Titta

Rena rama arabiskan

Rena rama arabiskan

Om Rena rama arabiskan

Arabiska är en angelägenhet för miljontals människor över hela Europa och allt fler väljer att lära sig det mångfacetterade språket. Vi följer med Nadia Jebril på en resa som skildrar ett levande språk vars influenser finns djupt rotade i europeisk kultur. Hennes arabiska språkresa tar sin början i Sverige, fortsätter till Danmark, Storbritannien, Frankrike, Spanien, Malta, Bosnien och Italien med slutdestination Libanon. Genom Nadias språkfunderingar, spännande möten och humorinslag får tittaren en inblick i det arabiska språkets bredd, både vad gäller språkliga variationer och språkbärarnas mångfald. I varje program får vi dessutom följa deltagarna i en arabisk version av tv-programmet På spåret, där de utkämpar sina dialektala strider med siktet inställt på en finalplats.

Till första programmet

Rena rama arabiskan: Kiffe Kiffe - Generation BeurDela
  1. Men vad gör han?

  2. Ibland upplever man saker som man
    aldrig hade kunnat föreställa sig.

  3. En man, mitt i natten,
    som rör sig med en ficklampa!

  4. Kalligrafi-koreografi.

  5. Det är faktiskt
    rena rama arabiskan...

  6. Frankrikes koloniala erövringar
    av Algeriet, Tunisien och Marocko-

  7. -har skapat ett starkt band,
    länderna emellan.

  8. Som alltid vid ockupation, så har
    förtryck och våld präglat relationen.

  9. Men det har utvecklats ett samboskap
    mellan franskan och arabiskan.

  10. Både i Frankrike
    och i de före detta kolonierna.

  11. L'Institut du Monde Arabe
    är frukten av det samboskapet:

  12. Ett erkännande av arabvärldens plats
    och influenser i fransk kultur.

  13. Ett helt hus med bibliotek,
    biograf och utställningar.

  14. Allt handlar om araber
    och arabisk kultur.

  15. Varför hör han inte av sig? Han divar
    sig! Fast är man kungen av raï...

  16. Om jag träffar Khaled är det bra
    att ha koll på musikgenren.

  17. Det ska finnas bra musikaffärer
    här i Barbès.

  18. -Ursäkta, talar du arabiska?
    -Lite.

  19. Jag letar efter en affär med
    dvd- och cd-skivor. Du vet inte?

  20. "Lite"?

  21. -Talar ni arabiska?
    -Han gör det.

  22. -Nej, det gör jag inte.
    -Varför inte? Jag vill bara fråga...

  23. Men vad är problemet?
    Varför vill ingen snacka med mig?

  24. Det är mig de filmar!

  25. Fy skäms! Skäms på er!

  26. Skäms!

  27. De är knäppa i huvudet.

  28. Vet du vad han sa?
    Det är inte okej.

  29. Det är en sak att de inte vill
    bli filmade... Stäng av kameran.

  30. Nej, det är verkligen inte okej.

  31. Sjukt otrevligt med folk som svär
    åt en. Men jag fattar ju också.

  32. Många franska araber är arga på
    hur de framställs i franska medier:

  33. Som kriminella orosmakare
    som sätter eld på bilar.

  34. Men jag vill ju bara veta
    var den jäkla skivbutiken är...

  35. Vi frågar killen som kommer här.

  36. -Talar du arabiska?
    -Lite.

  37. Jag letar efter en affär
    med dvd- och cd-skivor.

  38. -Andra gatan till vänster.
    -Vänster?

  39. -Längre ner på gatan finns fler.
    -Tack ska du ha.

  40. "Smekmånaden som gick i stöpet"!

  41. -Ni har mycket musik också.
    -Allt här är musik.

  42. -Raï, känner du till raï?
    -Javisst. Cheb Khaled...

  43. -Mami... Allt det här.
    -Är allt det här raï?

