TV

UR Samtiden Tema

UR Samtiden Tema

Om UR Samtiden Tema

Kunskap och vetenskap i nytt sammanhang. Talare och samtal från de dagliga sändningarna i UR Samtiden kopplas samman kring ett tema.

Till första programmet

UR Samtiden Tema: Klokskap
  1. "UR Samtiden tema: Klokskap".

  2. Ungdomarna lär sig mindre i dag
    än för 20 år sen.

  3. Men vad är kunskap? Professor
    i pedagogik sågar den svenska idén-

  4. -om bildning,
    som han ser som för teoretisk.

  5. Bildning är att ha läst
    de stora västerländska klassikerna.

  6. Det är den uppfattning
    som är dominerande.

  7. Så föds tanken om "vi" och "dem".
    Skolan och samhället lär oss-

  8. -att kategorisera omvärlden.
    Därför har vi svårt för främlingar.

  9. Då blir det
    lite läskigt, jobbigt och nervöst.

  10. Det är svårt att leva
    med osäkerheten om vem personen är.

  11. Var är faktakunskaperna
    när ryktesspridning tar fart?

  12. När jag står framför vetenskapsmän
    brukar jag skälla ut dem.

  13. Forskarna låser in sig
    på sina institutioner-

  14. -när de borde befinna sig på
    kunskapens största arena - internet.

  15. Den kunskap som finns är inte
    närvarande på nätet i dag-

  16. -eller på webben.

  17. -Är ni borta?
    -Ja.

  18. Vad är bildning?
    Teoretiska kunskaper-

  19. -eller förmågan
    att verka i den värld man lever i?

  20. Ahmed får problemungdomar på rätt
    köl, men inte genom att föreläsa.

  21. På ett socmöte frågade de
    varför han hade slutat sno.

  22. Han sa: "Det är tjockisens fel,
    han tar fast mig hela tiden."

  23. Det var därför han slutade sno.
    Han fick kalla mig tjockis.

  24. Bara han slutade sno.

  25. "UR Samtiden tema: Klokskap".

  26. Vad är skillnaden
    mellan kunskap och klokskap-

  27. -och vad är skillnaden
    mellan utbildning och bildning?

  28. Det ska vi reda ut. Bernt Gustavsson
    är professor i pedagogik.

  29. Han säger att det finns
    tre olika typer av kunskap:

  30. Vetenskaplig kunskap, praktisk
    kunskap och praktisk klokhet.

  31. Syftena för de tre formerna
    av kunskap är alltid olika.

  32. Den vetenskapliga kunskapen
    fyller funktionen-

  33. -att vi ska komma underfund med
    hur världen är uppbyggd och fungerar.

  34. Det sa redan Aristoteles. Form två
    är för att vi ska bli skickliga i-

  35. -att tillverka olika produkter.
    Trean, praktisk klokhet-

  36. -fyller syftet
    att göra saker och ting bättre.

  37. Att verka för människans väl-

  38. -för att göra tillvaron
    till en bättre plats för människor.

  39. På det sättet är det en social form
    av kunskap med djup förankring-

  40. -i olika typer av samhällen.
    Jag har studerat det internationellt-

  41. -och man kan se
    att den formen av kunskap är-

  42. -den mest globala formen av kunskap.
    Fast den tar sig olika uttryck-

  43. -i olika kulturer
    och i olika världsdelar.

  44. Grundtanken med kunskapsformerna...
    Det är lätt att uppfatta det som-

  45. -om det skulle råda konkurrens
    mellan dem. Vetenskapen har sitt-

  46. -och hantverket jobbar på sitt. Men
    om man ser på olika utbildningar...

  47. Jag har studerat
    kombinationen av formerna-

  48. -i olika former av utbildning.
    Det kan vara alltifrån-

  49. -hur man lär sig
    att bygga båtar eller laga mat-

  50. -till hur man lär sig dans, musik
    eller teoretiska utbildningar.

  51. Det finns alltid nån komposition
    av de tre formerna av kunskap.

  52. De bygger på varandra på olika sätt.
    När man lär sig att bygga båtar-

  53. -så är hantverkskunskapen
    det mest centrala.

  54. Men där finns också
    behov av vetenskaplig kunskap-

  55. -om olika limsorter och virkessorter,
    men även av praktisk klokhet.

  56. Man kan illustrera det med att när
    ritningarna inte håller för bygget-

  57. -får man använda sitt eget omdöme
    för att själv avgöra-

  58. -vad som är det bästa här och nu. Det
    är benämningen på praktisk klokhet.

  59. Det finns inga mallar eller regler.
    Man får följa sitt eget omdöme-

  60. -för att åstadkomma detta.
    Den grundtanke jag har med-

  61. -att presentera kunskapsbegreppet
    på det här sättet är att...

  62. Man ska söka efter
    det som är mest fruktbart-

  63. -i förhållande till den utbildning
    eller det yrke man bedriver.

  64. Den rikedomen av kunskapsformer har
    alla människor tillgång till i dag.

  65. Om man tittar utanför
    de alltför snäva gränser-

  66. -som vi alla, i mina ögon,
    begränsas av.

  67. Man måste också komma in på
    vad kunskap betyder i andra kulturer.

  68. Ett stråk som jag håller på med
    i förhållande till-

  69. -dem jag arbetar ihop med i
    Sydafrika... Där håller många på med-

  70. -"indigenous knowledge" -
    den form av kunskap-

  71. -som människor bär i sin egen kultur
    och vardagsliv och som är medfödd.

  72. Den kunskap man har för
    att klara sig i sitt vardagliga liv.

  73. I Latinamerika kallas det
    med motsvarande term "sabiduria".

  74. I Bolivia, i och med den minister
    som fick makten nu, Evo Morales-

  75. -är det första gången som sån kunskap
    har ett likvärdigt erkännande-

  76. -som vetenskaplig kunskap,
    framförallt inom medicinen.

  77. Jag har kamrater som kämpar
    för samma sak i Sydafrika-

  78. -i det utbildningssystem som
    har svårt för att rekrytera svarta.

  79. En förklaring är att man inte kan
    integrera den kunskap som folk har-

  80. -utifrån sitt vardagliga liv
    med kunskapen på universiteten.

  81. De har det som ett villkor för
    att rekrytera.

  82. Man vill hitta en knytning
    så att man ser nån mening med-

  83. -den kunskap
    som finns inom högre utbildning.

  84. Det är
    samma sak med bildningsbegreppet.

  85. Om man tittar på
    den diskussion som förs i Sverige-

  86. -inte minst i kväll, så är det
    nästan alltid i mediala sammanhang-

  87. -liktydigt med kanon. Bildning är att
    ha läst de västerländska klassikerna-

  88. -eller de svenska klassikerna.
    Den uppfattningen är dominerande.

  89. Om jag tittar på den internationella
    diskussionen om bildning-

  90. -så hittar jag bildningstanken
    i tre olika versioner.

