Titta

Tyst tagning

Tyst tagning

Om Tyst tagning

Programledaren Erik Akervall bestämmer sig för att göra en egen film. Till sin hjälp tar han olika yrkesutövande filmarbetare som berättar för honom hur man skriver manus, regisserar, fotar, klipper, gör visuella effekter, jobbar med skådespelare och fixar fram pengar. I filmskolan berättar Antonia Rodrigues da Silva om de olika yrkesrollerna och momenten i filmarbetet. Vi får också en inblick i den teckenspråkiga filmhistorien.

Till första programmet

Tyst tagning: ManusDela
  1. Tyst! Tagning!

  2. Tja! Jag tänkte på en sak.
    Ni vet, det här med film.

  3. Jag älskar det, och jag är säker på
    att alla andra gör det också.

  4. Jag har en sjukt bra idé.
    Jag ska göra en film.

  5. Den ska handla om två unga personer
    som blir kära i varandra...

  6. Ska du göra en film?
    Det kommer att krascha rätt fatalt.

  7. -Du är inte speciellt kreativ.
    -Jo, det här ska bli skitbra.

  8. Du bara snackar skit.

  9. Hej. Vänta lite, jag är upptagen.

  10. Du, du, du! Här är en riktigt bra
    kärlekshistoria som jag har skrivit.

  11. -Det här är Filip. - Säg hej, Filip.
    -Hej...

  12. Han skapade "anders.se"-serien.
    Och han ser lite irriterad ut nu.

  13. Jag har ett helt färdigt filmmanus.
    Eller, inte riktigt fullständigt...

  14. -Du behöver min hjälp, alltså?
    -Kan du svara på ett par frågor?

  15. -Hur skriver du?
    -Först måste man ha en idé.

  16. Oftast börjar jag med att föreställa
    mig en scen som jag tänder på.

  17. -Tänder på?
    -Ja, man skapar en relation...

  18. ...till karaktärerna man skriver.

  19. Ibland jobbar jag på en idé
    som jag inte förälskar mig i.

  20. Då avvecklar man det,
    som med en relation.

  21. Man försöker hitta en idé
    som man verkligen brinner för.

  22. Så du har ingen speciell metod?
    Du bara skriver på, eller?

  23. Det finns olika faser. Den första
    fasen handlar om kreativitet.

  24. Sen finns det olika verktyg
    man kan använda, som dramaturgi.

  25. Man startar med en presentation av
    karaktärer, sen visar man konflikter-

  26. -försöker lösa dem,
    och det tonas ned.

  27. Så dramaturgi... Jag fattar inte.

  28. Dramaturgi är ett verktyg
    du ser i alla filmer. Säg en film.

  29. Typ..."Avatar"? Min favorit.

  30. "Avatar" börjar med presentation av
    karaktärer. Vem är huvudpersonen?

  31. -Den där forskaren.
    -Det är ju din favoritfilm.

  32. Det borde du väl veta. En av dem
    är han som är rullstolsburen.

  33. Han, forskaren,
    som blir en avatar i deras värld.

  34. Man presenterar honom
    i samband med att hans bror dör.

  35. Och vad är konflikten i filmen?

  36. Det är en konflikt
    mellan två olika världar.

  37. -Det som drar in oss i historien.
    -Dramaturgi är alltså ett verktyg...

  38. -...för att föra historien framåt?
    -Ja.

  39. Grunden för all västerländsk
    dramaturgi lades redan under antiken-

  40. -och kallas för
    den anglosaxiska berättarmodellen.

  41. Den består av Akt I,
    där vi presenterar karaktärerna-

  42. -och filmens anslag. Anslagets syfte
    är att "hooka" tittaren.

  43. I Akt II fördjupas historien
    och karaktärerna.

  44. Konflikten trappas upp.

  45. I Akt III löses konflikterna upp
    och filmen tonas ned.

  46. Det är viktigt
    att känna till dramturgin-

  47. -men det viktigaste är att skriva en
    historia som är spännande och unik.

  48. Jag har alltid undrat hur man
    går vidare när man har kört fast.

  49. Man måste göra nåt nytt,
    som bryter av.

  50. Om du har suttit hela dagen och
    skrivit behöver du göra nåt annat.

  51. Kreativitet
    är när man tänker i nya banor.

  52. Mitt råd är att skriva mycket,
    titta mycket på film.

  53. Läs mycket, för skrivandet
    är en livsstil. Inget kommer gratis.

  54. Man måste vara aktiv.
    Det är som om man vill ha bra kondis.

  55. Då måste man träna.
    Man kan inte bara softa.

  56. Fixar du en kaffe till mig?

  57. -Du är rolig, du.
    -Jag knäpper ju med fingrarna!

