Titta

Rena rama arabiskan

Rena rama arabiskan

Om Rena rama arabiskan

Arabiska är en angelägenhet för miljontals människor över hela Europa och allt fler väljer att lära sig det mångfacetterade språket. Vi följer med Nadia Jebril på en resa som skildrar ett levande språk vars influenser finns djupt rotade i europeisk kultur. Hennes arabiska språkresa tar sin början i Sverige, fortsätter till Danmark, Storbritannien, Frankrike, Spanien, Malta, Bosnien och Italien med slutdestination Libanon. Genom Nadias språkfunderingar, spännande möten och humorinslag får tittaren en inblick i det arabiska språkets bredd, både vad gäller språkliga variationer och språkbärarnas mångfald. I varje program får vi dessutom följa deltagarna i en arabisk version av tv-programmet På spåret, där de utkämpar sina dialektala strider med siktet inställt på en finalplats.

Till första programmet

Rena rama arabiskan: Arabiska medier - vem vinner exilaraberna?Dela
  1. Jag, Nadia, är ju en läsande person.

  2. Jag läser massor av tidningar,
    veckotidningar och månadsmagasin.

  3. Fast bara på svenska och engelska,
    sällan på arabiska.

  4. Och tro mig, jag försöker då och då.

  5. Men när det gäller arabiska tidningar
    så tar det alldeles för lång tid.

  6. Jag tvingas slå upp ord efter ord-

  7. -för här räcker tyvärr inte
    min arabiska till.

  8. Välkommen till "fusha"-land.

  9. Ibland är det svårt för mig
    att förstå standardarabiska.

  10. Har du någon tidning eller tidskrift
    med lite lättare språk?

  11. Nej, nästan alla arabiska tidningar
    är på standardarabiska.

  12. Jag kan prata standardarabiska,
    men du ville prata dialekt.

  13. Finns det tidningar som
    har diakritiska tecken, vokalljud?

  14. Nej.

  15. Vilken tidskrift eller tidning
    säljer bäst?

  16. Al Watan säljer bäst
    av dagstidningarna-

  17. -för det är många kuwaitiska turister
    som kommer hit.

  18. Och Middle East och al-Quds.

  19. al-Quds säljer i allmänhet bäst-

  20. -för den är mer trovärdig
    än de andra tidningarna.

  21. Här finns även kokböcker.
    Den här gillar jag.

  22. Den är skriven av en berömd kock.

  23. -Vad heter hon?
    -Hon heter Manal Alaalem.

  24. -Vad är det för typ av mat?
    -Arabisk.

  25. Den köper jag.
    Jag älskar arabisk matlagning.

  26. Bra.

  27. Det här är Edgware Road,
    Londons arabiska kvarter.

  28. Här har araber arbetat och startat
    upp företag ända sen 1950-talet-

  29. -i och med arbetskraftsinvandring
    från Mellanöstern och Nordafrika.

  30. Men på senare tid har det kommit allt
    fler entreprenörer från Gulfstaterna-

  31. -och i dag ägs en rad anrika hotell,
    varuhus och fotbollslag-

  32. -av biljonärer
    från den arabiska halvön.

  33. Nu är jag på väg till tidningen
    al-Quds al-Arabi-

  34. -en av de mest kända
    arabiska dagstidningarna.

  35. Den har funnits sen 1989
    och har sin bas här i London.

  36. -al-Quds al-Arabi?
    -Ja.

  37. Okej. Tack så mycket.

  38. -Hej. Nadia.
    -Ahmed al-Masri.

  39. -Det är du!
    -Ja.

  40. -Var...?
    -Välkomna.

  41. -Är det här kontoret?
    -Ja.

  42. Vissa redaktörer sitter här
    och andra sitter där du kom in.

  43. Det här är korrekturavdelningen.

  44. -Jag borde gå på kurs här.
    -Självklart.

  45. Jag läser och skriver lite, men...

  46. -Vad står det här?
    -Nej, börja inte.

  47. -Vad står det här?
    -"Al-Assad bildar en"...

  48. -"ligana".
    -"lagna".

  49. -Vad betyder det?
    -"Lagna" betyder "kommitté".

