

  359. När man frågar folk vad de tycker
    om genmodifierade organismer-

  360. -säger de flesta:
    "Jag ser inte fördelarna."

  361. "Jag ser inte vad jag vinner på"-

  362. -"att köpa nåt som innehåller
    en genmodifierad organism."

  363. Däremot ser man att företaget,
    producenten gör en vinst.

  364. Men den är inte relevant
    för mig som konsument.

  365. Varför ska jag acceptera en teknik
    som tjänar pengar åt nån annan?

  366. Det har inte heller med oro att göra.

  367. Akrylamid i chips påverkade inte
    försäljningen i nån större grad.

  368. Tvärtom fick ju GI-dieten stor genom-
    slagskraft på kolhydraterna vi äter-

  369. -eller väljer att inte äta.
    Så det här med kontroll...

  370. Ja, vi har kontroll över de här
    riskerna och vad vi stoppar i oss.

  371. Om det inte är oro, vad är det då?
    Jag tror inte att vi är oroliga för-

  372. -att bli sjuka tjocka undernärda
    övergödda av den mat vi äter.

  373. Jag tror vi är rädda eller oroliga
    för att bli förda bakom ljuset.

  374. Att nån ska göra saker med vår mat
    som vi inte har insyn i.

  375. Jag har ingen kontroll över hur
    livsmedelsproducenterna beter sig.

  376. Då är det nåt annat.
    Då kan man säga så här:

  377. Om vi har ett problem med att folk
    inte vet vad mat innehåller.

  378. Hur löser vi det problemet?

  379. Jo, vi ger dem mer information.

  380. Jag möter ofta
    riskproducenter som säger-

  381. -att folk inte har
    kunskap om det här.

  382. Ökar vi deras kunskap blir
    deras perception samma som vår.

  383. Det vill säga väldigt liten.
    Vi möter då inget motstånd.

  384. Det kan ju vara bra
    att information löser problem-

  385. -snarare än skapar dem.
    Att läsa vad som står på paketet-

  386. -navigera genom de komplexa inne-
    hållsförteckningarna på ICA-

  387. -med två hungriga barn efter jobbet,
    är inget bra alternativ.

  388. Ännu mer bekymmersamt är att
    vi ska köpa närproducerade produkter-

  389. -som framställts på ett ekologiskt
    hållbart sätt och vi måste även-

  390. -ta hänsyn till mänskliga rättigheter
    i ett annat land när vi handlar.

  391. Jag skulle inte jobba med det jag gör
    om jag trodde att miljö var oviktigt.

  392. Självklart tycker jag
    att etik är väldigt viktigt.

  393. Men när allt ansvar läggs
    på oss som konsumenter-

  394. -det är vi som är ansvariga för att
    vi har en sjyst livsmedelshantering-

  395. -och produktion, då tycker jag
    att det blir lite skevt.

  396. Alla dessa larmrapporter. Tycker vi
    forskare om att skriva larmrapporter?

  397. Nu talar jag inte för alla forskare,
    jag talar för mig själv.

  398. Jag har alltid
    velat skriva en larmrapport.

  399. Det är en sak som jag vill göra
    innan jag går i pension.

  400. Vad den skulle handla om och
    vem som skulle läsa den är oklart.

  401. Men jag tycker
    som forskare så är det vår plikt.

  402. Syftet med forskning är att upptäcka
    felaktigheter och varna.

  403. Om forskarna på Karolinska
    som upptäckte akrylamid i chips-

  404. -inte hade gått ut med informationen,
    vad hade konsekvenserna blivit då?

  405. Det var intressant att den föregående
    talaren tog upp medias roll-

  406. -för min roll som forskare är
    att varna. Jag tycker det är bra.

  407. Vad media gör med den informationen
    är utanför min kontroll.

  408. Jag tror att vi konsumenter är
    fullt kapabla att vara rationella-

  409. -basera våra beslut på goda grunder
    och inte bli obefogat rädda-

  410. -för saker som inte finns
    i verkligheten.

  411. När man gör studier
    ser man att man tänker:

  412. Om jag får information om nåt farligt
    reagerar jag väldigt logiskt-

  413. -rationellt sansat och väl övervägt.
    Om ni får samma information-

  414. -så reagerar ni inte lika smart.
    Ni får lite mer panik.