  58. Aha! Jo, jag tänkte på det här
    med att skriva manus och dialog.

  59. Många manusförfattare tjuvlyssnar
    på folk på caféer eller hållplatser-

  60. -och använder det i sitt manus.
    Jag tänkte testa samma sak.

  61. Hallå! Jag tjuvfilmade er lite grand
    alldeles nyss.

  62. -Jag hoppas att det är lugnt.
    -Ska du lägga ut det på internet?

  63. Nej, det är för att jag ska se hur
    folk pratar med varandra. Hej då!

  64. Hans magiska fingrar har visat vägen
    mot en handsexrevolution.

  65. Kul! Det finns en snubbe i England
    som har skrivit flera filmmanus.

  66. Jag försöker nå honom vi Skype.
    Han är grym på dialog!

  67. Hej, Charlie. Jag heter Erik och gör
    en film. Kan jag nå dig via Skype?

  68. Här har vi Charlie Swinbourne. Jag
    ska ställa några frågor till honom.

  69. -Hej, hur är läget?
    -Tjenare!

  70. Jag vill skriva
    ett framgångsrikt manus.

  71. Så...hur gör jag det?

  72. Tja, viktigast av allt
    är själva berättelsen.

  73. Många tror att ett bra manus
    består av kärlek och våld-

  74. -men viktigast av allt
    är karaktärerna.

  75. Vad händer med dem? Se till
    att hitta en stark berättelse-

  76. -som verkligen slår knockout på dig.

  77. Vad är viktigt att tänka på
    när man skriver ett manus?

  78. Till att börja måste man tänka på vad
    och var saker händer i berättelsen.

  79. I början, i mitten eller i slutet?
    Och så vidare.

  80. Tänk igenom det ordentligt. Gör
    karaktärerna levande och intressanta.

  81. Gör dem till riktiga människor,
    så att tittarna kan förstå dem.

  82. Skapa en struktur med början, mitten
    och slut, som du kan arbeta med.

  83. Tänk igenom det ordentligt.
    Början, mitten och slut.

  84. När man skapar sina karaktärer...

  85. Hur utvecklar man dem?
    Hur gör man det?

  86. Jag brukar tänka
    på folk runt omkring mig.

  87. Min familj, mina vänner,
    folk jag har träffat lite varstans.

  88. Jag tar små, intressanta delar
    av min film, som liknar dem-

  89. -och jag funderar över
    hur de skulle se ut.

  90. Jag föreställer mig att de tecknar,
    och tänker mig hur folk tolkar det.

  91. Sen skriver jag ned det,
    och det blir klart och tydligt.

  92. Underbart, tack ska du ha. Vi hörs!

  93. Ta det lugnt, vi ses. Lycka till!

  94. Ja, ett första utkast. Det är absolut
    inte färdigt, men det är alltid nåt.

  95. -Eller hur?
    -Vad fan gör du här?

  96. Ett riktigt manus jobbar man med i
    flera år, och du tror att du är klar.

  97. Du är rolig, du, som slösar bort
    din tid och energi. Dumskalle.

  98. Du... Jag är absolut inte färdig.

  99. Man börjar med en kort synopsis.

  100. Därefter skriver man ett "treatment",
    som är mer detaljerat och utförligt.

  101. Sen skriver du manusversioner,
    flera stycken, tills det blir klart.

  102. Du kan jobba i ett manusprogram-

  103. -som delar upp manuset efter scener,
    dialog eller karaktärer.

  104. Tänk på att försöka skriva
    hur vi ser och uppfattar scenen.

  105. Varje scen och replik ska ha ett
    syfte, och leda till ett tydligt mål.

  106. Jo, det här med att skriva manus.

  107. Om man är kass på att skriva
    eller kass på svenska-

  108. -eller inte har nån lust att skriva -
    hur gör jag då? Det finns ett knep.