  44. Sångarna kommer från Algeriet,
    Marocko, Tunisien, Libanon, Egypten.

  45. De spelar in i studion här, och
    sedan distribueras det i Frankrike.

  46. -Härligt.
    -Marockansk musik är spridd i östern.

  47. Inte i Palestina.

  48. Palestina, Libanon,
    Jordanien, Syrien...

  49. De har sina problem.
    De har inga fester.

  50. -Vad menar du med det?!
    -Vi gick från musik till politik.

  51. Det räcker.

  52. Den mest kända musiken.
    Bara en skiva.

  53. -Med raï?
    -Ja, raï.

  54. Var kommer
    musikinstrumentet oud ifrån?

  55. Från Egypten.
    Abdel Wahab, till exempel.

  56. Ouden är från Irak. Det vet ju alla.

  57. Ta Naseer Shamma.
    Den mest kända musikern är från Irak.

  58. Ouden kommer från faraonernas tid.

  59. Naseer Shamma
    har en oud-skola i Egypten.

  60. På 80-talet dök det upp
    ett nytt slangord: Beur.

  61. Det används för att beskriva de
    nordafrikanska immigranternas barn.

  62. De som växte upp i Frankrike
    och har franska som sitt förstaspråk.

  63. Orden "beur" och "rebeu"
    är resultatet av en ordlek.

  64. Man har kastat om bokstäverna
    i ordet "arabe".

  65. Så kan man bygga om många ord.
    Vissa pratar sån här "verlan".

  66. Författaren Faïza Guène,
    en beur med algeriska rötter-

  67. -använder sig av sån här slang
    i sina böcker.

  68. Genombrottet kom med romanen
    "Kiffe kiffe imorgon"-

  69. -om en ung tjej
    som växer upp i Paris förorter.

  70. Det har blivit ett missförstånd.

  71. -Hade du glömt av mötet?
    -Jag trodde att det var i morgon.

  72. -Men det är inga problem.
    -Säkert? Okej. Tack ska du ha.

  73. -Hej.
    -Trevligt att träffas. Nadia.

  74. Hur är det, min lilla plutt?

  75. -Är du nybliven mamma?
    -Ja, hon är fem månader.

  76. Fem månader? Så underbart.
    Så härligt. Hon skrattar redan.

  77. Faïza,
    hur känner du inför arabiskan?

  78. För mig är arabiska hjärtats språk
    och franskan är hjärnans språk.

  79. Arabiskan går rakt på sak.
    Man går rakt på det väsentliga.

  80. Franskan har ett annat sätt
    för att nå fram till det väsentliga.

  81. Min språkrytm är annorlunda
    på grund av det här.

  82. Jag tänker på arabiska,
    men jag skriver på franska.

  83. Hur skulle du beskriva språket
    i dina böcker?

  84. Jag skriver gärna i första person
    och kryper under huden på personen.

  85. Det är viktigt att leva sig in i
    språket så att personen blir verklig.

  86. I "Kiffe kiffe imorgon"
    var huvudpersonen en 15-årig tjej.

  87. Jag försökte ge henne
    en modern språkdräkt-

  88. -och jag använde verlan-slang.
    Det är som en cocktail.

  89. Man tar lite apelsinjuice och annat
    och skakar om.

  90. -När "Kiffe kiffe imorgon" kom ut...
    -Då var jag 19.

  91. -Hur blev reaktionerna?
    -Jag skrev den när jag var 17 år.

  92. Allt är politiskt här. Att jag hade
    skrivit en bok väckte allas intresse.

  93. Det var som en "fairy tale", en saga.

  94. En ung tjej med arabiska rötter,
    uppväxt i den fattiga förorten-

  95. -som skriver en framgångsrik bok.
    Det gillade folk.

  96. Varje gång jag blev intervjuad
    så drog man upp samhällsproblem:

  97. "Varför har vi problem
    med invandrare i Frankrike?"

  98. "Varför är arabiska kvinnor ofria?"

