Titta

Rena rama arabiskan

Rena rama arabiskan

Om Rena rama arabiskan

Arabiska är en angelägenhet för miljontals människor över hela Europa och allt fler väljer att lära sig det mångfacetterade språket. Vi följer med Nadia Jebril på en resa som skildrar ett levande språk vars influenser finns djupt rotade i europeisk kultur. Hennes arabiska språkresa tar sin början i Sverige, fortsätter till Danmark, Storbritannien, Frankrike, Spanien, Malta, Bosnien och Italien med slutdestination Libanon. Genom Nadias språkfunderingar, spännande möten och humorinslag får tittaren en inblick i det arabiska språkets bredd, både vad gäller språkliga variationer och språkbärarnas mångfald. I varje program får vi dessutom följa deltagarna i en arabisk version av tv-programmet På spåret, där de utkämpar sina dialektala strider med siktet inställt på en finalplats.

Till första programmet

Rena rama arabiskan: Språkrevolution!Dela
  1. Libanon
    - landet där olika världar möts.

  2. Man kan bada i Medelhavet
    och åka skidor i bergen samma dag.

  3. Allt detta i ett land
    som inte är större än Skåne.

  4. Arabiska är landets officiella språk,
    men franskan är jämnstark.

  5. Och i och med större kontakt
    med omvärlden, via t.ex. internet-

  6. -så har det hänt en sak till:
    Engelskan har gjort entré.

  7. I Beiruts innerstad simultan-talas
    dessa tre språk konstant-

  8. -som i den typiskt beirutiska
    meningen: "Hi! Kifak? Ca va?"

  9. -Vilket språk talar ni med era barn?
    -Arabiska, helt klart.

  10. Men man hör ofta att folk kastar in
    franska ord i meningar. Stämmer det?

  11. -Är det typiskt för libaneser?
    -Ja, det har blivit vanligt.

  12. Vi lägger in vissa ord på franska-

  13. -för att det ska låta lite stiligt.

  14. Vi säger till exempel "hi".

  15. Det använder libaneser för att hälsa.
    "Hi."

  16. Vårt modersmål borde vara arabiska
    eftersom vi är araber.

  17. Vi får inte glömma vårt ursprung,
    vårt språk och vårt libanesiska arv.

  18. Libanon var franskt under 26 år
    och blev självständigt 1946.

  19. Det franska inflytandet märks
    fortfarande, inte minst i språket.

  20. Det finns de som menar att franskan
    och engelskan håller på att ta över.

  21. Organisationen Faal Amr tycker att
    arabiskan har mist sin särställning-

  22. -och gör kampanjer
    för att rädda arabiskan.

  23. Vad hotar arabiskan i Libanon?

  24. Först och främst omvärldens syn
    på språket.

  25. En syn på det arabiska språket,
    att det skulle vara oanvändbart.

  26. Ärligt talat är det hotat för att det
    inte behövs ens när man lever här.

  27. Jag kan leva mitt liv i Libanon
    utan att använda arabiskan.

  28. -Hur då?
    -Försök bara.

  29. I Europa talade du mycket arabiska.

  30. Där vill arabisktalande använda
    sitt språk, för att hålla det nära.

  31. Det säger jag alltid till ungdomarna
    på skolorna som jag besöker.

  32. Jag säger: Om ni reser
    till vilket land som helst-

  33. -om ni reser till Sverige-

  34. -och någon frågar var ni kommer ifrån
    och ni säger Libanon...

  35. Det första folk kommer att fråga är:
    "Talar och förstår du arabiska?"

  36. Svarar ni "nej"
    blir ni inte respekterade.

  37. Ingen respekterar någon
    som inte kan sitt eget språk.

  38. Men händer detta bara i Libanon?

  39. Hur är det med andra
    arabiska länder?

  40. Efter 2001 och efter Irak kan man
    inte undgå kopplingen till politik.

  41. På flygplatsen tänker man "hoppas
    de inte förstår att jag är arab".

  42. -Det påverkar tankesättet.
    -Har folk börjat skämmas för språket?

  43. Självklart.

  44. Jag menar inte att man måste
    prata arabiska hela tiden.

  45. Men vi talar om att slå vakt
    om det lilla. Ett absolut minimum.

  46. Varför ska mina barn växa upp utan
    att läsa Gibran? Eller Mikhail Naimy?

  47. Utan arabisk musik. En hel generation
    känner inte till sångerskan Fairuz.

  48. Är detta normalt? Är detta tänkbart?
    De känner inte till Mahmoud Darwish.

