Titta

Rena rama arabiskan

Rena rama arabiskan

Om Rena rama arabiskan

Arabiska är en angelägenhet för miljontals människor över hela Europa och allt fler väljer att lära sig det mångfacetterade språket. Vi följer med Nadia Jebril på en resa som skildrar ett levande språk vars influenser finns djupt rotade i europeisk kultur. Hennes arabiska språkresa tar sin början i Sverige, fortsätter till Danmark, Storbritannien, Frankrike, Spanien, Malta, Bosnien och Italien med slutdestination Libanon. Genom Nadias språkfunderingar, spännande möten och humorinslag får tittaren en inblick i det arabiska språkets bredd, både vad gäller språkliga variationer och språkbärarnas mångfald. I varje program får vi dessutom följa deltagarna i en arabisk version av tv-programmet På spåret, där de utkämpar sina dialektala strider med siktet inställt på en finalplats.

Till första programmet

Rena rama arabiskan : SpråkarkeologiDela
  1. Jag närmar mig sakta men säkert
    slutdestinationen, Libanon.

  2. Men det finns fler stenar kvar
    att vända på innan jag kommer dit.

  3. Därför har jag kommit hit
    - till Malta.

  4. Man behöver inte kunna mycket
    om krigsvetenskap för att förstå-

  5. -att små, isolerade öar som Malta
    är lättintagliga.

  6. Ön har genom historien invaderats
    av fenicier, greker, romare-

  7. -vandaler, östgoter, araber,
    fransmän och britter.

  8. Och ur denna brokiga historia
    föddes ett språk: maltesiskan.

  9. Den har utvecklats ur
    en nordafrikansk arabisk dialekt-

  10. -som mixats med ord från bl.a.
    franskan, italienskan och engelskan.

  11. Det är en lingvistisk cocktail.

  12. Men det intressantaste är att det är
    ett europeiskt semitiskt språk.

  13. Maltesiskan hör till samma språk-
    familj som arabiskan och hebreiskan.

  14. Hej.

  15. -Vad kostar det?
    -Åttio.

  16. -Vad heter de här på maltesiska?
    -Frawli.

  17. -Och det här?
    -Tuffieħa.

  18. "Fraoula" - Arabiska.
    "Tuffah" - Arabiska.

  19. Fyra, fem, tio och tjugo.

  20. -Tack och hej.
    -Hej då!

  21. Kan det vara så enkelt?

  22. Är arabiskan och maltesiskan
    verkligen så nära?

  23. Albert Borg, professor i lingvistik,
    kan berätta mer.

  24. -Hur står det till?
    -Bra.

  25. -Och du?
    -Bra, tack och lov.

  26. Förstår du mig när jag
    talar arabiska?

  27. -Jag förstår "ftit". Lite?
    -Lite.

  28. Säg något på maltesiska. Jag vill se
    om jag förstår eller inte.

  29. Okej, jag ska tala maltesiska.

  30. Vi befinner oss i en mindre stad,
    som vi kallar för "irhajel".

  31. Så en liten by kallas "irhajel".

  32. Liten.

  33. Gränderna är smala-

  34. -och visar hur man levde
    förr i tiden.

  35. Nu hängde jag inte med.

  36. Maltesiskan är svår,
    men inte helt omöjlig.

  37. Det är nåt som känns så himla bekant.

  38. Varför bestämde du dig
    för att ta med mig just hit?

  39. För att den påminner oss
    om vårt arabiska arv.

  40. Här kan man se små, små hus
    och vindlande gator.

  41. Och namnet är väldigt suggestivt.
    Det är helt arabiskt.

  42. Ghar il-Gobon.

  43. Det för tankarna till
    ett slags medeltida stämning...

  44. ...som förstås
    har med vårt arabiska arv att göra.

  45. Många malteser blir chockade om man
    säger att våra förfäder var araber.

  46. -Jaså?
    -Ja, tyvärr finns det en sån idé...

  47. Vi är så besläktade att det är nästan
    stötande för en maltes att inse-

  48. -att han har nånting gemensamt
    med muslimer. Tyvärr.

  49. Varför är det så jobbigt att bli...

  50. Förknippad med muslimer?
    För att vi är mycket katolska här.

  51. Man säger: "Malteserna är
    mer katolska än påven"-

  52. -"och mer brittiska än drottningen."

  53. "Bir" - det är "brunn" på arabiska.
    Ska vi alltså kolla på hans brunn?