  415. Ni blir mer rädda, för ni är inte
    lika bra som jag är på att tolka det.

  416. Man tillskriver andra människor
    egenskaper man själv inte har.

  417. Varför vi gör så är en annan grej.
    Men det gör att det man hör-

  418. -om larmrapporter,
    att det är oansvarigt-

  419. -att forskare ska inte
    lägga ut larmrapporter-

  420. -det är ju för att nån annan kan
    reagera med oro, inte jag.

  421. Om jag får information om att den
    nappflaska jag köper till mina barn-

  422. -kan innehålla ett ämne
    som är genotoxiskt-

  423. -det sätter sig
    på de reproduktiva organen-

  424. -då är jag en dålig förälder om jag
    inte köper en annan nappflaska.

  425. Vill jag inte ha genmodifierade
    tomater i min puré-

  426. -kan jag välja bort det. Inte för
    att jag är orolig eller irrationell.

  427. Jag markerar mina värderingar
    med vad jag köper.

  428. Min slutsats är att vi måste fråga
    konsumenter andra frågor.

  429. Som man frågar får man svar.
    Frågar vi svenska folket:

  430. "Är du orolig för x, y, z?"
    Då får vi svaret: "Ja. Nej."

  431. Om vi frågar: "Är du förbannad? Är du
    irriterad? Känner du dig indignerad?"

  432. "Tror du att producenterna
    försöker tjäna pengar"-

  433. -"utan att informera dig om vad som
    finns?" Då får vi helt andra svar.

  434. Då får vi en helt annan bild
    av den rationella konsumenten.

  435. Jag är inte särskilt orolig om sju
    av tio svenskar tror på en myt.

  436. Däremot blir jag väldigt orolig
    om myndigheter beslutsfattare-

  437. -informatörer går på myten
    om den irrationella konsumenten.

  438. Tack för mig.

  439. Riskforskaren vid KTH, Misse Wester.

  440. Naturskyddsföreningens
    generalsekreterare Svante Axelsson-

  441. -får sista ordet, när han pratar
    om maten, miljön och myterna.

  442. Klimatmärkning har diskuterats
    och det kan tyckas vara en bra idé-

  443. -att få guidning om vad som är bra
    och dåligt för klimatet.

  444. Men vi har sagt nej
    till klimatmärkning.

  445. Varför får du strax veta. Nu ska vi
    återvända till programmets inledare.

  446. Extremsportaren och långlöparen
    Rune Larsson som kommit fram till-

  447. -att det är en myt
    att pasta skulle vara-

  448. -den bästa uppladdningskosten
    före konditionslopp.

  449. Uppvaknandet kom
    när han som 23-årig amatör-

  450. -vann ett 51 km långt
    skogslopp i Hälsingland.

  451. Rune Larssons kost
    de sista två dagarna före loppet-

  452. -var mammas överblivna smörgåstårta.

  453. Hon är född i en torpstuga
    utanför Kvänum 1928-

  454. -och hon har det gamla bonde-
    samhället... "Allt ska ätas upp."

  455. "Du får inte slänga nåt." Det blev
    en massa smörgåstårta kvar.

  456. Och jag har ju fått i mig det.
    "Det blir ingen spagetti."

  457. "Hur ska jag kunna springa 51 km
    när jag måste äta smörgåstårta?"

  458. Det är en massa leverpastej
    och majonnäs och räkor.

  459. Det går inte att springa på. Det
    måste vara spagetti. Mjöl och vatten.

  460. Trolldeg. Presenterat
    i lite chicare format.

  461. Jag kommer in mot målet och ser en
    kvinna i folkdräkt med en lagerkrans.

  462. "Kolla, en kranskulla!" Jag har
    aldrig sett nån med kransen kvar.

  463. De brukar ha gett bort den
    när jag kommer. "Vann jag?"

  464. "Hur gick detta till?"
    På smörgåstårta.

  465. Då började jag förstå
    att jag hade blivit lurad.

  466. Sen började jag laborera med
    olika sorters mat och ladda upp.

  467. Jag till och med laborerade
    med spagetti helt seriöst.

  468. Spagetti fungerar hyfsat. Men vad
    jag har funnit fungerar ännu bättre-

  469. -har varit,
    tro det eller ej, fet mat.

