Titta

UR Samtiden - Installationsföreläsningar i Jönköping

UR Samtiden - Installationsföreläsningar i Jönköping

Om UR Samtiden - Installationsföreläsningar i Jönköping

Den 18 september 2010 installeras fem professorer vid HLK , Högskolan för Lärande och Kommunikation, Högskolan i Jönköping, under högskolans Akademiska Högtid. I samband med festligheterna håller professorerna öppna föreläsningar.

Till första programmet

UR Samtiden - Installationsföreläsningar i Jönköping: Geniernas världDela
  1. Välkomna hit. Jag ska som sagt prata
    engelska, så att mina gäster förstår.

  2. De är i och för sig
    från Nederländerna.

  3. Men engelskan är också vetenskapens
    språk numera, på gott och ont.

  4. Jag har valt att säga några ord
    om genier.

  5. Som de flesta av er vet är ämnet
    inte "comme il faut" i Sverige.

  6. Den svenska vetenskapshistorien
    är givetvis full av genier-

  7. -men det är inget
    man talar fritt om i dag.

  8. Förutom i den pågående valrörelsen.

  9. Som ni säkert vet
    är det val på söndag.

  10. I stan ser man valaffischer.

  11. Utbildningsministern har just nu
    följande slogan, eller motto:

  12. "Sverige ska vinna Nobelpris."

  13. Men i dag ska jag visa
    varför han kanske ligger risigt till.

  14. Utan att uttala mig politiskt.

  15. Det är inte lätt att vara ett geni.
    Det är svårt på flera sätt.

  16. Jag ska försöka gå igenom allt
    på en halvtimme.

  17. Om jag blir långrandig, vinka lite
    så försöker jag skynda mig.

  18. Jag ska försöka definiera
    begreppet "geni"-

  19. -och besvara några viktiga frågor.

  20. Ni kommer att inse
    att det finns oväntat många.

  21. Följande fråga är: Var finns de?

  22. Hur är de?

  23. Och är de, som alla tror,
    också galna?

  24. Min egen forskning
    handlar bland annat om-

  25. -hur såna här individer
    fungerar i ett skolsystem.

  26. Jag ska visa några resultat.

  27. Jag ska också kasta ljus över frågan
    om geniet och samhällets välfärd.

  28. Det är en viktig fråga.

  29. Vi börjar med definitionerna.
    Vad är ett geni?

  30. Det finns många definitioner,
    som alltid när det gäller vetenskap.

  31. Varje forskare har
    sin egen älsklingsdefinition.

  32. Men man kan säga att ett geni
    är intelligentare än de flesta.

  33. Men det väcker frågan:
    Vad är intelligens?

  34. Få är överens om vad det är.

  35. Vi har, som de flesta av er vet,
    IQ, eller IK på svenska.

  36. En intelligenskvot.
    Men det finns fler intelligenser.

  37. Sen tio år tillbaka, vilket är en
    kort period i vetenskapshistorien-

  38. -talar man om emotionell intelligens.

  39. Och nyligen fastslog man nåt
    som alla länge har anat-

  40. -men som inte har publicerats.
    Att det finns praktisk intelligens.

  41. Vi kan kalla det PQ.
    Det är ingen vedertagen förkortning-

  42. -men det duger gott.

  43. Så har vi Howard Gardner och
    hans idéer om multipla intelligenser-

  44. -som har spridit sig som en löpeld
    över hela världen.

  45. Några av dem är,
    som ni kanske har hört-

  46. -musikalisk, matematisk-logisk,
    lingvistisk och visuell intelligens-

  47. -samt två sociala intelligenser. Att
    förstå sig själv och förstå andra.

  48. Och de två senaste bidragen
    är naturintelligens-

  49. -och existentiell intelligens.
    Den senare är mer filosofisk.

  50. Om man vill ha en alltomfattande
    definition av intelligens-

  51. -är den här kanske ganska bra.

