Titta

Världens bästa skitskola

Världens bästa skitskola

Om Världens bästa skitskola

Skolan i Sverige har de senaste åren genomgått stora förändringar, såsom kommunaliseringen och det fria skolvalet. Samtidigt halkar svenska elever efter i internationella jämförelser. Hur kommer det sig? Under ett års tid har Natanael Derwinger rest runt i landet för att se vad skolreformerna har inneburit. "Den svenska skolan har blivit ett lotteri där elever kan bli vinnare eller förlorare, beroende på var de hamnar", säger Natanael, som gjort flera oroväckande iakttagelser hur orättvis dagens svenska skola kan vara. Han besöker till exempel Rosengårdsskolan i Malmö som, sett till elevernas resultat, är Sveriges sämsta skola. Men han har även hittat drömskolorna som verkligen har lyckats, både i och utanför Sverige. Vad gör de som är så bra? Och hur kan det komma sig att den svenska skolan kan världens bästa för vissa men världens sämsta för andra?

Till första programmet

Världens bästa skitskola: VinstmaskinernaDela
  1. Det har varit en jättebra skola.
    Nu kan man göra vad man vill.

  2. I den svenska grundskolan blir
    elevernas resultat sämre och sämre.

  3. Man glider igenom skolan.

  4. Kvaliteten på skolans resultat och
    undervisning har hamnat i fritt fall.

  5. Det är en obeskrivlig känsla!

  6. Var tionde elev får inte godkänt
    i kärnämnena i svenska skolan.

  7. Ett jäkla lotteri är vad det är.

  8. Det här är jag när jag gick
    i gymnasiet i början på 90-talet.

  9. Jag visste inte att jag gick
    i en skola som stod på topp.

  10. Enligt flera mätningar levererade
    den svenska skolan i världsklass-

  11. -men vi tänkte inte på det då.
    Sen dess har det hänt en del.

  12. När jag hade slutat gymnasiet
    började friskolor poppa upp överallt.

  13. Rena skolrevolutionen. I dag finns
    det mer än 1 000 friskolor i Sverige.

  14. De får drivas som aktiebolag,
    och vem som helst kan köpa en skola.

  15. Jag heter Natanael, är journalist
    och jobbar med skolfrågor.

  16. När jag gick i skolan
    räckte skolans pengar-

  17. -bara till eleverna och lärarna.

  18. Men i dag när friskolekoncerner
    gör miljonvinster på skolan-

  19. -blir det massor med pengar över!

  20. Men vad händer när man plockar ut
    flera miljoner som vinst ur skolan?

  21. Går det att göra det
    utan att det drabbar eleverna?

  22. I dag exporteras den svenska
    friskolemodellen till England.

  23. De beundrar vårt system-

  24. -men de vill inte att man ska kunna
    plocka ur vinst ur skolorna.

  25. Så här skildras Sverige i engelsk tv:

  26. "Landet med den mest önskvärda
    modellen är Sverige." De konservativa

  27. Alla pratar om den svenska modellen.

  28. Inte den senaste Volvon,
    utan landets skolor.

  29. Ett land som har präglats
    av socialism och samförstånd-

  30. -välkomnar nu individualism
    och valfrihet - vilken revolution!

  31. Det konservativa partiet
    vill importera modellen till England.

  32. Skolorna kan startas var som helst.
    Det finns redan 1 100 stycken.

  33. Utanför Stockholm fann vi en skola
    med ett mer traditionellt utseende.

  34. Men skenet bedrar.

  35. Det här är den kommunala skolan
    i Kungsängen, på gammal vikingamark.

  36. Skolan plundras nu på elever
    av den nya skolan bredvid.

  37. Detta är det konservativa partiets
    dröm för det brittiska skolsystemet.

  38. Tänk att den svenska friskoleidén
    är en succé som de köper rakt av.

  39. Men inte helt.

  40. Att helt skattefinansierade skolor
    får ta ut vinst är otänkbart där.

  41. Faktum är att Sverige är det enda
    landet i världen som tillåter det.

  42. Jag ringer Liz McKee för att höra-

  43. -varför engelsmännen är så emot
    att friskolorna ska få gå med vinst.