  470. När jag sprang mitt bästa maratonlopp
    i Boston i USA 1981...

  471. Min tränare, jag gick på universitet
    i USA då, tog mig dit-

  472. -och jag sprang Boston Marathon.
    Bekanta bjöd på mat kvällen innan.

  473. När de gick ut i köket hörde jag:

  474. "My God, he ate a pound of
    roast beef." Fyra hekto rostbiff.

  475. Ska man springa på sånt?
    Det var inte spagetti det heller.

  476. Jag sprang på två timmar,
    18 minuter 38 sekunder.

  477. Det är ungefär vad de vinner
    Stockholm Maraton på nu.

  478. På rostbiff. Det fungerade.
    Jag sprang lopp som var längre.

  479. 100 km-lopp.
    Jag har hört en annan intressant myt.

  480. "Det du äter när du springer
    kan du aldrig ta upp i kroppen"-

  481. -"för det är
    en omdistribuering av blodflödet"-

  482. -"från matsmältningsapparaten
    ut till musklerna"-

  483. -"och allt blir en klump i magen."
    Det trodde jag på.

  484. Precis som man tenderar
    att tro på saker okritiskt.

  485. Min kropp är kanske inte
    som andra människors kroppar.

  486. Eller vad det är för fel.
    Jag drack bara i det loppet.

  487. 100 km, tio varv på en milbana.
    Det är runt runt runt, tio varv.

  488. Jag drack bara nyponsoppa.
    Jag drack nio liter nyponsoppa.

  489. Vad jag pinkade sen. Jag hade inte
    ett mineralsalt kvar i kroppen.

  490. Det var gott med nyponsoppa, jag
    gillar det, men det var ingen mat.

  491. Jag blev trött. Jag sprang
    på sju timmar och tre minuter.

  492. Det var ett bra resultat,
    men vad trött jag var.

  493. Jag tänkte prova om det gick
    att äta också. Jag ska utmana detta.

  494. Jag gjorde smörgåsar
    som var stora som dasslock och åt.

  495. Det gick rätt bra. Jag skulle springa
    ett 100 km-lopp i Tyskland.

  496. "Nu ska jag prova och slå på stort."
    Det var Europakuppslopp i Tyskland.

  497. Alla de bästa var där. Jag tog
    en kartong som jag haft löparskor i.

  498. Den var tom nu. Jag tog formbröd
    som jag rostade lite lätt bara.

  499. Tjockt med smör. Det var så mycket
    smör att rent energimässigt var det-

  500. -mer smör än bröd. Och så på
    med ost. Jag ställde dem på högkant.

  501. Varje gång man kom förbi varvningen
    högg jag en eller två smörgåsar.

  502. Jag åt i ett tempo av fyra minuter
    per km. Det tog fyra minuter att äta.

  503. På samma ställe slängde jag muggen
    jag drack ur och sprang vi vidare.

  504. Och sprang och käkade och käkade.
    Åt 13 smörgåsar under det loppet.

  505. Jag rapade
    när jag hoppade över mållinjen.

  506. Jag slog svenskt rekord i det loppet
    och blev tvåa i Europakuppen.

  507. På 13 smörgåsar. Jag vägde mig
    innan loppet. Jag vägde 74 kilo-

  508. -och 75 kilo efter loppet.

  509. Så Anna, det där med bantning,
    vi glömmer det, vad?

  510. Vi lägger oss till med ett helt annat
    beteende. En annan grej jag provade-

  511. -var att äta...sill. Jag älskar sill.
    Fet fisk i alla former, men sill.

  512. Jag sprang ett maraton i USA där de
    hade en restaurang, House of Sweden.

  513. Jag gick ut kvällen innan och gjorde
    taberas, som Emil sa, på inlagd sill.

  514. Jag är väldigt mörk, men nu är jag
    gråhårig. Jag hade svart mustasch då.

  515. Trots min Trollhättandialek har jag
    alltid fått beröm för min svenska.

  516. "Vad bra svenska du pratar."

  517. "Tycker du att det här är bra?"
    sa jag då.

  518. -"Har du bott i Sverige länge?
    -Ja, sen 1956."

  519. "Oj, då kom du tidigt."

  520. Men jag har alltså...
    De visste inte det.

  521. Jag hade en flickvän som såg ut
    som en karikatyr på en italienska.

  522. Hon var språkgeni
    och lärde sig svenska direkt.

  523. Hon berättade vad de svensktalande
    servitriserna sa.

  524. "Titta, nu går han upp igen." De
    visste inte att jag kom från Sverige.

