Titta

UR Samtiden Tema

UR Samtiden Tema

Om UR Samtiden Tema

Kunskap och vetenskap i nytt sammanhang. Talare och samtal från de dagliga sändningarna i UR Samtiden kopplas samman kring ett tema.

Till första programmet

UR Samtiden Tema: Tro och tvivelDela
  1. "UR Samtiden Tema - Tro och tvivel".

  2. Det finns ett moment av tvivel
    i den processen-

  3. -som jag tror pågår i alla människor.

  4. Hur står det till med religiositeten
    i Sverige? Vad styr våra liv?

  5. Gud, ödet eller slumpen?

  6. Jag tror inte på att söka en mening.

  7. Vad skulle jag säga
    till dem som inte klarade sig?

  8. Var det meningen att de skulle dö?

  9. Kan religion och vetenskap förenas?
    Debatt mellan humanister och kristna.

  10. Min ståndpunkt är: "I begynnelsen
    var Ordet, och Ordet var Gud."

  11. Allt blev till genom Honom.

  12. Det är inte en tro
    på ett rationellt universum.

  13. Det är en iakttagelse.
    Den är evidensbaserad.

  14. Vad skulle få dig att tro på Gud?

  15. Att han kommer in genom dörren
    med dunder och brak.

  16. Jag kan föra handen genom honom
    och han säger: "Jag existerar."

  17. Det skulle räcka att han sa det.

  18. Jesus dog för 2 000 år sen.
    Det är dags att gå vidare.

  19. Du kan inte härleda förnuftets
    existens. Det kan jag, till Gud.

  20. Full fart genom evigheten med
    "UR Samtiden Tema - Tro och tvivel".

  21. Varmt välkomna till "Andliga övningar
    för tveksamma".

  22. Har andlighet fått en renässans?

  23. Är det accepterat att vara kristen?

  24. Frågorna diskuteras av Lotta Bromé,
    Anders Wejryd, Maria Küchen-

  25. -och Owe Wikström. En kvartett
    som präglas av just tro och tvivel.

  26. "UR Samtiden Tema", som i dag
    fokuserar på tro och tvivlare.

  27. Jag känner många som har en djup
    tveksamhet inför andlighet och tro.

  28. Men som kombinerar det med
    nåt slags längtan eller nyfikenhet.

  29. "Du verkar ju inte korkad, ändå är du
    religiös, och dessutom kristen."

  30. -Den tveksamheten möter jag ofta.
    -Maria, vad säger du?

  31. Den är ju inbyggd i andlig tro,
    eller icke-tro, per definition.

  32. Det finns ett moment av tvivel
    i den processen som pågår i alla.

  33. Det är populärt att kalla sig sökare.

  34. Då vill inte jag göra det,
    men det är jag. Precis som de flesta.

  35. Anders Wejryd, har du sökt klart
    eftersom du är ärkebiskop?

  36. Det var inget jobb man behövde söka.
    Det fick man. Jag tror tvärtom att...

  37. De andliga människor
    som har betytt nåt djupare för mig-

  38. -har varit såna som har
    vågat brottas med sin tveksamhet.

  39. Och kanske också brottas
    med sin tveksamhet över sig själva.

  40. "Vem är jag? Vad duger jag till?"

  41. "Kan jag leva
    fastän jag inte lever upp till det?"

  42. Dåliga erfarenheter har vi
    av dem som ser allt entydigt.

  43. På det viset är det skönt att möta
    människor som vågar visa sitt tvivel.

  44. Jag har intervjuat flera olika
    personer i mitt program "P4 Extra".

  45. Partiledare av naturliga skäl och
    Charlotte Perrelli av alla människor.

  46. Flera av partiledarna pratade
    om sin tro. De ber lite varje dag.

  47. För några år sen hade jag inte ställt
    den frågan, men nu var det helt okej.

  48. Charlotte Perrelli, schlagerstjärnan,
    blev en stor rubrik i Aftonbladet:

  49. "Jag ber varje morgon
    för att min son ska bli frisk."

  50. Är det ett tecken i tiden
    att man vågar prata om sin tro?

  51. Ja, delvis...

  52. Nån intervjuade mig och skrev
    rubriken "Owe Wikström kommer ut"-

  53. -"som kristen." Som om det var nytt.

  54. Generellt finns det en större
    öppenhet, dels mot andlighet.

  55. Det finns en större acceptans för
    andlighet, sökande och reflektion.

  56. Man "köper" vissa delar av de olika
    religionerna och mixar ihop dem.

  57. Det börjar i sin tur ersättas av att
    folk står upp för sin övertygelse.

  58. Så att man inte bara mixar,
    utan tar ställning.

  59. Folk kan också vara personliga.

  60. De är politiskt och intellektuellt
    ärliga och ber samtidigt.

  61. -Vad tänker du, Maria?
    -Jag känner att det finns två...

  62. Utifrån vad jag har märkt finns det
    två ganska motsägelsefulla rörelser.

  63. Det är inte "skämmigt" längre
    att tala om tro i kristna termer.

  64. Tro är inte längre nåt allmänt,
    odefinierat.

  65. Att vara kristen och gå i kyrkan
    är det allt fler som öppet gör.

  66. Samtidigt är detta
    att ha en kristen tro...

  67. När man möter kritiskt inställda
    är det mer provocerande i dag.

  68. Det är en iakttagelse som jag gjort.
    Det finns en provokativ kraft också.

  69. Förut sa de flesta:
    "Jag tror på Något."

  70. "Jag blir andaktsfull i naturen."

  71. Vi hade en studie för många år sen-

  72. -som hette ungefär "Nåt tror jag på,
    men jag vet inte vad".

  73. Eller ännu mer klassiskt: "Jag är
    religiös, fast på mitt eget sätt."

  74. Just det har varit populärt
    och är fortfarande inne.

  75. Men vissa är faktiskt intresserade av
    de grundläggande provokationerna.

  76. Att Gud har blivit människa är tufft
    att säga. Det är inte evidensbaserat.

  77. Vissa existentiella frågor
    kommer man inte ifrån.

  78. Livets mening, ondskan och Gud.

  79. Detta går att tolka i kristna termer,
    utan att bli betraktad som korkad.

  80. -Det är lite nytt.
    -Det finns en paradox i människan.

  81. Man kan vara både analytisk
    och rationell-

  82. -och ha en kristen tro.