  49. Om vi inte kan vår kultur, varför
    importerar vi då utländsk kultur?

  50. Vilken kultur
    vill vi att våra barn ska ärva?

  51. De måste få ärva en kultur.

  52. Historien rymmer mer än fakta som:
    Vem styrde England och Libanon...

  53. Den säger: "Det här var Beethovens
    era." "Det här var Picassos era."

  54. Det som alltid återstår
    är folkets kulturhistoria.

  55. Alltså: Lär er andra språk,
    men lär er ert modersmål först.

  56. Ord kan befästa fördomar.

  57. Men också skapa gemenskap,
    ändra sättet vi uppfattar oss själva-

  58. -och bidra till att störta
    en korrupt regim.

  59. Under demonstrationerna i Egypten
    lärde sig västerlänningar en slogan:

  60. "Kifaya!" Nu räcker det!

  61. Många känner igen en rad arabiska ord
    från nyhetssändningarna-

  62. -som "jihad", "al-Qaida"
    och "Hizbollah".

  63. Orden associeras med organisationer
    och politiska partier.

  64. Vad betyder de egentligen? "Jihad"
    översätts ofta som "heligt krig"-

  65. -men det betyder
    "kamp" eller "ansträngning".

  66. "Al-Qaida" betyder "basen"
    och "Hizbollah" betyder "Guds parti".

  67. Ord kan bli så förknippade
    med en händelse-

  68. -att de blir svåra att använda
    i andra sammanhang.

  69. Ett sånt ord är "intifada".
    Det betyder "att skaka av sig"-

  70. -men det används för uppror, särskilt
    Palestinas självständighetskamp.

  71. Hur ett ord uppfattas
    kan förändras över tid.

  72. Det vanligaste ordet
    för "homosexuell" - "shaz"-

  73. -betyder "avvikande" eller "pervers"
    och uppfattas som kränkande i dag.

  74. Så gay-organisationer har lanserat
    ett alternativt uttryck: "Mithly".

  75. Det betyder "som jag".

  76. Det känns speciellt
    att vara i Beirut-

  77. -centrum för arabiska popstjärnor,
    konstnärer och modeskapare.

  78. Det närmaste man kommer en fristad
    för journalister och författare-

  79. -i Mellanöstern i dag.

  80. Trots detta finns det ämnen
    som också här är tabubelagda.

  81. Till exempel sex.

  82. Joumanna Haddad
    - författare, poet och journalist.

  83. I dag är hon
    kulturredaktör på An Nahar-

  84. -en av Libanons
    största och äldsta dagstidningar.

  85. Innan dess publicerade hon
    tidskriften Jasad - "Kroppen".

  86. I den skrev hon ocensurerat
    om kvinnokroppen och sexualitet.

  87. Vad gör det om vi talar om det? Om vi
    gör det ur ett kulturellt perspektiv.

  88. Det påstås att det arabiska
    samhället inte är redo för det.

  89. Det är förolämpande för arabvärlden.
    Vem har bestämt att vi inte är redo?

  90. Man handskas med den arabiska
    världen som om den vore dum.

  91. Det är att fördumma
    den arabiska världen och araben.

  92. -Så här har det inte alltid varit.
    -Det stämmer.

  93. I arabisk litteratur
    från tionde och elfte århundradena-

  94. -finns böcker som jag har citerat.
    Böcker som tar upp sex och erotik.

  95. Det skrivs fritt om kroppen,
    allt det här är helt naturligt.

  96. Det har ändrats, särskilt de senaste
    200 åren. Varför? Det är frågan.

  97. Detta är ett stort misslyckande för
    de sekulära krafterna i arabvärlden.

  98. De krafter som hade ansvaret
    att stå för alternativen-

  99. -och rädda de här samhällena
    från religiösa övermakter-

  100. -misslyckades och förvandlades själva
    till diktatoriska styren.

  101. Därför har vi gått åt fel håll
    i utvecklingen.

  102. Har du några exempel på hur man
    skriver ord som är lite känsliga?

  103. Till exempel ordet penis.

  104. Det omnämns alltid, eller ofta-

  105. -som en metafor: "Pelaren."