  109. Man skulle kunna fixa ett bildmanus.

  110. Inte ett sånt som man ger till foto-
    grafen, utan redan vid idéstadiet.

  111. Det kanske passar döva bättre,
    för det ger ju lite mer dövkänsla.

  112. Tio i två, måste köra på.

  113. Tja!

  114. Det här är Mikael. Det är han som ska
    rita mitt bildmanus. Kom, så går vi.

  115. Vi gör så att jag tecknar scenen,
    och så ritar du av den. Okej?

  116. Självklart.

  117. Då kör vi.

  118. Det handlar om två personer
    som har älskat varandra-

  119. -sen de var femton år gamla...

  120. Intressant. Det här ger mig en bättre
    känsla, jämfört med att skriva.

  121. När jag kan se manuset blir det
    annorlunda, och det passar mig bra.

  122. Jag är förtjust i det du har ritat
    och vill att du ritar hela manuset.

  123. -Kan du inte köra igång nu?
    -Jag ska käka middag snart.

  124. Kan du inte ställa in det då,
    så att jag får ta med mig det här nu?

  125. Okej då.

  126. Hej.
    Nu har jag tagit mitt första steg.

  127. Nu ska jag finslipa, misshandla,
    skruva, rotera och fixa och ordna-

  128. -och förbättra mitt manus innan
    vi sätter igång med regi. Vi ses!

  129. Översättning: Mattias R. Andersson
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Manus

Avsnitt 1 av 5

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Programledaren Erik Akervall bestämmer sig för att göra en egen film men kör direkt fast i sitt manusarbete. Han letar upp Filip Burman, en av skaparna till tv-serien anders.se, som berättar hur han jobbar från idé till färdig film. Erik visar smarta tips hur man kan skriva en levande och äkta dialog. Han gör också en webbintervju med Charlie Swinbourne i London som berättar hur han tänker när han skriver manus för teckenspråk. Vi får också träffa Mikael Öhlund som Erik tar hjälp av för att berätta sitt manus med bilder istället för med ord.

Ämnen:
Bild > Filma och fotografera, Teckenspråk
Ämnesord:
Film, Filmmanuskript, Teckenspråk
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Tyst tagning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTyst tagning

Manus

Avsnitt 1 av 5

Erik Akervall bestämmer sig för att göra en egen film men kör direkt fast i sitt manusarbete. Han får hjälp av Filip Burman och Charlie Swinbourne som ger tips på hur man skriver manus för teckenspråk.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTyst tagning

Regi och skådespeleri

Avsnitt 2 av 5

Vi möter regissören Bim Ajadi i London som berättar hur man sätter ihop ett team och hittar ett passande bildspråk. Det blir också regiundervisning från Louis Neethling. Hur arbetar han med skådespelare och personregi?

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTyst tagning

Foto, klippning och visuella effekter

Avsnitt 3 av 5

Fotografen Joel Kankkonen ger tips om bildspråk. Vad är skillnaden mellan specialeffekter och visuella effekter? Och hur kan man underlätta det kommande klipparbetet redan på inspelningsplatsen?

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTyst tagning

Producent och pengar

Avsnitt 4 av 5

För att kunna genomföra filmprojekt i den tuffa filmbranschen krävs pengar. Producenten Lena Rehnberg ger tips om hur ett manus kan vässas för att bli lättare att sälja in till filmbolagen. Erik träffar också producenten Mindy Drapsa för att se om de kan samarbeta.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTyst tagning

Dövfilm

Avsnitt 5 av 5

Vem kommer att titta på en film på teckenspråk? Gunilla Wågström, pionjär inom dövvärlden, uppmuntrar Erik att fortsätta sitt arbete. Davis Bower och Louis Neethling berättar hur dövfilmskulturen ser ut i England.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning

Mer grundskola 7-9 & bild

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaArtityd perspektiv

Surrealism

Den surrealistiska konsten utgår från drömmar och fantasier där helt skilda världar möts och bildar bisarra konstverk. Vi undersöker surrealismen genom verk av Rene Magritte, Salvador Dali, Maya Deren och Louise Bourgeois. Konstintendent Ulf Eriksson guidar oss genom surrealismens historia och konstnären Meta Isæus-Berlin presenterar oss för sina drömlika målningar och kaotiska installationer.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaArtityd

Elitakrobaten

Performanceartisten Catti Brandelius blev känd för sitt alter ego Miss Universum. Nu vill hon bli den bästa 44-åriga elitakrobaten i Bredäng. Elitakrobaten är nämligen hennes nya konstverk och alter ego. I processen utforskar Catti gränser inom både konsten och sig själv.

Fråga oss