Titta

Friare kan ingen vara

Friare kan ingen vara

Om Friare kan ingen vara

Vad är fritidshemmens och fritidspedagogernas roll? Och vad går det informella lärandet ut på? Genom att besöka sju fritidshem på olika platser i Sverige får vi se en mängd exempel på hur de fria eftermiddagstimmarna på fritidshemmen kan fyllas med mening. Det är i fritidshemmet den sociala kompetensen utvecklas, den kompetens som mer och mer efterfrågas när vuxenlivet börjar och konkurrensen mellan individerna startar. Men vi ser också hur den tid under dagen som kallas för "skolsamverkan" kan omhänderhas av fritidspedagogerna själva. Fritidspedagogerna har nämligen en egen pedagogisk uppgift som de själva råder över, planerar för och delar med sig av till skolans övriga pedagoger. Förutom de dokumentära inslagen ges pedagogiska, fackliga och akademiska fördjupningar av lärarutbildare, utbildningsstrateger, fackliga företrädare och forskare.

Till första programmet

Friare kan ingen vara: I varje barn ser jag mig självDela
  1. Vem jag är? Jag finns ingenstans.

  2. Öppna era ögon så kanske ni ser nåt.

  3. Jag rör mig snabbt,
    gör vingar med min arm.

  4. Det händer varje dag.

  5. Jag kan se min barndom
    i nästan varje barn här.

  6. Det kanske har bidragit mest.

  7. Idén om Gnistan,
    som blivit verklighet i dag-

  8. -kom från att jag växte upp
    utan min egen pappa.

  9. Han jobbade 40 år i Tyskland
    och var ständigt borta-

  10. -till och med när jag var vuxen.
    Det går aldrig att ersätta-

  11. -med världens bästa dator,
    telefon eller nånting.

  12. De flesta i dag försöker ersätta
    tiden som de borde vara med barnen-

  13. -med nåt materiellt.

  14. Ser jag likadan ut som de flesta då?

  15. Jag flyttade hit till området 1997.

  16. Som ung mamma med två barn.

  17. Jag var precis färdig
    med SFI-utbildning-

  18. -och skulle utbilda mig vidare
    och läsa svenska ännu mer.

  19. Svenska måste jag ha
    oavsett vilken väg jag väljer.

  20. Då ville jag läsa svenska
    på nån kvällskurs, extra.

  21. Och då var det barnomsorgen
    som var problemet.

  22. När jag gick och frågade-

  23. -så var det jättemånga
    som hade samma behov som jag.

  24. Utifrån det kom idén med Gnistan
    och "Gör något i stan".

  25. Jag började bygga dagens Gnistan.

  26. Parallellt med arbete,
    med utbildning på min fritid.

  27. Jag spiller.

  28. Spelar ingen roll,
    ni kan plocka det sen.

  29. Här kommer jag att skära
    fyra hål som kan öppna som fickor.

  30. Vi skär nedåt.

  31. Vilka fåglar äter det?
    Är det inte fiskmåsar?

  32. Fiskmåsar äter inte upp det.

  33. Men det finns småfåglar
    som talgoxe, blåmes.

  34. I ettan så fick vi en fågelbok.

  35. Vi fick göra vår egen bok om fåglar.

  36. Då kanske ni känner igen fåglarna
    som ni har läst om i skolan.

  37. Eller hur? Vad bra.

  38. När ni är färdiga med solrosfrön
    så byter ni hinkar.

  39. -Är det pappa som kommit in?
    -Lamin, låtsas.

  40. -Är Amin och Lamin samma?
    -Lamin har smalare huvud.

  41. Jag tänkte hälsa och se vem du är.
    Det är alltid mamma som kommer hit.

  42. Jag bor bara där borta.
    Mentorn står hemma och väntar.

  43. Det är därför det är bråttom.

  44. -Trevligt att träffas.
    -Ja, detsamma. Hej.

  45. Ska jag berätta? Det var inte
    låtsaspappa utan det var morbror.

  46. -Vad är det?
    -Morbror!

  47. Amin och Lamins mammas bror.

  48. -Var så god.
    -Jag vill vara här med mina kompisar.