  50. Du läser lika bra
    som min tioårige son.

  51. Skandal.

  52. Som arabisk tidning,
    hur jobbar ni med språket?

  53. Vi använder standardarabiska-

  54. -talad av marockaner, jemeniter,
    sudaneser, nordafrikaner-

  55. -och i Nouakchott, Mauretanien.
    Alla förstår det.

  56. Så om folk som jag vill läsa
    tidningen måste vi lära oss.

  57. Ja, det är vad jag strävar efter.

  58. Jag tror att de flesta invandrare-

  59. -ser till att deras barn
    lär sig standardarabiska-

  60. -så att de inte får problem
    i framtiden.

  61. Finns det något du känner
    att du inte kan skriva om?

  62. Tidningens policy är huvudsakligen-

  63. -att den är för alla araber
    och inte för regimerna.

  64. Den är inte beroende av en regim.
    Den är oberoende.

  65. "Independent Arab Newspaper".
    Så enkelt är det.

  66. Finns det något ord som vi kommer
    att minnas från år 2011?

  67. Revolution.

  68. -Revolution.
    -Revolutionärer.

  69. För första gången kan vi skriva-

  70. -"revolutionärerna gör framsteg",
    till exempel.

  71. Detta ord har inte förekommit
    i arabisk media på 20 år.

  72. -Vad tänkte du?
    -Jag var chockad.

  73. Jag sa: "Vi använde inte
    det här ordet förut."

  74. Ord som "revolution i Syrien" eller
    "revolution i Libyen" användes inte.

  75. Det förändrade vår syn på rubriker.

  76. "Revolution" eller "revolutionärer"
    är det populäraste ordet i år-

  77. -efter fem revolutioner hittills,
    och förhoppningsvis blir det fler.

  78. -Tack.
    -Tack.

  79. Han var jättetrevlig,
    men det var så pinsamt.

  80. Jag kan ju inte de här orden,
    och jag har verkligen förberett mig.

  81. Ja, ja.

  82. England har lockat en mängd
    arabiska författare.

  83. En rad förlag satsar på att översätta
    arabisk litteratur till engelska-

  84. -vilket är tur för såna som mig-

  85. -för jag har kunnat läsa många
    arabiska författare på engelska.

  86. När det gäller arabiskspråkig media-

  87. -finns det inget annat land i Europa
    där det produceras så mycket som här.

  88. Hur kommer det sig att just England
    blev de arabiska exilmediernas hem?

  89. Det kanske Noha Mellor kan berätta.

  90. Hon har skrivit flera böcker
    om arabiska medier i Europa.

  91. Så berätta...

  92. Varför finns det mycket arabisk media
    i just Storbritannien?

  93. Storbritannien har en historisk roll
    sen brittiska imperiets dagar.

  94. Det började inte på 70- och 80-talen
    utan på 1800-talet.

  95. Arabiska journalister flyttade till
    Frankrike och Storbritannien-

  96. -och gav ut tidningar här.

  97. Det fanns tidningar på 1800-talet
    som kritiserade ottomanska riket-

  98. -och fick stöd av Storbritannien
    eller Frankrike-

  99. -för de hade intressen i arabvärlden.

  100. Politiska händelser drev journalister
    till Storbritannien och Frankrike.

  101. -Exempelvis inbördeskriget i Libanon.
    -Det politiska tillståndet...

  102. Det politiska tillståndet
    fick folk att komma hit.

  103. Till exempel i Irak
    under Saddam Husseins styre-

  104. -fanns det många tidningar
    som gavs ut i Storbritannien-

  105. -med stöd av USA,
    Storbritannien och irakiska samfund-

  106. -men det fanns fler än en tidning
    från oppositionen.

  107. För folk som inte förstår
    och känner till arabvärlden-

  108. -beror detta på bristen
    av yttrandefrihet?

  109. Ja, brist på yttrandefrihet
    och politisk frihet.

  110. Största delen av oppositionen
    finns i Europa-

  111. -främst i Storbritannien
    och Frankrike-

  112. -eftersom de
    var de största kolonialmakterna.

