Titta

Friare kan ingen vara

Friare kan ingen vara

Om Friare kan ingen vara

Vad är fritidshemmens och fritidspedagogernas roll? Och vad går det informella lärandet ut på? Genom att besöka sju fritidshem på olika platser i Sverige får vi se en mängd exempel på hur de fria eftermiddagstimmarna på fritidshemmen kan fyllas med mening. Det är i fritidshemmet den sociala kompetensen utvecklas, den kompetens som mer och mer efterfrågas när vuxenlivet börjar och konkurrensen mellan individerna startar. Men vi ser också hur den tid under dagen som kallas för "skolsamverkan" kan omhänderhas av fritidspedagogerna själva. Fritidspedagogerna har nämligen en egen pedagogisk uppgift som de själva råder över, planerar för och delar med sig av till skolans övriga pedagoger. Förutom de dokumentära inslagen ges pedagogiska, fackliga och akademiska fördjupningar av lärarutbildare, utbildningsstrateger, fackliga företrädare och forskare.

Till första programmet

Friare kan ingen vara: Fritids på offensivenDela
  1. Incheckning här.

  2. Jajamän, nu vill vi veta hur många
    som har dykt upp här på workshopen.

  3. Det är enkelt.
    Och så lägger vi på det här.

  4. -Vad målar man det med sen?
    -Jag brukar använda riktig målarfärg.

  5. Då får man vara ute.

  6. Det här handlar om
    verksamheter för fritidspedagoger.

  7. Grunden är pedagogens kvalitativa
    arbete, som vi försöker lyfta upp.

  8. Här har vi fritidspedagoger
    från grannkommunerna-

  9. -Gnosjö, Gislaved, Vaggeryd, Ljungby
    och Värnamo.

  10. Vi har föreläsningar om hur
    man utvecklar kvalitetsarbete-

  11. -genusföreläsningar, musik,
    uteaktiviteter-

  12. -och många aktiviteter att prova på.

  13. Information, information, information
    till föräldrar-

  14. -så de vet vad det handlar om.

  15. Vi har gjort det från förskoleklass.
    Man får hjälpa dem att knyta-

  16. -men sen,
    när de väl får häng på det så...

  17. Mardrömmarna fångas i nätet, och de
    vackra drömmarna kommer igenom.

  18. Av fritidspedagoger för fritids-
    pedagoger är grunden i det hela.

  19. När vi startade i Värnamo var vi ca
    fem stationer. I dag har vi tjugotvå.

  20. Sist förberedde vi flera dagar innan
    och frös in soppan. Det går utmärkt.

  21. Vi hade med oss fryst soppa och
    tinade upp den i kitteln på trefoten-

  22. -och så gjorde vi soppa ute i skogen.
    Mycket uppskattat.

  23. Sommar, höst och vinter och vår
    när du tar ett steg...

  24. ...så känner du hur bra du mår.
    - Får jag ta en dans med dig?

  25. Jag tar en sväng med dig om jag får
    Sommar, höst och vinter och vår

  26. När vi håller varann,
    så känner vi att pulsen slår

  27. En hel ring! Och så visslar vi.

  28. Och så byter vi håll!

  29. -Brukar ni göra det här med barnen?
    -Ja.

  30. Betyget är att de
    vill ha med sig pinnbrödsdeg-

  31. -när vi ska ut på promenader,
    i stället för fika.

  32. Ni har nyttjat det som en del för
    hela skolan, inte bara under fritids.

  33. Vi jobbar som rektorer,
    så vi måste samla idéer.

  34. Vi pedagoger ska jobba aktivt
    med barnen på olika sätt-

  35. -så det här är ju ett alternativ
    till att sitta i skolbänken.

  36. Ofta fokuserar vi på matematik ute,
    och då glömmer man bort svenskan-

  37. -men att kombinera naturen
    och svenskan är ju helt underbart.

  38. "Hämta en pinne
    som är längre än din tumme." Bra.