  49. Sjunga, leka lekar
    och så vill jag rappa.

  50. Jag vill nog göra allt här
    för det är faktiskt roligt.

  51. Fast jag är allergisk
    mot spånet hos kaninerna.

  52. Barnen behöver nära kontakt
    med vuxna. "Se mig, hör mig".

  53. "Jag har också nåt att berätta."

  54. Så kommer barnen
    med sina erfarenheter.

  55. Det är jättepositivt.

  56. Det kan vara ett behov,
    eller rop på hjälp också.

  57. Kan vi ha kompissamtal varje fredag?

  58. -Finns behovet för varje fredag?
    -Ja.

  59. Om jag bråkar med Angela
    så kanske vi inte kan reda ut det.

  60. Om vi bråkar, kanske vi inte kan
    reda ut det förrän på måndag-

  61. -då kan vi ta ett kompissamtal.

  62. Vännerna kan ge tips om
    hur man kan reda ut ett bråk.

  63. Okej, det skriver jag in.

  64. Jag försöker hela tiden
    vara med, och erbjuda...

  65. Här finns skapandedelen,
    här finns dansrummet-

  66. -här finns tv-rummet.

  67. Och det finns rum där man kan
    sätta sig och samtala.

  68. Barnen är sugna på
    att ha samtal med vuxna.

  69. Det är kanske mer avgörande
    än att skriva på svarta tavlan-

  70. -nu får ni göra vad ni vill.

  71. -Det får vi se.
    -Det är jätteroligt.

  72. -Tosselilla.
    -Ja!

  73. Vi har ett kaninhotell
    där barnen är med och utvecklar-

  74. -vad kretslopp innebär i naturen.

  75. Alla barn önskar sig
    ett mysdjur nån gång.

  76. Här har barnen inte den möjligheten.

  77. Ska vi ta den andra?

  78. Alla barn äger alla kaniner.

  79. Det är den sociala delen,
    att alla delar på allt som finns-

  80. -samtidigt som man delar ansvar.

  81. Sussi, du springer för mycket va?
    I buren.

  82. Många gapskrattade
    när jag startade kaninhotellet.

  83. Men barnen gick in i processen
    och lärde sig ekologiska-

  84. -ekonomiska och sociala delar
    som hållbar utveckling innebär.

  85. Man kan göra en riktig frisyr.

  86. En tuppkam.

  87. Det här startade som ett initiativ
    från en boende i området.

  88. Hon såg ett behov
    och tänkte ett steg längre.

  89. Behovet var för föräldrar-

  90. -att komma ut och läsa, arbeta.

  91. För det behövdes barnomsorg.

  92. Det var fint
    att man inte bara tänkte:

  93. "Hur ska vi hjälpa dem med
    arbetsmarknaden och utbildningar?"

  94. Man såg den bakomliggande
    utmaningen, omsorgen av barnen.

  95. Sen tyckte jag det var så fint
    att det här visar en utveckling.

  96. Först sår man, sen skördar man.
    Du kunde tänka likadant.

  97. Det är jätteviktigt för verksamheten
    att vi definierar den nu.

  98. Förmodligen som fritidsklubb.
    Annars är det lätt hänt-

  99. -att man säger: "Ja, ja, Gnistan."

  100. "Låt dem hålla på, men det här
    är den ordinarie verksamheten."

  101. Vad skulle vi kunna göra mer
    för att Gnistan ska bli bättre?

  102. Jag har drömt i alla tolv år
    om en annan lokal på marknivå.

  103. Kanske nån gång i framtiden.

  104. Jag älskar den här lokalen-

  105. -eftersom det passar så bra
    med odlingar runt om-

  106. -kaninhotellet -
    allting tillhör helheten.

  107. Men det är trångt-

  108. -det är kallt och mörkt.

  109. Vi har ju hela hållbarhetstanken
    med odlingarna-

  110. -vi har kaninhotellet-

  111. -som det också är lätt
    att raljera lite över-

  112. -men det finns
    en värme i verksamheten-

  113. -där man inte har varit rädd
    för att ta ut svängarna-

  114. -och göra ett kaninhotell
    eftersom efterfrågan fanns.

