Titta

Friare kan ingen vara

Friare kan ingen vara

Om Friare kan ingen vara

Vad är fritidshemmens och fritidspedagogernas roll? Och vad går det informella lärandet ut på? Genom att besöka sju fritidshem på olika platser i Sverige får vi se en mängd exempel på hur de fria eftermiddagstimmarna på fritidshemmen kan fyllas med mening. Det är i fritidshemmet den sociala kompetensen utvecklas, den kompetens som mer och mer efterfrågas när vuxenlivet börjar och konkurrensen mellan individerna startar. Men vi ser också hur den tid under dagen som kallas för "skolsamverkan" kan omhänderhas av fritidspedagogerna själva. Fritidspedagogerna har nämligen en egen pedagogisk uppgift som de själva råder över, planerar för och delar med sig av till skolans övriga pedagoger. Förutom de dokumentära inslagen ges pedagogiska, fackliga och akademiska fördjupningar av lärarutbildare, utbildningsstrateger, fackliga företrädare och forskare.

Till första programmet

Friare kan ingen vara: Trygga barn är fria barnDela
  1. Det kan det vara,
    men det är nog inte så farligt än.

  2. Kolla om ni ser
    några sjöodjur där ute.

  3. Ett välmående barn, helt enkelt.

  4. Att barnet syns, lever upp och tycker
    att det är roligt att finnas till.

  5. Det är grejen, att de ska vara
    nöjda med sig själva och må bra.

  6. Då tar de till sig kunskap,
    i alla andra ämnen och situationer.

  7. Sätt ner dem och skjutsa ut dem lite.
    Stopp, det räcker.

  8. Skjutsa i väg dem!

  9. Då tar vi nästa!

  10. Vi har ju jobbat med havet och Mumin.
    Mumintrollen älskade ju havet.

  11. De ville bo nära havet
    och vara rädda om det.

  12. Vi har ju tagit reda på
    vad människan gör som förstör havet.

  13. Nu ska vi sjösätta denna stora flotte...
    Hallå, alla lyssnar?

  14. Vad har vi skrivit för meddelande
    på flotten?

  15. "Var rädd om havet." Mer, då?
    - Alicia?

  16. "Östersjön kan bli en stinkande pöl.
    Hälsningar, fritidshemmet Dungen."

  17. Sätt ner den försiktigt.

  18. Gå tillbaka nu, Kasper,
    så du inte blir blöt.

  19. Hur ska det gå? Gå ut med den en bit.
    - Kan vi få folkets jubel?

  20. Det händer att folk frågar, i och med
    att jag tycker att det är roligt-

  21. -att jobba med barnen:
    "Varför blir du inte lärare?"

  22. "Ska du inte utbilda dig till lärare?"
    Men varför ska jag göra det?

  23. Jag trivs ju bra med mitt jobb,
    om jag får göra som jag gör nu.

  24. Det finns säkert
    jättemånga duktiga fritidspedagoger-

  25. -men de har ingen möjlighet
    att visa vad de kan bidra med.

  26. Detta på grund av stora barngrupper
    eller brist på lyhörda kollegor.

  27. Lärarkåren kanske inte förstår.

  28. Här har vi tur,
    vi har blomstrat under alla år.

  29. Nu har vi mumintema, Mumin och havet.

  30. Då vill man ge dem
    kunskap om muminvärlden och havet.

  31. Det ska genomsyra verksamheten.
    Vi har gjort tavlor om havet-

  32. -vi har håvat strandfynd, pratat
    om vad som finns vid strandkanten.

  33. De har gjort varsin tavla-

  34. -och samtidigt fått fundera
    på vad de har plockat vid havet.

  35. Blåstång är bra för havet,
    det vet barnen nu.

  36. Finns det mycket blåstång
    mår havet bra.

  37. Då kör vi!

  38. Vad tror ni att vi ska göra?
    - Kevin?

  39. -Vi ska göra vår teater.
    -Jajamän.

  40. Jag tycker om drama, så även där kopplar
    jag in mumintemat.

  41. Vi gör två små föreställningar.

  42. Vad vill jag att vi ska träna på?
    - Noah?

  43. -Man ska inte vara blyg.
    -Försöka, i alla fall.

  44. -Men det är ingen fara om man är det.
    -Nej, det är ingen fara.

  45. -Man dör inte.
    -Nej, precis.