  99. Det hade inget att göra med det jag
    ville säga. Jag växte upp med kärlek.

  100. Jag hade svårt för den bild
    som medierna ville ge av mig.

  101. -Behöver du hjälp?
    -Nej. Jag går ut med tallrikarna.

  102. -Jag tar de här.
    -Tack, vad snällt.

  103. Var bara naturliga.

  104. -Det smakar som riktig mamma-mat.
    -Tack.

  105. -Nu är ju jag en riktig mamma...
    -Ja, precis.

  106. Ordet "beur", som blev "rebeu"...
    Är det ett bra eller fult ord?

  107. Araber säger faktiskt "beur"
    om sig själva.

  108. -Nu har det blivit...
    -Gammalt?

  109. -Använder du det om dig själv?
    -Jadå. "Rebeu" är inget negativt ord.

  110. -Assia! Assia.
    -Vilka språk ska Assia lära sig?

  111. Franska, tror jag, eftersom
    hennes pappa inte pratar arabiska.

  112. Vi pratar franska med varandra.

  113. Men jag vill att hon
    åtminstone ska förstå arabiska.

  114. Hon måste inte prata flytande, men
    det är viktigt att hon förstår det.

  115. Arabiska? Inte?

  116. Talar du arabiska?
    Kan vi filma ett samtal?

  117. -Jag? Nej.
    -Varför inte?

  118. Jag har aldrig varit i ett land
    där folk är så kameraskygga.

  119. Pappa. Gissa vem jag ska träffa nu.

  120. Jag ska träffa Cheb Khaled.

  121. -Nähä!
    -Jo.

  122. "Jaså? Ska du träffa Cheb Khaled?
    Hälsa från mig!"

  123. Det blir alltså av!
    Jag ska få träffa kungen av raï.

  124. Han är känd
    för låtarna "Didi" och "Aïcha".

  125. Han var en av de första som lyckades
    göra arabisk musik populär i Europa.

  126. -Vad betyder raï-musiken för dig?
    -Raï-musiken är gatans språk.

  127. Ungdomarnas språk.

  128. Musikens utveckling i dag...

  129. Rap, hiphop, all musik...

  130. Raï-musiken talar inte om politik.
    Den talar om vardagslivet.

  131. Är det viktigt att folk tolkar
    låtarna som du tänkte när du skrev?

  132. Nej. Du tänker på texten.

  133. Om någon säger "Kasta dig i havet"
    kan man uppfatta det som man vill.

  134. Vad gäller "didi"...
    På egyptisk dialekt...

  135. Där säger man "didi"
    när man tillrättavisar små barn.

  136. Ja, precis.

  137. "Di" betyder "ta"
    för oss som kommer från Oran.

  138. "Di, di, di"
    betyder "ta av det vackra, ta".

  139. De förstår mitt uttal av ordet.
    Jag anpassar det för dem.

  140. -Hur är din relation till arabiskan?
    -Jag studerade det.

  141. Men gillar du språket,
    eller känns det påtvingat?

  142. Jag tvingades lära mig det,
    och det tycker jag är bra.

  143. Jag gick i skolan som liten.
    Första gången hade vi en shejk.

  144. Vi läste Koranen från tavlan.
    Vi var tvungna!

  145. Annars slog shejken oss med en käpp.

  146. -Varför valde du...
    -Den här lilla är busig.

  147. -En yngre?
    -Det är tvåan.

  148. Jag vill be dig om en sak...

  149. Jag tar fram dikten som jag skriver
    med de jag träffar under resan.

  150. Khaled är på, han vill vara med.
    Det är ju fantastiskt!

  151. Läs upp det.

  152. "Vi avslöjar inte hjärtats hemlighet
    med sinnet."

  153. "Den vars hus är av glas
    kastar jag inte sten på."

  154. -Jättefint. Tack.
    -Må Gud skydda dig.

  155. -Tack så mycket. Vi ses, om Gud vill.
    -Tack.

  156. -Adjö, lycka till.
    -Adjö.