  115. Sen tänker jag på det
    som vi har pratat om innan.

  116. Ska den här verksamheten utvecklas
    så kan det inte bygga på en person.

  117. Det tackar jag för.

  118. På med luvan, och skor.

  119. Vem är det som kommer hit?

  120. Har ni varit hemma
    och lämnat ryggsäckar?

  121. Ska vi se nu. Vad har du här?
    Ska vi läsa texten först?

  122. Okej. Men var ska vi sitta?

  123. Vi kan sätta oss i tv-rummet,
    eller mitt rum går bra. Kom.

  124. Augustenborg är ett jättelitet
    bostadsområde i Fosie.

  125. Det är ett 60 år gammalt
    bostadsområde.

  126. Väldigt utsatta sociala grupper.

  127. Nyanlända flyktingar,
    arbetslösa, pensionärer.

  128. Hit kom arbetare till Sverige
    på 60-70-talen, som arbetskraft.

  129. Människor bor kvar, och det är
    tredje generation som är hos mig.

  130. Du ser dåligt om du har håret här.
    Nu ser du ut som en prinsessa.

  131. -Prinsessa?
    -Ja.

  132. Och du är van att ha det ovanpå.

  133. Ovanpå ögonen. Så.

  134. -Var var vi nånstans?
    -Där.

  135. Romarkriget i skogen.

  136. Det finns många olika kulturer.
    Inte många svenska familjer.

  137. Romarna behövde massor med ull
    och skinn, men germanerna ville ha-

  138. -romarnas vackra, glänsande glas.

  139. Det är ett normalt bostadsområde
    när det gäller klasskillnad.

  140. Den andra delen med fina,
    flotta lägenheter finns inte-

  141. -och människor som har allt.

  142. Ge exempel på en dyrbar krydda
    som är vanlig i dag?

  143. -Salt var en dyrbar krydda.
    -Då, och det är den idag också.

  144. Utan salt...

  145. Jag kan visa dig, Jana.
    Här är plasttallrikar.

  146. Här är kaffemuggar
    ovanför kaffeapparaten.

  147. Här är alltså omklädningsrummet.

  148. -Är det du som städar här, Safia?
    -Nej, det är en städfirma.

  149. Det är fritt att droppa in.
    Men de får inte gå när dom vill.

  150. Ska de alltid hämtas av föräldrar?

  151. Alltid. Det är äldre syskon,
    väninnor som hämtar fler barn.

  152. De har överenskommelser.
    Du har sett hur det fungerar.

  153. -Mycket fint.
    -Du får visa mig sen.

  154. Jag visar allting, Janabanana.

  155. -Han kanske blir vår rappare.
    -Ja, det kommer jag.

  156. Jag såg dig på ekostadens dag.

  157. Då uppträdde han på scen.

  158. -Vem var jag med då?
    -Med en äldre kille som var på scen.

  159. -Så kallade han upp dig, eller hur?
    -Ja.

  160. Han behövde förstärkning då.

  161. Den stora killen bad om hjälp.

  162. -Du fick mest applåder.
    -Ja.

  163. Det är bara för att jag är liten
    och har lärt mig tidigt och bra.

  164. -Kan du lära mig?
    -Nja.

  165. -Är det svårt för oss vuxna kvinnor?
    -Ja, ni är för gamla.

  166. Åh nej!

  167. Kolla här,
    hon har täckt sina bebisar.

  168. Vänta, hon ska hoppa. Så.

  169. Så söta!

  170. -De blundar.
    -De är blinda.

  171. Och de har fått lite päls nu.

  172. Kolla foten där!

  173. Tassen!

  174. Den bruna
    kommer att likna sin mamma.

  175. Ja, säkert. Titta tyst
    så ser jag vem som ringer.

  176. Hej, vad har hänt? Vad sa du?

  177. Vem är värst?

  178. Säg till dem att jag kommer.

  179. Får jag säga nåt? Efter den korta
    stunden, satte ni i gång direkt.

  180. Nu får nån av er förklara
    vad kullerbytta betyder.

  181. -Vad är det för lek?
    -Var så god, Aki.

  182. Man springer och hoppar
    på mattan, med en volt.

  183. -Gör man en volt i luften?
    -Eller så med händerna.