  525. "Var gör han av allt? Hur kan han äta
    så mycket sill? Har vi mer sill?"

  526. Dagen efter sprang jag ett av mitt
    livs bästa maratonlopp - på sill.

  527. Även det var märkligt.
    Vad ska man äta?

  528. När jag äter nåt
    som inte är kruska, kli-

  529. -böngroddar, gröt eller spagetti.

  530. Tänk om jag sitter på
    en hamburgerrestaurang.

  531. Det är skräpmat med hamburgare.
    Skräp byggde denna kropp.

  532. För hemma åt vi bröd. Och så
    stekte morsan köttfärs, köttbullar.

  533. Och så åt vi ost på smörgåsen.

  534. En hamburgare är stekt köttfärs
    mellan två brödhalvor.

  535. Hemma var det inte skräpmat,
    det kallades husmanskost.

  536. Äter man på en hamburgerrestaurang
    kallas det skräpmat.

  537. Jag fattar inte hur det
    kan vara husmanskost hemma-

  538. -fast bara lite omstuvat
    så är det plötsligt skräpmat.

  539. Jag satt med en hamburgare.
    -"Får du äta det?"

  540. Är det nån som rent fysiskt vistas
    i den här kommunen just nu-

  541. -som får äta det, är det jag,
    som springer tre mil om dagen.

  542. Men får du vara här då?

  543. Då börjar han riva sig i huvudet
    och får dåligt samvete.

  544. Men det är väl så. Min filosofi om
    mat är att smörgåsen har två sidor.

  545. På den ena sidan har du dina fibrer,
    kolhydrater, vitaminer-

  546. -vitamin B och hela alfabetet.

  547. På andra sidan har du det du upplever
    när du äter en smörgås.

  548. Det är glädjen att äta
    som Anna pratade om.

  549. Att banta är en helt annan grej.
    Dödar din själ.

  550. Glädjen i att äta. Jag hörde på en
    eminent friskvårdsföreläsare en gång-

  551. -som sa så här: "Det är bättre att
    sitta på McDonald's med kompisarna"-

  552. -"och käka hamburgare och dricka cola
    och ha roligt tillsammans"-

  553. -"än att sitta ensam hemma och
    gnaga på en morot och ha tråkigt."

  554. Och då kommer vi till
    slutklämmen på min filosofi.

  555. På 22 000 löpta mil har jag haft en
    skada som kan härledas till löpning.

  556. En sena på vristen
    blev inflammerad när jag sprang-

  557. -ett nonstop lopp på 101,5 mil
    mellan Sydney och Melbourne 1988.

  558. Det gick över på sex veckor.
    Jag har bejakat energin i maten.

  559. Min kropp har alltid haft ett över-
    skott på byggmaterial och näring.

  560. Då håller man för
    i princip vad som helst.

  561. Mina damer och herrar,
    det ska vara roligt att äta.

  562. Leta upp era kalorier
    och ha så roligt ni kan med dem.

  563. Omvandla dem till rörelseenergi,
    värmeenergi och allt sånt.

  564. Då kanske ni blir kalorister
    ni också. Eller löpare.

  565. Extremsportaren Rune Larsson om
    sina erfarenheter av mat och träning.

  566. På temat "Myter om mat" som
    avslutas-

  567. -med Naturskyddsföreningens
    generalsekreterare Svante Axelsson.

  568. Jag tänker ge reflektioner på dagens
    tema "Myter" och miljö förstås.

  569. Och fundera, inte säga hur det är,
    men ge en spaning på vissa frågor-

  570. -ni kanske har mött i media
    eller hemma vid köksbordet.

  571. Så tänker jag lägga upp
    den här dragningen.

  572. Vi brinner för det här: Vårt vackra
    klot. Ett klot, en mänsklighet.

  573. Det enda klotet som vi vet har liv
    i universum och vi känner vördnad-

  574. -att det ska bli så friskt och bra
    som möjligt. Jag älskar begreppet:

  575. "Ekosystemtjänster." Det finns nu
    en "hälsokontroll" för Moder Jord-

  576. -där man ser hur klotet mår.
    Där det inte mår så bra är Kina-

  577. -där man måste
    pollinera fruktträd för hand.