  91. Först har vi en klassisk
    bildningstanke, som i sitt ursprung-

  92. -nästan alltid
    bär Wilhelm von Humboldts namn-

  93. -han som skapade Berlinuniversitetet.
    Själva grundtanken är-

  94. -att människan bildar sig själv
    i sin personlighet-

  95. -genom att integrera den kunskap
    hon skaffar med sig själv.

  96. Och utvecklas därmed som människa
    eller i sin personlighet.

  97. Det är både att veta
    vilket slags sammanhang man finns i-

  98. -och förmågan
    att öppna sig för nya perspektiv.

  99. Senare berättar Bernt
    om sin egen uppfattning om bildning-

  100. -och hur man blir
    så klok som möjligt.

  101. Det som formar människor
    kallas för socialisationsprocess.

  102. Genom samhällets normer bygger vi
    en uppfattning om oss och omvärlden.

  103. Hej, allihop.

  104. Forskaren Niclas Månsson säger
    att samhällets och skolans normer-

  105. -bygger på en alltför svartvit bild
    av världen. Det ger oss behov av-

  106. -att kategorisera rätt och fel,
    fint och fult, vi och dem.

  107. Då tänker jag så här...
    Socialisationsprocessen är-

  108. -den process
    som lär oss att bli människor.

  109. Vi har den i skolan,
    i media, i vården - överallt.

  110. Den kommunicerar med oss.
    Men det ställe-

  111. -där vi är mest... Det som
    är vår mest påverkningsbara tid-

  112. -är skoltiden. Vi får en uppfattning
    om vad en god människa är-

  113. -och vad en dålig människa är.
    Vet vi hur en frisk människa är-

  114. -så får vi även en uppfattning om
    vad en sjuk människa är.

  115. Det är negativ socialisation.
    Ett mynt har två sidor.

  116. Tanken är
    att vi har ett väldigt starkt...

  117. ..."antingen eller"-tänkande
    i pedagogik, filosofi och historia.

  118. I stället för
    ett "både och"-tänkande.

  119. För lite sen... Jag ska
    knyta an till ett exempel först.

  120. För lite sen var det...
    Barnombudsmannen anmälde-

  121. -trakasserier av två romska barn
    på en skola i Småland.

  122. De hade inte
    fått nån modersmålsundervisning.

  123. De hade blivit slagna och mobbade
    och kallade för olika namn.

  124. Skolan hade enligt anmälan inte
    gjort det de borde ha gjort.

  125. Det kom upp i tingsrätten.
    Det är ett unikt fall.

  126. Men tingsrätten dömde
    till skolans favör.

  127. De hade gjort vad de hade kunnat,
    menade man på.

  128. Då tänker jag...
    Är det frågan om illvilliga personer-

  129. -som är dumma
    eller är det nåt mycket större?

  130. Varför vissa är mer främmande
    än andra är ingen psykologisk fråga-

  131. -utan det är
    en fråga om samhället och strukturer.

  132. Det här exemplet, satt
    i sitt sammanhang, är inget undantag-

  133. -vare sig i Sverige eller i Europa,
    det här med romer.

  134. Då kommer man in på den sociala
    konstruktionen av oönskat folk.

  135. Det vill säga främlingarna,
    människorna som vi är kring...

  136. Man ser dem inte som kött och blod
    utan man konstruerar dem.

  137. Man möter typologier och kategorier,
    inte människan som hon är.

  138. När man talar om
    en nation eller en gemenskap-

  139. -eller en förening eller nåt sånt...

  140. Man kan ta klass eller etnicitet,
    det spelar ingen roll.

  141. När vi börjar tala om tillhörighet...
    Det är då frågan väcks-

  142. -om att det är nån som inte
    hör hemma, nån som inte tillhör.

  143. Då kan man fråga varför en grupp
    som har funnits i Sverige i 500 år-

  144. -fortfarande inte
    tillhör ett land, exempelvis.

  145. Vi har "vi"- och "dem"-grupper.
    Det är en enkel uppfinning.

  146. Vi har vänner och fiender.

  147. Vi har kompisar och icke-kompisar
    och så vidare.

  148. Då är frågan var främlingen hamnar.
    Det är det knepiga med främlingen.

  149. Alla vet vem främlingen är,
    men inte var hon hör hemma.

  150. Främlingen går inte att bestämma
    som "vi" eller "dem" direkt.

  151. Främlingen hamnar mittemellan.
    Vi vet inte var de kommer ifrån.

  152. Man kan sakna kännetecken,
    man kan inte identifiera dem.

  153. Då är det både "vi" och "dem".

  154. Då blir det ambivalensen inkarnerad.

  155. Man kan tillskriva den
    fler än en kategori.

  156. Då tycker vi att det blir
    läskigt, jobbigt och nervöst.

  157. Det är svårt att leva
    med osäkerheten om vem personen är.

  158. Då får vi försöka identifiera.
    Vi kan tänka oss att man liksom...

  159. ...tar personen och försöker hitta
    om de är "vi" eller "dem".

  160. De ska passa in. Man ska assimilera,
    integrera eller inkludera.

  161. Fast främlingen måste
    jämka på sitt eget främlingskap-

  162. -sin egen skillnad för att passa in.
    Om det inte funkar-

  163. -så har vi en annan strategi -
    då skickar vi ut främlingen.

  164. Vi kan ha främlingen
    nån annanstans än här.

  165. Vi håller främlingen borta en bit.
    Antingen placerar vi dem i getton...

  166. Vi kan flytta i väg dem. Vi talar
    om ofrivilliga nomader, flyktingar-

  167. -som blir flyttade från en icke-plats
    till en annan icke-plats.

  168. Ingen vill ha dem där,
    de bara flyttas runt.

  169. Vi har egna strategier.
    När vi åker tåg eller buss-

  170. -var sätter vi oss då?
    Om man inte sätter sig på yttersätet-

  171. -så sätter man sig på innersätet med
    väskan där, en avskärmande grej.

  172. Vi vet vilka ställen vi ska röra oss
    på och vilka vi ska undvika.

  173. Var det är säkert att gå.
    Det finns en mängd olika strategier.

  174. Om man går in på Zygmunt Bauman,
    som jag har läst mycket av-

  175. -så drar han strategierna
    till sin spets. Där säger han-

  176. -att förintelsen av miljoner romer
    och miljoner judar-

  177. -var ordningsskapandets
    mest extrema yttring.

  178. Det var inget barbari utanför
    det västerländska sättet att tänka-

  179. -utan det var dess extrem.
    Man drar det så långt man kan.

  180. Vi hittar andra exempel, som när
    man kategoriserar folk efter hudfärg-

  181. -eller efter etnisk tillhörighet
    via passet.

  182. Det finns en mängd olika såna saker.
    Vi går till de romska barnen igen.

  183. Varför händer sånt så ofta?
    Då skulle jag kunna säga-

  184. -med hjälp av boken att
    det ligger inte utanför ordningen-

  185. -utan det händer
    på grund av ordningen.