  184. Och vad är det som har hänt?
    Ni stryper varandra-

  185. -nån är ledsen,
    nån har slagit i huvudet.

  186. Är det fler som hoppar samtidigt?

  187. Jag kan inte tillåta
    att nån sitter och är ledsen.

  188. Kom då.

  189. Så, kom in.

  190. Berätta vad som har hänt. Är du
    ledsen för att du har sårat Erza?

  191. Eller har du slagit dig i ögonen?
    Få se.

  192. -Slog han dig med benen?
    -Foten.

  193. Det är andra gången
    han har slagit till i ögat.

  194. -I dag?
    -Nej, några gånger förr också.

  195. En gång fick han en pinne i ögat.

  196. Du och Erza leker såna lekar.

  197. Kämpar, brottas, hoppar
    och springer. Det är liv i er två.

  198. I kväll på bara tio minuter
    var tre barn jätteledsna.

  199. Ska vi fortsätta med det?

  200. Jag tycker att det är roligt,
    men jag gillar inte när folk trängs.

  201. Men jag brukar göra det själv.

  202. Ja, det är vad det handlar om.
    Det ville jag komma fram till.

  203. Men ska vi fortsätta med det?

  204. Jag tänkte på det med visselpipa-

  205. -eller att en fröken sitter med
    och säger att nu är det deras tur.

  206. Men det får vara slut för i kväll.
    Okej?

  207. -Lovar du det?
    -Ja.

  208. Då kan du gå ut nu.

  209. -Så inga kullerbytta nu?
    -Nej.

  210. -Är det nåt mer du undrar?
    -I går var du borta en stund.

  211. Det tog ungefär...två minuter.

  212. Sen blev det kaos.

  213. Jag har ju funderat kring det,
    och det finns ju inga genvägar.

  214. Man ska vinna barnens förtroende
    och man ska vara konsekvent.

  215. När går konsekvens till...

  216. Till diktatur?

  217. Jag visste inte hur jag skulle agera.

  218. Men du är helt ny i verksamheten.

  219. Du är ensam med barnen.

  220. Sen använder de
    alla sina trick för att testa dig.

  221. Då är du en vuxen person,
    då är du pedagog.

  222. Du markerar att så gör man inte.

  223. Eller ta kontakt med barnen.
    "Varför gör du på det sättet?"

  224. "Varför bråkar ni?"
    Man för en dialog.

  225. För mig har det tagit tolv år,
    och du säger:

  226. "Det räcker att du tittar på dem!"
    Så var det inte de första åren.

  227. Jag undrar varför du
    skriver in dina barn nu.

  228. Ni har flyttat härifrån,
    så det är kanske jobbigt-

  229. -att ta dig hit och hämta dem sen?

  230. -Det är roligt att de vill komma.
    -Det är jobbigt, men vi gör det.

  231. De kommer till Gnistan,
    för de trivs med att vara här.

  232. De kommer inte varje dag,
    men de ska ändå vara här.

  233. -Hur jobbar du nu, mamma? Skift?
    -Ja.

  234. -Fem dagar i veckan eller helger?
    -Helger också.

  235. -Okej. Hur sent jobbar du?
    -Till kvart över åtta.

  236. -När är du hemma? Halv nio?
    -Det tar tio minuter från jobbet.

  237. Jag fick uppleva
    att behovet var enormt.

  238. Hur många mammor
    och pappor hade jag med mig?

  239. Då fick jag bekräftat
    att det här får inte misslyckas.

  240. Men den största nackdelen var-

  241. -att jag inte hade
    en riktig pedagogutbildning-

  242. -där jag kunde använda
    olika metoder och redskap-

  243. -för att plocka fram
    i olika situationer.

  244. Från början gick Safia
    på magkänsla och en stark vilja.

  245. Det var mina redskap.

  246. Blir det bra så här, tycker ni?

  247. -Vad känner du att du saknar?
    -Språket, jag måste finslipa det.

  248. Det är ett jättearbete.

  249. Läsa och skriva.
    Jag bryter, jag stavar fel-

  250. -och det är den delen
    som jag jobbar mest med.

