Titta

Friare kan ingen vara

Friare kan ingen vara

Om Friare kan ingen vara

Vad är fritidshemmens och fritidspedagogernas roll? Och vad går det informella lärandet ut på? Genom att besöka sju fritidshem på olika platser i Sverige får vi se en mängd exempel på hur de fria eftermiddagstimmarna på fritidshemmen kan fyllas med mening. Det är i fritidshemmet den sociala kompetensen utvecklas, den kompetens som mer och mer efterfrågas när vuxenlivet börjar och konkurrensen mellan individerna startar. Men vi ser också hur den tid under dagen som kallas för "skolsamverkan" kan omhänderhas av fritidspedagogerna själva. Fritidspedagogerna har nämligen en egen pedagogisk uppgift som de själva råder över, planerar för och delar med sig av till skolans övriga pedagoger. Förutom de dokumentära inslagen ges pedagogiska, fackliga och akademiska fördjupningar av lärarutbildare, utbildningsstrateger, fackliga företrädare och forskare.

Till första programmet

Friare kan ingen vara: Det händer på rastenDela
  1. -Vill nån vara med på limbo?
    -Ja!

  2. Vi måste ha musik också.

  3. Bra jobbat!

  4. Vad bra, du gick runt konen.

  5. Där vuxna inte finns, där händer det.
    Det är det klassiska. Så var det här.

  6. Om man vill.
    Du får vara med om du vill.

  7. Ställ dig i ledet bara. - Bra!

  8. Att ha en lärarlös miljö-

  9. -ger eleverna chans
    att skapa egna regler.

  10. Det blir lätt osunda regler
    om man inte finns till hands.

  11. Den starke bestämmer,
    den som gapar mest bestämmer.

  12. "Vi mot dem", "vi mot en"...

  13. Man måste finnas där som vuxen
    och stävja sånt beteende.

  14. Hallå, hallå.

  15. Det är ofta man tänker att
    ett fritidshem ska se ut si eller så.

  16. Utemiljön
    tycker jag är ännu viktigare.

  17. Hur ska man sprida leken
    till alla hörn i skolan-

  18. -hur ska man tänka
    så att det blir en jämlik lek.

  19. -Är ni med?
    -Ja!

  20. Ett, två, tre, dra!

  21. Kom igen!

  22. -Match!
    -Ja!

  23. Idén att börja med rastverksamhet
    kom från vår biträdande rektor.

  24. Han tänkte att vi måste göra nåt
    kring rasten. Det fanns problem.

  25. Vi behövde på nåt sätt
    arbeta mer aktivt med rasten.

  26. När han frågade om nån
    kunde tänka sig att göra detta-

  27. -var det ingen som ville, men nån sa:

  28. "Olof brukar jobba med att spola
    isbanor och jobba med lekmiljöer."

  29. "Fråga honom." Jag sa ja,
    jag tyckte det lät underbart.

  30. Raka snören, allihop.

  31. -Vit, den närmast mig.
    -Den vita, närmast dig. Bra.

  32. Nej, nej! Inåt!

  33. -Så får vi den högre...
    -Bra jobbat! Superbra instruktioner.

  34. Vad vill vi att de ska lära sig?
    Jo, samspel och interaktion-

  35. -och att kunna skaffa sig kompisar.
    Man måste ha glädje.

  36. Grupptillhörigheten
    ska inte vara tydlig utan ombytlig.

  37. Det är inte "vi mot dem" hela tiden.
    "Snappa vante" är en övning-

  38. -där man byter och vinner kompisar,
    och där till slut alla har vunnit.

  39. Ett, två, tre, snappa vanten!

  40. Bra, du vann en kompis.
    Följ med Wahlström.

  41. Kom igen!

  42. Tio, nio...

  43. Bra jobbat. Nu är alla här.
    Vem vann den här tävlingen?

  44. -Vi!
    -Bra, grattis allihop.