  52. "Intelligens är en nedärvd förmåga"-

  53. -"som kan utvecklas genom lärande i
    enlighet med biologiska parametrar"-

  54. -"för att avsiktligt och oavsiktligt
    anpassa beteende efter miljö"-

  55. -"eller ändra själva miljön."

  56. "Båda för att säkra det individuella
    genomets överlevnad."

  57. Det är en rätt biologisk definition.

  58. Men intelligens
    är inte det enda som krävs-

  59. -för att vara ett geni,
    eller för att vara högbegåvad.

  60. Man måste också vilja
    vara högbegåvad.

  61. Man måste träna och utveckla
    de förmågor som man har.

  62. Man måste vara engagerad i uppgiften.

  63. Alla de här personerna
    har en sak gemensamt.

  64. De har en drivkraft att göra
    det de gör, för att de älskar det-

  65. -till varje pris.

  66. Det måste också finnas en biologisk
    fallenhet utöver det normala.

  67. En begåvning över genomsnittet.

  68. Man måste också kunna göra nåt
    med kunskapen man inhämtar-

  69. -och med sin talang.
    Man måste vara kreativ.

  70. Så de här tre... Det här är den
    vanligaste definitionen av begåvning-

  71. -eller av ett geni, menar jag.

  72. Det är inte den enda, dock.
    Det finns många.

  73. Som ni förstår grälar professorer
    om vems definition som är bäst.

  74. Men den här är mest citerad.

  75. Då inställer sig frågan:
    Hur många genier finns det?

  76. Tja, om vi utgår från IQ, som är det
    som man har forskat mest på-

  77. -inom det här området.

  78. IQ är normalfördelat.
    Det följer en normalfördelningskurva.

  79. Medelvärdet på fördelningen är 100.

  80. Det innebär att-

  81. -50 procent av befolkningen
    ligger under 100.

  82. Och övriga 50 procent
    ligger över 100.

  83. Att definiera högbegåvning
    utifrån detta...

  84. Det här är kraftigt förenklat,
    men bara för att exemplifiera...

  85. Om vi definierar högbegåvning
    som IQ 130, till exempel-

  86. -skulle vi ha 200 000 högbegåvade
    i Sverige, statistiskt sett.

  87. Och nästan 11 miljoner i hela EU.

  88. Om vi gör definitionen snävare-

  89. -vilket man gör, om man ska tala om
    genialitet och inte bara begåvning-

  90. -landar vi på IQ 145.

  91. Då skulle det finnas
    cirka 9 000 genier i Sverige-

  92. -och ungefär en halv miljon i Europa.

  93. Genier vet naturligtvis mycket.

  94. De har underbara idéer
    som kan utvecklas-

  95. -och utgöra en enorm tillgång
    för samhället.

  96. Men var är de? Varför syns de inte?

  97. Det finns lite kuriosa längst ner,
    det kanske är svårt att se.

  98. I en nation framför allt,
    nämligen USA-

  99. -är man kär i begreppet IQ.

  100. IQ är hela tiden på tapeten.
    Alla utvärderas många gånger.

  101. De har också retroaktivt
    mätt sina presidenters IQ.

  102. Det handlar om politik, förstås.

  103. Det är viktigt
    att folkets ledare är intelligent-

  104. -särskilt om IQ värderas högt.

  105. Men jag ska visa er senare
    att en bra ledare inte är ett geni.

  106. Han eller hon är normalbegåvad.
    Jag återkommer till det.

  107. Var är de, då? Jag gjorde
    den här studien ganska nyligen.

  108. Jag delade in de europeiska länderna-

  109. -utifrån deras värdering av
    olika sorters begåvning.

  110. Jag kom fram till
    mycket intressanta resultat.

  111. Det här är en hyllning
    till min kollega Mohamed.

  112. Social representation är ett använd-
    bart koncept i den här kontexten.

  113. Hur en grupp människor
    eller en hel befolkning-

  114. -omedvetet representerar
    värderingar av olika slag.