  44. Folk tror att företagen är
    mer intresserade av att göra vinster-

  45. -och ge utdelning till aktieägare-

  46. -än att ge barnen en god utbildning.

  47. Det är en grundläggande misstro
    som gör att modellen nog inte införs.

  48. Så i England tror man
    att om man fick göra vinst på skolan-

  49. -så skulle det ske
    på bekostnad av eleverna.

  50. Men det svenska hjärtat klappar väl
    främst för skolans kvalitet?

  51. Men det går inte så bra
    resultatmässigt i den svenska skolan.

  52. Sen jag gick ut gymnasiet har vi
    halkat ner från plats 3 till 19-

  53. -i mätningar över läsförståelse.

  54. Nästan var fjärde elev går ut nian
    utan godkända betyg.

  55. 2010 var 13 476 elever inte behöriga
    att söka till gymnasiet.

  56. Samtidigt tycks det finnas vinnare
    i den nya svenska skolan.

  57. I Kungsbacka
    ska jag leta upp en av dem.

  58. Det här är Ole Salsten.
    En dag blir han en vinnare.

  59. Plötsligt händer det - han blir rik.

  60. Hur mycket fick han, då?
    1 miljon, 10 miljoner, 20?

  61. Nej. Han fick faktiskt 43 miljoner!

  62. Pengarna kom från den svenska skolan.

  63. Fascinerande nog är Ola Salsten
    som vem som helst.

  64. Han jobbade som busschaufför.

  65. På 90-talet startade han Baggium-

  66. -som numera är en av de största
    friskolekoncernerna i Sverige.

  67. Oles friskolor gick så bra att han
    och hans partner åren 2003-2009-

  68. -kunde plocka ut en vinst på
    87,4 miljoner, eller 43 miljoner var.

  69. En vinst som har byggts upp av
    skolpengen, som är skattefinansierad.

  70. När eleverna och lärarna fått sitt
    fanns det ändå pengar över!

  71. Vid sidan av vinsten har Ola
    haft en lön på dryga miljonen per år!

  72. Hur kan man plocka ut så många
    miljoner utan att eleverna drabbas?

  73. Hur gör man? Jag måste prata med Ole.

  74. Vi kan inte svara just nu. Lämna
    ett meddelande, så hör vi av oss.

  75. Hej, jag heter Natanael Derwinger.

  76. Har du möjlighet
    att träffas för en intervju?

  77. Slå gärna mig en signal. Vi hörs.

  78. Ole är också socialdemokratisk
    politiker i kommunfullmäktige.

  79. Kungsbacka är en liten
    men välbärgad kommun på västkusten.

  80. Här nånstans
    lever Ole livets glada dagar.

  81. Som folkvald politiker
    borde han vara ganska lätt att nå.

  82. Medan jag väntar på hans samtal
    ska jag ta reda på-

  83. -hur han har gjort för att bli så rik
    på att driva skolor.

  84. Baggium startade
    sitt första praktiska gymnasium 1999.

  85. I dag finns det 50 gymnasieskolor
    över hela landet. Jag ska besöka en.

  86. Hej. Välkommen till
    Kungsbacka praktiska gymnasium.

  87. Ska vi börja med att titta runt?

  88. Här har vi
    en helt iordninggjord frisörsalong.

  89. Här får eleverna
    dels jobba med varandra-

  90. -dels får de lärarledd undervisning.

  91. Baggium har specialiserat sig
    på praktiska utbildningar-

  92. -inom bl.a. bygg, el och måleri.

  93. De kallas lärlingsutbildningar.

  94. Eleverna är ute på praktik
    minst hälften av skoltiden.

  95. Konceptet har gått så bra
    att en av skolorna 2006-

  96. -utsågs till modellskola
    för gymnasiala lärlingsutbildningar.

  97. Praktiken gör eleverna på ett företag
    i den bransch de inriktar sig på.

  98. När de provar på arbetslivet är de
    inte i skolan. Det sparar nog pengar.

  99. Dessutom får skolorna mer pengar för
    den här typen av elever...än den här.

  100. Baggium får även 25 000 kronor extra
    i statsbidrag-

  101. -för varje elev i lärlingsprogrammen.