  45. När jag började och skickade ut
    önskningar var gensvaret torftigt.

  46. Vad kan man förvänta sig? Har man
    inte gjort nåt så vet man inte.

  47. Det här är ert extraliv
    som ni håller i handen.

  48. Generellt för alla övningarna är att
    det finns ett flöde i verksamheten.

  49. De måste kunna öka
    och minska i storlek-

  50. -beroende var man är på rasten,
    det kommer till nytt folk hela tiden.

  51. Det är viktigt att man kan anpassa
    leken efter gruppens storlek.

  52. Vill du vara med?

  53. Härligt!

  54. -Vad händer nästa vecka?
    -"Piraternas land" för de äldre...

  55. För att det ska fungera krävs inte
    bara att fritidspedagogerna är med.

  56. Det är ett arbete för alla.
    Ledningen måste satsa-

  57. -och att man har med all personal.
    Det är nåt vi gör.

  58. De som har barngruppen
    kan peka på Olof, "sök er dit."

  59. Vänster hand på nånting där.

  60. Jag har en tydlig ledarroll
    och är en förebild som vuxen.

  61. Jag syns, hörs och bjuder in.

  62. Jag är en mittpunkt på gården
    dit barnen kan söka sig.

  63. Målning här för de som vill.

  64. Vilka fina grejer ni gör.
    Bara schysta saker på asfalten.

  65. Bjuder jag in nån, så är man sedd.

  66. Ritar man med andra
    är man med i en gemenskap.

  67. Förhoppningsvis finns klasskompisen
    där och man samtalar om det man gör.

  68. Man får en social träning.

  69. Vet du vilka HV spelar mot i kväll?

  70. De möter ett lag från Göteborg,
    vet du vad det heter? Frölunda.

  71. Jag ser ett mönster. Under de senare
    åren leker de äldre barnen mer.

  72. Barn får vara barn
    och det är helt okej att leka.

  73. Att vara ute på rastverksamhet
    med 150-200 andra barn-

  74. -och förvänta sig att alla
    ska kunna leka på en begränsad yta-

  75. -ställer stora krav på barnen.

  76. Därför måste vi finnas
    för att träna och öva lek.

  77. Vad gör du nästa rast?

  78. Då tar vi fallskärmen
    och kör lite limbo.

  79. -På denna rasten?
    -Fallskärm!

  80. För de yngre.
    Kan ni hjälpa mig med kritorna?

  81. -Vi ska in.
    -Okej.

  82. Det går att göra på alla skolor.
    Skapa aktiviteterna, gå ut brett-

  83. -och visa vad ni vill göra
    och vad man kan göra.

  84. Utbudet behöver inte vara stort-

  85. det räcker med en rastverksamhet
    i veckan, men gör den bra.

  86. Låt det finnas en vuxen
    som leder, bjuder in och tar ansvar.

  87. Hur fri ska rasten vara?

  88. Rasten ska vara ett fritt val.

  89. Jag har verksamheten
    med de elever som vill vara med.

  90. Det är ett erbjudande.
    Vill man göra nåt annat får man det-

  91. -men det ska också finnas alternativ.

  92. Hämta lite varmvatten.
    När vi hällt i det, trampar vi till.

  93. Jag tror vi måste få bort lite här.

  94. Fritidspedagoger kan lek,
    de älskar lek och ska älska lek.

  95. Vi är stolta över våra
    fritidspedagoger i Jönköping.

  96. Vi har över 95 %
    som är högskoleutbildade.

  97. De är en oerhört viktig yrkesgrupp
    för barnen i åldrarna 6-12 år.

  98. De är viktiga för individen
    och gruppen-

  99. -och att hantera
    den sociala situationen i skolan.

  100. -Eva, den här ska du ha i morgon.
    -En sån.

  101. -Kommer jag i den?
    -Ja.

  102. Är den så stor? Jag ska inte synas,
    jag ska vara helt färglös.

  103. Ja, de är Sibyllas medhjälpare,
    de färglösa. De ska spana i skogen.

  104. -Ska vi inte säga nåt till barnen?
    -Nej. Ni ska spana och gå på stigen.