  46. Vem är sugen på att komma fram?
    Är det nån som inte har varit framme?

  47. Alla har varit framme?

  48. Kevin!

  49. -Sanne, vi kör därifrån sen.
    -Okej.

  50. Tv, också!

  51. -Ville du inte prata om tv?
    -Nej, vi har ju haft det.

  52. Ta en annan, då.

  53. Då är vi nyfikna
    på att höra om verktyg.

  54. Jag och pappa har gjort en bod.

  55. Då var det nåt man skulle såga.

  56. En liten såg behövdes.

  57. -Den sågen hette tigersåg.
    -Åh, tigersåg.

  58. Som en liten kniv
    och så åker det upp så igen.

  59. Sen kan man
    sätta i en sladd ungefär här.

  60. Den gör så när man har den i gång.

  61. Okej.

  62. -Och sen...
    -Vet du, tiden är ute.

  63. -Va?!
    -Ja, vi har pratat lite för länge.

  64. Det var bra, Kevin.
    Jag har använt en tigersåg en gång-

  65. -och jag kände igen det du gjorde. Det
    är lite så.

  66. Man kan locka fram barnen,
    om man har tålamod-

  67. -och det har man som fritidspedagog.
    Man följer barnen under flera år.

  68. Det är en fin möjlighet att jobba med
    ett barns individuella sätt att vara-

  69. -och att locka fram
    deras personlighet på ett bra sätt.

  70. Maja!

  71. -Krig.
    -Krig!

  72. Då kan du börja.

  73. Krig kan vara att man har bråkat
    och så kan man slåss.

  74. Krig är inte bra för man kan slå sig och
    Gud tycker inte om det.

  75. -Vem tycker inte om det?
    -Gud.

  76. Nej, han gillar nog inte krig.

  77. -Andra världskriget.
    -Har du hört talas om det?

  78. Om det blir tredje världskriget lägger
    de ut kärnvapen i stället.

  79. -Det får vi hoppas att de inte gör.
    -Då finns nog inte jorden kvar.

  80. Det kanske inte är
    en enda människa på jorden som lever.

  81. Nu är tiden ute.
    Det var lite svårt...

  82. Ibland syns inte vårt arbete,
    det riktigt pedagogiska arbetet-

  83. -med de mindre barngrupperna.

  84. Det är en dold verksamhet som pågår.

  85. Föräldrarna ser den inte
    för de är på jobbet.

  86. De hämtar på eftermiddagen
    när barnen leker fritt.

  87. Vi leker med dem
    eller finns med som ett stöd.

  88. En del kanske upplever vår roll
    som att vi bara vaktar barnen.

  89. De ser inte
    vad som har skett under dagen.

  90. Nu växlar vi övning och tar en annan.
    Finlandssvenska.

  91. Nästan alla filmerna och Tove Jansson
    själv var ju finlandssvenska.

  92. Det är för att vi ska känna på
    hur det är att vara ett mumintroll.

  93. Och så är det hänsyn... - Behöver du gå
    på toa? Det får man ju göra.

  94. Nu vill jag
    att du säger nån replik från teatern.

  95. Vi ska se här...

  96. Kan du finlandssvenska? Lite.

  97. Kan du säga:

  98. "Mumintrollet sa att jag skulle komma
    hit för att fria till prinsessan"?

  99. "Mumintrollet sa att jag skulle komma
    hit för att fria till prinsessan."

  100. Bra! - Alicia.

  101. "Vad önskar ni min sköna härskarinna?
    Befall och jag lyder."

  102. Bra!

  103. "Titta, vilken underlig sak.
    Det ser ut som en riktig lampa."

  104. "Titta, Mumintrollet,
    vilken fin snäcka."

  105. Ni är ju fantastiskt duktiga.

  106. Vi får göra det nu,
    annars hinner vi inte med nåt.

  107. Jag var blyg som barn,
    när jag var bland folk.

  108. Jag bodde på en gård och där
    var jag tuff, i min egen värld-

  109. -men i skolan
    var jag blyg och försiktig.

  110. Det var jag tills jag blev vuxen.

  111. Tills jag blev fritidspedagog.
    Där kom självförtroendet.

  112. Jag har alltid gillat teater.

  113. Jag tackade nej till att vara med i
    "Mörbylångarevyn", som var rätt stor.

  114. En kompis frågade och jag sa nej.

  115. Jag ångrade mig så,
    men jag vågade inte stå på scen.

  116. -"Varsågod..."
    -Nu får du kliva fram

  117. -Fast på andra sidan busken.
    -"Varsågod min sköna härskarinna."