  102. Inte konstigt att Ole har blivit rik.

  103. Vad tycker rektorn om att en del
    av skolpengen kan bli privat vinst?

  104. För en del sticker det i ögonen
    att det är skattepengar-

  105. -som tas ut som vinst.

  106. Jag har inte några aspekter på det
    i den här intervjun.

  107. Det lät kryptiskt. Du har inga syn-
    punkter på att skolan går med vinst?

  108. Jag har synpunkter
    på väldigt många frågor.

  109. Men just nu koncentrerar jag mig
    på ledarskapet här på skolan.

  110. -Det låter lite hemligt.
    -Du får tolka det så om du vill.

  111. Oj.
    Pengar tycks vara ett känsligt ämne.

  112. -Men vad säger eleverna?
    -Det kvittar för mig.

  113. Jag är här för att få utbildning.
    Jag bryr mig inte om deras vinster.

  114. Om du kunde plocka ut 43,8 miljoner
    ur skolan, skulle du göra det då?

  115. -Nej.
    -Inte? Det är helt lagligt, alltså.

  116. Hellre satsar man på skolan-

  117. -så att eleverna och personalen
    mår bra.

  118. De som driver skolorna kan få vinst,
    men i lagom mån.

  119. Det får ju vara nån gräns, liksom.

  120. De kunde ge tillbaka lite till oss
    i stället.

  121. Betala tillbaka? Det är ju Oles
    pengar som han har tjänat lagligt.

  122. Vad säger skolinspektionen
    om Baggium?

  123. Vi har återkommande kritik mot de
    skolor som tillhör det här företaget.

  124. Många av Baggiums skolor
    redovisar låga kunskapsresultat.

  125. Alla elever når inte målen.

  126. På vissa skolor når hälften
    inte målen för utbildningen.

  127. En annan del som vi
    har återkommande kritik på-

  128. -är att Baggiums verksamhet
    bygger på lärlingsutbildningar.

  129. Mycket studier sker på arbetsplatsen.

  130. I vissa fall
    har skolan inte haft nån kontakt med-

  131. -eller besökt arbetsplatser
    under ett helt läsår.

  132. Det är alltså kraftig kritik
    mot det som är Baggiums kärna.

  133. Deras koncept.

  134. Okej, det var mycket att ta in.
    Men tack för hjälpen.

  135. Är det rätt att ta ut miljonvinster
    från en så hårt kritiserad skola?

  136. Vad säger Ole själv om det här?

  137. Vi kan inte svara just nu. Lämna
    ett meddelande, så hör vi av oss.

  138. Hej. Det är Natanael Derwinger igen.

  139. Jag har sökt dig ett par gånger,
    men du har inte ringt tillbaka.

  140. Jag är i Kungsbacka
    så att vi kan träffas.

  141. Det vore jättespännande och
    intressant att få prata med dig lite.

  142. Ring mig, så kommer jag förbi.
    Vi hörs! Hej, hej.

  143. Jag har nu försökt att få kontakt
    med Ole i en månad utan framgång.

  144. Men jag får ett mejl där han skriver
    att en intervju inte passar just nu.

  145. Han tycker att jag ska ta kontakt med
    Baggium. För skolpolitiska frågor-

  146. -hänvisar han till skolpolitikern
    Maj-Britt Rane Andersson.

  147. Okej, jag tar och pratar med henne.

  148. De är båda socialdemokrater
    och borde tycka ungefär samma sak.

  149. Alla ska ha rätt att gå i skolan.

  150. Man ska gemensamt betala för skolan.

  151. Enskilda personer eller företag
    ska inte tjäna pengar på skolan.

  152. Man ska inte ta ut vinst
    att sätta på sitt eget bankkonto.

  153. Oj! Oles partikamrat är helt mot
    att friskolor ska göra vinst.

  154. Det håller väl inte Ole med om?
    Jag blir mer nyfiken på honom.

  155. -Hej.
    -Hej. Jag söker Ole Salsten.

  156. Han ringer inte tillbaka till mig.
    Brukar han ringa upp?

  157. -De är folkvalda, så det ska de göra.
    -Då ringer han nog snart.