  113. På sjuttiotalet och åttiotalet kom
    nya invandrare från gulfstaterna.

  114. De kom hit för att göra affärer.

  115. Den demokratiska utveckling som
    nyligen ägt rum i arabiska länder-

  116. -hur kommer den att påverka arabisk
    media som finns i västvärlden?

  117. Det beror på. Följer den en
    opposition kanske mediet återvänder.

  118. Men var det ett affärsprojekt,
    som saudiska tidningar-

  119. -kan media flyttas om vinsten
    blir större i Dubai eller Egypten-

  120. -om situationen förbättras i Egypten.

  121. De kan flytta, för de är inte knutna
    till någon politisk opposition.

  122. -Tack.
    -Tack.

  123. -Vi ses.
    -Hej då.

  124. "Khayati"...

  125. "Khayati Ghani"...

  126. TALAR DU ARABISKA?

  127. TALAR DU ARABISKA?

  128. -Jag talar arabiska.
    -Gör du?

  129. -Är du från Storbritannien?
    -Ja.

  130. -Vilka medier konsumerar du?
    -Personligen?

  131. Uppriktigt sagt,
    arabisk media och engelsk media...

  132. Jag blandar, helt enkelt.
    Det beror på.

  133. Hur ser du på
    den språkliga framtiden?

  134. Om det fanns arabisk media
    som vände sig till araber i Europa-

  135. -skulle media antagligen
    ta ett steg ut ur-

  136. -den ram som vi känner till
    som standardarabiska.

  137. Vi måste acceptera att de vuxit upp
    utanför arabvärlden-

  138. -och är en bro mellan Europa
    och Storbritannien och sitt ursprung.

  139. Någon måste ta steget,
    dra nytta av de människorna-

  140. -och använda dem
    som en bro mellan civilisationerna.

  141. Tack så mycket.

  142. Det är bra att du pratar arabiska.
    Bravo till din familj!

  143. Min svensk-libanesiska kompis David
    har bjudit mig på fest.

  144. Är det nära? Okej, hej.

  145. Hej, killar!
    Det är roligt att vara här.

  146. Släpp in mig.

  147. Jaja, jaja!

  148. -Hej!
    -Hej!

  149. -Bor du här?
    -Ja, med Angela.

  150. Prata inte om dålig arabiska! Det
    känns som att jag skämmer ut mig.

  151. Jag intervjuar och pratar med folk
    som pratar riktig standardarabiska-

  152. -fattar ingenting och säger "okej".

  153. -"Sålunda."
    -Sålunda!

  154. -Du behöver nåt att dricka.
    -Ja, det gör jag!

  155. -Hur gammal är du?
    -28.

  156. -Tur för mig.
    -Va?

  157. Nej, men jag tänkte bara...

  158. Jag har talat med många av er...

  159. Ni har levt så länge utanför
    arabvärlden, precis som jag.

  160. Jag frågade... Kan du berätta lite?

  161. När jag gick på high school
    förnekade jag mitt arabiska arv.

  162. Jag slutade prata arabiska,
    slutade skriva och öva...

  163. Plötsligt ändrades allt det.
    Jag blev kär i en libanes-

  164. -och när min kusin kom hit insåg jag
    att det inte är nåt att skämmas för.

  165. -Man ska vara stolt över det.
    -Känner du igen det Nour säger?

  166. Jag förnekade det aldrig,
    jag kan tala och förstå arabiska.

  167. Men min pappa är besviken, för det
    tar mig en timme att läsa en mening.

  168. Jag inser att jag behöver öva, och
    min franska måste bli bättre också.

  169. Tv är faktiskt ett medium
    som jag konsumerar på just arabiska-

  170. -och al-Jazeera är en av de kanaler
    som jag tittar mest på.

  171. Kanalen är en viktig källa
    för nyheter från arabvärlden.

  172. al-Jazeera startades 1996,
    men fick sitt genombrott-

  173. -när den som enda tv-kanal sände live
    inifrån krigets Afghanistan 2001.

  174. al-Jazeera sänds från huvudkontoret
    i Doha i Qatar-

  175. -men ett av kanalens 65 lokalkontor
    finns här i London.