  251. Jag studerar på lärarhögskolan
    i Dalarna på distans.

  252. -Och vad utbildar du dig till?
    -Förskollärare.

  253. -Varför inte fritidspedagog?
    -Då förlorar jag de yngre barnen.

  254. Eldsjälarna! Det är det som är
    fantastiskt med yrkesgruppen.

  255. Jag har aldrig stött på människor
    som är så vansinnigt tålmodiga.

  256. De kan ha många hinder i vägen-

  257. -men de ger sig fasen på
    att de ska nå målet.

  258. Det gör att verksamheten
    fortsätter att blomstra.

  259. Det finns mycket svartmålning
    kring fritidshemmen på senare år-

  260. -med stora barngrupper,
    det är slitet och ont om personal-

  261. -eftersom det finns få behöriga.
    Det är ju ett bekymmer.

  262. Ja, det här omslaget
    tycker jag är jättegulligt.

  263. Hon står där och slickar på skeden.

  264. Då skulle man kunna ha att hon-

  265. -jag kommer inte ihåg vad flickan
    heter, men hon slickar i sig matten.

  266. Hon är mysig för hon tittar
    rakt mot läsaren, men ja...

  267. Det här handlar om ledarskap
    och vad barnen gör.

  268. Den här ju kul för att den är
    i en annan miljö ute i affären.

  269. Jag jobbade som fritidspedagog
    på 70-talet, jobbade fackligt-

  270. -och drev vissa viktiga frågor.

  271. Och jag tyckte som många andra,
    konstigt att vi inte har en tidning.

  272. Sen är det underrubriker.
    Ska vi ha det?

  273. Jag är lite tveksam till det.
    Jag undrar om inte det här säger mer.

  274. -Du startade alltså tidningen?
    -Ja.

  275. Jag utbildade mig till journalist
    och har jobbat med det sen dess.

  276. Det här året har det
    varit trettioårsjubileum-

  277. -och jag har bläddrat i tidningar
    och sett frågor som återkommer.

  278. Jag ser en utveckling
    som går i vågor.

  279. Vilka frågor återkommer?

  280. Det är framför allt detta med
    "vilka är vi"? Vi blir ifrågasatta.

  281. Nu gäller det att vi profilerar oss.

  282. Det har återkommit väldigt mycket.

  283. Ska man lägga bloggen här,
    eller som trea. Vad tror du?

  284. Gå ner lite. Den här kan läggas
    på förstasidan. Den är värdefull-

  285. -inte bara för fritidspersonal.

  286. Utbildningen är relativt ung,
    den kom till 1965.

  287. Innan var det lite blandat-

  288. -förskollärare, fritidsledare
    eller andra.

  289. Men det var i mitten på 60-talet
    som fritidshemmen etablerades.

  290. Mammorna gick ut och jobbade
    så behovet ökade otroligt mycket.

  291. Just från 60-talet och framåt.

  292. Då var utbildningen
    bara en försöksverksamhet.

  293. Så småningom blev det en
    yrkesutbildning, gymnasieutbildning-

  294. -och så småningom
    blev det en högskoleutbildning.

  295. Nu hör det till andra läraryrken.

  296. Fritidspedagog är ett läraryrke,
    och de har sett sig själva som det-

  297. -även om de inte har använt samma
    beteckningar som andra lärare.

  298. De har inte stått vid katedern-

  299. -men nog sjutton har de använt
    ordet att barn lär sig på fritis.

  300. Den diskussionen har ökat
    på senare år, det med lärandet.

  301. Var barn lär sig,
    hur lär de sig, när lär de sig?

  302. Det är klart att barn lär sig.
    De är jättenyfikna.

  303. Därför så lär de sig.

  304. Men kanske inte på samma sätt
    som i den traditionella skolan.

  305. -Exakt.
    -Vi kan försöka komma på nåt.

  306. -Vadå?
    -Du är inte med i sången.

  307. -Jag vill, men får inte.
    -Det är för sent.

  308. Relationer är det som är
    grundläggande mellan barnen.

  309. Det är en väldigt viktig del,
    och då är leken en viktig del.

  310. Polis, polis potatisgris!
    Ta mig då.

  311. Barnen finns och lever, och deras
    behov är ständigt återkommande.

  312. Och så länge som verksamheten
    inte är lika accepterad som skolan-

  313. -så känner jag att tidningen finns
    som en del i opinionsbildningen.