  157. Det var roligt
    att träffa Cheb Khaled.

  158. Jag är superglad
    att han skrev på dikten.

  159. Jag var ute på stan
    och hade inte papperet med mig.

  160. Han var nervös
    för att prata arabiska.

  161. Han försökte göra det korrekt,
    och min arabiska är också så där...

  162. Jag förstod två tredjedelar
    av det han sa.

  163. Jag förstod mer än hälften.
    Men inte allt, alltså.

  164. Raï-musiken blev arabvärldens bidrag
    till världsmusikscenen.

  165. Den yngre arabisktalande generationen
    gör musik inom andra genrer:

  166. Hiphop, soul och electro.

  167. Jag ska träffa
    libanesiska Yasmine Hamdan.

  168. På "Arabology" samarbetade hon med
    Mirwais, en av Madonnas producenter.

  169. -Vad kul att äntligen träffas.
    -Stig på.

  170. -Säger du kariya = by?
    -Jag har problem med bokstaven "qaf".

  171. Qariya.
    -Jag säger wakt = tid.

  172. Eller kahwe = kaffe. Inte qahwa.

  173. Hur är din relation till arabiskan?

  174. Min relation med språket
    när jag talar och när jag lyssnar...

  175. Alltså musik och när jag läser...

  176. Jag är inte bra på att läsa
    och jag säger fel när jag pratar.

  177. Jag talar lite arabiska
    och blandar med franska och engelska.

  178. -Vi tar en kaffe och pratar.
    -Kom.

  179. -Dricker du kaffe med socker?
    -Ja, lite.

  180. -Och du?
    -Med kardemumma, men den är slut.

  181. Jag tycker inte om det
    utan kardemumma.

  182. Du skriver dina låtar
    på olika dialekter.

  183. -Varför väljer du inte bara en?
    -Varför skulle jag det?

  184. -Men hur tänker du...?
    -Jag gillar att tala olika dialekter.

  185. Jag gillar palestinska
    och libanesiska ord.

  186. Jag gillar gulfarabiska,
    irakisk arabiska...

  187. Ordens musikalitet
    varierar från plats till plats.

  188. Det är organiskt, intuitivt.
    Det är inget vetenskapligt.

  189. Det är lättare att skriva
    på egyptiska, faktiskt.

  190. Jag lyssnar mycket på egyptisk musik.
    Gammal musik, Abdel Wahab...

  191. Umm Kulthum, Sayed Darwish...

  192. Jag lyssnade mycket på dem
    och de inspirerar mig.

  193. Du har sagt att målet med skivan-

  194. -är att sprida det arabiska språket
    över hela världen.

  195. Målet med alla mina låtar
    och alla mina projekt-

  196. -är att ta bort alla gränser, ta bort
    skillnader. "Det här är arabiskt."

  197. Så kallad etnomusik, världsmusik...

  198. Jag tycker att det är rasistiskt.
    Det är jag emot.

  199. Arabiska
    är ett internationellt språk.

  200. Man måste inte förstå allt
    för att känna.

  201. Några fler ord som används mycket
    i arabisk musik?

  202. "Habibi."

  203. Vi använder det jämt.
    "Älskling, älskling." Hela tiden.

  204. -Kul att träffas.
    -För oss med.

  205. -Hoppas du inte blev trött.
    -Alltså, ni palestinier...

  206. Palestinier gör alla araber trötta.

  207. Under oroligheterna i Libyen
    utbröt en förvirrad språkdiskussion.

  208. Hur ska överste
    Muammar al-Gaddafis namn stavas?

  209. Gaddafi, som Svenska Dagbladet skrev?
    Eller Khaddafi, som det stod i DN?

  210. Det gäller hur man överför arabiska
    ord till det latinska alfabetet.

  211. Man kan utgå från hur ett ord låter-

  212. -eller överföra ett alfabet
    till ett annat, bokstav för bokstav.