  578. Man har förstört
    de naturliga pollinerarna.

  579. Så illa kan det gå
    när inte naturen fungerar.

  580. Ska vi ha nio miljarder människor
    måste naturen vara friskare-

  581. -vi måste ha mer service och mer
    tjänster. Därför är omsorg om klotet-

  582. -en välfärdsfråga. Vi kan inte få ett
    gott liv om inte vi har fisk i haven-

  583. -kolsänkor i backen, pollinerare
    och luft- och vattenrening.

  584. Miljö är inte en sidofråga.
    Miljö är en basfråga för vår välfärd.

  585. Det kanske är därför Reinfeldt
    snackar mer om miljö.

  586. Det går inte att få klassisk välfärd
    om inte naturen ger tjänster.

  587. Och det är gratis.
    Tänk vad skönt. Gratistjänster.

  588. Bara fiska upp en fisk
    och allt är klart. Det är otroligt.

  589. 60 % av de här tjänsterna är hotade.

  590. Det är utmaningen vi står inför:
    Att få en friskare planet.

  591. Och vi har hjälp nu att se
    med indikatorerna från FN-systemet.

  592. Ekosystemtjänstbegreppet.

  593. Det finns undersökningar som visar
    var vi ballar ur naturens kontrakt.

  594. Här är begränsningarna vi inte
    ska vara utanför. Tre sticker ut:

  595. Klimat, övergödning och kväve-
    användning och biologisk mångfald.

  596. Det är de tre globala utmaningar vi
    möter för att hålla klotet levande.

  597. Mat har ju en stor påverkan. Klimatet
    är en stor pusselbit i betinget.

  598. Vårt uppdrag är ju att gå från tio
    ton ungefär per person till ett ton.

  599. Hur tufft är det?
    Jag tror inte det blir så jättetufft.

  600. Jag tror det blir ganska mysigt
    att komma ner på ett ton.

  601. Det finns många enkla knep.
    Men allt är inte enkelt.

  602. Värderingarna förändras
    när vi flyttar oss.

  603. Kommer ni ihåg den gamla tågskylten:
    "Spotta ej på golvet"?

  604. Hur många är sugna i dag egentligen?
    Vi förändrar oss i takt med tiden.

  605. Vi förstår mer, vi förändrar
    värderingar och smakupplevelser.

  606. Det som i dag är en uppoffring
    är kanske en njutning om 20-30 år.

  607. En stor pusselbit, ca 25-30 %
    kommer från livsmedelssidan.

  608. Då är det, som vi kommer in på sen,
    biffen som är den stora biffen.

  609. Hur ska vi hantera det?
    Det är utmaningen på maten.

  610. Klimatmärkning har debatterats.
    Är inte det en ganska bra idé-

  611. -att få guidning om vad
    som är bra och dåligt för klimatet?

  612. Vi har varit lite skraja
    och sagt nej till klimatmärkning.

  613. Jag tror fler och fler har köpt den
    bilden. Det kanske inte är så smart?

  614. Det blir en ensaksfråga. Ska man
    spruta mycket för att få bra klimat?

  615. Ska man använda kärnkraft för att
    få bra klimat? Allt hänger ihop.

  616. Ska vi ha ett märke för varje
    miljöproblem? Det var vår tanke.

  617. Vi säger nej till märkning av klimat.

  618. Vi vill ha en samordnad balansakt
    mellan olika miljömål.

  619. Det är ett exempel på helhetsansvar,
    att inte bli en enfrågerörelse.

  620. Det är klotets totala livskraft
    som vi ska kämpa för.

  621. Jag funderar på den mediala debatten
    som vi kommer in på i dag.

  622. Hur går snacket i tidningar och tv?
    Jag kan tycka det finns en jenkadans.

  623. Kommer ni ihåg dansen med så, vad?
    Och ett tillbaka.

  624. Två steg framåt och ett tillbaka. Så
    tycker jag att det är rätt mycket nu.

  625. Bli inte skraj och förvirrad av allt
    som ibland är bra och ibland dåligt.

  626. Det är medial logik att först höja
    upp finnkraften som en bra idé-

  627. -och sen sänka den på löpet dan
    efter. Det tjänar man pengar på.