  186. Det är ingen slump, utan det händer
    på grund av ordningen.

  187. På grund av
    att vi har svårare att lyfta blicken-

  188. -och tänka att det är människor,
    inte kategorier, som vi ser.

  189. Vi utbildas, vi lär oss
    att behandla människor på olika sätt.

  190. Det sättet som man blir behandlad
    tar vi ju med oss.

  191. Det blir en pedagogisk process
    som kan vara både god och negativ.

  192. Jag lägger inte
    ett konsensusperspektiv på boken-

  193. -där man tänker att det blir
    antingen eller, det ska jämkas.

  194. Den kollektiva föreställningsvärlden
    ger vissa tolkningsföreträde.

  195. Majoriteten oftast, framför
    minoriteter eller enskilda individer.

  196. Konsensustänkande
    eller deliberativt tänkande-

  197. -att samtalet är rationellt,
    ligger fast i en viss tradition-

  198. -som många gånger...
    Man får också tänka på-

  199. -vad konsekvenserna blir av
    att befinna sig i samma tradition-

  200. -en tradition som inte
    öppnar så mycket för "både och".

  201. Eller så kan konflikten finnas kvar,
    som ett slags pedagogisk utmaning-

  202. -som vi har i dag, men...där vi
    kan försöka leva med främlingar-

  203. -utan att reducera främlingen till en
    kategori. De får vara kött och blod.

  204. Vi kan närma oss
    med ett nyfiket leende eller hälsa.

  205. Eller så sätter vi väskan på sätet
    och tittar ut när nån går förbi.

  206. Bernt Gustavsson
    definierade tre typer av kunskap:

  207. Vetenskaplig kunskap, praktisk
    kunskap och praktisk klokhet.

  208. Niclas Månsson berättade hur
    samhällets normer färgar vår kunskap-

  209. -om vad som är rätt och fel
    eller "vi" och "dem".

  210. Det räcker inte
    med skolans teori för att bli klok.

  211. Men vetenskap är en bra start för att
    bilda sig en uppfattning om världen.

  212. Det sa ju Bernt. Men forskare
    får allt svårare att nå ut.

  213. Enligt en opinionsmätning från 2010-

  214. -hade allmänhetens förtroende
    för forskare sjunkit markant.

  215. Debattören Dilsa Demirbag-Sten
    varnar för konsekvenserna av det.

  216. Hon bjöds in av
    föreningen Vetenskap och allmänhet-

  217. -för att diskutera
    forskningens roll i framtiden.

  218. När jag står framför vetenskapsmän
    brukar jag skälla ut dem.

  219. Det tänker jag göra nu också. Jag
    ska påminna er om vad som händer.

  220. Det gäller oss alla.
    Jag ska påminna om vad som händer-

  221. -när vi inte tar
    betoningen på allmänheten på allvar.

  222. När vi låser in oss på institutioner
    och finner det offentliga samtalet-

  223. -lite osmakligt,
    okunnigt, ointressant.

  224. Då träder andra fram
    och tar formuleringsprivilegiet.

  225. Det har skett nyligen.
    Det skedde i upphovsrättsfrågan.

  226. Var fanns samhällsbyggarna -
    filosofer, statsvetare, jurister?

  227. Det har skett
    i yttrandefrihetsfrågorna.

  228. Diskussionen kring den som utmanar,
    framförallt från religiöst håll-

  229. -det fria samhället, och det
    som ger mänskligheten dess värdighet-

  230. -men också grunden för fri,
    kritisk och kvalitativ forskning.

  231. I dessa oroliga tider, där man tappar
    tilliten till det politiska systemet-

  232. -till representanter för
    det fria ordet och till vetenskapen-

  233. -söker sig folk nån annanstans. Jag
    instämmer, religion är på frammarsch.

  234. Religion har
    en mycket viktig roll för individen-

  235. -för vi är mer än varelser
    i en tillvaro. Vi behöver tröst-

  236. -vi behöver sammanhang.
    Men det är viktigt med en uppdelning-

  237. -mellan politik och religion
    och mellan vetenskap och tro.

  238. Jag som är ateist söker trösten
    och den andliga meningen-

  239. -men rummet att få vara människa som
    vetenskapen inte alltid kan förklara.

  240. Vetenskapen förklarar hur världen
    är funtad, men ger oss inte tröst-

  241. -när man har förlorat ett barn eller
    när det är svårt att vara människa.

  242. Jag söker mig till litteratur
    och musik, men människor har rätt-

  243. -att söka sig till religion. Men vi
    har religiösa krafter i världen-

  244. -men också tätt inpå oss, som inte
    bara gör anspråk på att ge tröst-

  245. -och sammanhang, utan som även
    vill diktera villkoren för politik-

  246. -men också för vetenskapen.
    Det var det som skedde på 30-talet.

  247. Det var inte bristen
    på vetenskapsmän eller kunnande.

  248. Det var vetenskapen
    som blev politiserad-

  249. -och blev ett verktyg för
    människor som har nåt annat i sikte-

  250. -än mänsklig värdighet och framsteg.
    Politiska och religiösa krafter-

  251. -kommer alltid
    att rycka i vetenskapen. Tack.

  252. Vem bestämmer vad vi forskar om?
    Blir vi klokare av forskning?

  253. Prästen Helle Klein säger
    att forskningen alltid måste kopplas-

  254. -till mänskliga värderingar. Hon
    plockar upp Niclas Månssons tråd-

  255. -om när forskningen går överstyr.

  256. Det var knappast
    bristen på kunskap och utbildning-

  257. -som ledde till förintelsen.
    Tvärtom var det de högutbildade-

  258. -som konstruerade koncentrationsläger
    och gaskamrar.

  259. Det var snarare
    bristen på empati, på humanism-

  260. -på det att förstå sin nästa,
    förstå den andre.

  261. Det var snarare
    brist på bildning än på utbildning.

  262. Det är det perspektivet man måste
    ha in när man diskuterar vetenskap-

  263. -och vetenskapens roll. Vi måste
    återupprätta bildningens renässans-

  264. -snarare än utbildningsfrågorna.
    Den här studien som vi har sett-

  265. -den visar väldigt väl hur vetenskap
    och värderingar hör ihop.

  266. Men det kanske egentligen
    handlar om social bakgrund.

  267. Klass och förtroende för forskning
    har ett tydligt samband.

  268. Det att man är tillfreds
    och känner tillit...

  269. Priviligierade klasser som känner
    att de tillhör kunskapssamhället-

  270. -har förtroende
    för kunskapssamhället.

  271. Men de som känner sig som främlingar
    och inte tillhör kunskapssamhället-

  272. -de misstror samhälleliga-
    och kunskapsinstitutioner.

  273. Självförtroende, kunskap
    och tillit hör samman.

  274. Det är egentligen...
    För oss som tycker-

  275. -att kunskap hör samman
    med demokrati är det allvarligt-

  276. -om vi har ett kunskapssamhälle
    som är så segregerat.