  39. Vi är riktigt nöjda med mässan efter
    att ha läst de utvärderingar vi fått.

  40. Vissa skriver att man blir bekräftad
    i sin egen verksamhet-

  41. -andra fritidspedagoger har tänkt
    samma sak, så bekräftelsen är stor.

  42. Vi känner nog
    att det här kommer att fortsätta.

  43. Om fritidsarna ska bli mer offensiva
    kan de inte sitta och vänta-

  44. -på att nån annan ska höja deras
    status och värdering.

  45. Det måste de göra själva
    på fritidshemmen.

  46. Och det finns bara ett sätt att göra
    det: att visa resultat hos barnen.

  47. Både hos enskilda barn och grupper av
    barn så måste de kunna visa resultat.

  48. Och resultat är inte vilka
    aktiviteter vi har haft med barnen-

  49. -utan det som finns kvar hos barnen,
    i deras beteende, i deras idéer-

  50. -i deras fantasier, tankar, kunskap
    och färdigheter. Det är resultat.

  51. Demokratin har varit ett grund-
    läggande projekt i svenska skolan-

  52. -sen 1940. Men skolan har aldrig
    varit bra på det.

  53. När fritidshemmen kom till skolan-

  54. -fick man för första gången tillgång
    till en rätt demokratisk institution-

  55. -men man har ju inte utnyttjat det.
    Fritidshemmen är fortfarande inte-

  56. -tongivande på skolan
    i demokratiska perspektiv.

  57. Ska fritidshemmen kunna bli mer
    offensiva måste de få redskap.

  58. Men de måste också få tid.

  59. Det jag har gett dem när jag
    har jobbat med såna här projekt-

  60. -är tre förmiddagar per termin
    under ett år-

  61. -och det har gett jättebra resultat.
    För den tiden kan man åstadkomma-

  62. -men det förutsätter
    en kompetent ledning också.

  63. På ert papper står det nånting
    om förhållningssätt hos vuxna.

  64. Om vi ska kunna utveckla
    demokratiskt agerande hos våra barn-

  65. -måste det bygga på förhållningssätt
    hos vuxna.

  66. Hur möter och bemöter vi barn
    i olika situationer och sammanhang?

  67. Hur skapar vi förutsättningar?

  68. Vad har vi för attityder
    när vi möter dem?

  69. Vad har vi för förväntningar?

  70. Vuxnas förhållningssätt
    är grundläggande-

  71. -för att utveckla demokratiska
    förhållningssätt hos våra barn.

  72. Jag har läst beteendevetenskapliga
    ämnen, psykologi och pedagogik-

  73. -och sociologi och sådant.
    Men pedagogiken är mitt huvudämne.

  74. Sen sökte jag jobb
    när jag hade tagit examen.

  75. Jag fick jobb på en fritidspedagog-
    utbildning, när den låg på AMU.

  76. Då var det en bristyrkesutbildning,
    så det var en avkortad utbildning.

  77. Det här var 1973,
    då jag började med det.

  78. Så jag har under många år varit
    lärare i psykologi och pedagogik-

  79. -på lärarutbildningen i Stockholm.

  80. Nu har ni fått lite funderingar.

  81. Nu blir det dags
    att återvända till er egen vardag.

  82. Ni ska få tid på er
    fram till klockan halv tolv.

  83. Halv tolv är det återsamling här-

  84. -för att bara kort redovisa
    vad ni har bestämt er för.

  85. Jag kommer vandra runt i grupperna
    när ni sitter och tänker tillsammans.

  86. Ni ska försöka besluta i dag,
    vad ni vill jobba med.

  87. Jag fann det intressantare
    att jobba ute i verksamheterna-

  88. -med folk som hade konkreta problem
    i vardagen-

  89. -med ungar, verksamhet, samarbete
    och såna saker.