  176. Jag ska träffa al-Jazeera-snubben,
    och de har varit ganska stroppiga.

  177. Vi får bara vara där en kort stund
    och bara filma på specialområden.

  178. Jag blir nervös av sånt, speciellt
    när det kommer till arabiskan.

  179. Det är lättare att bara börja
    snacka engelska hela tiden.

  180. Men jag har förberett mig ordentligt-

  181. -och jag tänker köra
    på palestinsk bonddialekt-

  182. -för det har varit lite väl mycket
    elitistfasoner-

  183. -när jag har träffat folk
    som jobbar med media.

  184. Vi är framme!

  185. Är det bara i mitt huvud
    som det tar så lång tid? Eller?

  186. Denne man levde till år 1616.

  187. Han skrev populära pjäser
    som "Hamlet" och "Romeo och Julia".

  188. Äntligen. Detta är Sheikh Zubair.

  189. Sheikh Zubair är irakier
    och föddes i Basra.

  190. -Va?
    -Han skrev "Leyla och Majnun".

  191. -Ni två tråkar ut oss!
    -Nej, fel. Det är "Abla och Antar".

  192. Hej. Nadia. Trevligt att träffas.

  193. -Varsågod.
    -Tack.

  194. Vissa förstår standardarabiska,
    andra inte. Dialekterna är många.

  195. Hur ser du på det i ditt arbete?

  196. Kanaler med libanesisk dialekt
    har fått libanesisk karaktär.

  197. Kanaler med egyptisk dialekt
    har fått egyptisk karaktär.

  198. Vi tror att det bästa är-

  199. -att använda ett enda standardspråk.

  200. Hur tänker du om andra generationen?
    Tänker du på dem?

  201. Ja. al-Jazeera har en barnkanal,
    och det är en av de faktorer-

  202. -som visar på kanalens intresse
    för nya generationer-

  203. -och de är många,
    vi pratar om miljoner.

  204. I Frankrike, Storbritannien och
    även i de skandinaviska länderna.

  205. Hittills saknas regler eller lagar
    för att hjälpa denna generation.

  206. De måste förstås lära sig språket.

  207. Har ni hittat på något ord här
    som inte fanns i arabiskan förut?

  208. I arabvärlden kände man inte till
    orden "bloggare" och "att blogga".

  209. al-Jazeera är en av de som använt
    orden "tadween" eller "mudawana"-

  210. -och deras namn har
    blivit "mudawinoon".

  211. Vi tog tidigt initiativ
    till det namnet.

  212. På tal om bloggare: Hur har nya
    medier påverkat al-Jazeera?

  213. Effekten är naturligtvis stor.

  214. All gammal media var tvungen
    att kunna hantera ny media.

  215. Nu tar källorna bilder från Youtube
    och källorna förmedlas via Twitter.

  216. Men detta motsäger journalistik.

  217. Journalistik betyder att redigera.

  218. Att blogga är något annat,
    men det förmedlar information.

  219. En sista fråga.

  220. Om du skulle välja ett "2011-ord",
    vilket ord skulle du välja?

  221. Kanske "Zanga Zanga".
    Det är det viktigaste ordet.

  222. -Vad betyder det?
    -"Zanga" är en liten väg.

  223. En liten väg. Ett vanligt
    arabiskt ord. En liten väg.

  224. Men den kontext
    som det begreppet användes i-

  225. -formen, metoden och uttrycket
    gjorde det till en berömd låt-

  226. -som folk länge kommer att minnas.

  227. Först 2009 kunde arabisk skrift
    börja användas i webbadresser.

  228. Mobiler, bloggar och sociala medier
    har skapats för västerlänningar.

  229. Det latinska alfabetet
    har varit normen.

  230. Men en särskild nätarabiska
    har vuxit fram-

  231. -där latinska bokstäver och siffror
    ersatt arabiska tecken.

  232. Exempelvis har tre arabiska bokstäver
    ersatts av siffrorna 3, 9 och 8.

  233. Systemet är inte standardiserat
    och kan förvirra-

  234. -eftersom bokstäverna ibland ersätts
    med olika siffror i olika länder.