  277. Då måste vi självkritiskt
    ställa oss frågan...

  278. Reproducerar forskningen
    klassmönster hela tiden?

  279. Att vi inte bryter klassmönstren
    med forskningen-

  280. -eller med vetenskapen. Jag sitter
    i Karlstad Universitets styrelse-

  281. -och är en varm anhängare
    av de mindre regionala universiteten.

  282. Jag tror att det är en faktor i
    att utjämna klasskillnaderna.

  283. Men det är lång väg att gå, för vi
    reproducerar klassmönster hela tiden.

  284. Helle Klein
    om kunskap som en klassfråga.

  285. Vad säger forskarna själva om
    allmänhetens minskade förtroende?

  286. Svante Linusson
    är professor i matematik.

  287. Det är bra med forskare. När det
    finns ett behov av att förklara nåt-

  288. -så försöker man hjälpa till.
    Det bör alla forskare ägna sig åt.

  289. De ska kanske inte använda sin
    professorstitel i andra sammanhang.

  290. Det kan också sänka förtroendet,
    om man uttalar sig om ditt och datt-

  291. -som man inte vet så mycket om.

  292. Eva Swartz, du medverkar också
    i boken "Känsla för kunskap".

  293. Du går in på den akademiska kulturen-

  294. -hur den ser ut och hur den
    påverkar hur forskare kommunicerar.

  295. Kommunikationen
    mellan den akademiska kulturen-

  296. -och allmänheten, som jag står för...
    Jag har arbetat inom tv-

  297. -och jag arbetar på bokförlag.
    Den haltar fortfarande.

  298. Det är ingen nyhet.
    Jag var inbjuden för två, tre år sen-

  299. -till Tema: Kultur och samhälle
    i Linköping. Temat gick ut på-

  300. -hur forskare inom humaniora
    ska få kontakt med yrkeslivet-

  301. -och få arbete
    på andra ställen än på universitet.

  302. Tre, fyra andra var där, men jag
    var den enda från näringslivet.

  303. Jag var inte inbjuden
    som vd eller medieerfaren chef-

  304. -utan som
    ordförande i Kulturutredningen.

  305. Det blev ett tydligt exempel.

  306. Det här är inte bara
    akademikernas problematik-

  307. -utan även näringslivets.
    Vi har fortfarande en...

  308. Förtroendet finns, men vi har
    ett ointresse för varandras världar.

  309. Vi håller på i våra egna.
    Då blir det svårt att överbrygga.

  310. Jag tänkte på både Helle...
    Nu är vare sig Helle eller Dilsa här.

  311. Jag tänkte på dem,
    att det som är ens kärnkunskap...

  312. Det är ens plikt
    att föra ut den till allmänheten.

  313. Helle är präst, men hon
    har skrivit mycket i kvällstidningar.

  314. Hon har fått frågan varför hon
    sysslar med nåt så förskräckligt.

  315. Dilsa är författare, men
    skriver i tidningar för att nå ut.

  316. Jag är förläggare. Jag vill gärna
    att vetenskapsmännen skriver-

  317. -mina böcker, inte att nån mellanhand
    gör det ganska dåligt.

  318. Vi får bli bättre på det
    och ha mer intresse för varandra.

  319. Philip, du är yngst här framme.
    Du är nitton år.

  320. Vad påverkar din och dina kompisars
    syn på kunskap och forskning?

  321. Media, så klart.
    Jag tror att många tror-

  322. -att forskare bara är män i vita
    rockar som håller på med substanser.

  323. De ser inte
    kopplingen till samhället.

  324. Men jag tror
    att det är en ändring på gång.

  325. Vi har miljöforskningen.
    Många siffror kommer fram den vägen.

  326. Som... Ursäkta. Som bidrar till-

  327. -att öka intresset, eftersom miljön
    är viktig för vår framtid.

  328. Där ser man verkligen
    att det är viktigt för oss.

  329. Arne, du blev hastigt inkallad.
    Du är ofta med i media-

  330. -som opinionsanalytiker. Vilken roll
    har det som framkommer i media-

  331. -när det gäller
    hur människor ser på forskning?

  332. Vi var inne på bilden av forskare.
    - Du nämnde det här.

  333. Vad är en forskare? Ökad utbildnings-
    nivå borde ge en säkrare bild-

  334. -och en mer faktagrundad bild.
    Så kanske det är.

  335. Samtidigt finns det i media-

  336. -en tydlig schabloniserad bild
    av forskare. - Så som du var inne på.

  337. Jag tror att från tidig barndom
    så finns det tre yrken-

  338. -som är enkla att beskriva i rörliga
    bilder: Läkare, polis och forskare.

  339. En virrig gubbe med glasögon,
    grått burrigt hår och rock.

  340. Den bilden är ganska stark
    och betyder ganska mycket-

  341. -för möjligheten
    att bygga en seriös bild av forskare.

  342. Vi lämnar Fotografiska museet-

  343. -och hälsar på kungen, som bjudit in
    de kungliga vetenskapsakademierna-

  344. -för att diskutera
    kunskap och vetenskap.

  345. Forskaren måste bli en rockstjärna,
    säger bloggaren Karin Adelsköld.

  346. Hon tycker att de ska vara närvarande
    och jobba sig till högre status-

  347. -och ta mer plats på internet.
    Där söker folk information i dag.

  348. Vetenskapens uppgift måste vara-

  349. -att utmanövrera all felaktig
    information som florerar.

  350. Ta en sån enkel sak som
    att googla "universums uppkomst".

  351. Det kommer
    en mängd seriösa och oseriösa svar.

  352. Här vill man att en faktisk vetenskap
    eller akademi-

  353. -nåt ställe som är betrott,
    hamnar högst upp bland sökresultaten.

  354. -Hur gör man då?
    -Man är närvarande och tar plats...

  355. ...och finns där med rätt
    information. Som jag ser det i dag...

  356. Akademierna,
    vetenskapen, den kunskap som finns-

  357. -är inte närvarande på nätet
    i den utsträckning som de borde vara.

  358. -Är ni borta?
    -Ja. Enkel fråga, enkelt svar.

  359. Ett längre svar är-

  360. -att vetenskapen inte
    är tillräckligt närvarande på nätet-

  361. -på det sätt som vi måste vara.
    De som vill hitta inte bara fakta-

  362. -utan kunskap har ingen vägledning.
    Jag tror inte heller att vi i dag-

  363. -har strategier för att hamna där.

  364. Sociala medier utvecklas snabbare
    än akademierna gör.

  365. Det handlar om att finns där med
    information om vad vetenskap är-

  366. -och vad man har kommit fram till.
    Ren och skär information.

  367. Man pratar om hur man ska hitta dit,
    om pseudovetenskapen-

  368. -och om icke-kunskapen som florerar
    i stället för att vara där.

  369. Det handlar om hur man är där.
    Det tangerar vår tidigare diskussion.

  370. Det är en otrolig glädje
    att komma fram till:

  371. "Aha, jag har förstått det här!" Där
    har pseudovetenskapen en stor fördel.