  105. -Vi ses vid hembygdsparken.
    -Vad kul! Jättebra.

  106. Utomhuspedagogik är nåt som
    fritidspedagogerna är duktiga på.

  107. Vi har turen i vår kommun att ha
    magisterutbildade i utomhuspedagogik-

  108. -som vi kan använda som
    kompetensutveckling för kollegerna.

  109. Våra färger på Kajutan
    har försvunnit.

  110. Den färglösa Sibylla har tagit dem
    för hon vill ha lika roligt som vi.

  111. Sibylla har tagit våra grejer
    för hon vill också göra roliga saker.

  112. Uppdraget är
    att rädda Kajutans färger.

  113. När vi ger oss iväg på uppdraget
    ska vi ha Kajutans specialdräkt.

  114. De ska gå den här slingan
    och har olika uppgifter.

  115. De ska lösa ett skiffer
    som de kommer fram till.

  116. Det sitter lappar uppe. Man har
    en skiffernyckel och får fram en kod-

  117. -som vi behöver
    för att låsa upp låset-

  118. -och komma åt flaskan
    med det magiska pulvret.

  119. Sibylla har satt upp
    ett övervakningssystem.

  120. Ser man det, ska den första personen
    ta på sig high tech-goggles.

  121. De andra måste blunda. Bara den
    med utrustningen kan ta sig förbi.

  122. På vägen finns larm uppsatta.
    De ser ut så här.

  123. Man tar sig förbi det
    med hjälp av fiberoptikutrustningen.

  124. Varje lag har en sån. Det gäller
    att snabbt ta sig in i fiberoptiken-

  125. -och ta sig förbi larmet.

  126. Ser vi en mystisk vit figur
    som spanar efter oss i skogen-

  127. -så måste vi gömma oss
    snabbt som ögat.

  128. Vi kan gömma oss bakom ett träd
    eller lägga oss på marken-

  129. -tills vi märker
    att de inte har sett oss.

  130. Alla är delaktiga och ansvariga
    för sin uppgift.

  131. Alla ska känna att det är laget
    som gör det tillsammans.

  132. Är vi redo för en frågestund?
    - Alice.

  133. Är det nån ledare i varje grupp,
    eller ska man gå själv?

  134. Ni går själva i teamen.
    Ni ska ta tillbaka färgerna.

  135. Varför får vi inte träffa henne?

  136. Det är ju roligt att gå fram till
    medhjälparen och hänga efter.

  137. Om ni ser nån medhjälpare
    får ni inte gå fram till den.

  138. -Felix.
    -Vad händer om man bryter benet?

  139. Om du bryter benet i skogen
    lovar jag att vi ska hjälpa dig.

  140. Här börjar äventyret.

  141. Vi ger oss in i Sibyllas område.
    Då gäller det att vi hjälps åt.

  142. Jag följer med en bit upp,
    sen får ni klara er själva.

  143. -Vi klarar oss.
    -Ni klarar det kanon. Hjälps åt.

  144. Tänk på att ni smyger.

  145. -Ducka för gubben!
    -Jag blir livrädd!

  146. -Nummer tre.
    -Okej.

  147. Ögon! Kolla, ögon!

  148. Här är en sten på höger sida.

  149. -Har vi gått förbi den?
    -Ja.

  150. Titta!

  151. Vi har glömt bort det.
    Kan ni hjälpa oss?

  152. -Tänk på larmet!
    -Vi har gått förbi alla larm.

  153. -Vad har ni gjort då?
    -Vi måste in i slangen.

  154. Vi får jobba ihop.

  155. -Vi får gå tillbaka i skogen.
    -Det är nånstans här.

  156. Vi har ett till rött lag
    som heter Rui.

  157. Har ni alla siffrorna?
    Hur många fattas?

  158. -En.
    -Det var en som var lurig.

  159. Laget Kurki.
    Har ni alla fyra siffrorna?

  160. Ja!

  161. Då ska vi se om nån kan få bort
    sina magiska flaskor-

  162. -med hjälp av koden.
    Det finns en liten upphöjning...