  628. Det finns forskare som tycker det är
    kul med pingpongdiskussionerna-

  629. -där folk blir förvirrade och tappar
    sugen för vad som är stort och smått.

  630. Biobränsledebatten har hamnat där.
    "Är biobränsle bra?"

  631. Etanolen kommer jag till sen.
    "Är det verkligen bra?"

  632. Folk blir förvirrade av de
    extrema kasten mellan olika frågor.

  633. Energieffektiva lampor var jättebra.
    "Men är det egentligen bra?"

  634. I det här sammanhanget
    önskar jag att myndigheterna-

  635. -Konsumentverket, Naturvårdsverket
    gick in mer med saklig faktabank-

  636. -så vi slipper turbulensen,
    aptjattret-

  637. -där vi kanske tappar sugen
    och inte bryr oss alls.

  638. Det är viktigt att få konsumenterna
    och individerna att förstå:

  639. "Vad är stort och smått
    och vad ska jag följa för riktlinje?"

  640. Ett svar på det
    kan vara frågan om spårbarhet.

  641. Det är andra generationen
    i konsument- och miljödebatten.

  642. Det går inte att säga nu:
    "Är du för eller emot etanol?"

  643. "Är det spannmålsetanol? Kanske inte.
    Är det majsetanol? Absolut inte för."

  644. "Sockeretanol?
    Ja, det kan jag tänka mig."

  645. "Är det burfångad kräfta
    eller trålad kräfta?"

  646. "Vilken elbil? Är elbil bra? Är det
    vindkraftsel eller kolkraftsel?"

  647. "Vilken torsk pratar du om?
    Torsk är okej nu. Men vilken torsk?"

  648. "Barents havtorsk?
    Eller var det Västerhavet?"

  649. "Barents hav är okej,
    men inte Västerhavet."

  650. Det kräver mer av oss konsumenter
    för att förstå nyanserna i begreppen.

  651. Det räcker inte att säga ja eller nej
    till torsk, etanol eller el-

  652. -det kräver
    en andra våg av förståelse.

  653. Det blir ännu viktigare
    att kommunikationen blir lättfattlig.

  654. Köttet är ju annars den stora
    utmaningen i livsmedelsdiskussionen.

  655. Jag tänkte: Hur kul var det 1990? Då
    levde jag och hade det ganska skönt.

  656. Det var en ganska trevlig
    period i mitt liv.

  657. Då åt vi svenskar
    hälften så mycket kött som i dag.

  658. Vi har prisdumpat köttet
    genom EU:s jordbrukspolitik-

  659. -och ökat konsumtionen extremt
    mycket. Vi har haft köttfrossa.

  660. Är det svårt att gå tillbaka
    till 1990 års nivå?

  661. Är det ett lidande att leva
    som vi levde då? Jag tycker inte det.

  662. Det går åt stora resurser
    för att producera kött.

  663. Det är en stor omväg om man ser
    på energi proteiner och sånt.

  664. Följddiskussionen
    om hur mycket mark-

  665. -som går åt
    till köttproduktionen är intressant.

  666. Ni känner kanske till debatten
    att etanolen fick ta stryk-

  667. -för att det skapar nästan
    världssvält om vi tankar med etanol.

  668. Hur är det med det? Är det också
    en märklig pingpongdebatt?

  669. Tittar man på den här diskussionen-

  670. -tar etanolen
    två procent av världens åkermark.

  671. Men fodret tar cirka 70 %
    av all jordbruksmark.

  672. Det är den stora markockupanten
    som verkligen tar yta.

  673. Ska vi förena välfärdsutveckling
    med biobränsle och minska utsläpp-

  674. -ska vi kanske minska
    köttanvändningen och frigöra yta-

  675. -så vi har råd med mer mat-
    produktion och biobränsleproduktion.

  676. Det blir lätt att den som kom in
    sist i kön till åkermarksytan-

  677. -fick ta smällen för
    regnskogsskövlingen.

  678. Men det var inte etanolen, utan
    det är den stora köttkonsumenten-

  679. -som är den som täcker upp
    åkermark och jordbruksmark.

  680. Ekologisk odling nämns ofta som
    en liten gullig Skansenverksamhet-

  681. -som kanske inte kan rädda världen.
    Men tittar man globalt på siffror-

  682. -märker vi att om man införde
    ekologisk odling i fattiga länder-

  683. -skulle avkastningen öka med
    30, 50, 200 % beroende på grödan.