  106. "Svärdet."

  107. Åh, nu måste jag ju tänka
    i poetiska metaforer. "Trädgården".

  108. Det sägs om kvinnans kön:
    "Den hemliga trädgården."

  109. -"Kvinnans hemliga trädgård?"
    -"The secret garden of the woman."

  110. Sådana liknelser. Eller "vulkanen".

  111. Vackra bilder, om jag får välja
    när jag ska använda dem.

  112. Inte när jag tvingas använda dem
    för att det är fel och förbjudet-

  113. -att säga "vulva"
    eller att säga "penis".

  114. Hur mår ni?

  115. Har ni roligt?

  116. Inte? Ska jag gå?

  117. Jag vet inte om ni har märkt det,
    men...

  118. ...jag är inte arab.

  119. Kan du berätta lite om din relation
    till arabiskan?

  120. Jag föddes i Saudiarabien.
    Sedan reste min familj till Amman.

  121. Från tre månaders ålder fram tills
    jag tog examen från universitetet-

  122. -bodde jag i Jordanien,
    och läste vid arabiska skolor.

  123. I det sociala livet
    blir folk alltid förvånade.

  124. Varje dag chockas folk över att en
    som ser ut som jag talar arabiska.

  125. Arabiska är det språk jag talar bäst
    och sämst talar jag koreanska.

  126. Jag ser koreansk ut och talar fem
    språk, men koreanska är jag sämst på.

  127. Visst är det hemskt?

  128. Jag frågar på engelska, det är
    lättare: Vad skämtar du aldrig om?

  129. Sex, religion och politik. Förstås.

  130. -Inget annat?
    -Kiss- och bajsskämt.

  131. En gång uppträdde jag
    inför en vuxen publik.

  132. Killar och tjejer som läste
    vid universitetet, vuxna.

  133. Ursäkta språket, men jag sa röv.

  134. Jag började skratta!

  135. Men inom ståuppkomiken finns det
    komiker som säger värre ord.

  136. I sammanhanget är röv ingenting.
    Okej?

  137. Jag sa det inte
    för att förolämpa någon.

  138. Det var en del av ett skämt.

  139. Mamma är från Vietnam,
    så hennes arabiska är inte så bra.

  140. En gång blandade hon ihop ordet "tut"
    - mullbär - med ordet "tiz" - röv.

  141. Vi skulle ha gäster på middag.

  142. Mamma bad mig gå och hämta
    brickan med röv till Umm Mahmoud.

  143. -Det var skämtet.
    -Vad hände?

  144. Organisatören kom upp på scenen
    och sa: "Avsluta och gå härifrån."

  145. -"Gå nu."
    -Verkligen?

  146. -De sa åt mig att gå.
    -Herregud!

  147. Jag skulle kunna tala med dig hela
    kvällen. Det skulle jag verkligen.

  148. Men jag måste avsluta samtalet.

  149. -Tack, Whan Ho. Kul att prata.
    -Tack! Puss, puss! Hej då!

  150. Tack. Puss, puss! Hej då!

  151. Beirut var en gång känt
    som Mellanösterns Paris.

  152. Ett kulturellt centrum
    dit folk från hela regionen kom.

  153. Beirut var speciellt för att det var
    ett pluralistiskt samhälle.

  154. Här bodde kristna och muslimer från
    olika inriktningar, sida vid sida.

  155. Men 1975 utbröt ett inbördeskrig
    mellan olika grupper i landet.

  156. Mellan kristna och muslimer,
    palestinier och libaneser.

  157. Kriget pågick i sexton år.
    Det var allas krig mot alla.

  158. Många miste sina liv och hem.
    De som fick chansen flydde utomlands.

  159. Just nu är läget relativt stabilt-

  160. -men såren finns kvar,
    och Beirut är i dag ganska splittrat.

  161. Detsamma verkar gälla för språk.
    I kristna kvarter talas mer franska.

  162. Hippa kids i innerstan
    blandar språken.

  163. Och här, i de shiamuslimska
    förorterna i södra Beirut-

  164. -är det helt självklart
    att arabiskan kommer först.