  83. Om man då kräver benhård inre logik
    så strider de sakerna mot varann.

  84. Samtidigt gör de inte det,
    för alltihop hör till varandet.

  85. Både den intellektuella analysen
    och att ge sig hän åt mysteriet.

  86. Vilka former det nu har i ens inre.

  87. "Att älska livet
    mer än dess mening", Owe?

  88. Jag är djupt fascinerad
    av Fjodor Dostojevskij.

  89. Det skäller mina studenter på mig
    för, men han har den lilla meningen.

  90. Jag använde det när jag skrev
    andakterna. Det var en brottpunkt.

  91. Jag var kanonsjuk
    och höll på att dö för ett tag sen.

  92. Många sa efteråt: "Det var meningen
    att du skulle leva."

  93. Jag tror inte på att söka en mening.

  94. Vad skulle jag säga till dem på
    hjärtintensiven som inte klarade sig?

  95. Var det meningen att de skulle dö?
    Jag misstror att söka en intention.

  96. Jag föredrar ord som "häpnad",
    "förundran", "tacksamhet".

  97. Det kommer från diskussionen
    i "Bröderna Karamazov".

  98. Ivan, den store ateisten,
    diskuterar med den unge Aljusja:

  99. "Hur kan du tro att det finns en gud?
    Barn spetsas på bajonetter."

  100. "Du säger att Gud finns
    och är god och allsmäktig."

  101. "Jag kan inte tro på det",
    säger Ivan.

  102. Då säger Aljusja, som förstår precis,
    och som diskuterar med Ivan:

  103. "Ibland måste man älska livet
    mer än dess mening."

  104. "Först då förstår man livets mening."

  105. Att ständigt försöka förstå
    kan förstöra själva levandet.

  106. -En konstig förklaring, men...
    -Den var rätt begriplig, faktiskt.

  107. Vi kommer tillbaka till detta senare.

  108. Men nu hakar vi på
    spåret om religion och vetenskap.

  109. I en kyrka i Stockholm gör man upp
    i ämnet religion och vetenskap.

  110. Kan områdena förenas,
    eller står de i konflikt?

  111. I vänster ringhörna: Christer
    Sturmark, ordförande i Humanisterna.

  112. Vid sin sida har han Ulf Danielsson,
    professor i teoretisk fysik.

  113. De anser att vetenskapen ska
    stå helt fri från religiösa åsikter-

  114. -som att Gud skulle ha skapat jorden.

  115. I höger ringhörna har vi den kristne
    professorn i matematik John Lennox-

  116. -och teologen Stefan Gustavsson.

  117. De hävdar att religion och vetenskap
    i allra högsta grad hänger ihop.

  118. Den ståndpunkt jag representerar är:

  119. Jag brinner för vetenskapen.

  120. Och jag tror inte att debatten
    handlar om vetenskap och Gud-

  121. -utan om två ömsesidigt
    uteslutande världsåskådningar:

  122. Materialism eller naturalism
    och teism. Det är uppenbart.

  123. Se på Human Genome Project. Dess
    förste ledare var Jim Watson, ateist.

  124. Näste ledare var Francis Collins,
    lysande biolog och kristen.

  125. Det som skiljer är inte vetenskapen,
    utan deras världsåskådning.

  126. Båda är framstående vetenskapsmän.
    En tror på Gud, den andre inte.

  127. Huvudfrågan är inte om vetenskap
    och religion står i strid med varann.

  128. Striden står mellan naturalism
    och teism. Var står vetenskapen?

  129. Jag tror att den pekar mot Gud.
    Som jag sa till Richard Dawkins:

  130. "Vi är båda vetenskapsmän. Min
    främsta anledning att tro på Gud"-

  131. -"är att jag kan bedriva vetenskap."

  132. "Det hänger på tron att vårt
    universum är rationellt begripligt."

  133. Einstein kunde inte föreställa sig
    en vetenskapsman utan den tron.

  134. Så alla vetenskapsmän tror att
    universum är rationellt begripligt.

  135. Men på vilka grunder?
    Mina ateistiska vänner säger-

  136. -att medvetandet kan reduceras
    till hjärnans fysik och kemi.

  137. Så tankar är bara resultatet
    av elementarpartiklar i rörelse.

  138. Varför litar vi i så fall på dem?

  139. Många av dagens filosofer påpekar
    att denna reduktionistiska tes-

  140. -underminerar själva vetenskapen.

  141. Så mitt huvudproblem med ateismen är
    att den är emot rationalismen.

  142. Den ger inte vetenskapen
    ett berättigande.

  143. Professor Polkinghorne i Cambridge-

  144. -sa att fysiken inte kan förklara
    sin tro på universums begriplighet-

  145. -för man måste tro på den
    innan man börjar med fysik.

  146. Men kristendomen ger oss ett skäl:

  147. Både vårt medvetande och universum
    kan härledas till Guds förnuft.

  148. Det var den övertygelsen
    som drev vetenskapen framåt.

  149. De stora genierna - Newton, Kepler,
    Galileo - trodde alla på Gud.

  150. Den allmänna meningen
    bland vetenskapsfilosoferna är denna:

  151. Människan blev vetenskaplig eftersom
    hon förväntade sig lagar i naturen.

  152. Hon trodde på en lagstiftare.

  153. Vetenskapen hindrades alltså inte
    av tron, utan drevs framåt av den.

  154. Din gud, John Lennox gud, har
    helt klart begravts av vetenskapen.

  155. Den gud som skickade
    en supervarelse till jorden-

  156. -som kunde utföra mirakel, gå på
    vattnet, förvandla vatten till vin...

  157. Född av en jungfru, uppstånden
    från de döda och så vidare.

  158. Den sortens gud har definitivt
    begravts av vetenskapen-

  159. -på samma sätt som andra pseudo-
    vetenskapliga teorier om världen-

  160. -har begravts av vetenskapen.

  161. Till exempel frenologi,
    alkemi och astrologi.

  162. Många teorier om hur världen fungerar
    har begravts av Gud...av vetenskapen.

  163. Jag anser att den sortens gud
    också har begravts av vetenskapen.

  164. Jag tror jag slutar där, tack.

  165. Här skulle jag vilja kasta in
    en enda tanke:

  166. Om man jämför diskussionen om Gud
    för 100 år sen och i dag-

  167. -så blir en sak väldigt uppenbar.

