Titta

Mänsklighetens sista dagar

Mänsklighetens sista dagar

Om Mänsklighetens sista dagar

Dinosaurier, mammutar och neandertalare tillhör den evolutionära historiebokens kändisar. Efter att de haft sin storhetstid dog de så småningom ut, och de är långtifrån ensamma om det. Mer än 99,9% av alla arter som någonsin levt på jorden finns inte längre. Är människan också i fara? Genom en tio-i-topp-lista får vi veta mer om de katastrofer som forskarna menar skulle kunna utplåna oss.

Till första programmet

Mänsklighetens sista dagar : KlimatkollapsMaterialDela
  1. Det är högsommar i Antarktis,
    i januari 1909.

  2. Termometern står på -50 grader.

  3. Polarutforskaren Ernest Shackleton
    har med 19 mil kvar-

  4. -givit upp hoppet om att nå Sydpolen.
    Plötsligt gör han ett märkligt fynd:

  5. Något som avslöjar
    en oväntad sida av iskontinenten.

  6. Ett stycke fossiliserat trä och
    en sandsten med avtryck av en växt.

  7. Bara en förklaring finns: Den sterila
    plats där Shackleton nästan förfrös-

  8. -hade en gång varit
    platsen för en tropisk skog.

  9. Klimatet på planeten jorden varierar.

  10. Det visste man inte mycket om på
    Shackletons tid, men det vet man nu.

  11. Ibland har hela planeten frusit
    till is och ibland hettats upp-

  12. -som i brytpunkten mellan
    tidsepokerna paleocen och eocen.

  13. Biologisk mångfald utarmades
    i ekvatorns hetta-

  14. -och livet vandrade
    mot polarområdena.

  15. Vid den tiden var varken Antarktis
    eller Grönland täckta av is-

  16. -och vi vet att vid båda polerna-

  17. -fanns både krokodiler och palmer.

  18. I dag går vi mot en ny värmeperiod.
    Den här gången orsakar vi den själva.

  19. Vi riskerar
    jordens livsuppehållande system.

  20. Vi experimenterar med jorden,
    och alla levande varelser påverkas.

  21. Vi vet inte om vi har tio år innan
    det är för sent, eller hundra år.

  22. Tecknen på uppvärmning är så tydliga
    att klimatforskare är överens om-

  23. -att allvarliga
    klimatförändringar väntar.

  24. FN:s klimatpanels rapport 2007-

  25. -förstärkte varningarna
    efter tidigare års rapporter.

  26. 1995 var vi missnöjda,
    2001 började vi bli riktigt oroliga-

  27. -och 2007 insåg vi att det mesta
    var värre än vi hade trott.

  28. Hur illa det kan bli vet ingen.
    Forskarna befarar en situation-

  29. -där vi passerar en oåterkallelig
    gräns, en så kallad tippunkt.

  30. Jag skulle inte utesluta att den
    issmältning vi redan ser på Grönland-

  31. -innebär en oåterkallelig situation-

  32. -som vi inte ens vet är oåterkallelig
    förrän om 25-50 år.

  33. Och när det väl börjar kan det
    inte hejdas. Det är en tippunkt.

  34. Att det snabbt kan bli mycket varmare
    visar studier av förhistorien.

  35. För 55 miljoner år sedan, samtida
    med Shackletons Antarktis-fynd-

  36. -inträffade något
    som gav en brant temperaturhöjning.

  37. En relativt snabb
    uppvärmning ägde rum.

  38. Kanske lika snabb som nu, när vi
    släpper ut koldioxid i atmosfären.

  39. Vi förknippar växthuseffekten
    med den lilla molekylen koldioxid.

  40. Men fler,
    kraftfullare växthusgaser finns.

  41. Metan orsakar 20 gånger kraftfullare
    växthuseffekt än koldioxid-

  42. -och man tror att en ökning
    av atmosfärens metanhalt-

  43. -skapade drivhuset
    för 55 miljoner år sedan.

  44. Klimatforskarna fruktar att vi når en
    tippunkt som väcker metanet till liv.

  45. Här finns
    mest metan lagrat i världen:

  46. I Sibiriens tundra
    och på Östsibiriska havets botten.

  47. Och uppvärmningen går snabbast här
    på hela jorden.

  48. Det är en dålig kombination.

  49. Under 2000-talet har det värmts upp
    4 grader under vår och sommar-

  50. -jämfört med genomsnittet 1970-99.