  54. Ja, tydligen!

  55. Den är gjord av ett enda stenblock.

  56. -Vi säger "bir".
    -Det är arabiska!

  57. -Väldigt fint vatten. Titta.
    -Fint vatten.

  58. -Han ska hämta ett glas.
    -"Ha n'giblek tazza."

  59. "Ha n'giblek tazza"... På arabiska
    skulle jag säga: "Ajiblek kase".

  60. Gott vatten.
    Hämtar du allt ditt vatten här?

  61. -Dricksvatten?
    -Är hon från Malta?

  62. -Tror du att jag är från Malta?
    -Hon ser maltesisk ut.

  63. Hon är från Palestina.
    Hon förstår en del maltesiska.

  64. Ja, så klart. Det låter likadant.

  65. -Vill du hoppa i?
    -Jag tar ett bad. Det är så varmt.

  66. Varför finns bara just de här orden
    kvar i maltesiskan?

  67. Det finns en basal del av vokabulären
    som är arabisk, och det funkar bra.

  68. Men för mer sofistikerade
    tekniska landvinningar-

  69. -tog man ord från italienskan,
    och nu från engelskan.

  70. -Det är som ett laboratorium.
    -Precis.

  71. Titta här. Där står det
    "Azzioni Kattolika Rgiel".

  72. Det är maltesiska.
    "Rgiel" är plural av "ragel".

  73. "Ragel"? Åh, "män"!

  74. Pluralformen av "ragel"
    som betyder "man".

  75. -På arabiska.
    -På maltesiska.

  76. Glöm inte att det är maltesiska.

  77. Här är statyn av Paulus.

  78. Som enda semitiska språk skrivs
    maltesiskan med latinska bokstäver.

  79. Så det kan vara svårt att upptäcka
    de arabiska orden i maltesisk skrift.

  80. Alla de här elementen
    blandas i ett språk.

  81. -Så maltesiska är inte arabiska.
    -Och inte italienska. Maltesiska.

  82. Tack så mycket.
    Det var en sån trevlig tur.

  83. Ha det så bra. Hej då.

  84. Maltesiskan är, för arabisktalande,
    Europas bäst bevarade hemlighet.

  85. Jag känner mig
    som en helt nyfrälst språkarkeolog.

  86. Vad gör ni här?
    - Hur liten ÄR världen egentligen?

  87. Har ni sett det här? Det är arabiska.
    "L-ghid il-kbir." Den stora högtiden.

  88. Vad är det på svenska, då?
    Jaså, påsken!

  89. Vi har sett många ord som ser ut
    som arabiska.

  90. -Gata heter "tariq".
    -Jaha.

  91. Det är riktigt häftigt.

  92. Ha det så roligt här. Vi ses, kanske.

  93. Adjö, då! Hej!

  94. Det kändes skithäftigt att höra
    maltesiska för första gången.

  95. Det är nörden i mig som bara:
    "Åh, vad spännande!"

  96. Jag fascineras,
    men känner mig lite snuvad.

  97. Ingen har sagt till mig att det finns
    så mycket arabiska i maltesiskan.

  98. Att vi har ett europeiskt
    semitiskt språk.

  99. Det är helt ny information för mig.

  100. Det här är ren arabiska: "Kif inti?"
    Det är "Hur mår du?"

  101. "Var?" - "fejn".

  102. "Kif?" - "Hur?".

  103. "Stor" - "kbira".

  104. "Liten" - "zghir".

  105. "Ge mig ordet."

  106. Arabiska egennamn är ofta betydelse-
    bärande, och inte sällan poetiska.

  107. För föräldrar är namnutbudet digert.

  108. Är ditt barn som en juvel - Jawhar?
    Eller som en ros - Zahra?

  109. Vill du att namnet ska spegla
    barnets karaktär?

  110. Som Karim - "generös",
    eller Saida - "lycklig"?

  111. Ska det uppkallas efter en historisk
    person, som Fatima, profetens dotter?

  112. Eller få ett storslaget namn,
    som Amir - "prins"?

  113. Eller ett religiöst klingade namn
    som Abdullah - "Guds tjänare"?

  114. Eller Nouredin - "trons ljus"?

  115. I Arabvärlden
    är det vanligt att äldre personer-

  116. -kallas "oum", mor, eller "abu", far,
    oavsett om de har barn eller inte.