  163. Hurra! Du kan ta med den
    och gå till ditt lag.

  164. -Ja!
    -Bra! Du kan gå till ditt lag.

  165. Fyra, tre, två, ett, noll!

  166. Backa undan.

  167. Var det grönt?

  168. Kolla, vi leder.

  169. Vi var jättetrötta.

  170. Det kändes som om vi blivit överkörda
    av en ångvält i går kväll.

  171. Äventyr och stora projekt
    är er profil, har jag förstått.

  172. Vi gillar att göra
    de här extragrejerna för barnen.

  173. Det blir ett par gånger om året.

  174. Vi går en utbildning,
    äventyrspedagogik på 7,5 poäng-

  175. -som Luleå universitet håller i.
    Det är kul att vi får gå alla fyra.

  176. Det är lite det vi jobbade med i går.

  177. De som vill göra nåt liknande,
    vad ska vi säga till dem?

  178. Att man inte ska vara rädd. Det tar
    tid, men nästa gång har vi upplägget-

  179. -och material.
    Vi vet hur vi ska gå till väga.

  180. Det är lätt att man säger:
    "Vi kan inte, gruppen är för stor."

  181. Det funkar inte, vi gör inte så.

  182. Vi tänker att det löser sig.
    Vill man göra nåt, så gör man det.

  183. Det är värt det. Det är värt alla
    timmar man planerar och fixar.

  184. Det är värt det för barnen,
    att de har kul.

  185. Nämen, titta!

  186. "Till alla på Kajutan.
    Efter er insats i skogen i dag..."

  187. -Kan ni säga några andra saker?
    -"Kajutan i rutan"...

  188. ...där vi filmar alla barnen.
    De spelar in teater, reklamfilm-

  189. -lottodragningar, tv-sport.
    Det är en filmkväll för föräldrarna.

  190. Hur har ni fått behålla femmorna?

  191. Den är nog bland annat
    genom såna här extragrejer-

  192. -som gör att det händer lite.

  193. Jag tror det är viktigt att de får
    en ny avdelning för de stora.

  194. När man början trean
    kommer man till Kajutan.

  195. Och att man vågar.
    Man vågar göra lite mer.

  196. Man vågar åka iväg, vågar hitta på.

  197. Det är "kulfaktorn" som gör
    att vi behåller de stora barnen-

  198. -och att vi gärna sitter och pratar
    med dem. Det är jätteviktigt.

  199. Att man inte sitter och pratar
    över huvudet på barnen-

  200. -för de här är så stora. Det funkar
    bra att sitta vid borden och prata.

  201. Vad sa du, Malte?
    Tradera, det kan man köpa.

  202. -Jag fick det gratis.
    -Wii-pingisturnering.

  203. -Anna, när går jag hem?
    -Du går hem klockan...

  204. För de äldre barnen som snart slutar
    är det en viktig del-

  205. -att man lär sig knyta nya kontakter.
    Det är en del-

  206. -av det sociala sammanhanget.

  207. Tur att Christian jobbar
    och vi tittar på.

  208. -Fy, vad äckligt!
    -Nu är det lov och ni äger skolan.

  209. Det är härligt att vi har barnen
    hela dan, inte bara 1,5 timme.

  210. Vi har hela dan på oss.
    Vi hinner ta det lugnt och mysa.

  211. Vi hinner att göra lekar
    och aktiviteter. Vi är med barnen.

  212. Vi behöver inte göra allt
    på en kort stund.

  213. Jag har jobbat på förvaltningsnivå,
    jag är själv fritidspedagog.

  214. Man känner att nu,
    när jag är på väg att bli pensionär-

  215. -nu fattar de äntligen grejen
    och skolledarna är intresserade.

  216. Man ser vikten av det.

  217. Barnens självkänsla och att kunna
    fungera i grupp och som individ.

  218. Det kompletterar skolan.

  219. Vi har några som jobbar
    med värdegrundfrågorna-

  220. -hur man ska vara en god kamrat.