  51. Det är en enorm uppvärmning
    på ett område med mycket permafrost.

  52. I permafrosten under havsbotten
    finns den starka växthusgasen metan.

  53. Man uppskattar att så mycket metan
    ligger infruset i kusthavsområdet-

  54. -att om 1 % av det metanet
    når atmosfären-

  55. -leder det till
    snabbare klimatuppvärmning.

  56. Örjan Gustafssons resa till Öst-
    sibiriska havet har varit omtumlande.

  57. Tidigare antog man att permafrosten
    höll metanet låst på havsbotten-

  58. -men Gustafsson upptäckte
    att det var fel.

  59. Tusentals prover togs
    på olika platser.

  60. Vi fann att metanet släpps fritt över
    ungefär hälften av den stora ytan.

  61. Mängderna metan
    som flödar ut i atmosfären-

  62. -är i storleksordningen
    8 miljoner ton per år.

  63. När tippunkten inträffar som frigör
    riktigt stora mängder metan är okänt.

  64. Det beror bl.a. på om vi kan hejda
    våra enorma utsläpp av växthusgaser.

  65. Före industrialiseringen
    för 150 år sedan-

  66. -låg atmosfärens koldioxidnivå
    på 270 ppm.

  67. I dag ligger den på 390,
    en ökning med 50 %.

  68. Koldioxidutsläppen har ökat stadigt.

  69. Om vi fortsätter i samma takt
    når vi nog upp till-

  70. -800 till 1 000 ppm
    vid slutet av århundradet.

  71. Det anser jag vara ett
    mycket sannolikt katastrofscenario.

  72. Stephen Schneider
    är författare i FN:s klimatpanel.

  73. Han har undersökt hur planeten kan
    reagera på det katastrofscenariot.

  74. Med 1 000 ppm skulle jorden bli
    över 4 grader Celsius varmare.

  75. Kanske till och med 6-8 grader.

  76. Grönlands istäcke skulle smälta
    och havsnivån höjas med 5-10 meter.

  77. Intensivare orkaner, enorma bränder.

  78. 40 % av jordens kända arter
    kan utrotas.

  79. Allvarliga översvämningar i Europa.
    Och alla säger: "Vad har vi gjort?"

  80. Kan klimatförändringarna
    bli så allvarliga-

  81. -att planeten inte kan bebos
    och mänskligheten går under?

  82. Jag har mer pessimistiska kollegor-

  83. -som anser att det katastrofscenariot
    skulle utplåna mänskligheten.

  84. Att det skulle frigöra all metangas
    på tundran och under haven-

  85. -och att uppvärmningen inte skulle
    motsvara 1 000 ppm, utan det dubbla.

  86. Vi kan hamna i ett krisläge som
    tvingar oss ta till radikala metoder.

  87. Det handlar om att avsiktligt
    förändra jordens klimat-

  88. -exempelvis
    genom att föra in sot i atmosfären-

  89. -eller bygga speglar i rymden
    som reflekterar solljuset.

  90. Det kallas planetmodifiering:

  91. Tekniska lösningar
    för att hejda planetens uppvärmning.

  92. En plan B ifall vi inte klarar av
    att sänka koldioxidutsläppen.

  93. Men många tror att klimatmodifiering
    kan göra situationen ännu värre.

  94. Planetmodifiering
    kan medföra egna risker.

  95. Vi vet att när människor
    börjar manipulera komplexa system-

  96. -som vi inte förstår till fullo,
    uppstår ofta bieffekter.

  97. Vi vet kanske inte till hur stor del
    vi bidragit till uppkomna bieffekter.

  98. Medicinen kan vara värre än sjukdomen
    - ett farligt experiment.

  99. Att mänskligheten
    orsakar en klimatkatastrof-

  100. -så allvarlig att planeten
    blir obeboelig är inte så troligt.