  372. Det är mycket lättare att ta till sig
    pseudovetenskapliga utgångspunkter.

  373. -Varför då?
    -Vetenskapen är komplicerad.

  374. Den är motsägelsefull. - Ni
    konkurrerar med spännande historier.

  375. Men ni måste lära er
    att berätta spännande historier.

  376. När fysiker berättar för mig
    om universums uppkomst...

  377. Skapelseberättelsen enligt
    vetenskapen är mycket häftigare-

  378. -än skapelseberättelsen i Bibeln.

  379. De börjar lika -
    Big Bang och "Allt varde ljus".

  380. Jag som lever i sociala medier känner
    att det finns ett sug efter-

  381. -att hitta kunskapens kärna,
    vetenskap och det äkta.

  382. I dag kan vi sitta vid köksbordet
    och ta del av riktig vetenskap.

  383. Det kunde vi inte förr,
    då fick man sitta i bibliotek.

  384. Att popularisera vetenskap,
    att nå ut som några forskare kan-

  385. -är i dag inte tillräckligt
    långt framme i vetenskapens värld.

  386. Vi har pekat på det. Det är inte
    så meriterande som det borde vara.

  387. Det kan till och med
    vara demeriterande-

  388. -till skillnad från det
    som är kärnan i att hitta ny kunskap.

  389. Det måste vi göra nåt åt på
    universitet, institut och akademier.

  390. Hitta nya vägar för att nå ut.
    Jag delar uppfattningen...

  391. Verkligheten som vetenskapen
    beskriver den är häftigare.

  392. Vad säger ni om framtiden?
    Var finns vetenskapen?

  393. Om de inte lär sig att berätta
    sin historia så finns de inte alls.

  394. Här måste vetenskapen, om den ska
    ta den plats som ni vill ha-

  395. -så måste de lära sig att berätta
    och ha det bästa sakunderlaget.

  396. -Den personen vinner poängen.
    -Du har rätt.

  397. Men vi har svårt att klara det själva
    utan hjälp och vägledning.

  398. Där debatten sker... Ett exempel
    är en tragisk historia från England-

  399. -där det bland tjejer, diabetiker-

  400. -spred sig
    via chattrum och bloggar och annat-

  401. -en enkel bantningsmetod
    för diabetiker:

  402. "Strunta i att ta insulinet
    eller halvera insulinmängden."

  403. Det blev tragiska konsekvenser.
    Diabetologerna var inte närvarande.

  404. Så småningom upptäcktes det.

  405. Men man försökte
    bland patienterna, unga flickor-

  406. -hjälpa varandra att gå ner i vikt,
    vilket inte är bra för sjukdomen.

  407. Det är ett exempel på
    där villfarelser sprids via medier.

  408. Det blir en sanning.
    Det gick tyvärr ganska långt-

  409. -men så småningom hittades det
    på kliniken.

  410. Vi lämnar forskarvärlden och kungen
    och beger oss till skolans värld.

  411. Hur bra är den svenska skolan?
    Jo, sämre än för 20 år sen-

  412. -säger
    utbildningsminister Jan Björklund.

  413. Nån som borde veta är den rutinerade
    läraren Gunilla Hammar Säfström.

  414. Hon blev känd
    genom serien "Klass 9A"-

  415. -där hon motiverar elever
    att ta sig vidare till gymnasiet.

  416. När man skrapar på fernissan
    så ligger vi lågt-

  417. -vad gäller inte minst ordkunskap-

  418. -läsförståelse, läshastighet
    och så vidare.

  419. Stavros tittade på matten,
    och den ligger också mycket lågt.

  420. Vårt uppdrag just nu är att putta
    de 22 ungdomarna över G-nivån.

  421. Vi ligger ganska lågt vad gäller
    betygskriterier för godkänt-

  422. -i våra kärnämnen
    om man jämför internationellt.

  423. Så kan det se ut på många ställen.
    Jag föreläser från Pajala till Lund.

  424. Jag arbetar mycket med lärarlag. Vi
    behöver arbeta med många olika saker-

  425. -i den svenska skolan.
    Jag är dock glad över-

  426. -att möta alla femtonåringar som har
    ett så starkt självförtroende.

  427. När man är femton kan man allt-

  428. -så man behöver ingen hjälp.
    - Som du sa, Helle...

  429. Det här med kunskapsöar
    märker jag av i skolan.

  430. Eleverna går in på nätet
    och skaffar sig information.

  431. Man har kunskapsöar här och där.
    Men lärarens uppdrag är-

  432. -att binda samman kunskapsöarna
    och göra världen begriplig.

  433. Det behöver de hjälp med.
    Det är vårt uppdrag.

  434. Lärarens uppdrag
    är just balansakten mellan-

  435. -att ge stöd
    och ställa krav på eleverna.

  436. Den kvalificerade yrkesutbildningen
    inom media, Hyper Island-

  437. -fick 2010 års Kunskapspris
    för sin utbildningsmetod.

  438. Den går ut på att själv söka sin
    kunskap i samarbete med näringslivet.

  439. Så här beskriver de sin metodik:

  440. Det är ingen vanlig skola.
    På Hyper Island finns inga lärare-

  441. -inga läxor, inga skolböcker
    och inga tentor.

  442. Vad gör ni?
    Vad är det magiska receptet?

  443. Det är hemligt.
    Det har jag inlåst i kassaskåpet.

  444. Men...
    Det är väldigt ohemligt, skämt åsido.

  445. Vi låter, som jag sa i filmen...

  446. Vi låter studenterna möta sina
    framtida arbetsgivare i utbildningen.

  447. De får träna för arbetslivet.
    Vi står som ett alternativ-

  448. -till den klassiska
    akademiska världen.

  449. Vi jobbar nära näringslivet.
    Det som ni som har läst nyligen-

  450. -i akademiska sammanhang gör ibland,
    som kallas för "case studies"...

  451. Det gör man ibland på högre
    utbildningar. Vi gör det hela tiden.

  452. -Det är det vi gör.
    -Okej.

  453. Det låter fortfarande
    lite flummigt för mig.

  454. -Det är en del av hemligheten.
    -Flum?

  455. Absolut inte. Det är oflummigt.
    Därför har många svårt att förstå.

  456. "Vad gör ni egentligen?"
    "Jag har precis sagt det."

  457. Är det för mycket struktur
    i vanliga utbildningsvärlden?

  458. Nej, det tror jag inte. Jag träffade
    några som studerar till läkare.

  459. Jag tror och hoppas att läkarlinjen
    fortfarande har böcker-

  460. -och tentor och sånt. I vissa
    sammanhang funkar det inte lika bra.

  461. Men i de flesta sammanhang skulle
    vår metod funka alldeles utmärkt.

  462. Men att låta elever i grundskolan
    på egen hand söka sin information-

  463. -tror inte utbildningsministern på.
    Tron på elevens eget ansvar-

  464. -har gått överstyr och lett till
    att resultaten har försämrats.