  168. De vetenskapliga upptäckterna
    att universum hade en början-

  169. -finjusteringen av universum, cellens
    komplexitet, informationen i dna...

  170. Alla dessa upptäckter
    har stärkt bevisen för att Gud finns.

  171. Lyssnar man på nutida debatter
    om Guds existens-

  172. -märker man att många nya upptäckter
    används som argument för Gud.

  173. Så 100 år av vetenskapligt arbete-

  174. -har inte fått kristna eller teister
    att undvika vetenskapen.

  175. Tvärtom. I dag inkluderar de oftare
    vetenskapen som ett argument-

  176. -för sin tro på Gud.

  177. Tack så mycket, Stefan.
    - Ordet går till dig, Ulf Danielsson.

  178. Jag börjar med en kort inledning. Sen
    replikerar jag på Johns introduktion.

  179. Jag kan nog inte låta bli det.

  180. Först några ord
    om min syn på hela ämnet.

  181. Jag har ett naturalistiskt synsätt-

  182. -och tror att alla frågor
    som kan formuleras vetenskapligt-

  183. -också kan besvaras vetenskapligt.

  184. Det inkluderar frågor om
    hur livet uppstod på jorden-

  185. -och även frågor som rör evolutionen
    och universums uppkomst.

  186. Det här är de enkla frågorna.

  187. Frågor om hur universum uppkom,
    om det finns andra universum osv.

  188. Det är vetenskapliga frågor.
    Jag medger dock att det finns frågor-

  189. -som jag inte
    kan besvara vetenskapligt.

  190. Det kan finnas principer
    som hindrar mig.

  191. Det är frågor som "Vad är mitt
    medvetande? Var kommer det ifrån?"

  192. Frågor om moral och mening och sånt-

  193. -som rör dig och mig,
    inte bara ett "det".

  194. Jag medger att jag inte vet hur jag
    ska besvara dem vetenskapligt.

  195. De besvaras bäst
    av litteratur och konst.

  196. Religion är jag tveksam till, men
    absolut litteratur, konst och musik.

  197. Varför "nåt" i stället för "inget"?

  198. Frågor som jag inte ens
    kan formulera på rätt sätt.

  199. Men tillbaka till frågorna som jag
    tror att vetenskapen kan besvara.

  200. Det som John talade om i början,
    som det här med finjustering.

  201. Hur kan naturkonstanterna
    vara så finjusterade-

  202. -att universum tycks vänta på
    att liv ska uppstå?

  203. Som John mycket väl vet
    finns det ett försök till förklaring.

  204. Den kanske inte stämmer,
    men det är intressant-

  205. -att det finns en vetenskaplig
    förklaring, om än kanske förhastad.

  206. Vi vet inte tillräckligt om universum
    för att kunna ställa dessa frågor.

  207. En möjlighet är
    att det finns flera universum-

  208. -med olika naturkonstanter,
    helt slumpmässigt.

  209. I vissa av dem kan det finnas...
    Tja, där finns ingen som kan klaga.

  210. Andra kan vara perfekt anpassade
    för liv, rentav bättre än vårt eget.

  211. Och vissa universum
    kanske har en mer marginell...

  212. ...konstruktion för uppkomst av liv.

  213. Så det finns ett vetenskapligt sätt
    att förklara universums finjustering.

  214. En förklaring som skulle förvåna
    världen före Darwin lika mycket...

  215. ...i biologiska termer.
    Fysiken ligger lite efter biologin.

  216. Vi har inga svar ännu.

  217. Tack, Ulf. Dina tre minuter har gått,
    men du får återkomma.

  218. Vi kan väl börja prata om det
    som du tog upp? Big Bang.

  219. Vi har detta universum,
    som verkar vara finjusterat.

  220. Hur ställer ni er till det?

  221. Jag vet inte riktigt hur du ser
    på livets uppkomst på jorden-

  222. -och hur jorden är, men...

  223. Jag kan fråga dig: Stöder du
    en förklaring med flera solsystem-

  224. -till att jorden
    har rätt avstånd till solen?

  225. För det är exakt samma resonemang.

  226. Av alla universums planeter-

  227. -har en bråkdel rätt egenskaper
    för att liv ska uppstå.

  228. Vi råkar bo på en av dem.

  229. Det är en exakt parallell
    till multiversum-teorin.

  230. Detta är intressant, för förra veckan
    var jag på radio med Paul Davies-

  231. -som gett ut boken "Är vi ensamma?"
    Han är en välkänd teoretisk fysiker.

  232. Intressant nog sa han
    att i slutändan, som vetenskapsman-

  233. -även om han accepterar
    vissa av Frank Drakes argument-

  234. -så tror han att vi
    med all sannolikhet är ensamma.

  235. Vad gäller livets uppkomst på jorden-

  236. -verkar det vara ett ställe där det
    materialistiska paradigmet faller.

  237. Sen 1953 har folk
    försökt utveckla ett scenario-

  238. -för hur liv kan uppstå
    med ostyrda naturliga processer.

  239. Det vetenskapen
    har upptäckt sen dess-

  240. -är bevis
    som pekar i motsatt riktning.

  241. Om ni frågar mig om livets uppkomst
    så verkar det vara ett av de ställen-

  242. -där man kan se
    det som Christer inte tror på:

  243. Guds direkta inblandning,
    medvetandets direkta inblandning.

  244. Min vetenskapliga inställning
    till det-

  245. -har att göra med
    teoretisk datateori-

  246. -och det faktum att livsformer
    är informationsbehandlande maskiner.

  247. Vi kan gå in på det senare.
    Jag vill höra Christers bevis.

  248. Jag vill kommentera tre saker.
    Vi börjar med den sista, om liv.

  249. Du säger att det inte finns nån
    rimlig förklaring av livets uppkomst.

  250. Jag är rädd att du syftar på
    luckornas Gud. Det är farligt.

  251. Jack Szostak, nobelpristagare 2009-

  252. -håller på att skapa en konstgjord
    cell i sitt laboratorium.

  253. Enligt rykten i vetenskapsvärlden-

  254. -kan det ske om några månader,
    eller några få år.

  255. Om han lyckas
    kommer han också att visa-

  256. -hur det kan det kan ha hänt,
    eller utvecklats, på naturlig väg.

  257. Det andra jag vill säga är att det
    finns en sak till vi är överens om.

  258. Det är att tron på en lagstiftare,
    historiskt sett-

  259. -troligen hjälpte vetenskapsmän
    och vetenskapen att utvecklas.