  165. Blandar du ord från olika språk
    när du talar med henne?

  166. Min dotter talar bättre än jag
    på alla språk.

  167. Kan du säga "bonjour" eller
    "salaam aleikum"? - Hon är blyg.

  168. Alla blandar.
    Det talas franska, engelska…

  169. Här säger alla "salaam aleikum",
    "marhaba" eller "masaa al-kheir".

  170. -Men om jag sa "bonjour"?
    -Ingen skulle svara.

  171. En del säger "bonjouren".

  172. Brukar du säga "bonjour"?

  173. Jag kanske talar med grannfrun och
    säger "bonjour" för att skoja lite.

  174. -"Bonjour" eller "bonjouren"?
    -"Bonjouren."

  175. -Beror det på religion?
    -Nej, det har inget med det att göra.

  176. Som mosaik? Vad betyder det?

  177. Det är en tavla gjord av gamla saker.

  178. Man sätter ihop den
    av små färgglada stenar.

  179. Så är det här i Libanon,
    varje grupp har sin färg.

  180. Det blir som ett landskap.
    En vacker tavla.

  181. Jag får bokstäver att skimra

  182. Även det översvämmade havet torkar
    ut om jag blöter mina läppar i det

  183. Jag är orolig för, rädd om
    det sanna Libanon

  184. orolig för de olika folkens eldar

  185. Men i poesin
    fördes de olika folken samman

  186. kristna och muslimer,
    vi fattade varandras händer

  187. och tillsammans byggde vi
    det sanna Libanons stolthet

  188. "Off" - så heter tv-programmet
    där poeter från hela Libanon-

  189. -reciterar och tävlar i den
    andalusiska poesiformen "zajal".

  190. Samih Khalil korrekturläser manus
    och väljer ut medverkande till "Off".

  191. En passionerad poesiälskare
    som också själv skriver en del.

  192. "Kasta bort rädslans täcke!
    Ge dig hän, som i vinets rus..."

  193. Han ska hjälpa mig göra en zajal-dikt
    av min poesistafett-

  194. -så att jag kan läsa upp den sen.

  195. ..." i ett ögonblick av värme
    från mina glödande händer..."

  196. Bravo.

  197. Nu fick du mig att rodna.
    Vad romantiskt!

  198. -Romantiskt.
    -Jättefint.

  199. Du säger att alla hör på zajal-poesi,
    men förstår alla? Det är svårt.

  200. Jag ska säga dig en sak: Zajal är
    en diktkonst på talad libanesiska.

  201. Standardarabiska
    finns i alla arabiska länder.

  202. Det finns libanesisk poesi, och poesi
    på standardarabiska med en viss form.

  203. Zajal-poesi
    är det libanesiska folkets poesi.

  204. Även i Syrien och Palestina har
    folket poesi, som libanesernas zajal.

  205. Där finns sjungande poeter
    som är så underbara-

  206. -att de till och med utmanar
    de libanesiska zajal-poeterna.

  207. Dessa libanesiska zajal-dikter ger
    en bild av det libanesiska samhället.

  208. Av det libanesiska arvet, historien.
    Dikterna har funnits i 400-500 år.

  209. Hoppas du inte skrattar.
    Känner du till cheb Khaled?

  210. Raï-sångaren?
    Han har skrivit den här meningen.

  211. "På vägen som leder tillbaka
    finns en låst dörr."

  212. "Men ödet har ryckt nyckeln
    ur min hand."

  213. Det är på arabiska, inte libanesiska.

  214. Är det möjligt att skriva om den
    på libanesiska?

  215. På libanesiska?

  216. "Mitt hjärta avslöjar inte
    sina hemligheter", till exempel.

  217. Det var på libanesiska.

  218. "Kasta inte sten i glashus."
    Det är på libanesiska.

  219. -Kan du skriva ner det?
    -Visst.

  220. "Jag är inte rädd för någon,
    även om dörrarna är stängda."

  221. "Vad bryr jag mig om stängda dörrar?"

  222. "Vad bryr jag mig"
    eller "jag är inte rädd"?

  223. -"Om du, o vackra, saknar tillit"...
    -"Low kaana..."

  224. Nej. Inte "low kaana".
    Det är standardarabiska.

  225. -"Low kaan..."
    -"Low kaan..."

  226. -"...ya helwi..."
    -"...ya helwi..."

  227. -"...ma fi 'endik si'a."
    -"...ma fi 'endik siqa."