  465. Sverige har sjunkit
    i utbildningsresultat i många år.

  466. Ungdomarna lär sig mindre i dag
    än för 20 år sen.

  467. Det borde gå åt andra hållet.
    Man ska vara väldigt klar över...

  468. Man var så ivrig att skåpa ut
    den lärarledda undervisningen-

  469. -under ett par årtionden. Det
    ansågs gammaldags och auktoritärt.

  470. Man ville inte förknippas med det.
    Eleverna skulle lära sig själva.

  471. Problemet är att det kräver
    mycket mer av både lärare och elever.

  472. En del elever...
    Det kan vara en förklaring till-

  473. -att vi har ökade könsskillnader.
    Tjejer är mognare i tolvårsåldern.

  474. Om de ska jobba själva och sen
    redovisa så kräver det stor mognad.

  475. En hel del elever klarar inte det.
    De behöver lärarledd undervisning.

  476. Utbildningsminister Jan Björklund.
    Professor Bernt Gustavsson-

  477. -berättade om tre typer av kunskap:
    Vetenskaplig kunskap-

  478. -praktisk kunskap
    och praktisk klokhet.

  479. På Södertörns högskola finns
    ett centrum för praktisk kunskap.

  480. Dit kommer olika yrkeskategorier för
    att omsätta praktiskt jobb i teori.

  481. Tvärtom vad man brukar göra. Det
    kan vara poliser eller sjukvårdare-

  482. -som vill lära sig mer om
    de situationer de hamnar i på jobbet.

  483. Där kan man snacka
    om vetenskaplig och praktisk kunskap-

  484. -som bildar ett slags klokskap.

  485. Ofta förknippar man kunskap
    med teoretisk kunskap.

  486. På nåt sätt
    går det nästan automatiskt.

  487. Man ser kunskap som nåt som är bäst
    när det går att mäta-

  488. -eller evidensbasera
    eller om det går att generalisera.

  489. Man är intresserad av likheter,
    det som är generellt.

  490. Den praktiska kunskapen handlar om
    att kunna handla-

  491. -på ett klokt sätt
    i olika situationer.

  492. Att kunna hantera
    det som är oförutsägbart-

  493. -som finns i de flesta yrken.
    Människor som beter sig oväntat-

  494. -situationer som man bara hamnar i-

  495. -men som man måste hantera
    på ett eller annat sätt.

  496. Sån är praktiken -
    vi måste handla och göra.

  497. Det handlar praktisk kunskap om.
    Det är handlingskunskap-

  498. -som kommer ur erfarenhet. Man
    prövar sig fram i livet och arbetet-

  499. -och gör sina erfarenheter
    och försöker göra bättre nästa gång.

  500. Det är en kunskap med ett annat
    språk. Man pratar om tyst kunskap.

  501. Den är tyst.
    Man försöker beskriva den-

  502. -och passa in den i en kostym som
    är gjord för vetenskaplig kunskap-

  503. -eller faktakunskap.
    Då glider kunnandet mellan fingrarna-

  504. -och vi kommer inte åt det.
    Den praktiska kunskapens språk-

  505. -är berättelsen och exemplen.
    Den visas i handling.

  506. Man ser i handling att en människa
    är skicklig i ett arbete.

  507. Lotta Alsterdal
    vid Centrum för praktisk kunskap.

  508. Tillbaka till begreppet bildning.
    Bildad är inte samma som utbildad-

  509. -enligt professor Bernt Gustavsson.
    Hur blir man bildad?

  510. Professorn presenterar
    sin idé - "Utfärd och återkomst".

  511. Tanken kommer från hermeneutiska
    filosofer, som Hans-Georg Gadamer-

  512. -och Paul Ricœur.
    Själva grundtanken är den här:

  513. Allt börjar hemma, hos en själv,
    i det som är bekant för en-

  514. -det man känner igen sig själv i
    och det man är hemmastadd i.

  515. Ens egen tolkning av världen.
    Men om man ska komma vidare-

  516. -så betyder det utfärd,
    att öppna sig för nya erfarenheter-

  517. -och ta del av nåt
    som är främmande och annorlunda.

  518. Utifrån det kommer man hem igen-

  519. -och intolkar i den tidigare
    bilden av världen som man hade-

  520. -med de nya erfarenheterna,
    vilket innebär en omtolkning-

  521. -av det man hade med sig. Det är inte
    samma hem som man återkommer till-

  522. -eftersom man har gjort en omtolkning
    där ute med det nya man har mött.

  523. Det gör att man får
    en ny eller vidgad horisont.

  524. Den bildningstanken har jag
    försökt utveckla i mina böcker-

  525. -och i andra sammanhang.
    Detta är oändligt utvecklingsbart-

  526. -precis som bildningstanken själv.
    Om man tittar på bildning...

  527. Om man kommer till Sydafrika,
    där jag har jobbat-

  528. -de senaste femton...
    Ja, femton år blir det.

  529. Bildning där - vad är det för nåt?
    Ingen har nån uppfattning om det.

  530. Det är
    ett främmande begrepp för de flesta.

  531. Men om jag säger "ubuntu"
    så känner folk igen sig.

  532. Det är ett afrikanskt begrepp. Det
    har aktualiserats av Desmond Tutu-

  533. -och hans försoningskommission.
    Den bygger på ubuntu-tanken.

  534. Det säger han
    på de första sidorna i boken-

  535. -"Ingen framtid utan förlåtelse".
    I första kapitlet i den boken-

  536. -finns en fin utläggning om ubuntu.
    Ubuntu är-

  537. -att göra saker och ting bättre
    för människor.

  538. Att försona sig själv och de brott
    som tidigare har begåtts av fienden.

  539. Att försona och förlåta
    med grundtanken-

  540. -att vi gör det vi gör mot oss själva
    som vi gör mot andra människor.

  541. Om jag förlåter eller straffar nån
    så gör jag det mot mig själv.

  542. Det är grundtanken
    för försoningskommissionen.

  543. Det har jag försökt skriva om
    och jämföra. Vad är likheterna-

  544. -och vad är skillnaderna
    mellan bildning och ubuntu.

  545. Det kan berika ubuntu-begreppet
    i Sydafrika-

  546. -och vi kan berika bildningstanken
    med hjälp av ubuntu.

  547. Vi kan se
    hur socialt tillhöriga vi är.

  548. Det är ett mänskligt behov. Vi blir
    de vi blir genom social gemenskap.

  549. Ungefär så har jag försökt att visa.

  550. Bernt Gustavsson om ubuntu,
    hur socialt samhörig man är-

  551. -och vilken kunskap man behöver för
    att klara sig i sitt vardagliga liv.

  552. Fryshuset jobbar med ett slags
    ubuntu. Grundaren Anders Carlberg-

  553. -förstod tidigt
    att ungdomar i problemområden-

  554. -når man inte genom akademiska
    föreläsningar, utan på deras språk.