  213. Det finns ingen internationell
    standard, vilket Gaddafi bevisar.

  214. På arabiska skriver man Gaddafi
    med ett qaf.

  215. Utifrån stavningen skulle det skrivas
    med Q. Att namnet ofta stavas med G-

  216. -beror på att qaf i den libyska
    dialekten har bytts ut mot ett G.

  217. Det är mer av ett västerländskt
    än ett arabiskt problem.

  218. Men tänk om du vill slå upp Gaddafi
    i en svensk telefonkatalog.

  219. Står han under A, som i al-Gaddafi?

  220. Eller E, som i el-Gaddafi?
    Eller Q, som i Qaddafi...?

  221. En fjärdedel av alla som bor
    i Marseille har arabiskt påbrå.

  222. Hit har många nordafrikaner kommit
    med båt från andra sidan Medelhavet.

  223. När Paris förorter 2005
    upplevde de värsta kravallerna-

  224. -var det relativt lugnt i Marseille.

  225. Vissa menar att Marseilles
    migranter är mer integrerade.

  226. De bor och arbetar mitt i stan.

  227. Marseille, till skillnad från Paris,
    känns inte ens som Frankrike.

  228. Det skulle lika gärna kunna vara
    Alger, eller kanske Tétouan.

  229. -Talar du arabiska?
    -Lite.

  230. -Vilket är arabiskans vackraste ord?
    -"Meziane."

  231. -Vad heter du?
    -Jebril.

  232. Jebril? Jag heter Jebril i efternamn!
    Min kompis!

  233. Vilken skillnad!

  234. I Paris ville ingen prata med mig,
    men här kommer alla fram.

  235. -Vilket är arabiskans vackraste ord?
    -Liv.

  236. -Det vackraste ordet är mamma.
    -Mamma!

  237. Ett, två, tre - länge leve Algeriet!

  238. Jag blev förälskad
    i arabisk kalligrafi för tio år sen-

  239. -när jag upptäckte
    samtida arabiska kalligrafer-

  240. -som Hassan Massoudy
    och Lassaâd Métoui.

  241. Jag upptäckte arabisk kalligrafi
    och blev kär.

  242. Jag började reproducera arabisk
    kalligrafi, men en dag så sa jag:

  243. "Du kan varken prata eller skriva på
    arabiska. Utveckla ett eget alfabet!"

  244. Med inspiration från arabisk estetik,
    fast med mitt eget språk, franska.

  245. -Så det är latinska bokstäver?
    -Jag tittade på arabisk skrift.

  246. Jag försökte anpassa det latinska
    alfabetet till arabisk estetik.

  247. Jag var väl arab i ett tidigare liv.
    Arabiska känns naturligt.

  248. Här har vi ordet "el fen" - konst -
    på arabiska. Och här igen, i svart.

  249. Och här står "ögonblickskonst",
    punkt, punkt, punkt.

  250. Vad händer nu, Julien?

  251. Det är en bra plats att ställa upp
    grejer inför ljuskalligrafin på.

  252. Jag tar den här också.

  253. -Går du ut och jobbar nattetid?
    -Bara nattetid.

  254. Jag tycker att vi gör ett försök här.

  255. -Här?
    -Ja.

  256. Jag måste vara snabb nu.
    Jag ska visa dig...

  257. -Vad ska jag göra? Ska jag titta här?
    -Ja. Titta bara på mig.

  258. Det handlar om rörelse.

  259. Det var helt fantastiskt!

  260. Det är som en målning.
    Det tog mindre än en minut.

  261. Ska vi göra nåt ihop? "Ensemble"?

  262. Börja.

  263. Det var det roligaste jag har gjort
    på länge. Hur ska jag toppa det?

  264. Kanske med tapas...
    Nästa stopp: Spanien.

  265. Översättning: Elisabeth Enström
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Kiffe Kiffe - Generation Beur

Avsnitt 4 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I Frankrike är det arabiska språket och den arabiska kulturen viktiga inspirationskällor för konst, film och musik. Nadia möter raïlegenden Khaled och electrostjärnan Yasmine Hamdan samt äter middag med författaren Faïza Guène. Dessutom träffar Nadia kalligrafen Julien Breton som, skapar arabisk ljuskalligrafi i urbana miljöer.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk > Arabiska, Svenska > Språkbruk
Ämnesord:
Arabiska språket, Frankrike, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i Rena rama arabiskan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRena rama arabiskan

Arabiska - framtidens språk!