  684. Skördarna ökar
    med resurseffektivt jordbruk.

  685. Då blir det mer käk för de fattiga.
    De har ändå inte pengar till gödsel.

  686. Eko skapar mer mätta magar.

  687. I industrijordbruket får vi
    mindre skördar.

  688. Men totalt på klotet blir det ökade
    skördar vid en ekologisk odlingsvåg.

  689. Närproducerat är också en fråga.
    Är det viktigt? Det är en ny trend.

  690. Den är jättekul i sig.
    Hur viktig är den?

  691. Sista resan är värst säger man.
    Det är inte den argentinska båten-

  692. -med äpplen i containrar
    som är det stora problemet-

  693. -om man ser på
    utsläpp per kilo äpple.

  694. Lastbilstransporter i Sverige
    är kanske ett större problem.

  695. Det största problemet är
    när ni eventuellt kör-

  696. -en 1,5 tons bil
    hem från köpcentrat med två kassar.

  697. Det är ett väldigt
    ineffektivt transportsystem.

  698. Resan från affären och hem
    är den som släpper ut mest per kilo-

  699. -i vårt konsumtionsled.
    Inte båten från Argentina.

  700. Det gäller att tänka till
    att det är planering av städer-

  701. -och hur vi tar hem maten
    från butiken som vi ska ha fokus på-

  702. -och inte bara tänka på
    närproducerat i vid mening.

  703. Sista budskapet. Vad är min slutkläm
    på maten och rekommendationerna?

  704. Det är ganska enkelt. Det är
    att äta mindre kött. Mer grönt.

  705. Mer vegetariskt,
    mer njutning i den maten.

  706. Slänga mindre mat. Välja ekologiskt
    och mer säsongsanpassat.

  707. Ganska självklart och ganska enkelt.
    Men där är de stora stegen-

  708. -för att komma ner till ett ton. Jag
    tror det är ett njutbart skönt liv.

  709. Tack.

  710. Textning: Chris Thoen
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Myter om mat

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kunskap och vetenskap i nytt sammanhang. Möt experterna som bland annat hävdar att bantning kan göra dig fet och att smörgåstårta före ett konditionslopp kan vara bättre uppladdning än pasta. Vilket ansvar bär media för att myterna uppkommer, och hur ser forskare på att deras rapporter genererar larmjournalistik? Med extremsportaren Rune Larsson, dietisten Anna Ottosson, riskforskaren vid KTH Misse Wester, journalisten Lisa Förare Winbladh och Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa, Kemi > Maten och hälsan
Ämnesord:
Dryck, Livsmedel, Mat, Myter, Nutrition
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden Tema

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Myter om mat

Sanning eller skröna? Möt experterna som bland annat hävdar att bantning kan göra dig fet och att smörgåstårta före konditionslopp kan vara bättre uppladdning än pasta. Vad är myt och vad är beprövad verklighet? Med bland andra extremsportaren Rune Larsson, dietisten Anna Ottosson och riskforskaren Misse Wester. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Sexuella övergrepp mot barn

Hur bryter man sin tystnad som utsatt? Hur förhörs barn vid misstankar om övergrepp? Hur arbetar polisen i kampen mot barnpornografi på Internet? Med Daniella Nilervik, Björn Sellström från Rikskriminalens IT-brottssektion, läkaren Åsa Kastbom och poliskommissarie Birgitta Engberg. Arrangör: Föreningen Anhöriga till sexuellt utnyttjade barn.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Skaparlust och kreativitet

Vad är det som gör oss kreativa? Och är kopplingen mellan konstnärskap en myt eller verklighet? Möt forskare och författare som berättar om sin kreativitet och tipsar om hur du utvecklar din egen skaparlust. Med bland andra författaren Jonas Hassen Khemiri, forskaren Örjan de Manzano och författaren bakom succéserien Saltön Viveca Lärn.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Lika eller olika?