  101. I värsta fall får vi göra som djur
    och växter för 55 miljoner år sedan:

  102. Flytta till ett upptinande Antarktis.

  103. Det här är nog en större risk
    än dem vi tidigare har tittat på:

  104. Kollisioner, vulkanutbrott och
    kanske till och med fysikexperiment.

  105. Därför hamnar hotet om klimatkollaps
    på plats fyra på undergångslistan.

  106. Översättning: Lisa Laestadius
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Klimatkollaps

Avsnitt 7 av 10

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad skulle krävas för att utplåna oss människor? Vissa forskare menar att människan har gjort sig immun mot utrotning, medan andra anser att det kommande århundradet blir avgörande för vår överlevnad. På fjärde plats i domedagslistan kommer utsläpp av växthusgaser som får klimatet att kollapsa och polerna att smälta.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur > Ekosystem, Fysik > Väder, Geografi > Klimat och vegetation, Miljö > Klimatförändringar
Ämnesord:
Geofysik, Katastrofer, Klimatförändringar, Meteorologi, Människan och naturen, Naturvetenskap, Världens undergång (astronomi)
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Mänsklighetens sista dagar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänsklighetens sista dagar

Kollapsande stjärnor

Avsnitt 1 av 10

En tio-i-topp-lista över katastroferna som forskarna menar skulle kunna utplåna oss. På tionde plats i domedagslistan kommer gammablixtar och svarta hål från kollapsade superstjärnor.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänsklighetens sista dagar

Rymdens projektiler

Avsnitt 2 av 10

En tio-i-topp-lista över katastroferna som forskarna menar skulle kunna utplåna oss. På nionde plats i domedagslistan kommer asteroider som kolliderar med jorden.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänsklighetens sista dagar

Supervulkanen vaknar

Avsnitt 3 av 10

En tio-i-topp-lista över katastroferna som forskarna menar skulle kunna utplåna oss. På åttonde plats i domedagslistan kommer utbrott från enorma supervulkaner.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänsklighetens sista dagar

Aggressiva utomjordingar

Avsnitt 4 av 10

En tio-i-topp-lista över katastroferna som forskarna menar skulle kunna utplåna oss. På sjunde plats i domedagslistan kommer aggressiva och mer tekniskt utvecklade utomjordingar.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänsklighetens sista dagar

Attack från mikrovärlden

Avsnitt 5 av 10

En tio-i-topp-lista över katastroferna som forskarna menar skulle kunna utplåna oss. På sjätte plats i domedagslistan kommer pandemier.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänsklighetens sista dagar

Farliga fysikexperiment

Avsnitt 6 av 10

En tio-i-topp-lista över katastroferna som forskarna menar skulle kunna utplåna oss. På femte plats i domedagslistan kommer fysikexperiment som skulle kunna starta okontrollerbara kedjereaktioner.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänsklighetens sista dagar

Klimatkollaps

Avsnitt 7 av 10

En tio-i-topp-lista över katastroferna som forskarna menar skulle kunna utplåna oss. På fjärde plats i domedagslistan kommer utsläpp av växthusgaser som får klimatet att kollapsa och polerna att smälta.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänsklighetens sista dagar

Domedagskrig

Avsnitt 8 av 10

En tio-i-topp-lista över katastroferna som forskarna menar skulle kunna utplåna oss. På tredje plats i domedagslistan kommer kärnvapen och atomkrig.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänsklighetens sista dagar

Maskinerna tar över

Avsnitt 9 av 10

En tio-i-topp-lista över katastroferna som forskarna menar skulle kunna utplåna oss. På andra plats i domedagslistan kommer intelligenta nanomaskiner.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänsklighetens sista dagar

Syntetisk biologi

Avsnitt 10 av 10

En tio-i-topp-lista över katastroferna som forskarna menar skulle kunna utplåna oss. På första plats i domedagslistan kommer biologiska vapen.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaForskare för framtiden

Diabetes och kroppen

Bukspottskörteln producerar hormoner som ser till att reglera sockernivåerna i blodet. Hos människor som har diabetes fungerar inte regleringen av blodsockret, vilket i värsta fall kan leda till döden. Men exakt vad det beror på att bukspottkörteln slutar fungera är det fortfarande ingen som vet. Patrik Rorsman är professor i fysiologi och chef för ett världsledande diabeteslabb vid Churchill Hospital i Oxford. Nu bygger han upp ett nytt labb vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Tanken är att svenska och brittiska forskare tillsammans ska få fram ett botemedel mot diabetes.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Naturvetenskap i Lund

Harmoni och kaos i naturen

Varför har vi lämmelår och varför följer inte skånska sorkar samma cykler? Om detta och andra variationer talar biologen Dennis Hasselquist. Vi får följa med till Sibirien och till en skånsk bokskog. En populärvetenskaplig föreläsning arrangerad av Lunds universitet.

Fråga oss