  260. Det håller jag verkligen med om.
    Men du måste förstå att det inte...

  261. Det säger ingenting
    om lagstiftarens existens.

  262. Vi talar om resultatet
    av en tro på en lagstiftare.

  263. Det har inget med lagstiftarens
    existens att göra. För det tredje...

  264. Du bad mig om bevis för ateismen,
    eller en guds icke-existens.

  265. Det är nog ett felaktigt resonemang-

  266. -för vad jag förstår godtar du
    idén om vetenskapliga bevis.

  267. Du godtar vetenskapliga metoder.
    Om så är fallet delar du och jag-

  268. -en vetenskaplig förklaring
    av världen, med ett undantag:

  269. Du lägger till nåt. Vi har samma
    beskrivning - plus ett, i ditt fall.

  270. Saken är den att då är det du
    som måste lägga fram bevis för det-

  271. -eftersom jag anser
    att min beskrivning...

  272. ...har tillräcklig förklarande kraft.
    En enkel analogi:

  273. Jag tror inte på Snömannen. Om du
    gör det så ligger bevisbördan på dig.

  274. Du kan aldrig be mig lägga fram
    bevis för en icke-existerande snöman.

  275. Jag vill återigen ta upp frågan
    om bevisbörda.

  276. Vi har varit inne på det tidigare.

  277. Det är en mycket viktig diskussion.

  278. Ni naturalister låtsas ofta
    att er ståndpunkt är den vedertagna.

  279. Alla andra ståndpunkter
    måste bevisas.

  280. Det är en fullkomligt felaktig bild.

  281. Vi är ense om många
    av vetenskapens beskrivningar-

  282. -men inte om världsåskådningen. Vad
    kan förklara verkligheten som helhet?

  283. Kan den förklara sig själv,
    eller finns förklaringen utanför?

  284. Där måste ni lägga fram bevis för
    att universum förklarar sig självt.

  285. Och vi måste lägga fram bevis för-

  286. -att nånting utanför universum
    förklarar universum.

  287. Christer, du får svara på det.

  288. Vad jag menade...
    Jag ska försöka förtydliga mig.

  289. Om John och jag delar
    samma...beskrivning av världen-

  290. -vilket vi gör på många sätt-

  291. -så lägger John till nåt.
    Han lägger till guden.

  292. Då är det han
    som måste lägga fram bevis för det.

  293. Vi har samma beskrivning av världen.
    Det är en tillräcklig beskrivning.

  294. Om John inte tycker det måste han
    lägga fram bevis för tillägget.

  295. Om jag förstår dig rätt,
    vilket jag inte är säker på, Stefan-

  296. -så ska vi bevisa att förklaringen
    av universums existens-

  297. -är självförklarande, så att säga.

  298. Om man lägger till Gud lägger man
    genast till behovet att förklara Gud.

  299. Du måste fortfarande förklara
    vad som skapade Gud.

  300. Om du säger till mig
    att Gud inte behöver förklaras-

  301. -då behöver kanske inte universum
    förklaras heller.

  302. Det förändrar inte frågeställningen.

  303. För det första:
    Du säger att jag lägger till nåt.

  304. Det stämmer på sätt och vis-

  305. -för du och jag tror på vetenskapliga
    förklaringar så långt de räcker.

  306. Min fråga är...

  307. Du sa: "Om man tror på Gud måste
    man fråga vad som förklarar Gud."

  308. Tror du på vetenskapliga förklaringar
    vill jag veta vad som förklarar dem.

  309. Swinburne i Oxford säger:

  310. "Jag tror på Gud, inte för att
    vetenskapen inte förklarar"-

  311. -"utan för att Gud förklarar
    varför vetenskapen förklarar."

  312. Din världsåskådning
    lämnar ett absolut vakuum-

  313. -där din rationella grund för din tro
    på vetenskapen borde vara.

  314. Du lämnar ett vakuum,
    alltså tar du bort nåt.

  315. Du kan inte härleda förnuftets
    existens. Det kan jag, till Gud.

  316. Låt mig väldigt kort svara på det.

  317. Du har förstås rätt om evighets...?

  318. -Evighetsmaskinen.
    -Du har rätt om den.

  319. Vetenskapen kan bevisa
    ologiska sakers icke-existens.

  320. Man kan bevisa
    fyrkantiga cirklars icke-existens.

  321. Den sortens maskin
    är också en ologisk omöjlig sak.

  322. Paleys argument funkar ändå inte.
    Titta på en bärbar dator.

  323. Du vet att den har skapats
    av ett helt team av datavetare.

  324. Det pekar mer mot hinduism än
    kristendom. Många skapande gudar.

  325. Det där kommer du inte undan med!

  326. Låt mig bara säga det sista.

  327. Om det är ditt bästa argument
    får du gärna fortsätta.

  328. Jag försöker skämta.
    Min tredje kommentar är seriös.

  329. Du säger att jag tror
    på vetenskaplig rationalitet.

  330. -Var det så du sa?
    -Jag minns inte.

  331. -Hjälp mig, Stefan.
    -Du säger att jag tror på naturlagar.

  332. Det är fattbart och förståeligt.
    - Begripligt. Tack så mycket.

  333. Du vill grunda det rationellt,
    sa jag. Hur rättfärdigar du det?

  334. Det handlar inte om tro,
    utan om observation.

  335. Man kan skapa
    ett teoretiskt tankeexperiment-

  336. -där planeterna rör sig runt solen
    på ett helt slumpmässigt sätt.

  337. I tanken, alltså. Då skulle jag inte
    dra några slutsatser om naturlagar.

  338. Det är inte frågan om en tro
    på ett rationellt universum.

  339. Det är en observation,
    som återigen är evidensbaserad.

  340. Det kanske är så det är.
    Välkommen till verkligheten.

  341. Vi kanske har anledning
    att tvivla på vårt medvetande.

  342. På vetenskapen, på allt.

  343. Inget är säkert här i världen.

  344. Vi kanske finner det oroande,
    men det kanske är så det är.

  345. Det är inget argument för Guds
    existens, utan för nåt som ger tröst.

  346. Vad gäller Paley så håller jag med om
    att man inte ska håna honom.

  347. På den tiden kunde han inte
    komma mycket längre än så.

  348. Han missade Darwins förklaring.

  349. -Men han missade en sak till.
    -Men vad förklarade Darwin?