  221. Jag känner mig som en tia
    för jag får vara med min klass.

  222. Jag känner mig som en tia för jag
    är glad och pigg och det känns bra.

  223. Jag känner mig som en åtta. Jag är
    glad men jag gillar mest sommar.

  224. Jag känner mig som en nia.

  225. Jag känner mig som en sjua.
    Jag är lite orolig.

  226. Jag vet inte varför.

  227. Det var mycket med barnen
    och mycket konflikter.

  228. Det var många barn som behövde
    träna på det här med känslor-

  229. -och förklara varför de blev arga
    och varför det inte funkade.

  230. De förstod inte vilka signaler
    de sände ut till kompisarna.

  231. Vi ville hjälpa dem att reda ut det.

  232. Vi kände att när de är i affekt
    då får man jobba på ett sätt.

  233. Sen ville vi testa om det gick
    att arbeta förebyggande-

  234. -med de här frågorna.

  235. -Joel?
    -Det är svårt att se...

  236. -...när nån är orolig.
    -Man är oftare glad än orolig.

  237. Jag tänker på när man är sorgsen.
    Ska man gråta eller vara glad?

  238. Man är lite mellanledsen.

  239. Det kommer inga tårar
    men man känner sig ledsen inuti-

  240. -fast det är lite svårt att visa.

  241. Man måste få till
    ett bra klimat i gruppen.

  242. Barnen ska inte känna att de
    måste svara så att Anne blir nöjd.

  243. De ska få säga sin åsikt
    och ha respekt för den-

  244. -men även respektera en annans åsikt.
    Det kräver att man är trygg i det.

  245. Vad är det här? En känsloloppa.

  246. Känsloloppan är bra
    för om ni kan se på era kompisar-

  247. -och förstå hur de känner sig, då
    är det lättare för er att hjälpa dem.

  248. -En siffra mellan ett och tio.
    -Tio.

  249. -...åtta, nio, tio.
    -Grön.

  250. Ställ er framför de andra,
    så får vi se. Har ni börjat?

  251. -Ledsen.
    -Är det rätt? Bra.

  252. Anne? Nu har jag nånting här
    när vi ska prata om känslorna.

  253. Det finns på YouTube
    där man kan titta på olika känslor.

  254. -Det är nånting för barnen.
    -Är det för de äldre barnen?

  255. De får träna. Det blir så automatiskt
    att man vill greja lite själv.

  256. Det blir full ansiktsgymnastik.

  257. -Jag är gubbe nu.
    -Du är gubbe. Sitt ner.

  258. Vi kommer gående. Kom!

  259. -Du ska hälsa på den gamle mannen.
    -Hej.

  260. Vi ska visa hur man hälsar
    på en gammal man hemma hos nån-

  261. -och när man ska säga hej
    till många personer.

  262. Ni brukar väl hälsa så här?
    Är det nåt nytt?

  263. Inte direkt. Men vi brukar inte hälsa
    på gamla människor. Inte jag.

  264. När vi blir 26 år-

  265. -då hälsar vi nog mycket på våra
    föräldrar och andra gamlingar.

  266. -Hej.
    -Hej, det var länge sen.

  267. -Så, nu är vi klara.
    -Vad bra.

  268. Det är nåt som de säkert
    får med sig hemifrån.

  269. Men med en liten dos då och då,
    präntas det in.

  270. Man visar empati och är trevlig
    och uppför sig på ett trevligt sätt.

  271. Tänkte ni på det? Han ställde sig upp
    när föräldrarna kom och hälsade.

  272. När man sitter i en soffa
    och man ska hälsa på nån-

  273. -då ställer man sig upp
    i stället för att sitta kvar.

  274. "Den nya generationen
    har fler känslomässiga problem"-

  275. -"än de tidigare. De är mer ensamma,
    deprimerande, arga och upproriska..."