  115. Vi har en viss inställning
    till olika sorters förmågor.

  116. Jag studerade dem,
    och här är resultatet.

  117. Vi har fyra grupper av begåvningar:

  118. Konstnärlig och underhållningsmässig.
    Intellektuell och akademisk.

  119. Social och samhällelig.
    Samt idrottslig.

  120. Alla europeiska länder
    uppskattas konst och underhållning.

  121. Det innebär att det är relativt lätt
    att bli berömd-

  122. -inom konst och underhållning
    i alla europeiska länder.

  123. Runt hälften av länderna uppskattar
    också den intellektuella begåvningen.

  124. Det gäller dock inget
    av de skandinaviska länderna.

  125. Gruppen social och samhällelig
    innefattar hjältar och filantroper.

  126. Det värderas lite mindre högt.
    Men sport värderas högt överallt.

  127. Om man kombinerar de här
    får man begåvningsklimat.

  128. Vi har mångskiftande klimat
    i Tyskland och Lettland.

  129. I de länderna-

  130. -värderar man alla sorters begåvning
    högt, visade det sig.

  131. Sen har vi de tudelade klimaten,
    där två av grupperna uppskattas.

  132. Det är de tudelade klimaten.

  133. Sen har vi de ensidiga klimaten,
    där bara en begåvningsgrupp värderas.

  134. Det gäller halva Europa. I Sverige är
    det endast konst och underhållning.

  135. I Finland och Norge är det konst
    och underhållning, samt sport.

  136. Vill man bli känd för akademiska
    framgångar ska man åka till Polen-

  137. -för den gruppen värderas högst där.

  138. På andra plats
    kommer de germanska kulturerna-

  139. -alltså Österrike,
    Schweiz och Tyskland.

  140. Och Polen. De är inte germaner,
    men de hamnar ändå i den gruppen.

  141. Det finns en hel del förklaringskraft
    i det här.

  142. Varför är det så svårt att bli känd
    som forskare i vissa länder?

  143. Varför är det så svårt för begåvade
    barn att få uppmärksamhet i skolan-

  144. -i Sverige och Norge,
    och i viss mån också i Finland?

  145. Jag skulle vilja påstå att
    det har att göra med den allmänna...

  146. ...den socialt representerade...

  147. ...värderingen
    av vissa typer av begåvning.

  148. Ställ detta mot det faktum
    att vi har en utbildningsminister-

  149. -som vill vinna Nobelpris.
    Visst, det är ett jättefint mål.

  150. Men om akademisk begåvning
    inte värderas överallt...

  151. Och då menar jag bland befolkningen
    i stort, inte bland enskilda...

  152. Då blir det svårt att genomföra.

  153. För man måste först förändra
    folks inställning, folks värderingar.

  154. Marknadsföringsexperter
    vet hur man gör sånt.

  155. Men jag har aldrig hört
    en politiker säga-

  156. -att vi måste förändra värderingar.
    Inte på det här området, i alla fall.

  157. Här är ett exempel.
    Det är en norrman.

  158. Han har Norges högsta IQ. Han bor
    i Bergen, tror jag. Stig Westerhus.

  159. Han var på ett helsidesuppslag-

  160. -tillsammans med mig, faktiskt.
    Det var inte så smickrande.

  161. De gjorde ett reportage
    om Mensas årliga möte i Norge.

  162. Och han var huvudperson.

  163. Journalisten sa: "Jaha, du har
    hög IQ. Varför gör du inget med den?"

  164. Han var mycket fördomsfull.

  165. Han gillade honom inte.
    Det framkom tydligt.

  166. Ni förstår... Han vet vad han kan.

  167. Han är en mångsidig man.

  168. Men han väljer att jobba
    med bilstereoanläggningar.

  169. Om värderingarna i Norge
    hade varit annorlunda-

  170. -hade han kanske bidragit till
    att lösa cancerns gåta.

