Titta

UR Samtiden - Så byggdes Sverige

UR Samtiden - Så byggdes Sverige

Om UR Samtiden - Så byggdes Sverige

Hur har den svenska välfärdsstaten vuxit fram? Och vart är den på väg? Dessa frågor ställer Institutet för Framtidsstudier och Avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria på KTH i seminariet "Så byggdes Sverige". Det talas om statens roll i detta. Att Sverige till exempel för drygt 50 år sedan hade världens fjärde största flygvapen, vad innebar det för den teknologiska utvecklingen och utbyggnaden av den civila flygindustrin? Moderator är Joakim Palme,

Till första programmet

UR Samtiden - Så byggdes Sverige : Den svenska kärnkraftslinjenDela

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Den svenska kärnkraftslinjen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Maja Fjaestad är teknik- och vetenskapshistoriker från KTH, Kungliga tekniska högskolan. Hon berättar att man visserligen såg en stark, statlig roll för forskningen för den svenska kärnkraften. Men att man samtidigt valde bolagsformen. Dels för att kunna få med industrin och dels också för att slippa den insyn som allmänheten har i offentlig verksamhet. Maja Fjaestad berättar om den svenska kärnkraftens utveckling, från den mest grundläggande forskningen, via de tidigaste praktiska reaktorerna, fram till dagens anläggningar. Moderator är Joakim Palme.

Ämnen:
Fysik > El och energi, Historia, Miljö > Energiförsörjning, Teknik > Teknikhistoria
Ämnesord:
Energiförsörjning, Kärnenergi, Teknik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Så byggdes Sverige

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så byggdes Sverige

Välfärdssamhälle och militär hand i hand

Hur har det statliga initiativet sett ut sedan andra världskriget? Vilken roll har staten haft när det gäller teknik och vetenskap? Per Lundin, teknik- och vetenskapshistoriker och Niklas Stenlås från Institutet för Framtidsstudier talar talar bland annat om att vi i slutet av 50-talet hade världens fjärde största flygvapen, vad detta innebar för den teknologiska utvecklingen och utvecklingen av den civila flygindustrin. Arrangör: Institutet för Framtidsstudier.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så byggdes Sverige

Den svenska kärnkraftslinjen

Maja Fjaestad, teknik- och vetenskapshistoriker från KTH, berättar om den svenska kärnkraftens utveckling, från den mest grundläggande forskningen, via de tidigaste praktiska reaktorerna fram till dagens anläggningar. Arrangör: Institutet för Framtidsstudier.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så byggdes Sverige

Staten, tekniken och framtiden

Tilltron till långsiktig planering har gått ner kraftigt under 70- och 80-talen. Den innebär i sin tur att staten inte tar lika många initiativ inom forskning och utveckling. Staten har alltså tagit en mer indirekt roll, där marknaden förväntas göra jobbet. Det menar Per Lundin, teknik- och vetenskapshistoriker och Niklas Stenlås från Institutet för Framtidsstudier och Statens maritima muséer. Arrangör: Institutet för Framtidsstudier.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så byggdes Sverige

Panelsamtal om välfärdens framtid

Panelsamtal om välfärdens framtid med Henrik Berggren, historiker och författare, Ola Larsmo, författare, Annika Nordgren Christensen, tidigare ledamot av Försvarsberedningen (MP) och Alexandra Waluszewski, professor i företagsekonomi, Uppsala universitet. Moderator: Joakim Palme.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Unga forskare föreläser

Optiska fiber i bredband - så funkar det

Austrailen satsar på att skapa ett nationellt bredbandsnätverk, byggt på optiska fibrer. Här berättar Emily Hull, från O' Connor Catholic College Armidale, om vad som utmärker de optiska fibrerna.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Människan och rymden

Att prata med rymdvarelser

Går det att kommunicera med rymdvarelser? Och i så fall hur? David Dunér, professor i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet, har specialiserat sig på teckenanvändandets historia och visar hur de kunskaperna kan komma till användning om vi får kontakt med främmande civilisationer. Inspelat 5 december 2013. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Fråga oss