  118. Jag har insett
    att jag gillar att stå bakom-

  119. -och bestämma vad andra ska göra,
    i teaterformen.

  120. Bestämma olika spel, på olika sätt.

  121. "Oj, oj, oj, kan detta vara möjligt?"

  122. Det är min egen lilla Dramaten
    här på Färjestadens skola.

  123. Sjung nu så att man hör!

  124. Fritidspedagogerna måste nog
    ta sig själva på större allvar.

  125. Vi har samma skyldighet som övriga
    pedagoger, att barnen når sina mål.

  126. Vi har samma läroplan och samma lokala
    kursplaner att följa.

  127. Vi har våra egna
    allmänna råd för fritidshem.

  128. Vi har styrdokument
    där det står hur vi ska arbeta.

  129. Vi måste ta det till oss
    och vara insatta.

  130. Den pedagogiska diskussionen mellan
    fritidspedagoger måste avancera lite.

  131. Det finns stöd i läroplanen, för
    allt vi gör. Vi måste tala om det-

  132. -för andra lärare,
    för barnen och för deras föräldrar.

  133. Vad ser man på bilden? Vilka figurer?

  134. Det är översvämning
    och han kan inte andas.

  135. Han borrar ett hål
    för att kunna flyta ut.

  136. Så kan det vara. Han borrar för att
    vattnet ska rinna ut nånstans.

  137. Känner man nåt när man tittar på dem?
    Blir man glad, ledsen eller nyfiken?

  138. Känner man nån doft?

  139. -Julia J.
    -Trälukt.

  140. Det ser ut som
    att han borrar i en planka.

  141. Ja, då känner han lite trälukt.

  142. Ni har alla borrat eller sågat.
    Då känner man ju hur det luktar trä.

  143. Bildanalysen ska få barnen
    att lära sig tänka kreativt-

  144. -att tänka utifrån en bild,
    att hitta ord och måla med språket.

  145. Barnen måste våga uttrycka sig
    med hjälp av språket-

  146. -och på så sätt vinna självkänsla
    och självförtroende.

  147. "Jag tror att Muminpappan borrar
    för att få ut Mumin."

  148. "Om han kommer till dörren
    tappar han luften"-

  149. -"för att han behöver luft."

  150. Du menar att om han
    kommer till dörren så får han luft?

  151. För han behöver luft?

  152. Det finns lektioner,
    till exempel bildanalysen-

  153. -där jag har idén
    och leder lektionen-

  154. -och där klassläraren, Lena i detta
    fall, bara är med och stöttar.

  155. Vi känner varandra väl,
    vi har jobbat ihop i nio, tio år.

  156. Vi har hittat
    en bra dynamik oss emellan.

  157. -Ja, du får gärna läsa för mig.
    -"Det blir översvämning."

  158. "I den första bilden
    gör Muminpappan hål i golvet."

  159. "Det ser spännande ut."

  160. "Till utbildningsutskottet: Mitt namn är
    Sanne Undestam, fritidspedagog"-

  161. -"verksam i Färjestadens skola
    på Öland, i Mörbylånga kommun."

  162. "Jag känner mig orolig över
    fritidspedagogernas framtid"-

  163. -"när det borgerliga blocket föreslår
    att vi inte ska omfattas"-

  164. -"av lärarlegitimationen."

  165. Det började med att jag skrev en
    uppmaning till våra lokala tidningar.

  166. Jag skrev också till Svenska Dagbladet,
    Dagens Nyheter och SVT.

  167. Jag uppmanade dem att ta tag i detta-

  168. -att synliggöra fritidspedagogerna
    och föra upp frågan till debatt.

  169. Sen satte Barometern in det
    som en insändare.

  170. Det var ju roligt. Jag kanske
    kunde påverka även på annat sätt?

  171. Så jag skrev till Jan Björklund
    och utbildningsutskottet.

  172. "Jag är övertygad om att om Jan
    Björklund och etablissemanget"-

  173. -"förstod vad de kunde förvänta sig av
    oss fritidspedagoger"-

  174. -"så skulle vi
    omfattas av lärarlegitimationen."

  175. "Är det rimligt att fritidspedagoger,
    som bidrar med pedagogisk kompetens"-

  176. -"ska ha lägre utbildning än förskol-
    lärare som arbetar med yngre barn?"