  171. Så en kulturs syn på en viss
    begåvning är mycket viktig.

  172. Det här är ett bra exempel
    på begåvning som inte värderas.

  173. Han är ingalunda unik.
    Det finns många som han.

  174. De finns i Sverige, det har jag sett
    i min egen forskning. Och i Norge.

  175. Och annanstans också.
    Men det är extremt i Skandinavien.

  176. Hurudana är de, då?
    Hur ligger jag till med tiden? Oj!

  177. De är väldigt nyfikna och frågvisa.
    De vill veta saker.

  178. De vill lära sig saker.
    De älskar det.

  179. De är fokuserade,
    snabba, effektiva och fantasifulla.

  180. De är kreativa,
    och ställer ofta pinsamma frågor.

  181. De ser, och begriper väldigt snabbt
    att någon saknar logik.

  182. Ni kan ju tänka er
    hur kul det är att vara lärare-

  183. -när man har en student eller elev
    som säger att man har fel.

  184. Ibland är det uppskattat, men i
    90 procent av fallen är det inte det.

  185. De har en speciell personlighet.
    De är perfektionister.

  186. De har en fantastisk humor.

  187. De är intensiva, envisa,
    självständiga och nonkonformistiska.

  188. Det är en viktig punkt.

  189. Vad krävs om man ska arbeta i en
    grupp? Jo, att man kan anpassa sig.

  190. Vad händer om gruppens prestationer
    håller en låg, ologisk nivå?

  191. Jo, en sån här person
    orsakar problem.

  192. Inte för att han eller hon medvetet
    vill ställa till med problem.

  193. Men han eller hon
    ifrågasätter logiken i det som sägs.

  194. Men oftast vinner majoriteten,
    och ett mindre lyckat beslut fattas.

  195. Ni kan tänka er hur de här personerna
    fungerar på arbetsplatser.

  196. Blir ett geni en bra ledare?
    Svaret är nej.

  197. Ju högre IQ man har-

  198. -desto svårare är det att kommunicera
    på ett begripligt sätt med en publik.

  199. De har bra saker att säga,
    men folk måste förstå.

  200. Min kollega Dean Keith Simonton
    i Kalifornien har forskat på det här.

  201. Han menar att det finns ett optimum.

  202. En bra ledare som kan
    kommunicera med en publik-

  203. -bör ha en IQ på cirka 119. Sen krävs
    andra egenskaper också, förstås.

  204. Men den logiska intelligensnivån
    bör ligga runt 119.

  205. Jag behöver knappast påpeka-

  206. -att de här människorna inte
    blir omtyckta när de jobbar i grupp.

  207. Folk vill inte jobba med människor
    som är smartare än de själva.

  208. Nästa fråga är: Är genier galna?

  209. Nej, det är de inte. Det beror på
    hur man definierar "galen", förstås.

  210. Om man syftar på
    en patologisk störning-

  211. -så stämmer det in på en del personer
    som håller på med olika konstformer-

  212. -såsom författare och poeter.

  213. Här är en lista. De har alla antingen
    blivit hjälpta av psykiatriker-

  214. -försökt begå självmord,
    eller lyckats begå självmord.

  215. Litteraturhistorien i Sverige-

  216. -ser likadan ut som i USA
    och andra länder.

  217. Vi har också en hel del poeter
    som har begått självmord.

  218. Men som en forskare påpekar:

  219. Hade vi haft bra världslitteratur
    om det inte hade förekommit lidande?

  220. Det är värt att tänka på.

  221. Jag hoppas att ni
    känner till den här tv-serien.

  222. Den heter "Big Bang Theory"
    och går på tv nu.

  223. Den handlar om fyra fysiker
    som bor tillsammans.

  224. De är typiska högbegåvade personer.

  225. Det här är Sheldon Cooper,
    som är huvudperson i serien.

  226. Han finns inte på riktigt,
    det vet ni om ni har sett serien.

  227. Ni kan läsa om honom själva.
    Det finns stenciler vid dörren.

  228. Men han finns inte på riktigt,
    och det är viktigt.

  229. För genier och högbegåvade
    är egentligen välfunktionerande.

  230. Mer välfunktionerande
    än de flesta, faktiskt.

  231. Jag roade mig en gång
    med att jämföra personer med hög IQ-

  232. -och lärarstudenter här på HLK.