  235. Arabisk skrift är omöjlig att använda
    på många webbsidor-

  236. -och många användare
    har bara latinska tangentbord-

  237. -så en chatt på en och samma sida
    kan se ut så här:

  238. Fråga på arabiska med arabisk skrift.

  239. Svar på arabiska
    med latinska bokstäver.

  240. Och svar på arabiska
    med latinska bokstäver och siffror.

  241. Och glöm inte att i arabiskan
    skrivs bara konsonanter ut.

  242. Bli inte förvånad om någon besvarar
    ditt skämt på ett underligt sätt.

  243. Vi har hört mycket
    om politiska bloggare i arabvärlden-

  244. -men arabiska bloggare
    skriver om mer än politik.

  245. De skriver också om mat,
    mode och kultur-

  246. -och en av dessa livsstilsbloggare
    är libyska Nahla al-Ageli.

  247. Hon lämnade Libyen som åttaåring,
    och i hennes blogg Nahla Ink-

  248. -skriver hon om hur det är att vara
    en arabisk kvinna i London.

  249. Det som förenar de flesta araber
    är arabiskan och arabiskt kaffe.

  250. Ja, kaffe och baklava.

  251. -Vilka medier använder du?
    -När det inte är krig...

  252. ...tittar jag på MBC, ART
    och musikkanaler.

  253. Men som det är nu är al-Jazeera
    och al-Arabiya på dygnet runt.

  254. -Inga arabiska tidningar?
    -Nej, min arabiska är inte så bra.

  255. Berätta om din blogg.
    Vad handlar den om?

  256. Tanken med bloggen...

  257. Jag är en arabisk kvinna
    som bor i London.

  258. Jag skrev en bloggserie-

  259. -om att dejta
    som arabisk kvinna i London.

  260. Om dina upplevelser?

  261. Jag utmanar mig själv.
    Varför inte? Jag kan försöka.

  262. Folk gillar det.

  263. Men du har inte utmanat dig så mycket
    att du börjat skriva på arabiska.

  264. Kanske, kanske. Du har rätt.

  265. -Du skriver väl på engelska?
    -Ja.

  266. -Vi måste kolla in den.
    -Ja, varför inte?

  267. "Nahla Ink". Välkommen,
    om mig, hur man prenumererar...

  268. Sen har jag features... "Fångad
    mellan två kulturer" är den första.

  269. -Hur länge har du haft bloggen?
    -Två år.

  270. -Varför började du skriva?
    -Hela livet, vad jag än har gjort...

  271. ...som rebellisk tonåring,
    som universitetsstudent...

  272. ...har jag alltid varit så
    att om jag är upprörd eller glad...

  273. ...om jag läser nåt jag gillar,
    sätter jag mig och skriver.

  274. Jag har en massa anteckningsblock
    sen för jättelängesen.

  275. Så... Till sist bestämde jag mig...
    "Vänta, du älskar att skriva?"

  276. "Varför skapar du inte
    en egen webbplats?"

  277. "Skriv om hur det är
    att vara arab i väst."

  278. "Om kulturkrockar
    och om att till sist fatta."

  279. Det är det jag håller på med
    i allt jag skriver.

  280. Att ha två närapå motsatta
    världsbilder som möts.

  281. Du började som livsstilsbloggare
    med arabisk-engelskt perspektiv.

  282. Sen nästan tvingades du
    skriva om politik.

  283. Vi är alla tvungna nu.
    Vi är aktivister, vi har inget val.

  284. Det handlar om att säga sanningen,
    och berätta för världen.

  285. Libyens folk har fått nog.

  286. Det är de som är hjältarna.
    Jag tycker att de är hjältarna.

  287. Inte vi här. Vi kan bara
    hjälpa vårt folk i Libyen.

  288. De behöver stöd för att
    bli av med den här personen.

  289. -Gaddafi?
    -Ja.

  290. Någon på festen tipsade mig
    om en utställning av Shurooq Amin-

  291. -en konstnär från Kuwait.

  292. Vilka vackra målningar.

  293. Ibland känns det nästan som att ord
    står i vägen för det man vill säga.

  294. Snart tar jag tåget till Paris,
    exilarabernas kulturmecka.

  295. Textning: Madelene Lander
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Arabiska medier - vem vinner exilaraberna?