  177. "Vad hände
    med Skolverkets rekommendation"-

  178. -"om höjd kvalitet på fritidshemmen? Jag
    har många med mig."

  179. "Hälsningar, Sanne Undestam, fritids-
    pedagog på Färjestadens skola."

  180. -Hej.
    -Hej.

  181. -Välkomna till fritidshemmet Dungen.
    -Tack.

  182. -Känns det bra, allihop?
    -Ja.

  183. Bra, då fortsätter jag med uppropet.
    Nu tar vi ettorna.

  184. Den samlade skoldagen
    var för barnens skull-

  185. -men i stället
    blev det för många barn.

  186. Det finns normer för
    hur många apor man får ha i en bur-

  187. -men det finns inga regler
    för antalet barn i en barngrupp.

  188. För skolklasser finns det,
    men inte för fritidshem.

  189. Fritidspedagogerna hinner inte
    utföra sitt pedagogiska uppdrag.

  190. Vi har förmånen
    att ha egna grupper under skoltid-

  191. -där jag har fullt pedagogiskt ansvar
    för en grupp.

  192. Då blir det lättare
    att jobba mot målen.

  193. På eftermiddagen, däremot, har vi
    jättemycket barn i spridda åldrar-

  194. -från förskolebarn upp till trean. Det
    är ett stort åldersspann.

  195. Vi har inte
    tillräckligt mycket personal-

  196. -för att ge alla trygghet och stöd. Man
    hinner inte med.

  197. Nu ska jag berätta
    vad som gäller i eftermiddag.

  198. Vi börjar nämligen
    med Snorkens vecka-

  199. -eller veckor,
    vi får se hur länge vi håller på.

  200. Snorken är också en uppfinnare.
    Han uppfinner saker.

  201. Han bygger ju
    ett luftskepp som aldrig blir klart.

  202. Nu är det så
    att ni ska få uppfinna en egen figur-

  203. -som ni själva bestämmer namnet på.

  204. Här har jag uppfunnit en figur.

  205. -Jag ser inget.
    -Har han en klocka som mage?

  206. Ja, en klocka som mage. - Emil?

  207. -Måste man göra?
    -Om man måste göra?

  208. Man måste inte,
    men det är roligt om man vill.

  209. Det är frivilligt.
    De som vill göra arbetet får det.

  210. Det måste vara ett fritt val,
    men det måste finnas alternativ.

  211. Det finns barn som vill styras
    och utmanas att göra olika saker.

  212. Det finns också de som bara vill leka
    fritt, för att de behöver det.

  213. Det finns brädor också,
    om man vill ha det.

  214. -Vad ska du ha den till?
    -Det är väl en hatt, kanske.

  215. -Var ska jag lägga den?
    -Vi sätter upp den. Vad hette den?

  216. -Kalle.
    -Då sätter vi upp Kalle.

  217. Jag fick två svar, från två politiker i
    utbildningsutskottet.

  218. De innehöll inga löften. En klapp
    på axeln, vi gör ett bra jobb-

  219. -men de anser inte att vi behöver
    legitimation eller längre utbildning.

  220. Jag tror att det beror på okunskap.
    Politikerna vet inte vad vi gör.

  221. Vi gjorde de här under de första
    skolfritidstimmarna jag hade med er.

  222. Jag ville lära känna er mer.

  223. Ni skulle få berätta för mig
    vilka ni var.

  224. Nu tar vi det som man hoppas på
    eller drömmer om.

  225. Att min katt Kajsa kommer tillbaka.

  226. När man släpper ut henne smiter hon
    för att nån katt skrämmer bort henne.

  227. Så hon är borta igen?

  228. Nu är hon hemma,
    men när man släpper ut henne...

  229. Om man hinner släppa in henne
    så smiter hon inte-

  230. -innan
    katten med vitt ansikte kommer.

  231. Barnet ska bli sedd.
    De som inte kommer till tals annars-

  232. -ska få en chans att visa
    vilka de är och vad de drömmer om.

  233. I barngrupper,
    liksom överallt, finns en hierarki.

  234. Det är alltid
    samma som hörs och syns.

  235. -Hugo, då?
    -Att bli världens bästa målvakt.

  236. Det kanske du blir om du är mycket
    på Grövleplan och spelar fotboll.

  237. Tänk,
    då har vi gått på samma fritids-

  238. -och i samma klass som Hugo,
    när han blir världens bästa målvakt.

