Titta

Friare kan ingen vara

Friare kan ingen vara

Om Friare kan ingen vara

Vad är fritidshemmens och fritidspedagogernas roll? Och vad går det informella lärandet ut på? Genom att besöka sju fritidshem på olika platser i Sverige får vi se en mängd exempel på hur de fria eftermiddagstimmarna på fritidshemmen kan fyllas med mening. Det är i fritidshemmet den sociala kompetensen utvecklas, den kompetens som mer och mer efterfrågas när vuxenlivet börjar och konkurrensen mellan individerna startar. Men vi ser också hur den tid under dagen som kallas för "skolsamverkan" kan omhänderhas av fritidspedagogerna själva. Fritidspedagogerna har nämligen en egen pedagogisk uppgift som de själva råder över, planerar för och delar med sig av till skolans övriga pedagoger. Förutom de dokumentära inslagen ges pedagogiska, fackliga och akademiska fördjupningar av lärarutbildare, utbildningsstrateger, fackliga företrädare och forskare.

Till första programmet

Friare kan ingen vara: Här byggs relationerDela
  1. -Ska vi leka med kontorslådan?
    -Ja, vi leker med den här.

  2. Då ska vi se.
    Om ni går i fritidsrummet.

  3. -Får vi leka med restauranglådan?
    -Då skulle ni kunna gå här.

  4. Fritids är nåt som vi brinner för
    och tycker är roligt att jobba med.

  5. Det finns såna enorma möjligheter
    som vi på nåt sätt har plockat fram-

  6. -vilket gör att jobbet
    har blivit mycket roligare.

  7. Tio kronor. Nej, fem.

  8. -Kan du steka, eller?
    -Ja.

  9. Vår hemsida är bygget.se.
    Jag ringer till byggnadsnämnden.

  10. Hej. Det är Bygget här.

  11. För några år sen hamnade vi
    på samma avdelning-

  12. -och rev i gång fritidsutveckling.

  13. -Vad var det som ni ville förändra?
    -Vi hade tappat fokus...

  14. ...och kände att vi ville göra nåt
    bra av fritids. Vi skulle vara bäst.

  15. Vi ville lägga all energi på fritids
    för att göra nåt bra av det-

  16. -och göra en ännu bättre verksamhet.

  17. Man har varit med från
    när det var mindre barngrupper.

  18. Det fylls på och fylls på,
    och ju mer man jobbar-

  19. -känner man sig
    ännu mer otillräcklig.

  20. Men när vi startade det här
    bromsade vi in allt och tänkte:

  21. "Vad kan vi göra?"
    Vi kan inte anställa folk-

  22. -utan vi tittar mer
    utifrån de förutsättningar vi har.

  23. Vad kan vi ändra för att det ska
    bli bättre för fritidshemsbarnet?

  24. Och då finns det faktiskt,
    ganska många saker man kan göra.

  25. Ändra synsätt, scheman,
    skolsamverkan och allt möjligt.

  26. Melker, kommer du ihåg
    att du skulle opereras i dag?

  27. Nu väntar doktorn på dig,
    så du får åka taxi till lasarettet.

  28. Hej då, brorsan.

  29. -Hej! Hur är det?
    -Bra.

  30. Är det lite spännande?

  31. Det här är doktor Pontus
    som kommer att operera på dig.

  32. Och det här är syster Alva
    som kommer att hjälpa till.

  33. Alla ska känna att de har en kompis-

  34. -och att de har en plats i gruppen.

  35. Vi har lyft fram leken
    på ett annat sätt än förut.

  36. Så det leks mer än förr.

  37. Sen om han måste opereras
    så måste han komma hit upp.

  38. -Ska du undersöka först?
    -Ja.

  39. Leken är ju oerhört viktig
    när det gäller kamrater och kompisar.

  40. Att komma in i kamrat...
    Klarar du inte av lekreglerna-

  41. -och att föra en lek framåt
    utan att det blir konflikter-

  42. -så har du ofta svårt med kompisar.

  43. Jag är blind, så jag
    skulle vilja se lite bättre.

  44. Ja, men du, om du vill se bättre
    måste vi nog operera.

  45. Nu är det en operation på gång,
    ni får nog sätta er i väntrummet.

  46. Ska vi börja?

  47. Säg till om det gör ont.

  48. Om man ska vara kritisk
    så är det mycket fri lek-

  49. -där man inte vet vad som försiggår.
    "De leker så bra."