  117. Ett känt exempel på detta är den
    egyptiska sångerskan Oum Kalthoum.

  118. Algeriska rai-musiker som Khaled
    införde på 80-talet prefixet "cheb".

  119. Cheb betyder "ung". Så skilde de sig
    från den äldre musikergenerationen.

  120. Kopplingarna mellan Italien
    och Arabvärlden går långt tillbaka.

  121. Man märker det inte i språket, som
    på Malta. Däremot i historieböckerna.

  122. Både delar av Nordafrika och
    Mellanöstern ingick i romarriket.

  123. Jag ska göra nåt som är få förunnat
    - besöka påvens enorma bibliotek.

  124. Här finns det 180 000 manuskript
    och 1,6 miljoner böcker samlade.

  125. Från Henrik VIII:s kärleksbrev
    och Galileo Galileis teckningar-

  126. -till uråldriga manuskript
    från Arabvärlden.

  127. Utan kameran
    kan vi ta en titt på biblioteket.

  128. -Här är biblioteket.
    -Det är fantastiskt. Fantastiskt.

  129. Ser du skåpet?

  130. Utan kamera...

  131. Får vi inte filma här?

  132. Stämningen är märklig. Det råder
    strikta regler om var vi får filma-

  133. -trots att vi faktiskt har tillstånd.

  134. Vilket vackert rum.

  135. Jag måste fråga...

  136. -Talar ni arabiska?
    -Nej, nej.

  137. -Men ni förstod min fråga?
    -Ja.

  138. Berätta om manuskripten
    som ni har valt ut.

  139. Vår lilla arabiska,
    och allmänt orientaliska, samling-

  140. -är mycket gammal.

  141. En av de allra äldsta
    orientaliska samlingarna i Europa.

  142. Varför bestämde man sig
    för att samla de här böckerna här?

  143. När vi talar om arabiska böcker-

  144. -talar vi i allmänhet om
    kristna och islamiska.

  145. De första böckerna kom från Egypten.
    De var av koptiskt ursprung.

  146. Men i den här kategorin-

  147. -inkluderades en del böcker
    om islamisk filosofi.

  148. -Jag får väl röra vid den?
    -Ja.

  149. Men du får tillåtelse att göra det
    som en speciell ynnest.

  150. Jaså? Är det inte så många
    som får röra vid den här?

  151. Det här är så lyxigt.

  152. Jag får bläddra i en originalkopia
    av "Kitab al-Hiyal" från år 850.

  153. Den introducerar en för sin tid
    verkligt avancerad ingenjörskonst.

  154. Boken skrevs på arabiska av
    tre persiska bröder, Banu Musa.

  155. De levde och verkade vid biblioteket
    Bayt al-Hikma i Bagdad.

  156. I manuskriptet finns ritningar
    på runt hundra uppfinningar.

  157. Gasmasker, automatiska fontäner,
    mekaniska musikinstrument...

  158. Teknik som vi fortfarande använder
    i dag.

  159. Det här är faktiskt inledningen-

  160. -till världens äldsta daterbara
    icke-koraniska arabiska manuskript.

  161. Min slutsats är att boken
    kom direkt från Bayt al-Hikma.

  162. Vishetens hus
    som grundades av kalif al-Mamun...

  163. ...som dog år 833.

  164. I Bagdad.

  165. En läsare har skrivit det här.
    Kan du läsa det?

  166. "Läs denna bok..."

  167. Och så namnet "Istifan" och så året.

  168. -Det är inte så tydligt.
    -Absolut inte.

  169. -Så många århundraden...
    -Jag skulle inte kunna läsa det.

  170. "Den här boken" går att läsa.
    "Istifan."

  171. Hur känns det att ha
    den här samlingen?

  172. För mig är det hela mitt liv. Det är
    en otrolig möjlighet att ha det här.

  173. Här har vi ett verk som faktiskt
    har tillhört Bayt al-Hikma!

  174. -Och vi kan röra vid den nu.
    -Det är stort.

  175. Jag måste röra vid den lite till.

  176. Om ni stänger av kameran
    kan jag visa biblioteket.

  177. Vatikanstaten är
    ett mini-samhälle i samhället.

  178. En självständig stat
    som ligger i Rom sen 1929-

  179. -och har påven som statsöverhuvud.

  180. Staten har bara 450 medborgare-

  181. -men de har sin egen valuta,
    nationalsång och postgång.

  182. Jag måste skicka ett vykort härifrån!

  183. Hej! I dag ska jag lära er italienska
    ord som kommer från arabiskan.

  184. Ord som är tagna från arabiskan
    som man använder i dag i italienskan.

  185. "Alcol", alkohol,
    kommer från ordet "al-kuhl".