  350. Han förklarade livets evolution.

  351. Varför vissa organismer
    verkar ha skapats för ett syfte.

  352. Även om vi inte vet
    hur livet uppstod...

  353. Jag tror det handlar om kemi,
    men vi vet inte än.

  354. Evolutionen förklarar
    varför vissa organismer-

  355. -ser ut att ha skapats i ett syfte.

  356. Det är teorin.
    Jag är en sån där nyfiken människa...

  357. Jag ifrågasätter det på makronivå.

  358. Det är intressant att det finns
    en cytogenetiker i Sverige-

  359. -som har skrivit en bok
    om evolution utan naturligt urval.

  360. Vi kan inte fördjupa oss i det,
    men jag vill inflika en sak.

  361. Jag ifrågasätter om evolutionen
    kan bevisa allt som folk påstår.

  362. Den kan bevisa mikroevolutionen,
    men jag tror inte att den är kreativ.

  363. -De flesta biologer håller inte med.
    -Jag vet.

  364. Bara en kort kommentar: Du har sagt
    att du tror på vetenskapen-

  365. -men om du har det synsättet avviker
    du från den allmänna uppfattningen-

  366. -på ett väldigt särpräglat
    och unikt sätt.

  367. Men för att återgå till min poäng...

  368. Paley må ha hittat många argument
    för design i den biologiska världen.

  369. Men han missade det intressantaste:
    Alla felkonstruerade organismer-

  370. -inom biologin.
    Våra egna kroppar har många brister.

  371. Om en ingenjör skapade nåt sånt
    skulle han inte få sin examen.

  372. -Varför kan de då inte bygga ett öga?
    -De kanske de gör en vacker dag.

  373. Ögat är ett exempel. Vårt öga är
    sämre konstruerat än ett blötdjurs.

  374. De ljuskänsliga delarna av cellerna-

  375. -ligger bakom nerver och blodkärl.

  376. Så för mig är det faktiskt
    biologins felaktiga konstruktioner-

  377. -som pekar på
    en historisk utveckling.

  378. Det för mig till en konkret fråga:

  379. Vad skulle du betrakta som bevis
    mot en guds existens?

  380. Vad skulle övertyga dig?

  381. Om du ser det som en vetenskaplig
    fråga måste du kunna svara.

  382. Du har säkert funderat på det.
    Får vi höra svaret.

  383. -Tja... - Ville du säga...?
    -John.

  384. Det centrala påståendet
    i den kristna ton, som berördes nyss-

  385. -när Christer talade om mirakel...
    är Jesu Kristi uppståndelse.

  386. Om det fanns bevis för att det inte
    inträffade... Det går att vederlägga-

  387. -då det ses som ett historiskt
    faktum. Jag håller inte med Christer.

  388. Han sa att varje påstått mirakel har
    en naturlig förklaring som är bättre.

  389. Det är helt fel
    när det gäller Jesu uppståndelse.

  390. Det är centralt för mig när jag
    punkterar hela Humes system-

  391. -för att förneka mirakel.
    Det gladde mig verkligen-

  392. -att du sa att du inte höll med.
    Jag anser att Hume hade fel.

  393. Om det blev bevisat att Jesus
    inte uppstod från de döda-

  394. -så skulle det förstöra,
    åtminstone delvis...

  395. Det som händer här är intressant.
    Som ni märker tror jag på Gud.

  396. Jag har en fru. Du har också familj.
    Jag har varit gift med henne i 41 år.

  397. Om nån skulle säga i morgon:
    "Din fru har varit otrogen"-

  398. -skulle jag inte säga: "Intressant!
    Berätta gärna vilka bevis du har."

  399. Det skulle ta lång tid för mig-

  400. -att ge upp de 41 år av tilltro
    som jag har till henne.

  401. Så när ni frågar
    vilka bevis som krävs-

  402. -så måste jag kräva
    övertygande bevis-

  403. -på att Kristus inte fanns
    och inte uppstod.

  404. Övertygande bevis på att rationalitet
    kan komma från irrationalitet.

  405. Att liv på nåt sätt
    kan uppstå ur icke-liv.

  406. Därför anser jag att
    den stora bevisbördan ligger på er.

  407. Låter det vettigt?

  408. Jack Szostak lär snart bevisa
    en av de sakerna.

  409. -Att intelligens kan skapa liv.
    -Nej, att liv kan uppstå ur icke-liv.

  410. -Genom påverkan av en intelligens.
    -Nej, av naturliga orsaker.

  411. Först två saker: Jag kan berätta
    många intressanta saker om fruar...

  412. Men inte inför publik. Vi kan ha
    en privat diskussion efteråt.

  413. Men det jag verkligen vill fråga är:

  414. Vilka bevis för att uppståndelsen
    inte inträffade skulle du godta?

  415. -Bevisbördan är er.
    -Vilken sorts bevis?

  416. Ingen aning.
    Jag har studerat det hela mitt liv.

  417. Alla alternativ får min tro
    på uppståndelsen att växa.

  418. -Om vi hittade Jesus kvarlevor?
    -Det skulle vara ett bra argument.

  419. Vad skulle få dig att tro på Gud?

  420. Det vore enkelt. Att han kom in
    genom dörren med dunder och brak.

  421. Jag kan föra handen genom honom
    och han säger: "Jag existerar."

  422. Det skulle räcka för mig.
    Han behöver bara säga det.

  423. Skulle det verkligen räcka för dig?
    Du skulle nog uppsöka din psykiater.

  424. Om du såg en amputerad arm
    eller ben växa ut inför dina ögon-

  425. -och om du tillät en vetenskaplig
    undersökning av den personen-

  426. -skulle min världsåskådning ändras.

  427. Men av nån märklig anledning
    helar Gud bara sånt man inte kan se.

  428. -Du håller inte med.
    -Det Ulf sa var mycket intressant.

  429. -Om Gud skulle komma ner hit...
    -Du sa att han redan har gjort det.

  430. -Jag är glad att du uppfattade det.
    -Jag tror inte att han gjorde det.

  431. Temperaturen stiger i debatten
    om religion och vetenskap.

  432. Strax levererar debattörerna
    sina sista argument.

  433. Kanske får de dig att välja sida.

  434. Men först ska Owe Wikström utveckla
    sin syn på religion och vetenskap.

  435. "UR Samtiden Tema - Tro och tvivel."