  233. Jag var helt övertygad om-

  234. -att mina studenter skulle klara sig
    bättre när det gällde empati.

  235. En social intelligens, så att säga.

  236. Tji fick jag.

  237. Personerna med hög IQ var mycket mer
    empatiska än studenterna-

  238. -vilket ställer hela frågan på ända.

  239. Och... Det här har också studerats...

  240. Det finns hundratals onda genier
    i litteraturen-

  241. -och Hollywood älskar dem.

  242. Men de är inte verkliga.
    Det är fiktion. De finns inte.

  243. Jag tar några exempel.
    Dr Strangelove känner ni väl till.

  244. Dr No från James Bond.

  245. Dr Jeckyll och mr Hyde.

  246. Det här har studerats av Frayling.

  247. I trehundra av tusen skräckfilmer
    förekommer onda genier.

  248. 319 stycken.

  249. I bara 110 filmer figurerar
    vänliga vetenskapsmän.

  250. Jag måste försöka börja avrunda nu,
    för tiden rinner i väg.

  251. Jag har gjort en undersökning
    i den svenska skolan.

  252. Vad tycker lärarna?

  253. Man inser att de inte vet ett skvatt
    om begåvning.

  254. De tror att nån som är högbegåvad
    är en ledare, en förebild-

  255. -en filantrop
    och en hjälpreda för läraren.

  256. Den perfekta eleven som aldrig
    orsakar problem. En drömelev.

  257. Som ni förstår är det här fel.
    De här eleverna har det kämpigt.

  258. Jag undersökte också hur de är
    och hur de fungerar.

  259. Det visade sig att 92 procent av dem-

  260. -är mer eller mindre
    självmordsbenägna, av olika orsaker.

  261. Jag tänkte att
    även om ingen förstår dem i skolan-

  262. -kanske de ändå har familjens stöd.

  263. Så jag frågade det också. 50 procent
    av dem hade inget stöd hemifrån.

  264. Det blir ett dubbelt problem.
    De möter ingen förståelse någonstans.

  265. Det säger sig självt att det kommer
    att leda till mentala problem.

  266. Jag ska fatta mig kort.
    Det här är intressant.

  267. Med tanke på att det ser ut så här
    från första klass till universitetet-

  268. -hur fungerar
    de här människorna i arbetslivet?

  269. Tja, de avskyr det, av olika orsaker.

  270. Bara en grupp älskar att jobba,
    och det är de som har egna firmor-

  271. -som driver egna företag
    eller har höga poster i företag.

  272. De älskar sitt arbete, för de
    får bestämma det mesta själva.

  273. Det de säger väcker förstås debatt-

  274. -men de har inflytande
    över sin situation.

  275. Det kan ingen av de andra grupperna,
    och de mår jättedåligt.

  276. De är inte lyckliga.

  277. Det här vet man i världen.

  278. De flesta länder...

  279. Sverige och Norge är ensamma med att
    ligga efter på den här punkten.

  280. Det är inte... Om ni minns kartan...

  281. Det existerar inte här.
    Man talar inte om det.

  282. I de flesta andra länder
    jag känner till-

  283. -ser man de här barnen
    som framtidens hopp.

  284. De här flaggorna representerar länder
    som har tydliga policyförklaringar-

  285. -och har vidtagit åtgärder.

  286. Man går till väga på olika sätt,
    men problemet uppmärksammas-

  287. -och man gör nåt åt saken.