  50. Men om du kliver in i leken,
    kanske du upptäcker andra saker.

  51. -Det ska bli bra för alla.
    -Inte bara för enskilda.

  52. Det är viktigt att det finns
    pedagoger som ser hur det leks-

  53. -vem det är som styr och ställer,
    om nån är utanför och varför.

  54. Det kan bli en form av
    maktutövande om de får leka fritt.

  55. Då bestämmer den starkaste
    och det blir ett förtryck.

  56. -Hej, kunde jag köpa ett hus?
    -Vill du köpa ett hus?

  57. -Vilken väg ska vara på?
    -Det ska vara på Annastigen.

  58. Jag kan kolla om man får bygga där.

  59. Det finns mycket lägenheter där
    så jag vet inte om vi kan bygga-

  60. -men du kan ju köpa en lägenhet.

  61. Sen kom vi på att vi ville göra
    som ett tema-

  62. -och att vi skulle ha ett lektema
    som vi aldrig hade gjort förut.

  63. Då började vi spåna om ett land,
    och att vi skulle inta roller.

  64. Vi har ibland lekeftermiddagar
    och ibland har vi två dagar.

  65. Först hade vi ju lekveckor.
    Två veckor i sträck då vi lekte.

  66. -Den orange juicen.
    -Våran juice.

  67. Och man kan se möjligheterna
    för vissa barn att lyckas med lek.

  68. Jag kan ta mina tio barn
    och ha en lekeftermiddag-

  69. -medan Jessika har vanligt fritids.
    Jag får koncentrera mig på barnen.

  70. Och att de inte blir störda.
    Den här leken får vara i fred.

  71. Och de kanske vill fortsätta.

  72. Självklart, om det är ett rum
    som inte används under skoltid-

  73. -kan man spara en lek
    och fortsätta nästa dag-

  74. -i stället för att städa
    och börja om från början.

  75. Det är nån som vill prata
    med polisen Kenneth härute.

  76. När vi gör grupperna
    försöker vi tänka jättenoga.

  77. Det är nästan det viktigaste arbetet,
    vem ska vi tänka särskilt på.

  78. För barn som inte kommit så långt,
    är det ett stort steg att leka.

  79. De upplever det positivt och kan
    fråga: "När kan vi fortsätta?"

  80. Trots att jag satte ett frågetecken
    i kanten om barnet hade haft roligt.

  81. Men då har det gett mycket
    eftersom han ville fortsätta-

  82. -utifrån där han var i sin lek.

  83. Kan du visa hur man matar den?

  84. -Den här äter bara ost.
    -Men hur matar man dem?

  85. Den här måste ha en apparat
    och sen får den mat.

  86. Man känner att ju mer man leker
    och ju mer man kollar relationer-

  87. -desto mer stöd behöver de.
    Man vill hinna med alla barn.

  88. -Jag skulle vilja köpa en råtta.
    -Vill du ha en unge?

  89. -Hur långt upp i åldrarna går det?
    -Jag tror att man kan leka länge.

  90. Man kan ju utveckla det vidare
    till rollspel och äventyr-

  91. -som fångar de äldre barnen.

  92. Det kan behöva hända mer utifrån
    för att hålla leken vid liv.

  93. Stora lekar tror jag att alla kan
    uppslukas av, när många är med.

  94. Så då är det spännande, oavsett
    om man är tio, elva eller åtta.

  95. Kom ut hela familjen!
    Kom ut, vi har ett meddelande.

  96. Om tre dagar kommer ett oväder
    att dra in över Miniland.

  97. Ni måste hem och säkra era hus.
    Se upp för orkanen Annelie.

  98. -Oj, oj, oj!
    -Vad ska vi göra?

  99. Vi måste säkra husen!
    Vi måste binda dem med världens...

  100. -Hur då, Julia?
    -Med nåt slags väggar som är tjocka.

  101. -Tegel!
    -Ja, då hjälps vi åt.

  102. Så vi har sparat allt.

  103. -Har vi all mat nu?
    -Kör!

  104. Åh, vilken bra start!

  105. Småbitarna, kanske?

  106. -Jag vill också.
    -Här.

  107. -Ska jag ta en ny tändsticka?
    -Ja, den går bara att tända en gång.