  186. Även det engelska ordet
    kommer av "al-kuhl".

  187. "Alchimica", alkemi,
    och "chimica", kemi...

  188. Det kommer
    från det arabiska ordet "kimya".

  189. Och "mummia", mumie, kommer
    från ordet "mumiá" på arabiska.

  190. Detta är Vatikanradion.

  191. För dem som inte kan ta sig till Rom-

  192. -har Vatikanen alla möjliga sätt
    att kommunicera med omvärlden.

  193. Vatikanen ger ut en tidning, twittrar
    och har en egen radiostation.

  194. Så sprider man det kristna budskapet
    över hela världen.

  195. Jag ska besöka Vatikanradion,
    som i dag sänder på 45 språk.

  196. Arabiska är ett av de språken.

  197. Varför tycker du att det är viktigt-

  198. -att Vatikanradion sänds på arabiska?

  199. Till att börja med,
    under de senaste 30 åren-

  200. -har antalet araber i Europa
    ökat, särskilt i Italien.

  201. Det är nödvändigt att ha radio
    på arabiska-

  202. -riktad till araber bosatta i Italien
    först och främst, och Europa såklart.

  203. Andra europeiska länder började
    för länge sedan.

  204. Vatikanradion är nog den första
    kanalen på arabiska i Italien.

  205. Har det ändrats, över tid, sättet ni
    tar upp olika ämnen i programmet?

  206. Till exempel under kriget 1967.
    Arab-israeliska konflikten.

  207. Vatikanens mediakanaler pratade inte
    om i vilken utsträckning-

  208. -folk led av konflikter
    och sammandrabbningar.

  209. I dag är det annorlunda.

  210. Om Nato bombar Libyen
    är Vatikanen snabb att säga:

  211. "Sluta döda. Sluta bomba."

  212. "Sätt er vid förhandlingsbordet och
    finn en lösning." Det är skillnaden.

  213. Riktar sig era sändningar till alla
    araber, eller till en viss grupp?

  214. De är för alla.
    Kristna, muslimer och judar.

  215. Och andra religioner. Inte bara
    för en viss grupp människor.

  216. Vad heter Mona Sahlins efterträdare?

  217. Så lätt. Det är Libanons
    förre premiärminister, Rafiq Hariri.

  218. Vad svarar era medtävlande
    i den andra vagnen?

  219. -Håkan...
    -Juholt.

  220. Arabiskan är fortfarande en bro
    mellan det förflutna och nuet-

  221. -mellan öst och väst.

  222. Många studenter från hela Europa,
    inte minst Italien-

  223. -reser till Mellanöstern och
    Nordafrika för att lära sig arabiska.

  224. Fabio!

  225. Hur är det?

  226. Bra, tack. Vi är på väg nu, okej?

  227. Jag var i Syrien en sommar
    och pluggade arabiska.

  228. Där lärde jag känna Fabio,
    som också var där för att studera.

  229. I Damaskus bodde vi, som alla andra
    studenter, i Bab Tuma i gamla stan.

  230. När jag var i Syrien fick jag höra
    att Bab Tuma hade blivit "Bab Roma".

  231. -"Bab Roma". Visst.
    -Kan du förklara? Varför är det så?

  232. Över hela Italien-

  233. -finns det över 70 fakulteter
    där man kan studera arabiska.

  234. Så det är populärt
    att lära sig arabiska?

  235. Ja, det är populärt att studera
    arabiska. Det är trendigt.

  236. Jag älskar att resa i Mellanöstern
    för att lära känna kulturen där.

  237. För att försöka hitta skillnaden
    mellan oss och dem.

  238. Kan du nämna
    en användbar mening eller ord?

  239. "Shukran amour", "Shukran
    ya habibi" eller "Salaam aleikum".

  240. Också här i Rom,
    om man går till en arabisk butik-

  241. -som säljer mattor
    och arabiska grejer-

  242. -och man kommer in
    och säger "Salaam Aleikum"-

  243. -kan man se butiksägarens ansikte
    lysa upp. "Aleikum Salaam, tafaddal."

  244. För dem, speciellt för araberna
    som bor här i Europa-

  245. -är det som att säga:
    "Ta mitt hjärta, du är min bror."

  246. Och det går ju inte att hälsa på
    hos en italienare utan att äta...

  247. Spaghetti!

  248. -Hur är din arabiska nu?
    -Nu?

  249. -Pratar du mycket?
    -Ja.