  436. Det finns två risker.
    Den ena är en strikt vetenskapssyn:

  437. "Vetenskapen kan förklara allt."

  438. Och en strikt fundamentalistisk syn:
    "Vartenda ord i Bibeln är sant."

  439. Det blir en förenklad diskussion
    om tro och vetande.

  440. Jag är tvärvetenskaplig forskare och
    tvivlare. Jag har ateisten inom mig.

  441. När vi läser om folk som inte tror
    så läser vi också om oss själva.

  442. Jag försöker värna tveksamhetens zon
    och eftertänksamhetens nödvändighet-

  443. -för kristna och ateister.
    Det är inte så himla enkelt.

  444. Hur bokstavligt ska man tolka ordet
    "tro"? Att tro är ju inte att veta.

  445. -Fråga ärkebiskopen.
    -Ja, men...

  446. Det handlar ju...
    Tro har blivit försanthållande.

  447. Men en kristen tro är ju mycket
    förtröstan, tillit, förhoppning...

  448. Sammanhang, alltså. Så att...

  449. Ordet "tro" har en vidare betydelse
    än den som normalt används.

  450. Det används ju som att anta,
    eller att tro alldeles säkert.

  451. Men det har att göra med relation.

  452. Jag har den definition som jag fick
    av min då femårige son-

  453. -via Bamse. Skalman har ett credo:
    "Jag tror bara det jag vet."

  454. Han är rationalistiskt vetenskaplig.

  455. Då säger femåringen:
    "Skalman har ju missuppfattat tron."

  456. "Det man vet, det vet man.
    Det man tror, det tror man."

  457. "Det handlar om saker man inte vet
    med sin hjärna och sitt tänkande."

  458. "Det är ju enkelt. Jag fattar inte
    varför Skalman inte har fattat det."

  459. Där landar jag: Den fria zon där man
    aldrig med vetenskapliga metoder-

  460. -kommer att kunna få ett säkert svar.

  461. Alla de stora existentiella frågorna-

  462. -är föremål för tro,
    nåt vi inte vet med förnuftet.

  463. Det är en enorm frihet att vara där.

  464. Om vi pratar nutid, tvivel och
    ett samhälle som går allt fortare...

  465. Är det därför vikten av andlighet-

  466. -eller att lyssna inåt
    blir större och större?

  467. Du har gjort en del andakter i P1.

  468. Människor pratar då om
    att prata mer om långsamhetens lov.

  469. Blir det allt viktigare
    att vi har stunder för oss själva?

  470. Kan inte Maria reda ut vad vi sa
    om den påtvingade intimi...

  471. Vi lever i ett exponerande samhälle.
    Man ska exponera sig hela tiden.

  472. Andakten är tvärtom.
    Man är absolut ensam med sig själv-

  473. -men inför nåt större, långt bortom
    brorsan, Facebook eller sms-vännerna.

  474. Det är nödvändigt
    att återvända till en inre zon-

  475. -som inte behöver exponeras,
    som inte exploateras.

  476. I den meningen tror jag att det
    är viktigt. Vi lever i ett slags...

  477. ...centrifugal kultur,
    där man slängs utåt hela tiden.

  478. Därför måste man eftersträva
    en rörelse inåt.

  479. Rörelsen inåt, mot sig själv,
    är ofta inte så kul.

  480. Det är inte kul att träffa sig själv.
    Många ska åka på retreat.

  481. Samma personer kommer ofta inte dit.

  482. Det är en sorts ambivalens
    att gå inåt, men det är nödvändigt.

  483. Sen söker ju människor desperat
    efter rum där de får vara i fred.

  484. Jag känner många
    som kör bil ganska idogt.

  485. Jag säger:
    "Kan inte du ta tåget ibland?"

  486. Jag har fått svaret: "Bilen är det
    enda ställe där jag får vara i fred."

  487. "Jag är helt ensam,
    det är bara jag i bilen."

  488. Det finns en frihet i det.
    Alldeles ensam i ett rum-

  489. -som är ens eget,
    där ingen kan nå en.

  490. Bilen - svenskarnas nya rum
    för andakt, kanske.

  491. Det verkar stämma med en tes
    som Anders Bäckström refererar till:

  492. Svenskarna betraktar sig ogärna
    som religiösa-

  493. -eftersom det ses som bakåtsträvande.

  494. Medan man i USA förknippar
    religiositet med framåtsträvande.

  495. Det berättas om en person som fick
    följande fråga: "Tror du på Gud?"

  496. "Javisst, det är klart jag gör."

  497. "En gud som kan påverka
    händelser i ditt liv?"

  498. "Nej, det förstås.
    Jag tror bara på den vanliga guden."

  499. Den historien sammanfattar kort-

  500. -den kulturella utvecklingen
    i Sverige.

  501. Under senare delen av 1900-talet
    sker en värderingsförskjutning-

  502. -mot frihetsvärden-

  503. -och en ökad betoning
    av den individuella auktoriteten.

  504. Religionen har gått från att vara
    en yttre, offentlig auktoritet-

  505. -till att bli en del av individens
    egen, privata auktoritetssfär.

  506. Därför är det inte förvånande
    att halva Sveriges befolkning-

  507. -säger sig tro på en gud
    som de hellre kallar en kraft-

  508. -som bor i människan och i naturen.

  509. Av den resterande befolkningen
    tror ungefär hälften på en aktiv gud.

  510. Resten är osäker eller icke-troende.

  511. Den kulturella skillnaden
    mellan Sverige och USA kommer fram-

  512. -när man frågar: "Anser du
    att du är en religiös person?"

  513. Även om 70 procent är medlemmar
    i kyrkor och samfund i båda länderna-

  514. -så är det över 90 procent i USA
    som anser sig vara religiösa.

  515. Samma siffra i Sverige
    är drygt 30 procent.

  516. Den kände forskaren José Casanova
    frågar i en av sina böcker:

  517. "Varför ljuger amerikaner
    och européer om sin religiositet"-

  518. -"men i olika riktning?"

  519. Det beror på våra föreställningar om
    vad som är normalt, menar han.

  520. I USA är det normalt och framåt-
    strävande att uppfattas som religiös.

  521. I Sverige uppfattas det
    som icke-normalt och bakåtsträvande.

  522. Om jag hårdrar resultaten.

  523. Det har att göra med olika bilder
    av det sekulära och det religiösa-

  524. -såsom de har utvecklats
    i olika kontexter.