Avsnitt 3 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ända sedan 1930-talet har London varit arabiskspråkiga mediers huvudstad. Hur har tidningar, tv och radio påverkat det arabiska språkets utveckling? Varför måste man behärska standardarabiska för att kunna läsa en tidning och vad får det för konsekvenser för andra generationens språkbärare? Nadia besöker bland annat tv-kanalen al-Jazeera och den största arabiska tidningen i Europa, al-Quds al-Arabi.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk > Arabiska, Svenska > Språkbruk
Ämnesord:
Arabiska språket, Massmedia, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i Rena rama arabiskan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRena rama arabiskan

Arabiska - framtidens språk!

Avsnitt 1 av 8

Hemma talar Malmöfödda Nadia Jebril arabiska med palestinsk dialekt. Nu ska hon för första gången använda sin arabiska i jobbet. Fotbollsmålvakten Rami Shaaban, som också har fått använda sig av sin "hemmaarabiska", ger Nadia lite tips.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRena rama arabiskan

Flerspråkighet - en begränsning eller möjlighet?

Avsnitt 2 av 8

I Danmark pågår en livlig språkdebatt om flerspråkighet. Nadia träffar komikern Omar Marzouk som ser humor som en brobyggare mellan olika kulturer. Författaren Duna Ghali tycker att hennes danska och arabiska har berikats av varandra.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRena rama arabiskan

Arabiska medier - vem vinner exilaraberna?

Avsnitt 3 av 8

Ända sedan 1930-talet har London varit arabiskspråkiga mediers huvudstad. Hur har tidningar, tv och radio påverkat det arabiska språkets utveckling? Nadia besöker bland annat tv-kanalen al-Jazeera och den största arabiska tidningen i Europa, al-Quds al-Arabi.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRena rama arabiskan

Kiffe Kiffe - Generation Beur

Avsnitt 4 av 8

I Frankrike är det arabiska språket och den arabiska kulturen viktiga inspirationskällor för konst, film och musik. Nadia möter bland annat raïlegenden Khaled, electrostjärnan Yasmine Hamdan, författaren Faïza Guène och kalligrafen Julien Breton.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRena rama arabiskan

Med historien som tröst

Avsnitt 5 av 8

Många reser fortfarande till Andalusien för att uppleva den moriska kulturen. I Spanien hamnar Nadia mitt i det intensiva Semana Santa-firandet. Hon besöker också Alhambra-palatset och får en recitation av poeten Ibn Arabis verk. Hör det arabiska Spanien numera till det förgångna?

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRena rama arabiskan

Arabiska - ett heligt språk

Avsnitt 6 av 8

I Bosnien har många lärt sig arabiska genom att studera Koranen. Nadia sätter bosniernas språkkunskaper på prov och möter även krigsfotografen Suleiman. Dessutom träffar hon grundaren av superhjälteserien The 99, Naif Al-Mutawa.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRena rama arabiskan

Språkarkeologi

Avsnitt 7 av 8

Nadia reser till Malta där man talar maltesiska, ett slags nyarabiska. Kan hon ta sig fram på sin arabiska där? I Italien möter vi en av dem som lämnat oroligheterna i Nordafrika. Dessutom får vi ur Vatikanbibliotekets valv en exklusiv titt på några av de äldsta arabiska manuskripten i Europa.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRena rama arabiskan

Språkrevolution!

Avsnitt 8 av 8

I Libanon kan den unga generationen libaneser i många fall inte ens räkna på arabiska och många skolor lär ut de flesta ämnen på franska och engelska. Samtidigt pågår det en rad kampanjer för att bevara det arabiska språket.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finsk språkvård

Kommunens finska hemsida

Flera svenska kommuner har översatt sina hemsidor till finska med hjälp av Google translate eller liknande gratisprogram. Det blir oftast helt fel, menar Miina Salokannas på Tammerfors universitet som här berättar om sin utredning. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet Dokumentär

Loellas resa

Nioåriga Loella är inte riktigt säker på om hon kan kalla sig same. Hon bor i Västerås och har ingen annan än sin mamma att prata samiska med. Men på höstlovet ska hon åka till sin samiska släkt i Karesuando.

Fråga oss