  288. Att vara ett geni är,
    som ni förstår, inte så lätt.

  289. Flera forskare har studerat detta.

  290. De pratar om att man måste vara
    modig, och tillåtas vara begåvad.

  291. Andra är inte alltid beredda
    att handskas med ens begåvning.

  292. De måste... Det här är deras stora
    utmaning, har jag kommit fram till.

  293. De måste bestämma hur de ska handskas
    med en fientlig omgivning.

  294. Det är tur att de är empatiska.
    Annars skulle de bli superskurkar.

  295. Men det blir de inte.
    De har mer empati än de flesta.

  296. De har hög moral-

  297. -och är mycket måna om
    att saker och ting ska gå rätt till.

  298. Så det här är en utmaning för dem.

  299. Det här är en del av den forskning
    som pågår för tillfället.

  300. Varför bidrar så få till samhället?
    Jag har pekat på en orsak.

  301. Forskarna är oense om vad begåvning
    är. Det finns många teorier.

  302. En kollega i Tyskland räknade dem,
    och sa att det fanns fler än hundra.

  303. De högbegåvades sociobiologi
    är mitt fält nu för tiden.

  304. Jag är intresserad av
    det socialas biologi.

  305. Vad är det som får en person
    att göra vissa saker i vissa grupper?

  306. Forskningsområdet
    delas in i två delar.

  307. Grundforskning
    och tillämpad forskning.

  308. Den tillämpade forskningen dominerar.

  309. Den tillämpade delen
    kallas "Gifted Education".

  310. Det begreppet har nu spridit sig
    i Sverige också. Man hör det ibland.

  311. Mitt eget bidrag
    är det sociobiologiska.

  312. Mig veterligen
    är jag den enda som studerar-

  313. -hur de här personerna
    fungerar i samhället.

  314. Vilken samhällelig funktion har de?

  315. Men det är en helt annan föreläsning.

  316. Kanske kommer ni och lyssnar
    på den också, så småningom. Tack.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Geniernas värld

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Roland S Persson, professor i pedagogisk psykologi vid högskolan i Jönköping, ger sin definition av vad ett geni är och berättar hur genier, eller särbegåvade, fungerar i olika sammanhang i samhället. Roland S Perssons forskningsområde fokuserar på begåvning och det som internationellt kallas "Gifted Education". Inspelat i samband med installtionsföreläsningar på Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, den 16 september 2010.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Begåvade personer, Kognitiv psykologi, Psykologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Installationsföreläsningar i Jönköping

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Installationsföreläsningar i Jönköping

Vad är sociala medier?

Vari ligger det sociala i de sociala medierna? Tobias Olsson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap ger sitt svar. Arrangör: Högskolan i Jönköping.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Installationsföreläsningar i Jönköping

Att göra lärande möjligt

Ulla Runesson, professor i pedagogik, har studerat hur lärare kan använda sina kunskaper och erfarenheter för att hjälpa andra lärare i deras arbete. Hon talar om kritiska skillnader för hur elever lär sig. Arrangör: Högskolan i Jönköping.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Installationsföreläsningar i Jönköping

Geniernas värld

Roland S Persson, professor i psykologi, berättar hur genier, eller särbegåvade, fungerar i olika sammanhang i samhället. Hans forskningsområde fokuserar på begåvning och det som internationellt kallas "Gifted Education". Arrangör: Högskolan i Jönköping.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2014

Sanningen är inte vad den varit

Björn Larsson, professor i franska och litteratur, säger att föreställningen om att det egentligen inte finns några sanningar bygger på ett ideologiskt missförstånd. Skiljelinjen mellan sanning och lögn eller mellan verklighet och fiktion är livsviktig. Arrangör: Lunds universitet. Inspelat i april 2014.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaMifforadio

Odödlighet

En mysig morgonshow med Nancy Delic, Sophia Bergman och Balint Marton. Frukost, livsfilosofi, musik och vår egen psykolog Karna.

Fråga oss