  90. Så jag drog ner på min tjänstgöring
    på lärarhögskolan allt mer-

  91. -tills jag bestämde mig
    för att köra på egen hand.

  92. Har ni kommit igång? Nej, knappt.
    Ni är inte igång riktigt än.

  93. -Vad frågar pedagogerna efter?
    -Det vanligaste är faktiskt...

  94. ...hur enskilda barn beter sig.

  95. Men ibland är det inte bara enskilda
    barn utan hela barngruppen.

  96. Att man tycker det är jobbigt,
    stökigt, rörigt-

  97. -och svårt att få struktur
    som funkar för barnen.

  98. Och vuxna sliter hårt med en orolig,
    och på olika sätt rörig, grupp.

  99. Det är sånt man får ta sig an.

  100. När du berättade det här om
    utåtriktning och inåtriktning-

  101. -det var precis mitt i prick för oss.

  102. Med många ungar behöver personalen
    hjälp med hur man ska tänka-

  103. -och göra för att ge bättre möjlig-
    heter för ungarna att utvecklas.

  104. Jag tycker att ni ska etablera
    nya lekar, nya aktiviteter.

  105. Och hon ska få vara först
    på det där.

  106. Om hon kan saker
    som inga av de andra barnen kan-

  107. -kan hon bli lite intressant för dem.

  108. Alla barn ska klara att leka
    regellekar, fler ska klara rollekar-

  109. -ingen ska behöva vara glidare.

  110. Sånt känner fritidspersonal igen
    på direkten-

  111. -för de jobbar med såna saker
    i vardagen. De har fokus på barnen.

  112. Men de vet inte alltid
    hur man ska göra.

  113. De andra barnen ska få lite mer
    positiva erfarenheter av henne.

  114. Nya aktiviteter och nya lekar
    ska hon vara först med.

  115. Sen ska ni också välja noga vilka
    andra barn som ska få vara med.

  116. Då ska ni välja självständiga
    andra barn, som är lekkompetenta.

  117. Jag har ett väldigt tydligt
    barnperspektiv när jag arbetar.

  118. Jag vill att det går bra för ungarna,
    och då måste personalen få hjälp-

  119. -med att förstå varför barn reagerar
    som de gör-

  120. -och hur vi kan göra för att hjälpa
    dem till bättre förutsättningar.

  121. Så barnperspektivet
    släpper inte jag.

  122. Alla ska ha en kompis,
    och vi pratar då om sociogram.

  123. Just det, lite kartläggning över
    hur relationerna ser ut.

  124. Känner vi alla barnen,
    hinner vi se alla barnen?

  125. För om ni upptäcker att det finns
    enstaka barn som ingen känner-

  126. -då ska ni ha specialuppdrag. Några
    av er ska prata med barnet dagligen.

  127. Bara fem minuter, om vad som helst,
    men det ska finnas kontakt varje dag.

  128. Så kanske man lär känna
    barnet lite bättre-

  129. -och barnet kommer uppfatta det
    som väldigt positivt.

  130. Jag brukar prata om ett lite mer
    aktivt pedagogiskt förhållningssätt-

  131. -men även ett mer aktivt veten-
    skapligt förhållningssätt i vardagen-

  132. -till verksamheterna
    och till våra resultat.

  133. Nu får jag vara med lite.

  134. Och så sitter nån bredvid där, och då
    kommer nån in och ska liksom...

  135. Jag tycker arbetet med fritidshems-
    personal är oerhört stimulerande.

  136. De är så tacksamma för den tid de
    kan få omkring såna här arbetssätt.

  137. Det är oerhört tacksamt.

  138. Andra kategorier är betydligt trögare
    att arbeta med.

  139. -Inga namn?
    -Nej.

  140. Ja, här har vi vårt, inte problem,
    utan projekt.

  141. Och det går jättebra.
    Det måste inte vara ett problem.

  142. Man kan fördjupa
    och vidareutveckla saker.

  143. Vi har en lägerby på plats
    som utnyttjas mycket.

  144. -Ja, det går att fördjupa.
    -Mycket, om vi tittar här.