  250. Jag pratar lite arabiska
    när jag är på arabiskt kafé.

  251. I centrum här i Rom.

  252. Där röker jag vattenpipa
    någon gång i veckan.

  253. -Varje vecka?
    -Varje vecka.

  254. Tack, Vittorio. Det var jättegott.
    - Det var rätt, va?

  255. Fabio brukar träffa sina vänner Laura
    och Francesco på vattenpipa-fiket.

  256. De har också studerat arabiska
    i Syrien.

  257. Hur står det till?
    - Hur är det, Fabio?

  258. -Bara bra, tack.
    -Varsågoda.

  259. Hurdan är din relation
    till arabiskan, Laura?

  260. Jag älskar den.

  261. Jag klarar inte att vara utan
    arabiskan särskilt länge.

  262. För jag förstår att jag
    har stor förmåga-

  263. -att lära mig arabiska.

  264. Sen lärde jag känna resten
    av den arabiska världen-

  265. -och förstod att
    arabiskan är min väg.

  266. Hur ser folk på arabiska
    här i Italien?

  267. Folk här känner inte till
    den arabiska världen.

  268. Folk säger:
    "Varför arabiska? Det är ju svårt."

  269. "Och det arabiska folket
    är inte trevligt."

  270. Vi vill förbättra relationerna
    mellan araberna och italienarna.

  271. Italienare är som araber.
    Vi jobbar bara för att kunna leva.

  272. Araber gillar inte heller att jobba.

  273. -De gillar att njuta...
    -De lever inte för att jobba.

  274. Vi jobbar för att leva.

  275. Vi springer inte som européerna.
    Vi jobbar som araberna.

  276. Ingen arabiska?

  277. -Pratar du...va?
    -"Pratar du arabiska?"

  278. -Jag.
    -Du?

  279. TALAR DU ARABISKA?

  280. -Jag talar lite arabiska.
    -Talar du lite arabiska?

  281. Hur lärde du dig?

  282. Hur lärde han sig arabiska?
    I Bangladesh, jaha...

  283. -Jag talar arabiska.
    -Kom och prata, då.

  284. -Om vadå?
    -Om arabiska.

  285. -Kom, kom, kom.
    -Ingen fara.

  286. -Är ni från Egypten allihop?
    -Ja.

  287. -Varför kom ni till Italien? Och Rom?
    -För att arbeta. För att söka jobb.

  288. Vi kom för att finna vår väg. För
    att jobba och se hur livet är här.

  289. -Har du varit här länge?
    -Ja, jag är inne på tredje året.

  290. -Ni också?
    -Fyra år.

  291. -Fyra år.
    -Fyra.

  292. Vad säger ni, går det att klara sig
    här med bara arabiska?

  293. -Nej.
    -Det vore svårt.

  294. Man behöver hela tiden
    jobba på sin italienska.

  295. Kan du bara halvdan italienska är det
    svårt att leva här. Folk är tuffa.

  296. -På vilket sätt?
    -Man måste kunna italienska bra.

  297. För att jobba med italienare
    eller beställa något-

  298. -måste man kunna språket.

  299. För att kunna skriva ett kontrakt-

  300. -måste man ha någon med sig för att
    förstå vilka dokument som behövs.

  301. Men efter allt som hänt i Egypten,
    revolutionen och så-

  302. -har ni lärt er några nya ord?

  303. -För 2011.
    -Revolution den 25 januari.

  304. -Ned med Hosni.
    -Vad sa du?

  305. -Ned med Hosni, ned med Hosni!
    -Vi har gett honom namnet Obama.

  306. -Visst liknar han president Obama?
    -Det stämmer!

  307. Vi kallar honom alltid Obama.

  308. -Vad kände ni när ni hörde om det?
    -Stor lycka.

  309. Vi tänker återvända hem,
    inte stanna utomlands.

  310. Jag vill leva i mitt eget land.

  311. Som situationen var tidigare
    var det omöjligt.

  312. Men som situationen ser ut nu
    vill jag återvända till mitt land.

  313. Om Gud vill stannar jag
    inte länge här. Två-tre år till bara.

  314. Den kommande perioden blir underbar.

  315. Jag tycker alla exilaraber
    ska återvända till hemländerna.

  316. Det är bättre
    än det som vi utsätts för här.

  317. Jag blir rörd. De här människorna
    har inte kommit hit frivilligt.

  318. De lever inte för idén
    att komma till Europa.

  319. Många tvingas komma hit
    för att överleva-

  320. -eller för att försörja sina familjer
    i deras icke fungerande hemländer.