  239. -Hur vet vi att han blir det?
    -Han drömmer om det.

  240. Det är inte omöjligt,
    nån måste ju bli det.

  241. Vi går vidare med Tilda.

  242. Att min katt och hund ska leva länge,
    Stella och Torres.

  243. Att de ska leva länge?

  244. Ja, inte dö tidigt,
    som Max och Snuttan gjorde.

  245. -Var det din förra katt och hund?
    -Ja.

  246. Det är ju så att inga djur
    får leva hur länge som helst.

  247. -Kasper, då?
    -Att rädda nån.

  248. Just det! Att få bli lite hjälte,
    det är också en bra dröm.

  249. Alexander, då?

  250. Att få åka till rymden?

  251. Vi tar barnen till oss på ungefär samma
    sätt som föräldrarna gör.

  252. Därmed inte sagt att övriga pedagoger på
    en skola inte gör det-

  253. -men vi har större utrymme
    att ta barnen till oss.

  254. Får jag prata nu,
    utan att bli avbruten?

  255. Nu tar vi en liten stunds fri,
    lugn lek.

  256. Jag är med i en pilotgrupp,
    via facket.

  257. Det är ett nätverk.

  258. Vi träffas ibland och vi ordnar
    fortbildning för fritidspedagoger.

  259. Vi diskuterar mycket
    om lärarlegitimationen och så.

  260. Vad fint! Vad är det för sorts...

  261. Är det en affär i dag?

  262. Vi gör pusselgrejer. Ni får köpa grejer
    bara när vi säger till.

  263. Jag är inte fackligt aktiv på det
    sättet. Andra gör det bättre än jag.

  264. Jag vill trycka på så att vi fritids-
    pedagoger som jobbar med barnen-

  265. -tar oss i kragen också, och blir bättre
    på att tala om vad vi gör.

  266. -Kjelle?
    -Ja, visst.

  267. Vi har Saga och de nya,
    det är deras första dag på fritids.

  268. Just det, det är deras första dag.

  269. Lärarlegitimation anses inte behövas för
    fritidspedagogerna.

  270. Fritidspedagogerna behöver inte
    fyra års högskoleutbildning.

  271. Jag tycker att om vi är med i skolan ska
    vi också vara legitimerade.

  272. Om förskollärare ska ha det,
    som jobbar med små barn...

  273. De jobbar med små barn,
    på daghem och förskolor.

  274. Då ska väl fritidspedagogerna ha det,
    som jobbar i skolan.

  275. Fritidshemmen, fritidspedagogerna och
    framför allt de barn som finns där-

  276. -är styvmoderligt behandlade.

  277. Den här verksamheten finns
    längst bak i politikernas planering.

  278. Till och med statens eget verk,
    Skolverket-

  279. -gör en rapport
    där man säger "Finns fritids?".

  280. Det säger nåt om
    hur allvarligt eftersatt fritids är.

  281. Inget av de politiska blocken,
    inför valet, gjorde nån utfästelse-

  282. -gällande fritidshemmens verksamhet,
    trots dessa rapporter.

  283. "Finns fritids?"
    var först i en rad rapporter.

  284. Det handlar om barn som går
    från förskoleklass eller grundskola-

  285. -till en eftermiddagsverksamhet,
    som skulle kunna vara så mycket mer.

  286. Barn och ungdomar som har den tyngsta
    socioekonomiska ryggsäcken-

  287. -är de som bäst behöver fritids.

  288. Fritidspedagoger är specialister
    på hur vi ska var mot varandra-

  289. -hur vi ska leva med varandra,
    relationer...

  290. Ofta hittar man fritidspedagoger
    i antimobbningsgrupperna på skolorna.

  291. Det här är bryggan mellan
    det formella lärandet och livet.

  292. Där har fritids stora möjligheter, och
    det behöver vi i dag.

  293. Allt som har
    stämpeln "fritt och frivilligt"-

  294. -ligger långt ner
    på prioriteringslistan.

  295. Det är över huvud taget svårt att få en
    prioritering av barn i samhället.

  296. Barn får inte kosta
    vad de behöver kosta.

  297. Vi gör skolan billig
    och då blir det dyrt i slutändan.

  298. -Var är din båt?
    -Bakom den där vita.

  299. -Är det den längst ut?
    -Ja.