  525. Anders Bäckström, professor
    i religionssociologi i Uppsala.

  526. "UR Samtiden Tema - Tro och tvivel"
    slutar med upplösningen av bataljen-

  527. -om förhållandet mellan kristendom
    och vetenskap.

  528. Och nu den avslutande sessionen.

  529. Det var en fröjd att ha såna trevliga
    och kunniga motståndare.

  530. Det har varit ett rent nöje
    att debattera med er, mina herrar.

  531. Ni frågade mig om Jesu uppståndelse,
    som är en kärnfråga.

  532. Jag tror på uppståndelsen eftersom
    det är den bästa förklaringen.

  533. Om man antar att det inte hände
    måste man förklara-

  534. -lärjungarnas förvandling
    från en skrämd skara-

  535. -till män som gav sina liv för att de
    hade mött den uppståndne Kristus.

  536. Ni måste bemöta de starka bevis
    som finns nedtecknade.

  537. Den antika historiens
    mest autentiska.

  538. Johannes skriver att lärjungarna såg
    svepningen som den suttit på kroppen-

  539. -och genast förstod att kroppen
    måste ha gått igenom svepningen.

  540. Ni måste förklara
    den kristna kyrkans framväxt.

  541. Ni måste förklara det faktum att
    miljontals personer, varav flera här-

  542. -genom tron på uppståndelsen
    har fått sina liv helt förvandlade.

  543. Förklara det sammanhängande.

  544. Vi kan närma oss uppståndelsen som
    vilken historisk händelse som helst.

  545. Inte upprepa den, men närma oss den-

  546. -för Jesu uppståndelse bevisar
    att han är Guds son.

  547. Vi kan närma oss det existentiellt,
    inom vår egen erfarenhet.

  548. Till sist vill jag bara säga att det
    har varit en intressant kväll.

  549. Ni har mött två världsåskådningar.

  550. Båda brinner för vetenskapen
    - där är vi överens.

  551. Och vi brinner för sanningen.

  552. Den grundläggande skillnaden
    är denna:

  553. För de här två är materia, energi
    och det naturliga universum primära.

  554. Medvetandet uppstår
    ur det naturliga universum.

  555. I begynnelsen var partiklarna,
    och allt annat kommer från dem.

  556. Min ståndpunkt är: "I begynnelsen
    var Ordet, och Ordet var Gud."

  557. Allt blev till genom Honom.

  558. Som vetenskapsman säger jag:
    Vetenskapen har inte begravt Gud.

  559. Vetenskapen har på 1900-talet-

  560. -öppnat det största Ordet hittills:

  561. Den mänskliga dna-koden. Det är ett
    av de bästa vetenskapliga bevisen-

  562. -för att det finns en Gud,
    som är Ordet.

  563. Jag anser att kristendomen ger
    den bästa förklaringen av världen.

  564. Några kommentarer... Det var ett nöje
    att diskutera med dig, verkligen.

  565. Men när du pratar om bevis
    för uppståndelsen blir jag förvirrad.

  566. Du säger att ett bevis
    är de starka bevisen i Bibeln.

  567. Det finns hundratals antika texter
    som du helt tydligt inte tror på.

  568. De grekiska gudasagorna, t.ex.

  569. Du tror inte på dem av samma skäl
    som jag inte tror på Bibeln.

  570. Det finns inget som skiljer Bibeln
    från alla andra antika texter.

  571. Du talar om hur lärjungarna
    började följa Jesus.

  572. Tusentals sekter världen över
    har följt en karismatisk ledare.

  573. Vissa skvatt galna,
    andra lite mindre galna.

  574. Du pratar om kyrkans framväxt
    som ett bevis.

  575. Andra världsreligioner - islam,
    hinduism - har vuxit fram-

  576. -som du uppenbarligen inte tror på.

  577. Du tror inte på dem av samma skäl
    som jag inte tror på kristendomen.

  578. Inget särskiljer den från de andra.

  579. Extraordinära påståenden
    kräver extraordinära bevis.

  580. Du kan inte prata om en uppståndelse
    som går emot allt vi vet om döden-

  581. -och bara basera det på myter
    i en bok som skrevs för 2 000 år sen.

  582. Det är min främsta invändning,
    men jag vill också säga att...

  583. Det finns andra skäl till att vi bör
    tänka om i fråga om kristendomen.

  584. Jag anser att kristendomen,
    liksom andra religioner-

  585. -har saktat ner
    vår moraliska utveckling-

  586. -på många sätt,
    både historiskt och i nutid.

  587. Så det är dags att gå vidare.
    Det är 2 000 år sen Jesus dog.

  588. Det är dags att glömma och gå vidare,
    och utveckla en sekulär etik-

  589. -som inte begränsar människan
    så mycket som religionerna gör i dag.

  590. Så det finns goda skäl
    att ompröva de här frågorna.

  591. Bara några avslutande ord om moral.

  592. Om man behöver Gud
    som grund för moral...

  593. Jag tycker inte det. Jag tror inte
    på Gud, men försöker vara god ändå.

  594. Jag ska säga helt kort att jag t.o.m.
    kan föreställa mig vad godhet är.

  595. Det godaste kanske är en ateist-

  596. -som offrar sitt liv
    för en annan människa i hemlighet.

  597. Fundera på det. En annan sak
    rör de här stora ämnena.

  598. Jag tror det finns vissa frågor
    som är vetenskapliga.

  599. Men vissa frågor är svåra att besvara
    med vetenskapliga metoder.

  600. John tog upp frågan om medvetandets
    förhållande till materien.

  601. Jag påstår inte
    att jag vet vad medvetandet är.

  602. Vetenskapen kanske besvarar det
    en dag, men i nuläget vet jag inte.

  603. Jag vill avsluta med ett citat
    från poeten-

  604. -och nobelpristagaren
    Harry Martinson.

  605. Han ställde sig själv inför valet
    mellan Gud och gåtan.

  606. Och precis som han gjorde
    väljer jag gåtan. Tack.

  607. Låt oss ge här fyra herrarna
    en stor applåd.

  608. Översättning: Emelie Montgomery
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Tro och tvivel

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur står det till med religiositeten i Sverige? Är det accepterat att "komma ut" som kristen? De här frågorna diskuteras av journalisten Lotta Bromé, ärkebiskopen Anders Wejryd, författaren Maria Küchen och Owe Wikström, professor i religionspsykologi. Kan religion och vetenskap förenas? Debatt mellan humanister och kristna forskare. Med bland andra Christer Sturmark och professor John Lennox.