  108. Vi har inte lekdagar jämt.

  109. Vi har ju mycket annat också,
    med skogen stående varje vecka.

  110. Vi flyttar ut hela verksamheten.

  111. Ja, ta allt.
    Det är inte så mycket kvar.

  112. Vi har resonerat vad vi vill
    med åren som de går hos oss.

  113. Vad vill vi fylla åren med,
    vad tycker vi är viktigt?

  114. Vad får varje barn med sig?
    Varje individ?

  115. Nu finns det mellis här uppe!

  116. -Fryser du? Har du ingen...?
    -De var jättegoda.

  117. -Är det som på pizzerian?
    -Men godare, de här är godare.

  118. Jag tänkte berätta om förra veckans
    kompissamtal och sakerna vi tog upp.

  119. Vi pratade bland annat om att
    veckans kompis var lite knepigt-

  120. -och att vi hade lottdragning
    om vad man skulle göra.

  121. Är det nån som vill säga nånting
    om hur det fungerade?

  122. -Karin.
    -Jag tycker det går ganska bra.

  123. -Fanny?
    -Det går ganska.

  124. -fast om man får stjärtlapp,
    finns det inga stjärtlappar.

  125. Det finns inte grejer.

  126. Kim vill säga nåt också.

  127. Jag tycker inte att det har gått
    så bra, för vi fick snöbollskrig-

  128. -och det gick inte så bra,
    så då lekte vi nåt helt annat.

  129. -Men kom ni överens om det?
    -Vi gjorde nåt helt annat.

  130. -Men gick det att komma överens?
    -Ja.

  131. Alice, du ville att Ellen skulle
    sluta att säga att du är cool.

  132. Hur har det gått med det, Ellen?
    Har du kunnat sluta med det?

  133. -Jag har inte sagt det.
    -Tycker Alice likadant?

  134. Ja, efter kompissamtalet
    sa hon det en gång. Sen inte mer.

  135. Sen har det aldrig blivit nåt mer?
    Det har gått bra att sluta?

  136. -Vad funderar du på?
    -Sa jag det?

  137. Men nu har du slutat?
    Okej, då lämnar vi det.

  138. Då går vi till veckans frågor.

  139. Har du råkat göra nån ledsen
    och vill prata med den personen?

  140. Säga nånting till den?
    Då räcker du bara upp handen.

  141. Vi börjar ju lite så smått
    med frågor och tankar om kompisar.

  142. De är vana vid det här sättet,
    och vana vid att ta upp frågor-

  143. -om jag funderar över nåt särskilt
    som har hänt, eller om klassen.

  144. Så just att det här forumet finns
    varje vecka, så vet jag-

  145. -att jag kan ta upp saker där
    om jag inte gjort det tidigare.

  146. Och det är barnens kompissamtal.

  147. Det är ingen fröken som blir arg,
    och man håller en god stämning-

  148. -så att
    om man har gjort nån ledsen-

  149. -vågar man erkänna att jag har gjort
    dig... Det var jag som gjorde det.

  150. Jag står för det.

  151. Det var...allt var ett stort misstag.

  152. Alla gjorde fel.

  153. Både jag,
    Elsa, Agnes, Ellen gjorde fel.

  154. -Säg vad du tyckte då.
    -Jag tycker att alla gjorde fel.

  155. Det delas ju inte ut nåt straff.
    "Visst vet du att man inte får."

  156. Inga såna saker. Det ska vara
    barnen som kommer med idéer.

  157. Jag kanske har jättemycket bra idéer
    men man vill ju att...

  158. Jag vill att barnen ska komma på
    att du kunde ju ha sagt så här-

  159. -och ge tips till ett annat barn,
    att det blir som deras samtal.

  160. Då går vi vidare, då var det John.

  161. När man ska säga nåt till dig,
    Pontus, när du har glömt nåt-

  162. -då går du bara i väg!

  163. När man försöker säga nåt, går du
    bara och skiter i vad man säger.

  164. Då går du bara och börjar klä på dig.

  165. -Känner du igen det, Pontus?
    -Ja, men du tjatar på mig.

  166. Bry dig inte om vad jag ska göra
    du kan bry dig om vad du ska göra.

  167. Är det såna saker
    som fröken borde säga åt honom?

  168. Är det saker du vill berätta,
    eller smiter han undan?

  169. Man får väl ändå säga
    till honom att ta upp stolen.

  170. Ja, men du gör alltid det,
    jag tycker att det är jobbigt.

  171. Det kan i alla fall fröken göra,
    det blir som att du blir en fröken.

  172. -Men du kan vara fröken själv.
    -Nu är det handuppräckning.