  300. Mumin målade jag på ett papper
    och så klistrade jag fast den.

  301. Sniff målade jag också på ett papper och
    tejpade fast.

  302. Då är det deras förtjänst att det går så
    bra. Kolla, vad den seglar bra.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Trygga barn är fria barn

Avsnitt 5 av 5

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Fritidspedagogen Sanne Undestam på Färjestadens skola i Mörbylånga arbetar gärna med drama, ofta tematiskt. Temat genomsyrar då hennes skolsamverkan i bildanalys, teaterövningar och aktiviteter inom slöjd o hantverk; just nu i ett Mumintema Samtidigt känner hon ett stort engagemang i och frustration över hur hennes yrkesroll hanteras politiskt. I ett brev till Jan Björklund och utbildningsutskottet på ett privat initiativ uttrycker hon sin besvikelse över den förkortade utbildningen för fritidspedagoger och över att de inte ska få legitimation. Sanne är nöjd med sin roll på skolan och uppmanar kollegor att bli tydligare med sitt uppdrag, läsa styrdokumenten och hävda sin rätt gentemot skolledning, lärare och föräldrar. Vi möter också Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén, som sammanfattar fritidspedagogernas uppdrag och som anser att fritidspedagogerna hamnat längst ned i prioritering. Hon påminner om att det kan bli dyrt att inte låta barn få kosta vad de borde få kosta.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Fritidspedagogik
Ämnesord:
Fritidshem, Fritidspedagoger, Grundskolan, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Skolan, Skolpersonal, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Friare kan ingen vara

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFriare kan ingen vara

Här byggs relationer

Avsnitt 1 av 5

På Norrhammar fritidshem i Skellefteå står leken i centrum. Resultatet har blivit lekkompetenta barn som inspirerar och drar in de blyga och tveksamma i leken. Forskaren Maud Ihrskog menar att den träning som sker i samspelet mellan barnen på fritids är livsavgörande.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFriare kan ingen vara

I varje barn ser jag mig själv

Avsnitt 2 av 5

Det var med en idé och stark vilja, men utan pedagogisk utbildning, som Safija Imsirovic startade fritidshemmet Gnistan i Malmö. Idag ligger verksamheten inom Fosie stadsdelsförvaltning och Safija har fått en personal till hjälp. Helena Gårdsäter, chefredaktör för tidningen Fritidspedagogen, poängterar hur viktiga eldsjälar som Safija är för fritidshemsverksamheten runt om i landet.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFriare kan ingen vara

Det händer på rasten

Avsnitt 3 av 5

I en lärarlös miljö kan eleverna skapa egna regler och de blir lätt osunda. Hör fritidspedagoger, utbildade inom äventyrspedagogik och utvecklingsledare prata om leken som källa till gemenskap, hur man höjer "kulfaktorn" och vikten av yrkesstolthet.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFriare kan ingen vara

Fritids på offensiven

Avsnitt 4 av 5

Vi besöker Östboskolan och den årliga Värnamo workshop för fritidspedagoger. Vi följer också med pedagoghandledaren Lars Andersson i hans arbete. Han ser gärna att pedagogerna blir mer tongivande i sin samverkan med skolan.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFriare kan ingen vara

Trygga barn är fria barn

Avsnitt 5 av 5

Hur tas fritidspedagogernas kompetens till vara av skolledare och politiker? Nyheten om förkortad lärarutbildning och utebliven legitimation fick fritidspedagogen Sanne Undestam att skriva till utbildningsutskottet. Vi möter också Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens skolpolitik

Panelsamtal

Ett samtal om framtidens skola. Deltagare: Kristina Björn, Scandinavian education; Gustav Fridolin, språkrör för Miljöpartiet; Marie Carlsson, förlagschef Liber; John Steinberg, författare och pedagog; Edna Eriksson, utbildare och idéutvecklare; samt Gunilla Essén, pedagogisk handledare. Inspelat i januari 2014. Arrangör: Steinbergs utbildning.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Måste killar halka efter i skolan?

Att tjejer i genomsnitt får bättre betyg än killar konstateras nästan pliktskyldigt varje höst när skolresultaten analyseras. Skillnaderna har funnits länge och syns globalt. Vi ställer frågan om varför det ser ut så här? Och vad kan man göra åt det? Vi besöker en skola där betygsskillnaderna mellan killar och tjejer började jämna ut sig när skolan satsade på att höja allas resultat.

Fråga oss