  314. Textning: Ingrid Tonkin
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

I varje barn ser jag mig själv

Avsnitt 2 av 5

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

"Vuxennärvaro är det som barnen saknar mest här", säger Safija Imsirovic, och minns sin egen barndom men en ständigt frånvarande far. Det var med en idé och stark vilja som Safija startade fritidshemmet Gnistan i Malmö. Hon såg behovet av skolbarnomsorg i området Augustenborg och rustade upp en mörk källarlokal. Under tio år skötte hon ensam verksamheten på närmast ideell bas. Idag är verksamheten inordnad under stadsdelen Fosies tak och Safija har fått hjälp av en personal. När hon började saknade Safija pedagogisk utbildning men läser idag till förskollärare. Vi följer verksamheten på Gnistan under några dagar. Fritidshemmet har en ekologisk profil där barnen odlar grönsaker och har ett kaninhotell. Vi besöker också tidningen Fritidspedagogens redaktion där chefredaktör Helena Gårdsäter talar om hur fritidspedagogutbildningen utvecklats över tid.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Fritidspedagogik
Ämnesord:
Fritidshem, Fritidspedagoger, Grundskolan, Skolan, Skolpersonal, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Friare kan ingen vara

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFriare kan ingen vara

Här byggs relationer

Avsnitt 1 av 5

På Norrhammar fritidshem i Skellefteå står leken i centrum. Resultatet har blivit lekkompetenta barn som inspirerar och drar in de blyga och tveksamma i leken. Forskaren Maud Ihrskog menar att den träning som sker i samspelet mellan barnen på fritids är livsavgörande.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFriare kan ingen vara

I varje barn ser jag mig själv

Avsnitt 2 av 5

Det var med en idé och stark vilja, men utan pedagogisk utbildning, som Safija Imsirovic startade fritidshemmet Gnistan i Malmö. Idag ligger verksamheten inom Fosie stadsdelsförvaltning och Safija har fått en personal till hjälp. Helena Gårdsäter, chefredaktör för tidningen Fritidspedagogen, poängterar hur viktiga eldsjälar som Safija är för fritidshemsverksamheten runt om i landet.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFriare kan ingen vara

Det händer på rasten

Avsnitt 3 av 5

I en lärarlös miljö kan eleverna skapa egna regler och de blir lätt osunda. Hör fritidspedagoger, utbildade inom äventyrspedagogik och utvecklingsledare prata om leken som källa till gemenskap, hur man höjer "kulfaktorn" och vikten av yrkesstolthet.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFriare kan ingen vara

Fritids på offensiven

Avsnitt 4 av 5

Vi besöker Östboskolan och den årliga Värnamo workshop för fritidspedagoger. Vi följer också med pedagoghandledaren Lars Andersson i hans arbete. Han ser gärna att pedagogerna blir mer tongivande i sin samverkan med skolan.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFriare kan ingen vara

Trygga barn är fria barn

Avsnitt 5 av 5

Hur tas fritidspedagogernas kompetens till vara av skolledare och politiker? Nyheten om förkortad lärarutbildning och utebliven legitimation fick fritidspedagogen Sanne Undestam att skriva till utbildningsutskottet. Vi möter också Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Bedöma kunskaper med diagnosverktyget Diamant

Diagnosmaterialet Diamant spänner från årskurs 1 till 9. Det är tänkt som ett stöd att hjälpa lärarna bedöma eleverna, men också som en hjälp att planera undervisningen. Madeleine Löwing, konstruktör av Diamant och Maj Götefelt, undervisningsråd vid Skolverkets enhet för prov och bedömning, förklarar hur materialet är uppbyggt. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Barnen som skollagstiftarna glömde

Lavinia är 14 år och har pendlat mellan Uppsala och Rumänien i sju år. I Uppsala driver hon runt på stan medan hennes föräldrar försöker samla in pengar till deras försörjning. Helst av allt vill hon gå i skolan här. Men det får hon inte. Lavinias situation är verklighet för allt fler barn i Sverige.

Fråga oss