  173. Nu vill flera säga nånting.
    Är det nåt du kan tänka på, Pontus?

  174. Och John kan tänka på
    att du behöver inte vara fröken-

  175. -men du får påminna nån gång.

  176. Jag vet att Fanny och Nils...
    är det om det med Pontus?

  177. Då lämnar vi det. Pontus behöver
    inte höra mer, då blir det jobbigt.

  178. Nu har vi några som vill säga nåt.
    Nils, Agnes, Malou och Alice.

  179. I fritidshemmet där levandegörs
    demokratiska värderingar.

  180. Där måste du och jag vara såna som
    vi vill vara för att kunna vara med.

  181. Annars går jag hem,
    eller annars går du hem.

  182. Annars så blir det konflikter.
    Då får pedagoger hjälpa till.

  183. I spelet som vi håller på med
    så finns det regler.

  184. Där har vi inte ett innehåll.
    Vi sitter inte och ritar och skriver-

  185. -med matten och svenskan.

  186. Innehållet är relationsskapandet,
    hur vi ska bete oss som människor-

  187. -för att det ska bli trevligt,
    för att fritids ska ha en vi-känsla-

  188. -och för att vi ska lära oss
    hur man går in och ut i gruppen.

  189. Genom att vara på fritidshemmet
    och lära sig empati och så-

  190. -så får man det på ett annat sätt
    än när man sitter i skolan.

  191. Maud Ihrskog, heter jag.

  192. Jag har jobbat på fritidshem
    och varit lärarutbildare i många år.

  193. Jag är fritidspedagog
    och har jobbat i Växjö-

  194. -på utbildningen där i...
    Ja, jättelänge, 32 år.

  195. Sen så började jag forska.

  196. När vi pratar om fritidshem i dag
    är ju det ett informellt lärande.

  197. Det formella lärandet som sker
    i skolan, är ofta det vi talar om.

  198. Per Dahlin säger att 80 procent av
    det vi kan lär vi oss på vår fritid.

  199. Men då blir frågan,
    är det nån som tar det på allvar?

  200. Är det nån som gör nånting åt det?

  201. Tar nån hand om lärandet-

  202. -som sker
    på andra arenor än just skolan?

  203. Jag är rädd för att utvecklingen
    mot kunskapsinhämtningen-

  204. -blir så central så att fokus
    inte blir på social kompetens.

  205. Med tanke på hur samhället ser ut,
    behövs stor social kompetens.

  206. Vi eftersöker individer i
    arbetslivet med hög kompetens-

  207. -och mycket kreativitet, så går det
    stick i stäv med vad barnen får.

  208. De får många lärare inom skolan
    som försöker uppfylla samma sak.

  209. Men de bitar när barnen är ensamma-

  210. -när den sociala kompetensen
    ställs på sin spets-

  211. -alltså på rasten, på lunchrasten,
    på den fria tiden.

  212. Då lämnar vi dem ensamma.

  213. I skollagen så står det att omsorgen
    ska komplettera skolan-

  214. -med meningsfull fritid
    och stöd för utvecklingen.

  215. Vi har ju enorma förutsättningar
    på fritidshemmet-

  216. -att jobba med de här sakerna,
    så att barnen blir väldigt duktiga-

  217. -på den sociala kompetensen,
    och skapa de sociala relationerna.

  218. Man kan säkra relationsarbetet
    i skolans värld idag-

  219. -om fritidspedagogen
    arbetar med relationsskapandet-

  220. -i samverkan med skolan.

  221. Men att ha livskunskap
    en timme i veckan-

  222. -eller mobbningsprogrammen
    som de har utarbetat vissa tider-

  223. -då blir frågan barnen ställer,
    kan jag säga hora på torsdagar-

  224. -eller kan jag ljuga på tisdagar?

  225. Det här värdegrundsarbetet
    måste ju hela tiden implementeras.

  226. Det kan fritidspedagogerna göra.

  227. En tesked var.

  228. Men kan inte du göra båda två?
    Jag är sur på det här.

  229. Jag brukar säga att det är
    i gruppen som betyget sätts.

  230. Vi sätter betyg i skolan,
    men i verkligheten, i gruppen-

  231. -sätts ett annat betyg,
    och det är om man duger eller inte.

  232. Bakpulver, visst är det?

  233. Om alla barn hade nån eller några
    som de är tillsammans med-

  234. -där de skapar en tillit till nån-

  235. -och där de skapar ömsesidighet
    med nån och där de har nån-

  236. -att bli bekräftade av,
    så blir barnen glada, lyckliga-

  237. -det blir roligt i skolan, ja,
    och de blir duktigare i skolämnena.