  228. Si'a.

  229. "Våra intentioner
    läses av våra uttryck..."

  230. "Ibmaktubna."

  231. "Om inte vi avslöjar hjärtats
    hemligheter förtäljer ögonen dem..."

  232. Oj, för långt. Kan du upprepa?

  233. Vi har ordet "yo'bush"
    på libanesisk dialekt.

  234. -Vad betyder det?
    -Att man gillar någon.

  235. -Ordet "jagal".
    -"Jagal"?

  236. Någon som är "streetsmart"?

  237. God morgon.

  238. -"God morgon" är fint på morgonen.
    -Och "to'burni", "begrav mig".

  239. Jag har rest runt.
    Jag började i Danmark, sen England-

  240. -Frankrike, Spanien, Malta,
    Bosnien, Italien och nu Libanon.

  241. Överallt
    har jag klarat mig med arabiska.

  242. Jag var jättenervös i början.

  243. Jag har min palestinska hem-arabiska
    med mig ut på resan.

  244. Men alltså... Jag har klarat mig.

  245. När man träffar nya människor kan det
    ta lång tid att komma till kärnan.

  246. Men med dem jag träffat har det gått
    snabbt, för att vi delar ett språk.

  247. Man har mötts direkt
    i nåt som man har gemensamt.

  248. Familjen Bandali
    1,5 miljoner tittare på Youtube

  249. Kafé Leila

  250. I den här staden finns en känd
    marknad. Vad heter den marknaden?

  251. Så lätt. Souq al-Safafir i Irak.

  252. Vad säger du? Det är Khan al-Khalili
    i Kairo, världens mest kända marknad.

  253. -Souq al-Safafir.
    -Khan al-Khalili.

  254. -Souq al-Safafir!
    -Khan al-Khalili!

  255. Ja.
    Khan al-Khalili är det rätta svaret.

  256. Var nu stolt! Du är egyptier!

  257. Var nu stolt! Du är egyptier!
    Var nu stolt! Du är egyptier!

  258. Jag har en viktig sak kvar som jag
    måste göra innan jag åker hem.

  259. Jag ska läsa upp min dikt.
    Men jag behöver få lite stöd.

  260. Så jag träffar poeterna och hiphop-
    artisterna Zeinedin och El-Welad.

  261. De tog med mig till sitt favorithak
    i stadsdelen Hamra.

  262. Här brukar de köra spontan-läsningar
    mitt på uteserveringen.

  263. Sjukt läskigt!

  264. Lyssna.
    Du sa att du skulle läsa en dikt.

  265. Vi ska höra alla dikter,
    snart blir det din tur.

  266. Med er här? Det är ju jättesvårt.
    Nej!

  267. Hör på, nu är det Nadias tur
    att läsa sin dikt.

  268. Kom igen, Nadia.

  269. -Kör, kör.
    -Okej.

  270. Okej.
    Det är första gången i mitt liv-

  271. -som jag ska läsa en zajal-dikt.

  272. Okej.

  273. Ni applåderar väl
    i vilket fall som helst? Okej.

  274. Om du, o vackra, saknar tillit
    är ändå våra kärleksdagar uppskrivna.

  275. Ännu är hjärtats nyckel min.
    Vad bryr jag mig om dörren är stängd?

  276. Vi strödde blommor längs våra vägar.

  277. Våra intentioner läses
    av våra uttryck...

  278. Om inte vi avslöjar våra hjärtans
    hemligheter förtäljer våra ögon dem.

  279. Poeter talar om månens ljus, målar
    bilder av de vackraste meningarna.

  280. Men när de nu ser dig, förblir bilden
    av dig den allra vackraste.

  281. -Tack. - Var det bra?
    -Jättebra, verkligen.

  282. Det var skitjobbigt, tycker jag.
    Gud, vad hemskt det var!

  283. Har jag verkligen
    kommit till vägs ände?

  284. Tja, detta må vara slutdestinationen
    på denna resa.

  285. Det arabiska språket
    kommer inte att dö ut.

  286. Jag har träffat människor som, precis
    som jag, älskar det här språket-

  287. -och som kommer att
    hålla det levande.

  288. Så jag säger inte "hej då".

  289. Jag säger i stället: "På återseende."

  290. Översättning:
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Språkrevolution!