  145. Vi har haft lite diskussion om det,
    även med skolan-

  146. -men nu känner vi att vi kanske
    kan lägga tiden på det nu i stället.

  147. Man ska bekräfta människors upp-
    levelser, erfarenheter och synsätt.

  148. Sen kan man lägga till helt andra
    perspektiv, andra kunskaper-

  149. -och andra erfarenheter,
    utan att det kränker den andre.

  150. Det tror jag
    är en oerhört viktig princip.

  151. Den måste man tänka på när man jobbar
    med barn, med kollegor-

  152. -och när man träffar föräldrar.
    Det tror jag är grundläggande.

  153. Tittar man på vilka som leker där nu,
    så är det mycket flickor.

  154. Pojkarna gör annat. Hade man fått upp
    dem också i en blandad...

  155. Meningen är
    att vi ska bygga allt tillsammans.

  156. Sen kan ni också jobba med
    barnens demokrati i den meningen-

  157. -att den här idén...
    Här tänker ni ju lite olika saker-

  158. -men ni vet fortfarande inte
    vad barnen tänker.

  159. Ta vara på ungarnas egna idéer
    om vad som kan hända i lägerbyn.

  160. Så att de får fler idéer att jobba
    med. Än så länge är det ju inte vår.

  161. Det kan bli mycket mer fart på det
    här när vårkänslorna kommer.

  162. Ska vi se om vi klarar det
    utan fuskpinnarna först?

  163. Lägerbyn har vi haft här
    i fjorton år.

  164. Vi har byggt och det har rasat,
    och vi har byggt upp igen.

  165. Det ska utmynna
    i en demokratisk upplevelse-

  166. -när det gäller både skola
    och fritids. Vi ska stå bakom-

  167. -och så ska vi få in skolan.

  168. I våra tankar är det lek och fantasi
    som det ska bottna i.

  169. -Ska du bränna upp tändstickan?
    -Se upp, för nu blåser det, tjejer.

  170. Vi har tankar, men nu ska ju barnen
    få bestämma också.

  171. Men i mitt huvud är det ganska klart
    redan, och säkert i ditt.

  172. Men de ska ju så klart
    få välja och bestämma.

  173. Mestadels, tycker jag.

  174. Man kan spela tv-spel med den.
    Den måste du ta det jättelugnt med.

  175. Alicia, jättelugnt med den här.

  176. Du föreslog
    att vi skulle hitta lite banor här.

  177. Lite hinderbanor, som ju ofta finns
    på såna här ställen.

  178. -Och du nämnde nån extra bro.
    -Ja, det får vi fundera över.

  179. Vi ska skriva ner idéer och tankar
    om hur vi vill ha det.

  180. Man kan göra saker nere vid bäcken.

  181. Man kan sätta fågelholkar
    uppe i träden.

  182. Man kan göra konst
    och hänga i träden.

  183. Klockan 13.15 kommer våra barn,
    och då blir det samling och upprop.

  184. Vi går igenom veckan, vad som ska
    hända, så att de inte glömmer saker.

  185. I dag har vi en aktivitet
    som heter Uppdraget.

  186. Det går ut på att lösa uppdrag,
    helt enkelt.

  187. De får två A4-sidor med olika uppdrag
    som är värda olika poäng.

  188. Vissa grejor kräver datorer,
    vissa kräver logik-

  189. -vissa grejor kräver fingerfärdighet.
    Man får lite av varje på det här.

  190. Welcome, welcome. Ja, rösta gärna.

  191. I din mapp finns frågor
    som ni ska svara på.

  192. Det står så här: "Flytta två stickor
    så att fem kvadrater bildas."

  193. Det här är ju en kvadrat.
    Är du med på det?

  194. En, två, tre, fyra kvadrater.

  195. Bra jobbat. Jag ska räkna poängen.
    - Vad ville Johanna ha reda på?

  196. -Vad det där "pi" var.
    -Det är ett tal.