Ämnen:
Religionskunskap > Religion och samhälle
Ämnesord:
Religion, Religion och vetenskap, Religionshistoria, Religionssociologi, Tro
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden Tema

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Myter om mat

Sanning eller skröna? Möt experterna som bland annat hävdar att bantning kan göra dig fet och att smörgåstårta före konditionslopp kan vara bättre uppladdning än pasta. Vad är myt och vad är beprövad verklighet? Med bland andra extremsportaren Rune Larsson, dietisten Anna Ottosson och riskforskaren Misse Wester. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Sexuella övergrepp mot barn

Hur bryter man sin tystnad som utsatt? Hur förhörs barn vid misstankar om övergrepp? Hur arbetar polisen i kampen mot barnpornografi på Internet? Med Daniella Nilervik, Björn Sellström från Rikskriminalens IT-brottssektion, läkaren Åsa Kastbom och poliskommissarie Birgitta Engberg. Arrangör: Föreningen Anhöriga till sexuellt utnyttjade barn.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Skaparlust och kreativitet

Vad är det som gör oss kreativa? Och är kopplingen mellan konstnärskap en myt eller verklighet? Möt forskare och författare som berättar om sin kreativitet och tipsar om hur du utvecklar din egen skaparlust. Med bland andra författaren Jonas Hassen Khemiri, forskaren Örjan de Manzano och författaren bakom succéserien Saltön Viveca Lärn.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Lika eller olika?

Varför fokuseras det mer på olikheter än likheter mellan folkgrupper? Med professor Hans-Ingvar Roth, Peter Sköld, Centrum för Samisk forskning, och religionshistorikern Mattias Gardell.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Personlig utveckling

Lasse Gustavsons ansikte brann upp under ett brandmansuppdrag. Bearbetningen av olyckan gav ökad livsglädje. Christer Olsson berättar om hur du utvecklar din personliga kommunikation. Benamputerade Aimee Mullins lärde sig att omdefiniera vad en kropp kan vara. Den inställningen har gett henne superkrafter och rekord i Paralympics.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Hjärnans mysterier

Forskaren Miia Kivipelto berättar hur du kan leva för att slippa glömska och demens. Och varför köper vi dyr alternativmedicin utan bevis på att den fungerar? Professor Dan Larhammar om mänskliga beteenden. Detta och mer därtill om hjärnans mysterier.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Global Casino

Hur har hälsan i världens länder utvecklats sedan 1950? Hans Rosling spelar Global Casino med Svenska FN-förbundets ambassadörer: Lena Endre, Jason Diakité, Carolina Klüft och Lasse Åberg.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Framtiden på nätet

Tillhör du nätets framtida över- eller underklass? Alexander Bard om ett nytt klassamhälle där kontakter slår pengar. Hur ökar ett land sin BNP mest effektivt? Genom bredband, hävdar IT-entreprenören Jonas Birgersson. Hur ser radio och tv ut om tio år? Sveriges Radios Hanna Stjärne tror sig veta.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Bilden av Afrika

Varför förknippas Afrika oftast med fattigdom, hungerkatastrofer och konflikter när det egentligen handlar om en kontinent med ett 60-tal unika länder - de flesta på frammarsch. Med bland andra afrikanska författare som Kapano Matlwa, Alain Mabanckou och Tolu Ogunlesi samt den brittiske journalisten Richard Dowden som bevakat afrikanska länder i 40 år.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Naturkrafter

Den 12 januari 2010 kollapsade hela samhällen i Haiti på grund av en kraftig jordbävning. Journalisten Michael Winiarski var strax efteråt på plats och berättade om sina upplevelser. Går det att förutspå jordbävningar? Och vilka effekter fick oljekatastrofen i den mexikanska gulfen?

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Tro och tvivel

Hur står det till med religiositeten i Sverige? Med Lotta Bromé, Anders Wejryd, Maria Küchen och Owe Wikström. Och kan religion och vetenskap förenas? Debatt mellan humanister och kristna forskare.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Åldras vackrare

Går det att åldras vackrare? Det går i alla fall att åldras friskare och minimera riskerna för åldersrelaterade sjukdomar. Vad är det som händer i kroppen när vi motionerar och äter rätt? Utanför en liten ö i Japan har åldern ingen betydelse. Där dyker 80-åriga kvinnor efter musslor.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Knarkets makt

Författarna Lasse Wierup och Erik de la Reguera berättar om den nya folkdrogens väg till Sverige. Och hur kunde en heroinkultur födas i Norrköping på bara några år? Forskaren som levt ihop med de unga missbrukarna berättar. Dessutom om missbrukarflyktingar i Köpenhamn. Ett helt program om knarkets makt.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Hon, han och makten

Du slår upp sportsidorna i tidningen. Hur många bilder med kvinnor kan du räkna till? Och var är tjejerna i musikbranschen? Forskare och medieprofiler om det alltför långsamma jämställdhetsarbetet i Sverige. Med bland andra journalisten Annika Lantz, Arvikafestivalens Emma Finnkvist och den tidigare utrikesministern Karin Söder.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Sverigebygget

Hur byggdes den svenska välfärden upp, hur mår den och vart är den på väg? Vi hör Tapio Salonen, professor i socialt arbete, och så tar vi del av en debatt med Jimmie Åkesson (SD), biskop Eva Brunne och journalisten Maciej Zaremba.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & religionskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Det som ger hoppet liv

Vad är det som gör att man kan tro på en framtid trots upplevda livskatastrofer? Prästen och författaren Lars Björklund har träffat människor som förlorat nära och kära eller som på annat sätt hamnat i livskriser. Här berättar han om hoppets förutsättningar i livet. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Libris förlag.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Klass 4b om tro och religion

Klass 4B på Slättgårdsskolan i Stockholm går på studiebesök i en kyrka. I klassen går elever som är kristna, muslimer, buddhister och ateister och som alla har sina egna tankar om tro. Vi tar del av deras tankar och hör hur de svarar på de stora frågorna. Hur skapades världen? Varför måste man dö? Finns helvetet?

Fråga oss