  276. Jag brukar säga: "Sträck på er,
    ni har inget att skämmas för."

  277. Kommer fritidspedagogerna nånsin
    känna sig jämställda med lärarna?

  278. Vi ger aldrig upp. Det är vår devis.

  279. Nu är det så här.
    Då jobbar vi så här. Sen kör vi.

  280. Det är klart att vi måste
    jobba vidare. Vi ska ju bli bäst.

  281. Textning: Karin Tengroth
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Det händer på rasten

Avsnitt 3 av 5

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I en lärarlös miljö kan eleverna skapa egna regler som lätt kan bli osunda. Hur kan fritidspedagoger, yrkesgruppen som älskar lek, hjälpa till att motverka detta? Vi möter fritidspedagoger och utvecklingsstrateger som berättar om fritidsverksamheten i sina kommuner. Det kan till exempel handla om vikten av att skolorna även fokuserar på utemiljön, och att aktiviteternas storlek under rasterna ska kunna öka och minska och anpassas efter gruppen. Vi gör nedslag på Kajutans fritids i Hovslätt, där pedagogerna går en utbildning i äventyrspedagogik och praktiserar sina kunskaper genom att planlägga en skogsvandring full av spänning och överraskningar, och på Nyarpsskolan i Bankeryd, där man arbetar med att stärka barnens självkänsla och att träna på vett och etikett.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Fritidspedagogik
Ämnesord:
Fritidshem, Fritidspedagoger, Grundskolan, Lek, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Skolan, Skolpersonal, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Friare kan ingen vara

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFriare kan ingen vara

Här byggs relationer

Avsnitt 1 av 5

På Norrhammar fritidshem i Skellefteå står leken i centrum. Resultatet har blivit lekkompetenta barn som inspirerar och drar in de blyga och tveksamma i leken. Forskaren Maud Ihrskog menar att den träning som sker i samspelet mellan barnen på fritids är livsavgörande.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFriare kan ingen vara

I varje barn ser jag mig själv

Avsnitt 2 av 5

Det var med en idé och stark vilja, men utan pedagogisk utbildning, som Safija Imsirovic startade fritidshemmet Gnistan i Malmö. Idag ligger verksamheten inom Fosie stadsdelsförvaltning och Safija har fått en personal till hjälp. Helena Gårdsäter, chefredaktör för tidningen Fritidspedagogen, poängterar hur viktiga eldsjälar som Safija är för fritidshemsverksamheten runt om i landet.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFriare kan ingen vara

Det händer på rasten

Avsnitt 3 av 5

I en lärarlös miljö kan eleverna skapa egna regler och de blir lätt osunda. Hör fritidspedagoger, utbildade inom äventyrspedagogik och utvecklingsledare prata om leken som källa till gemenskap, hur man höjer "kulfaktorn" och vikten av yrkesstolthet.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFriare kan ingen vara

Fritids på offensiven

Avsnitt 4 av 5

Vi besöker Östboskolan och den årliga Värnamo workshop för fritidspedagoger. Vi följer också med pedagoghandledaren Lars Andersson i hans arbete. Han ser gärna att pedagogerna blir mer tongivande i sin samverkan med skolan.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFriare kan ingen vara

Trygga barn är fria barn

Avsnitt 5 av 5

Hur tas fritidspedagogernas kompetens till vara av skolledare och politiker? Nyheten om förkortad lärarutbildning och utebliven legitimation fick fritidspedagogen Sanne Undestam att skriva till utbildningsutskottet. Vi möter också Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Begripliga kunskapskrav för gymnasiet

Det finns några problem de flesta lärare känner igen. Hur bedömer man en elev som uppfyller kraven i nästan alla moment, men saknar några nästan helt? Det finns lösningar, menar Johan Falk, gymnasielärare i NO och matematik. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Skolstress och kuratorer som inte räcker till

Julia går tredje året i gymnasiet. Prestationskraven i skolan har gjort att hon tvingats sänka studietakten till följd av att hennes kontrollbehov blev för stort och bland annat ledde till ätstörningar. Julia är inte ensam om att drabbas, skolstress har blivit ett begrepp. Skolkuratorerna slår larm om att de inte räcker till för att förebygga ohälsa i skolorna.

Fråga oss