  197. Pi var ingen fråga. Man skulle lägga
    på minnet alla siffrorna i talet pi.

  198. Det var 3,141-

  199. -och sen kom 5, 9, 2...

  200. -Ja, och sen var det väl 5, 3, 5?
    -Du glömde en 6:a.

  201. Det fick man femton poäng för.

  202. Flytta två tändstickor
    så det blir en kvar.

  203. Man flyttade den tändstickan dit,
    och vilken bokstav blir det då?

  204. -E.
    -Och så flyttar jag en bokstav till.

  205. -E och N.
    -Ja, och då blir det "EN".

  206. Vi jobbar ju väldigt bra ihop
    och tycker själva det ger resultat.

  207. Vi har samma syn i det mesta. Det är
    okej att ha olika åsikter om en del.

  208. Ibland har man en idé som den andra
    inte har riktigt trott på.

  209. Då testar man det ändå, och den andra
    kan säga att det blev jättebra.

  210. "Kan hon säkert sina uppgifter?"

  211. -Varför pratar jag med Kasper?
    -Lillsyrran.

  212. Kan hon säkert sina uppgifter?
    Klara! Hon kan klara dem.

  213. Det var den här jag tänkte vi kunde
    sjunga upp. Till musikprojektet.

  214. Om vi skulle spela den? Kunde du
    sätta ackord till den på ukulelen?

  215. Du kan sätta den här.

  216. Då så.

  217. Vad heter den här? Cab...

  218. -Ca...?
    -Cabasin.

  219. Cabasa.

  220. Vad heter den här då?

  221. Tamburin. Eller hur?

  222. Ni kan ställa er här framme,
    för ni är ju lilla orkestern.

  223. Det är ju en väldigt glad sång.
    Så glöm inte...

  224. Ni som har rytmen kan titta lite
    på min fot-

  225. -för jag stampar lite och kan hjälpa
    er, för man kan tappa rytmen.

  226. Det märkte vi förra gången. Det är
    ingen fara, man bara kommer in igen.

  227. Där kör du. Bra.

  228. -Om ni skulle presentera er profil?
    -Kultur och rörelse, framför allt.

  229. Då står jag väl mestadels
    för kulturen och du för rörelsen.

  230. Mitt intresse vill jag ju lägga in
    på jobbet, liksom du.

  231. Så kultur och rörelse är
    den röda tråden genom allting.

  232. Molly, du är framför linjen!

  233. Oj, oj, oj! Du är framför linjen!

  234. Det blir ett fantastiskt tempo,
    för man måste kuta direkt-

  235. -och sen passar ni ju väldigt bra,
    det gör det ju också svårt.

  236. Jag sitter här själv
    funderar lite grann

  237. Jag saknar min bror
    han som allting kan

  238. Jag vill ju veta
    hur saker och ting går till

  239. Ja, om jag vore lika smart som han

  240. Var ligger landet där man...

  241. Ni var ju väldigt många tjejer, och
    ni fick kanske skjuta lite mindre.

  242. Vi delar upp det
    för många killar skjuter hårt-

  243. -och ni brukar ju tycka det är
    jobbigt att få hårda skott på er.

  244. Det är svårt ibland att hålla igen,
    därför gjorde vi så här.

  245. Då behöver ni inte
    ta emot de hårda skotten.

  246. Vi har ju en liten hall, så vi kan
    inte töja avståndet för mycket.

  247. Ni får kanske spela lite längre i
    stället. Det vet vi till nästa gång.

  248. -Så, Ebba. Är du nöjd?
    -Nej.

  249. Är det håret i ansiktet?
    Okej, då gör vi om det.

  250. Vi har skapat ett väldigt bra
    fritidshem, som vi upplever det-

  251. -utan att låta för stursk.