Varför fokuseras det mer på olikheter än likheter mellan folkgrupper? Med professor Hans-Ingvar Roth, Peter Sköld, Centrum för Samisk forskning, och religionshistorikern Mattias Gardell.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Personlig utveckling

Lasse Gustavsons ansikte brann upp under ett brandmansuppdrag. Bearbetningen av olyckan gav ökad livsglädje. Christer Olsson berättar om hur du utvecklar din personliga kommunikation. Benamputerade Aimee Mullins lärde sig att omdefiniera vad en kropp kan vara. Den inställningen har gett henne superkrafter och rekord i Paralympics.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Hjärnans mysterier

Forskaren Miia Kivipelto berättar hur du kan leva för att slippa glömska och demens. Och varför köper vi dyr alternativmedicin utan bevis på att den fungerar? Professor Dan Larhammar om mänskliga beteenden. Detta och mer därtill om hjärnans mysterier.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Global Casino

Hur har hälsan i världens länder utvecklats sedan 1950? Hans Rosling spelar Global Casino med Svenska FN-förbundets ambassadörer: Lena Endre, Jason Diakité, Carolina Klüft och Lasse Åberg.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Framtiden på nätet

Tillhör du nätets framtida över- eller underklass? Alexander Bard om ett nytt klassamhälle där kontakter slår pengar. Hur ökar ett land sin BNP mest effektivt? Genom bredband, hävdar IT-entreprenören Jonas Birgersson. Hur ser radio och tv ut om tio år? Sveriges Radios Hanna Stjärne tror sig veta.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Bilden av Afrika

Varför förknippas Afrika oftast med fattigdom, hungerkatastrofer och konflikter när det egentligen handlar om en kontinent med ett 60-tal unika länder - de flesta på frammarsch. Med bland andra afrikanska författare som Kapano Matlwa, Alain Mabanckou och Tolu Ogunlesi samt den brittiske journalisten Richard Dowden som bevakat afrikanska länder i 40 år.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Naturkrafter

Den 12 januari 2010 kollapsade hela samhällen i Haiti på grund av en kraftig jordbävning. Journalisten Michael Winiarski var strax efteråt på plats och berättade om sina upplevelser. Går det att förutspå jordbävningar? Och vilka effekter fick oljekatastrofen i den mexikanska gulfen?

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Tro och tvivel

Hur står det till med religiositeten i Sverige? Med Lotta Bromé, Anders Wejryd, Maria Küchen och Owe Wikström. Och kan religion och vetenskap förenas? Debatt mellan humanister och kristna forskare.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Åldras vackrare

Går det att åldras vackrare? Det går i alla fall att åldras friskare och minimera riskerna för åldersrelaterade sjukdomar. Vad är det som händer i kroppen när vi motionerar och äter rätt? Utanför en liten ö i Japan har åldern ingen betydelse. Där dyker 80-åriga kvinnor efter musslor.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Knarkets makt

Författarna Lasse Wierup och Erik de la Reguera berättar om den nya folkdrogens väg till Sverige. Och hur kunde en heroinkultur födas i Norrköping på bara några år? Forskaren som levt ihop med de unga missbrukarna berättar. Dessutom om missbrukarflyktingar i Köpenhamn. Ett helt program om knarkets makt.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Klokskap

Vad är skillnaden mellan kunskap och klokskap? Experter inom pedagogik ifrågasätter den svenska idén om bildning. Att förstå andra människor kan vara viktigare än att ha läst litteraturklassiker. Trots det rankas praktisk klokhet inte lika högt som teoretiska kunskaper. Hur blir det i framtiden? Med bland andra professorn i pedagogik Bernt Gustavsson, debattören Dilsa Demirbag-Sten och journalisten Helle Klein.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Sverigebygget

Hur byggdes den svenska välfärden upp, hur mår den och vart är den på väg? Vi hör Tapio Salonen, professor i socialt arbete, och så tar vi del av en debatt med Jimmie Åkesson (SD), biskop Eva Brunne och journalisten Maciej Zaremba.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Jakten på rätt kost

Alla länder borde studera sina medborgares ätvanor och kvalitet på kosten, menar näringsprofessor Walter Willett i denna föreläsning. I sin forskning försöker Walter Willett hitta lösningar på en global och hälsosam diet. Inspelat den 2 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Mästerkockarna Svea och Melker

Vi möter tioåriga Svea och tolvåriga Melker som delar sin kärlek till matlagning. Svea berättar om sin paradrätt, köttbullar i tomatsås och Melker lagar nästan alla måltider hemma hos sig. Båda två beslutar sig för att söka till programmet Sveriges yngsta mästerkock - men hur ska det gå?

Fråga oss