  238. -Hur många skulle det vara?
    -En.

  239. En matsked vatten.

  240. Det regnar i baljan blå.

  241. -Alltså sylt.
    -Ja, sylt är gott.

  242. Det måste finnas i såna där tunnor.

  243. -Vad är det där?
    -Jag vet inte. Ja, det är sylt!

  244. Vi är i Nacka och ska prata-

  245. -för fritidspedagoger
    som har en utbildningsdag.

  246. Nästa föreläsare är faktiskt en duo.

  247. Jessica Bergkvist
    och Helena Fuhrman.

  248. Och det här har blivit ett ledord,
    att vi behöver utmana-

  249. -tvinga, leda barnen
    till nya aktiviteter och relationer.

  250. Vi tror inte att det är utvecklande
    sitta i pysselrummet och pyssla-

  251. -varje eftermiddag
    under hela sin fritidstid.

  252. Eller att befinna sig på bandyplanen
    varje eftermiddag hela sin fritid.

  253. Vi vet att alla inte håller med oss,
    man tycker att det ska var fria val.

  254. Men det här är nåt som vi tror på-

  255. -och det är en fritidspedagogs
    uppgift att utmana till utveckling.

  256. Även till nya relationer.

  257. En regelbunden grej är sociogram.

  258. Då kartlägger vi barnens kompisval
    och kompisrelationer.

  259. Det går till så att vi
    att vi plockar ut barnen en och en-

  260. -och frågar vilka
    de tycker om att leka med.

  261. Då ger vi de barnen poäng.

  262. Första barnet får tre poäng-

  263. -andra barnet får två poäng
    och tredje barnet får en poäng.

  264. Sen frågar vi om det finns andra
    som barnet tycker om att leka med.

  265. Även där gör vi en markering.
    Det viktiga är för oss att se-

  266. -hur barnen väljer sina kompisar.

  267. Vi kollar noga på dem
    som är längst ner.

  268. Det här är med låtsasnamn.

  269. Här har vi Doris, hon får en poäng.

  270. Här har Doris noll, tre,
    Doris noll, Doris två.

  271. Vi gör det varje månad,
    så vi kan se ett mönster.

  272. Man kan se i sociogrammet
    hur barnet ligger till.

  273. Man kan ha mycket eller lite poäng.

  274. Man ser barnen som aldrig blir valda-

  275. -om det är samma barn,
    om de är ensamma.

  276. Sen kan det ju vara barn
    som inte får så mycket poäng-

  277. -men som inte är ensamma.
    De har kompisar och är inte utanför.

  278. Det ser inte så trevligt ut.

  279. Socker är gott!

  280. Vi har varit med under hela resan-
    från det att man hade femton barn-

  281. -till att man har haft väldigt stora
    barngrupper och lite personal.

  282. Den resan har man varit med om.
    Från början så var det väldigt bra.

  283. Man hann med alla barnen,
    verksamheten var genomtänkt.

  284. Med hela karusellen som har varit,
    kände vi att vi tappade bort fritids.

  285. Och till slut när vi kom in i skolan
    och mycket av energin lades där...

  286. Orken räcker inte över hela dan,
    så man gör ett lagom bra jobb-

  287. -för att orka med eftermiddagen.

  288. Vi har kommit en bit på väg,
    många är och harvar på-

  289. -Och vi har ett behov...
    -Att utvecklas.

  290. Därför, när vi träffar folk,
    det är ju en utveckling för oss-

  291. -när vi hör nån prata fritids,
    hugger vi pennan.

  292. Ja, då kan vi få påfyllnad
    för vi är liksom bara i början.

  293. Det har vi känt ibland.
    Jag vill utvecklas från där jag är.

  294. Jag är inte färdig.

  295. Det vore jättebra
    om det kom hit nån utifrån.

  296. -Den här Lars Andersson.
    -En aktionsforskare...

  297. Som granskar det vi gör.

  298. Vad är bra, det här är inte bra,
    tänk, gå vidare. Det är roligt.

  299. Det saknar man. Men man hoppas
    att det ska komma mycket-

  300. -som kan ge oss fritidspedagoger
    en skjuts och ett "Aha"!

  301. Eller att ifrågasätta verksamheten,
    göra nåt bättre och utveckla den.

  302. -Vad ska du göra?
    -Jag ska göra en frisyr.