  555. Genom att bjuda in och ge en chans
    i stället för att stöta bort.

  556. Fryshuset stöttar
    ungas entreprenörsdrömmar.

  557. Det är kunskap på ett nytt sätt
    som ska rädda Sverige.

  558. Om ingen tänker nytt går vi under.
    Det visade sig under 70-talet.

  559. Nu måste vi tänka nytt.
    Ungdomarna rör sig över hela världen.

  560. Vi måste vara bäst på att tänka nytt
    och hitta nya lösningar.

  561. De behöver våga tro på sig själva
    och skaffa sig en god självkänsla.

  562. De behöver hjälp
    av människor som vill dem väl.

  563. De behöver kunna saker och veta
    att de alltid kan lära sig nåt nytt.

  564. Hur kan vuxna ge unga drivkraft?
    Det är stora krafter som behövs.

  565. Ge dem chanser.
    Jag fick hjälp som ung.

  566. Jag försöker betala tillbaks det
    genom att säga: "Jag tror på dig."

  567. "Du får testa det här.
    Jag kan hjälpa och backa upp dig."

  568. Sen måste de ta steget själva.
    Ett talesätt säger:

  569. Du kan leda hästen till vattnet,
    men inte tvinga den att dricka.

  570. Drickandet får de sköta själva,
    men det andra kan de ta hjälp av.

  571. Ahmed Abdirahim
    var en av de struliga ungdomarna.

  572. I dag jobbar han för Fryshuset.
    "UR Samtiden tema: Klokskap"-

  573. -avslutas med en personlig historia
    om vad klokskap kan vara-

  574. -så mycket mer
    än bara högskolepoäng.

  575. Du är från Somalia. Jag brukar fråga:
    "Var har du gjort av fartygen?"

  576. -Hammarby sjöstad.
    -Ja.

  577. Du växte upp i Bredäng.
    Vad hade du gjort utan Lugna gatan?

  578. Vad jag hade gjort?
    När jag var sexton, sjutton-

  579. -gick jag inte i skolan. Jag hade
    blivit utslängd från två gymnasier.

  580. Det är svårt. Jag försökte söka jobb
    och gick hos soc.

  581. Ingenting funkade. Jag kände inte
    att jag passade in nånstans.

  582. Jag fick ingen hjälp
    och jag kunde inte sitta still.

  583. Jag skickades till Jobbcenter,
    men det var för jobbigt.

  584. Det hade gått åt helvete
    om jag inte hade fått jobb här.

  585. Jag tjatade till mig ett jobb.
    Jag knackade på varje dag.

  586. Man måste vara 20. Det var det
    enda stället där de släppte in mig.

  587. Berätta om
    när du började på Solbergaskolan.

  588. Du knallade i korridorerna. Hur gick
    det till när du skulle introduceras?

  589. När jag började på skolan hade jag
    jobbat på Lugna gatan i sex månader.

  590. Jag hade softat i ett par år.
    Jag visste inte vad jag skulle göra.

  591. Det var bränder varje dag. Det
    var tjafs, stölder, bråk, hot - allt.

  592. Jag tänkte: "Vad ska jag göra?"
    Sen tänkte jag så här:

  593. "Jag var en av de struliga eleverna.
    Hur tänkte jag?"

  594. Jag började använda min bakgrund
    som referensram.

  595. Jag utgick från min bakgrund.
    Efter det blev det ganska enkelt.

  596. Jag visste hur folk tänkte.
    Det som gjorde att jag lyckades var-

  597. -att jag kom ihåg känslan av
    att bli bemött av en vuxen som skrek.

  598. Jag bemötte dem på ett annat sätt,
    och allt blev enklare.

  599. Vi byggde på relationer. Jag tog mig
    tid att lära känna alla elever.

  600. Jag lärde mig allas namn
    och bakgrund. Det är viktigt.

  601. Vi kan inte ha regler som gäller
    alla. Jag jobbade utifrån individer.

  602. Jag bemötte dem som individer.
    Det underlättade mitt arbete.

  603. Jag lärde mig. Det är
    nya problem varje dag i en skola.

  604. Du kan inte komma förberedd. Man
    kan inte lära sig allt på högskolan.

  605. Man får följa hjärtat ibland.
    Jag utgick ifrån-

  606. -att det eleven tjänar på...
    Vi skickar dem till skolan-

  607. -för att de ska växa som individer.

  608. Det gjorde det enklare för mig
    att komma till jobbet.

  609. Plus att det var roligt. Jag käkade
    gratis frukost tillsammans med dem.

  610. Hon pekade ut den som var värst,
    och han kramade om dig.

  611. -Hur tänkte hon då?
    -Han bodde på gården bredvid mig.

  612. Hans bror var min kompis,
    och han satt på kåken.

  613. Jag visste hur man skulle nå honom.
    Hans mamma kunde inte svenska.

  614. Han hade ingen pappa. Det fanns inget
    som de kunde skrämma honom med.

  615. Men jag kunde. Jag drog upp honom
    i örat och tog honom till skolan-

  616. -och följde med honom hem.
    Soc frågade honom:

  617. "Varför har du slutat sno?"
    "Tjockisen tar fast mig hela tiden."

  618. Det var därför han slutade. Han fick
    kalla mig tjockis, det var lugnt...

  619. -...bara han slutade sno.
    -De som brände i Tensta, då?

  620. Jag valde att lära känna dem.
    Ingen tvingade mig att åka dit.

  621. Jag ville vara där.
    Det var det som det handlade om.

  622. De berättade själva. Vi spelade
    pingis. Jag frågade vad som hände-

  623. -och hur allt gick till.
    Alla på Fryshuset kommer att säga-

  624. -att det handlar om relationer
    och att bemöta folk med respekt.

  625. Jag ville inte sätta dit nån,
    därför fick jag reda på det.

  626. Det var en irakier,
    han såg ut som en...

  627. Han hade runda glasögon
    och såg ut som en intellektuell poet.

  628. Grabbarna från Tensta garvar.
    Vad var det där med pingismetoden?

  629. Jag har
    hört talas om ping-pong-diplomati.

  630. -Vad är ping-pong-metoden?
    -Spela pingis om du vill veta nåt.

  631. Om man sitter vid ett bord och
    ställer frågor får man inte veta nåt.

  632. Jag spelade pingis med dem
    och lät dem vinna.

  633. Medan de vann ställde jag
    mina frågor, och fick alltid svar.

  634. Det var enkelt. Jag fuskade,
    och då koncentrerade de sig på det.

  635. Ingen ville spela fia med knuff
    med mig. Jag fuskade hela dagarna.

  636. -Jag fick svar på mina frågor.
    -Du frågade varför de slutade bränna.