Avsnitt 1 av 8

Hemma talar Malmöfödda Nadia Jebril arabiska med palestinsk dialekt. Nu ska hon för första gången använda sin arabiska i jobbet. Fotbollsmålvakten Rami Shaaban, som också har fått använda sig av sin "hemmaarabiska", ger Nadia lite tips.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRena rama arabiskan

Flerspråkighet - en begränsning eller möjlighet?

Avsnitt 2 av 8

I Danmark pågår en livlig språkdebatt om flerspråkighet. Nadia träffar komikern Omar Marzouk som ser humor som en brobyggare mellan olika kulturer. Författaren Duna Ghali tycker att hennes danska och arabiska har berikats av varandra.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRena rama arabiskan

Arabiska medier - vem vinner exilaraberna?

Avsnitt 3 av 8

Ända sedan 1930-talet har London varit arabiskspråkiga mediers huvudstad. Hur har tidningar, tv och radio påverkat det arabiska språkets utveckling? Nadia besöker bland annat tv-kanalen al-Jazeera och den största arabiska tidningen i Europa, al-Quds al-Arabi.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRena rama arabiskan

Kiffe Kiffe - Generation Beur

Avsnitt 4 av 8

I Frankrike är det arabiska språket och den arabiska kulturen viktiga inspirationskällor för konst, film och musik. Nadia möter bland annat raïlegenden Khaled, electrostjärnan Yasmine Hamdan, författaren Faïza Guène och kalligrafen Julien Breton.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRena rama arabiskan

Med historien som tröst

Avsnitt 5 av 8

Många reser fortfarande till Andalusien för att uppleva den moriska kulturen. I Spanien hamnar Nadia mitt i det intensiva Semana Santa-firandet. Hon besöker också Alhambra-palatset och får en recitation av poeten Ibn Arabis verk. Hör det arabiska Spanien numera till det förgångna?

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRena rama arabiskan

Arabiska - ett heligt språk

Avsnitt 6 av 8

I Bosnien har många lärt sig arabiska genom att studera Koranen. Nadia sätter bosniernas språkkunskaper på prov och möter även krigsfotografen Suleiman. Dessutom träffar hon grundaren av superhjälteserien The 99, Naif Al-Mutawa.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRena rama arabiskan

Språkarkeologi

Avsnitt 7 av 8

Nadia reser till Malta där man talar maltesiska, ett slags nyarabiska. Kan hon ta sig fram på sin arabiska där? I Italien möter vi en av dem som lämnat oroligheterna i Nordafrika. Dessutom får vi ur Vatikanbibliotekets valv en exklusiv titt på några av de äldsta arabiska manuskripten i Europa.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRena rama arabiskan

Språkrevolution!

Avsnitt 8 av 8

I Libanon kan den unga generationen libaneser i många fall inte ens räkna på arabiska och många skolor lär ut de flesta ämnen på franska och engelska. Samtidigt pågår det en rad kampanjer för att bevara det arabiska språket.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finsk språkvård

Nya finska ord

Vet ni vad nättroll, smarta byxor eller ananashår betyder? frågar Riitta Eronen publiken. Hon jobbar som forskare vid Institutet för de inhemska språken och har tittat närmare på nya finska ord från 2000-talet. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - integration

Jag ville bli advokat!

Romernas skolsituation är kantad av problem. Många romska elever avslutar inte grundskolan och går därför inte vidare till gymnasieskolans nationella program. Skulle en romsk folkhögskola kunna bidra till en förbättrad statistik? Soraya Post och Thereza Eriksson är verksamma vid Agnesbergs folkhögskola.

Fråga oss