  303. -Brukar du klippa dig här?
    -Ja.

  304. Jag hade ju bara vägarna förbi,
    så det var perfekt att de hade tid.

  305. -Vilken tid tror du jag är klar?
    -Klockan elva.

  306. Klockan elva, perfekt.

  307. Det kostar
    att pumpa upp vattnet i poolen.

  308. -Ska jag ta det, eller?
    -Det får du bestämma själv.

  309. -Det är ungefär sjutusen mer.
    -Men då tar jag det. Jag tar en pool.

  310. Om man väljer att arbeta med barn,
    ska man bli lärare eller pedagog?

  311. Absolut fritidspedagog.

  312. Det är en utmaning att jobba
    med barnens fria tid-

  313. Ramarna är så mycket större.
    Man når det enskilda barnet.

  314. Textning: Ingrid Tonkin
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Här byggs relationer

Avsnitt 1 av 5

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Byggandet av relationer startar i barnens lek. På Norrhammar fritidshem i Skellefteå står leken i centrum och avbryts inte för mellanmål och andra aktiviteter. Fritidspedagogerna Helena Fuhrman och Jessica Bergkvist har utvecklat ett sätt att kliva in och ut ur lekarna alltefter behov. Resultatet har blivit lekkompetenta barn som inspirerar och drar in de blyga och tveksamma i leken. Forskaren Maud Ihrskog, som skrivit en avhandling om barns relationsskapande, ser det informella lärandet som sker på fritidshemmen som livsavgörande. Vi följer med henne till Södala där hon föreläser inför fritidspedagoger från Hässleholms kommun.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Fritidspedagogik
Ämnesord:
Fritidshem, Fritidspedagoger, Grundskolan, Informell utbildning, Lek, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Friare kan ingen vara

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFriare kan ingen vara

Här byggs relationer

Avsnitt 1 av 5

På Norrhammar fritidshem i Skellefteå står leken i centrum. Resultatet har blivit lekkompetenta barn som inspirerar och drar in de blyga och tveksamma i leken. Forskaren Maud Ihrskog menar att den träning som sker i samspelet mellan barnen på fritids är livsavgörande.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFriare kan ingen vara

I varje barn ser jag mig själv

Avsnitt 2 av 5

Det var med en idé och stark vilja, men utan pedagogisk utbildning, som Safija Imsirovic startade fritidshemmet Gnistan i Malmö. Idag ligger verksamheten inom Fosie stadsdelsförvaltning och Safija har fått en personal till hjälp. Helena Gårdsäter, chefredaktör för tidningen Fritidspedagogen, poängterar hur viktiga eldsjälar som Safija är för fritidshemsverksamheten runt om i landet.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFriare kan ingen vara

Det händer på rasten

Avsnitt 3 av 5

I en lärarlös miljö kan eleverna skapa egna regler och de blir lätt osunda. Hör fritidspedagoger, utbildade inom äventyrspedagogik och utvecklingsledare prata om leken som källa till gemenskap, hur man höjer "kulfaktorn" och vikten av yrkesstolthet.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFriare kan ingen vara

Fritids på offensiven

Avsnitt 4 av 5

Vi besöker Östboskolan och den årliga Värnamo workshop för fritidspedagoger. Vi följer också med pedagoghandledaren Lars Andersson i hans arbete. Han ser gärna att pedagogerna blir mer tongivande i sin samverkan med skolan.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFriare kan ingen vara

Trygga barn är fria barn

Avsnitt 5 av 5

Hur tas fritidspedagogernas kompetens till vara av skolledare och politiker? Nyheten om förkortad lärarutbildning och utebliven legitimation fick fritidspedagogen Sanne Undestam att skriva till utbildningsutskottet. Vi möter också Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Resonera och kommunicera i matte

Matematik är ett språk man utvecklar hela livet. Lär man sig ett nytt språk får man ett ökat självförtroende. Pernilla Tengvall och Hanna Almström, båda NO- och mattelärare, talar om fem strategier för ett formativt förhållningssätt där ett gott gruppklimat och delaktighet är några av hörnstenarna. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Forskare kritiserar En läsande klass

Efter chocksiffror om sjunkande läsförståelse hos svenska elever är det många som vill hjälpa till att vända trenden. Läsförståelseprojektet ”En läsande klass” har på kort tid blivit mycket uppmärksammat. Men nu kommer kritik från forskarhåll.

Fråga oss