  637. Det låter som Sherlock Holmes.
    Om man frågar varför de slutade...

  638. De som brände, vad sa de då?

  639. Att bensin och bildäck kostade
    för mycket. Därför slutade de.

  640. Det kostade, men de tjänade inget.
    De är entreprenörer.

  641. Okej. Stanna kvar här.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Klokskap

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad är skillnaden mellan kunskap och klokskap? Experter inom pedagogik ifrågasätter den svenska idén om bildning. Att förstå andra människor kan vara viktigare än att ha läst litteraturklassiker. Trots det rankas praktisk klokhet inte lika högt som teoretiska kunskaper. Hur blir det i framtiden? Med bland andra professorn i pedagogik Bernt Gustavsson, debattören Dilsa Demirbag-Sten och journalisten Helle Klein.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Bildning, Filosofi, Kunskapsteori, Praktisk kunskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden Tema

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVUR Samtiden Tema

Myter om mat

Sanning eller skröna? Möt experterna som bland annat hävdar att bantning kan göra dig fet och att smörgåstårta före konditionslopp kan vara bättre uppladdning än pasta. Vad är myt och vad är beprövad verklighet? Med bland andra extremsportaren Rune Larsson, dietisten Anna Ottosson och riskforskaren Misse Wester. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVUR Samtiden Tema

Sexuella övergrepp mot barn

Hur bryter man sin tystnad som utsatt? Hur förhörs barn vid misstankar om övergrepp? Hur arbetar polisen i kampen mot barnpornografi på Internet? Med Daniella Nilervik, Björn Sellström från Rikskriminalens IT-brottssektion, läkaren Åsa Kastbom och poliskommissarie Birgitta Engberg. Arrangör: Föreningen Anhöriga till sexuellt utnyttjade barn.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVUR Samtiden Tema

Skaparlust och kreativitet

Vad är det som gör oss kreativa? Och är kopplingen mellan konstnärskap en myt eller verklighet? Möt forskare och författare som berättar om sin kreativitet och tipsar om hur du utvecklar din egen skaparlust. Med bland andra författaren Jonas Hassen Khemiri, forskaren Örjan de Manzano och författaren bakom succéserien Saltön Viveca Lärn.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVUR Samtiden Tema

Lika eller olika?

Varför fokuseras det mer på olikheter än likheter mellan folkgrupper? Med professor Hans-Ingvar Roth, Peter Sköld, Centrum för Samisk forskning, och religionshistorikern Mattias Gardell.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVUR Samtiden Tema

Personlig utveckling

Lasse Gustavsons ansikte brann upp under ett brandmansuppdrag. Bearbetningen av olyckan gav ökad livsglädje. Christer Olsson berättar om hur du utvecklar din personliga kommunikation. Benamputerade Aimee Mullins lärde sig att omdefiniera vad en kropp kan vara. Den inställningen har gett henne superkrafter och rekord i Paralympics.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVUR Samtiden Tema

Hjärnans mysterier

Forskaren Miia Kivipelto berättar hur du kan leva för att slippa glömska och demens. Och varför köper vi dyr alternativmedicin utan bevis på att den fungerar? Professor Dan Larhammar om mänskliga beteenden. Detta och mer därtill om hjärnans mysterier.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVUR Samtiden Tema

Global Casino

Hur har hälsan i världens länder utvecklats sedan 1950? Hans Rosling spelar Global Casino med Svenska FN-förbundets ambassadörer: Lena Endre, Jason Diakité, Carolina Klüft och Lasse Åberg.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVUR Samtiden Tema

Framtiden på nätet

Tillhör du nätets framtida över- eller underklass? Alexander Bard om ett nytt klassamhälle där kontakter slår pengar. Hur ökar ett land sin BNP mest effektivt? Genom bredband, hävdar IT-entreprenören Jonas Birgersson. Hur ser radio och tv ut om tio år? Sveriges Radios Hanna Stjärne tror sig veta.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVUR Samtiden Tema

Bilden av Afrika

Varför förknippas Afrika oftast med fattigdom, hungerkatastrofer och konflikter när det egentligen handlar om en kontinent med ett 60-tal unika länder - de flesta på frammarsch. Med bland andra afrikanska författare som Kapano Matlwa, Alain Mabanckou och Tolu Ogunlesi samt den brittiske journalisten Richard Dowden som bevakat afrikanska länder i 40 år.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVUR Samtiden Tema

Naturkrafter

Den 12 januari 2010 kollapsade hela samhällen i Haiti på grund av en kraftig jordbävning. Journalisten Michael Winiarski var strax efteråt på plats och berättade om sina upplevelser. Går det att förutspå jordbävningar? Och vilka effekter fick oljekatastrofen i den mexikanska gulfen?

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVUR Samtiden Tema

Tro och tvivel

Hur står det till med religiositeten i Sverige? Med Lotta Bromé, Anders Wejryd, Maria Küchen och Owe Wikström. Och kan religion och vetenskap förenas? Debatt mellan humanister och kristna forskare.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVUR Samtiden Tema

Åldras vackrare

Går det att åldras vackrare? Det går i alla fall att åldras friskare och minimera riskerna för åldersrelaterade sjukdomar. Vad är det som händer i kroppen när vi motionerar och äter rätt? Utanför en liten ö i Japan har åldern ingen betydelse. Där dyker 80-åriga kvinnor efter musslor.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVUR Samtiden Tema

Knarkets makt

Författarna Lasse Wierup och Erik de la Reguera berättar om den nya folkdrogens väg till Sverige. Och hur kunde en heroinkultur födas i Norrköping på bara några år? Forskaren som levt ihop med de unga missbrukarna berättar. Dessutom om missbrukarflyktingar i Köpenhamn. Ett helt program om knarkets makt.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVUR Samtiden Tema

Hon, han och makten

Du slår upp sportsidorna i tidningen. Hur många bilder med kvinnor kan du räkna till? Och var är tjejerna i musikbranschen? Forskare och medieprofiler om det alltför långsamma jämställdhetsarbetet i Sverige. Med bland andra journalisten Annika Lantz, Arvikafestivalens Emma Finnkvist och den tidigare utrikesministern Karin Söder.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVUR Samtiden Tema

Sverigebygget

Hur byggdes den svenska välfärden upp, hur mår den och vart är den på väg? Vi hör Tapio Salonen, professor i socialt arbete, och så tar vi del av en debatt med Jimmie Åkesson (SD), biskop Eva Brunne och journalisten Maciej Zaremba.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVEn bok, en författare

Mår barnen bra i förskolan?

De flesta barn i Sverige går i förskolan. Ulla Waldenström undersöker i ”Mår barnen bra i förskolan?” vad som har hänt inom barnomsorgen de senaste femtio åren. Hur verksamheten har förändrats och vad det innebar att daghem blev förskola. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
RadioBarnaministeriet dokumentär

Geek Girl Mini

Geek Girl Mini är en klubb för tjejer i mellanstadiet som gillar att programmera och hålla på med teknik. Tillsammans med sin lärare träffas de regelbundet och lär sig göra egna dataspel och programmera robotar. Länge har killarna haft företräde till allt som rör datorer och teknik. Det vill tjejerna i Geek Girl Mini ändra på.