Avsnitt 8 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I Libanon kan den unga generationen libaneser i många fall inte ens räkna på arabiska och många skolor lär ut de flesta ämnen på franska och engelska. Samtidigt pågår det en rad kampanjer för att bevara det arabiska språket. Går det arabiska språket en dyster framtid till mötes i Libanon? Nadia träffar den prisbelönta författaren Joumana Haddad och pratar språkliga tabun med arabvärldens just nu hetaste stå upp-stjärna, koreanen Whonho Chung.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk > Arabiska, Svenska > Språkbruk
Ämnesord:
Arabiska språket, Libanon, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i Rena rama arabiskan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRena rama arabiskan

Arabiska - framtidens språk!

Avsnitt 1 av 8

Hemma talar Malmöfödda Nadia Jebril arabiska med palestinsk dialekt. Nu ska hon för första gången använda sin arabiska i jobbet. Fotbollsmålvakten Rami Shaaban, som också har fått använda sig av sin "hemmaarabiska", ger Nadia lite tips.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRena rama arabiskan

Flerspråkighet - en begränsning eller möjlighet?

Avsnitt 2 av 8

I Danmark pågår en livlig språkdebatt om flerspråkighet. Nadia träffar komikern Omar Marzouk som ser humor som en brobyggare mellan olika kulturer. Författaren Duna Ghali tycker att hennes danska och arabiska har berikats av varandra.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRena rama arabiskan

Arabiska medier - vem vinner exilaraberna?

Avsnitt 3 av 8

Ända sedan 1930-talet har London varit arabiskspråkiga mediers huvudstad. Hur har tidningar, tv och radio påverkat det arabiska språkets utveckling? Nadia besöker bland annat tv-kanalen al-Jazeera och den största arabiska tidningen i Europa, al-Quds al-Arabi.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRena rama arabiskan

Kiffe Kiffe - Generation Beur

Avsnitt 4 av 8

I Frankrike är det arabiska språket och den arabiska kulturen viktiga inspirationskällor för konst, film och musik. Nadia möter bland annat raïlegenden Khaled, electrostjärnan Yasmine Hamdan, författaren Faïza Guène och kalligrafen Julien Breton.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRena rama arabiskan

Med historien som tröst

Avsnitt 5 av 8

Många reser fortfarande till Andalusien för att uppleva den moriska kulturen. I Spanien hamnar Nadia mitt i det intensiva Semana Santa-firandet. Hon besöker också Alhambra-palatset och får en recitation av poeten Ibn Arabis verk. Hör det arabiska Spanien numera till det förgångna?

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRena rama arabiskan

Arabiska - ett heligt språk

Avsnitt 6 av 8

I Bosnien har många lärt sig arabiska genom att studera Koranen. Nadia sätter bosniernas språkkunskaper på prov och möter även krigsfotografen Suleiman. Dessutom träffar hon grundaren av superhjälteserien The 99, Naif Al-Mutawa.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRena rama arabiskan

Språkarkeologi

Avsnitt 7 av 8

Nadia reser till Malta där man talar maltesiska, ett slags nyarabiska. Kan hon ta sig fram på sin arabiska där? I Italien möter vi en av dem som lämnat oroligheterna i Nordafrika. Dessutom får vi ur Vatikanbibliotekets valv en exklusiv titt på några av de äldsta arabiska manuskripten i Europa.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRena rama arabiskan

Språkrevolution!

Avsnitt 8 av 8

I Libanon kan den unga generationen libaneser i många fall inte ens räkna på arabiska och många skolor lär ut de flesta ämnen på franska och engelska. Samtidigt pågår det en rad kampanjer för att bevara det arabiska språket.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Karukfolket och deras språk

De sista som kunde språket som indianstammen Karuk talade har dött. Men nu vill en ny generation ta tillbaka sitt språk. Hur ska man göra? Nancy Steele som tillhör Karukfolket i Kalifornien berättar. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - integration

Jag ville bli advokat!

Romernas skolsituation är kantad av problem. Många romska elever avslutar inte grundskolan och går därför inte vidare till gymnasieskolans nationella program. Skulle en romsk folkhögskola kunna bidra till en förbättrad statistik? Soraya Post och Thereza Eriksson är verksamma vid Agnesbergs folkhögskola.

Fråga oss