  321. Men egentligen vill de bara hem.

  322. Nästa stopp på min resa
    är slutdestinationen.

  323. Beirut i Libanon.

  324. Glass, glass...

  325. Översättning: E. Enström/N. Källman
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Språkarkeologi

Avsnitt 7 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Nadia reser till Malta där man talar maltesiska, ett slags nyarabiska. Kan hon ta sig fram på sin arabiska där? I Italien möter vi en av dem som just lämnat oroligheterna i Nordafrika bakom sig. Dessutom får vi ur Vatikanbibliotekets valv en exklusiv titt på några av de äldsta arabiska manuskripten i Europa.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk > Arabiska, Svenska > Språkbruk
Ämnesord:
Arabiska språket, Maltesiska, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i Rena rama arabiskan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRena rama arabiskan

Arabiska - framtidens språk!

Avsnitt 1 av 8

Hemma talar Malmöfödda Nadia Jebril arabiska med palestinsk dialekt. Nu ska hon för första gången använda sin arabiska i jobbet. Fotbollsmålvakten Rami Shaaban, som också har fått använda sig av sin "hemmaarabiska", ger Nadia lite tips.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRena rama arabiskan

Flerspråkighet - en begränsning eller möjlighet?

Avsnitt 2 av 8

I Danmark pågår en livlig språkdebatt om flerspråkighet. Nadia träffar komikern Omar Marzouk som ser humor som en brobyggare mellan olika kulturer. Författaren Duna Ghali tycker att hennes danska och arabiska har berikats av varandra.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRena rama arabiskan

Arabiska medier - vem vinner exilaraberna?

Avsnitt 3 av 8

Ända sedan 1930-talet har London varit arabiskspråkiga mediers huvudstad. Hur har tidningar, tv och radio påverkat det arabiska språkets utveckling? Nadia besöker bland annat tv-kanalen al-Jazeera och den största arabiska tidningen i Europa, al-Quds al-Arabi.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRena rama arabiskan

Kiffe Kiffe - Generation Beur

Avsnitt 4 av 8

I Frankrike är det arabiska språket och den arabiska kulturen viktiga inspirationskällor för konst, film och musik. Nadia möter bland annat raïlegenden Khaled, electrostjärnan Yasmine Hamdan, författaren Faïza Guène och kalligrafen Julien Breton.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRena rama arabiskan

Med historien som tröst

Avsnitt 5 av 8

Många reser fortfarande till Andalusien för att uppleva den moriska kulturen. I Spanien hamnar Nadia mitt i det intensiva Semana Santa-firandet. Hon besöker också Alhambra-palatset och får en recitation av poeten Ibn Arabis verk. Hör det arabiska Spanien numera till det förgångna?

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRena rama arabiskan

Arabiska - ett heligt språk

Avsnitt 6 av 8

I Bosnien har många lärt sig arabiska genom att studera Koranen. Nadia sätter bosniernas språkkunskaper på prov och möter även krigsfotografen Suleiman. Dessutom träffar hon grundaren av superhjälteserien The 99, Naif Al-Mutawa.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRena rama arabiskan

Språkarkeologi

Avsnitt 7 av 8

Nadia reser till Malta där man talar maltesiska, ett slags nyarabiska. Kan hon ta sig fram på sin arabiska där? I Italien möter vi en av dem som lämnat oroligheterna i Nordafrika. Dessutom får vi ur Vatikanbibliotekets valv en exklusiv titt på några av de äldsta arabiska manuskripten i Europa.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRena rama arabiskan

Språkrevolution!

Avsnitt 8 av 8

I Libanon kan den unga generationen libaneser i många fall inte ens räkna på arabiska och många skolor lär ut de flesta ämnen på franska och engelska. Samtidigt pågår det en rad kampanjer för att bevara det arabiska språket.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Finsk språkvård

Svensk språklagstiftning

I Sverige finns det 59 kommuner som ger service på finska till kommuninvånarna. För 15 år sedan var det bara fem som tillhandahöll den här tjänsten, berättar Kaisa Syrjänen Schaal från Svenska kyrkans enhet för flerspråkighet. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBarnaministeriet Dokumentär

Loellas resa

Nioåriga Loella är inte riktigt säker på om hon kan kalla sig same. Hon bor i Västerås och har ingen annan än sin mamma att prata samiska med. Men på höstlovet ska hon åka till sin samiska släkt i Karesuando.

Fråga oss