  252. Vi har det väldigt förspänt här,
    med barngrupp t.ex.

  253. Vi har inga större problem,
    vi behöver inte jobba med sånt-

  254. -och då är det ju en lust, att bara
    kunna jobba med sånt som lägerbyn-

  255. -där alla barnen kan vara med och
    hjälpa till och skapa en ny miljö.

  256. När vi gick där nere
    så rapade han i våra huvuden.

  257. Vi går inte på moln hela tiden-

  258. -för här uppkommer ju saker också.

  259. Och sen drog han i min nacke,
    så nu har jag jätteont i den.

  260. Jag ska prata med honom.
    Jag ska ändå ut på rastvakt.

  261. Vi har ständiga diskussioner
    med barnen, som är oerhört viktigt.

  262. Blir det bråk så reder vi ut det då,
    men vi pratar kring-

  263. -hur vi ska vara mot varandra,
    hur vi vill ha det här-

  264. -hur vi är mot varandra, hur vi är
    mot barnen och barnen mot oss.

  265. Vi har en ständig diskussion
    som har pågått i alla år.

  266. Och den har blivit starkare.

  267. Dels ligger det en varmt om hjärtat,
    att man ska må bra.

  268. Både i skola och fritids ska man
    kunna trivas och ha det bra.

  269. -Och det är ju ett ständigt arbete.
    -Det finns konsekvens i allt vi gör.

  270. Att hålla på regler
    tycker vi är fantastiskt viktigt.

  271. Det finns inga andra, tredje,
    fjärde chanser.

  272. Och det har barnen lärt sig.

  273. Många fritidshem skyller nog lite på
    att det bara är förvaring.

  274. Att man har stora barngrupper och
    inte kan göra vettiga aktiviteter.

  275. Det tror jag man kan
    om man inte bara ser problem.

  276. Man kan ju hitta på
    mycket lustfyllt på fritids.

  277. Det får man ju inte glömma.
    Utemiljö, innemiljö och sånt.

  278. Och att man själv är engagerad
    och tycker det är roligt.

  279. -Är inte skolan lustfylld då?
    -Den är nog lustfylld på många sätt.

  280. Men inte för alla kanske.
    Inte alla orkar med skolan i dag.

  281. Det är många som kanske inte känner
    att de klarar av alla krav.

  282. Och då tror jag att fritids är ett
    stort, stort... Vad ska man säga?

  283. Jag tror att det är viktigt för dem,
    och då måste vi i personalen-

  284. -ha en lustfylld eftermiddag
    för de barnen också.

  285. Jag tror skolan har mycket att lära
    av fritids och vice versa.

  286. Ibland kan de titta lite på vår
    verksamhet. Och det gör vi här.

  287. Vi kikar lite på skolan, så kikar de
    kanske lite på oss. Om vi har tur.

  288. Ni får gärna ta varsitt hjärta till.

  289. När fritidshemmen
    hamnar inom grundskolan-

  290. -då är grundskolan
    en mycket stark kultur för dem-

  291. -där man anpassar sig
    till det som är skola.

  292. Fritidsens personal är väldigt
    samarbetsinriktade personer.

  293. De måste kunna samarbeta.

  294. Men då innebär det ofta att de har
    anpassat sig till vad skolan ville.

  295. Det är
    en alldeles för defensiv hållning.

  296. Då har man inte utnyttjat
    vad fritidshem faktiskt kan.

  297. Med sina kunskaper
    om hur barn kan funka-

  298. -och med att stärka ungarnas
    sociala utveckling.

  299. Det är fritidsen duktiga på.
    Det är deras huvudperspektiv.

  300. Så jag vill se mycket mer
    offensiva fritidsar.

  301. Om jag skulle flyga
    högt i det blå, då skulle jag

  302. Hitta något moln
    som jag kunde bo på

  303. Och stanna där i hemlighet
    för det är bara jag som vet

  304. Att här uppe bland molnen
    högt över jorden

  305. Här finns ett sagoland
    som ingen känner till

  306. Här uppe bland molnen
    högt över jorden

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Fritids på offensiven

Avsnitt 4 av 5

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vi besöker Värnamo workshop på Östboskolan, en pedagogmässa med stark koppling till fritidspedagogiken, och möter Bosse Johansson, utvecklingsledare i kommunen och hjärnan bakom mässan. Vi möter också pedagoghandledaren Lars Andersson när han håller seminarium med fritidspedagoger i Hässleholm. Deltagarna vill ha hjälp med såväl enskilda barn som hela barngrupper. Några deltagare från Tormestorps fritids tycker inte att de har stora problem i sin barngrupp utan vill hellre ha hjälp och idéer hur de i demokratisk anda ska utveckla sin lägerby. Lars ser gärna att fritidspedagogerna blir mer offensiva och tongivande i sin samverkan med skolan. Han menar att det är de, snarare än skolan, som är bra på demokrati. Till slut följer vi med deltagarna från Tormestorp till deras fritids, där de visar verksamheten med tonvikt på musik och gymnastik.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Fritidspedagogik
Ämnesord:
Fritidshem, Fritidspedagoger, Grundskolan, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Skolan, Skolpersonal, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Friare kan ingen vara

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFriare kan ingen vara

Här byggs relationer

Avsnitt 1 av 5

På Norrhammar fritidshem i Skellefteå står leken i centrum. Resultatet har blivit lekkompetenta barn som inspirerar och drar in de blyga och tveksamma i leken. Forskaren Maud Ihrskog menar att den träning som sker i samspelet mellan barnen på fritids är livsavgörande.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFriare kan ingen vara

I varje barn ser jag mig själv

Avsnitt 2 av 5

Det var med en idé och stark vilja, men utan pedagogisk utbildning, som Safija Imsirovic startade fritidshemmet Gnistan i Malmö. Idag ligger verksamheten inom Fosie stadsdelsförvaltning och Safija har fått en personal till hjälp. Helena Gårdsäter, chefredaktör för tidningen Fritidspedagogen, poängterar hur viktiga eldsjälar som Safija är för fritidshemsverksamheten runt om i landet.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFriare kan ingen vara

Det händer på rasten

Avsnitt 3 av 5

I en lärarlös miljö kan eleverna skapa egna regler och de blir lätt osunda. Hör fritidspedagoger, utbildade inom äventyrspedagogik och utvecklingsledare prata om leken som källa till gemenskap, hur man höjer "kulfaktorn" och vikten av yrkesstolthet.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFriare kan ingen vara

Fritids på offensiven

Avsnitt 4 av 5

Vi besöker Östboskolan och den årliga Värnamo workshop för fritidspedagoger. Vi följer också med pedagoghandledaren Lars Andersson i hans arbete. Han ser gärna att pedagogerna blir mer tongivande i sin samverkan med skolan.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFriare kan ingen vara

Trygga barn är fria barn

Avsnitt 5 av 5

Hur tas fritidspedagogernas kompetens till vara av skolledare och politiker? Nyheten om förkortad lärarutbildning och utebliven legitimation fick fritidspedagogen Sanne Undestam att skriva till utbildningsutskottet. Vi möter också Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Att laborera med matte i datorn

Med hjälp av datorn kan eleverna aktiveras och begripa matematiken från ett annat håll. Bengt Aspvall, professor i datalogi, visar hur det går att arbeta praktiskt och lekfullt med matten i klassrummet. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Grafittan och moralpaniken

Konstnären Carolina Falkholt uppförde en grafittimålning av en snippa, en "grafitta", på en vägg i en högstadieskola i Nyköping. Verket var en kommentar till den verbala kränkningskultur som konstnären menar att högstadiet bär på. Men Nyköpings kommun, som hade beställt konstverket, fick kalla fötter när de såg resultatet.

Fråga oss