  158. -Du kan få hans kontaktuppgifter.
    -Vad fint. Tack för hjälpen!

  159. Toppen! Ole Salstens adress!

  160. Här bor Ole Salsten.

  161. Salsten.

  162. Nu har jag i alla fall
    försökt få tag på Ole.

  163. Han vill nog inte prata med mig.

  164. Det är knappast till huset som Ole
    har använt alla sina skolmiljoner.

  165. Det är inte vräkigt. Han vill kanske
    inte skylta med pengarna.

  166. Tänk om han verkligen
    håller med sin partikamrat-

  167. -och så sitter han därinne och skäms!
    Nej...

  168. Då kommer plötsligt
    Oles grannar förbi.

  169. Hur är Ole?

  170. Människor som tar sig fram lite
    är ofta lite starkare profiler.

  171. -Hur menar du då?
    -De har mer karaktär.

  172. Jaha, så Ole har lite karaktär.
    Är han snäll?

  173. Vuxna människor brukar inte jag
    benämna på det viset riktigt.

  174. -Nähä. Nej, men...
    -Vadå?

  175. -Han är väl inte elak?
    -Han är som vem som helst.

  176. Hej!

  177. En profil med karaktär,
    men ändå som vem som helst.

  178. Det blir man ju inte klokare av. Men
    vad har han gjort med alla pengar?

  179. -Hej, hej! Vilken fin butik!
    -Tack så mycket!

  180. Det måste vara kunder
    med lite extra krav som handlar här.

  181. -Brukar Ole Salsten handla här?
    -Ja.

  182. -Vad brukar han köpa, då?
    -Ost och te och...

  183. -Verkar han snäll?
    -Ja, det tycker jag.

  184. -Tack för titten! Hej då.
    -Ha det bra! Hej då!

  185. Ingen köper väl ost för 43 miljoner?

  186. Vad Ole har gjort av alla pengar
    får jag inte reda på.

  187. Jag förstår inte varför en folkvald
    politiker vägrar att ringa tillbaka-

  188. -när man vill prata skolpolitik. Han
    borde ha på fötterna i en sån fråga.

  189. Jag genomsökte tv:s arkiv
    efter en intervju med Ole.

  190. Till slut hittade jag en. En
    telefonintervju från 2010. En enda.

  191. Nu kanske några frågor besvaras.

  192. Salsten. Jag har inga kommentarer.
    Tala med Baggiums presstaleskvinna.

  193. Inga kommentarer? Där ser man.

  194. Baggium skriver i ett mejl att
    de tycker att deras skolor är bra-

  195. -och arbetar med
    att få upp elevernas resultat-

  196. -som beror på att de tagit in elever
    med låga betyg.

  197. De erkänner att det är fel att elever
    inte har besökts på sin praktikplats.

  198. Jag ska återkomma till Ole Salsten.

  199. Men när jag lämnar Kungsbacka är det
    en sak jag fortfarande inte förstår:

  200. Hur är det möjligt att tjäna
    så mycket pengar på skolan?

  201. En elev som ska lära sig saker
    har ju bara en massa kostsamma behov.

  202. Hur kan det då bli pengar?

  203. Jag ska träffa Anders Elgemyr.
    Han kan både business och skola-

  204. -och kan förklara
    hur det kan bli en vinstmaskin.

  205. Här sitter elever
    och räknar matte och läser glosor.

  206. De behöver lokaler
    och lärare som lär dem saker.

  207. De ska äta mat.
    Var kommer vinsten från?

  208. Kommunen betalar ut en skolpeng
    för alla elever.

  209. Den ska täcka kostnaderna
    för verksamheten:

  210. för lokaler, lärare, rektorer
    och liknande.

  211. Har du lägre kostnader än du får in i
    form av skolpeng, då får du en vinst.

  212. Hur ska man tänka om man vill ha ut-

  213. -maximalt med vinst
    utan att paja för eleverna?

  214. Jag skulle leta efter en skola
    som kan förbättras.

  215. Som man kan byta image på så att den
    är bäst på nånting, t.ex. idrott.

  216. Och sen
    försöka vända trenden i området.

  217. Förbättra kvaliteten
    och få en stabilitet i skolan.

  218. Sen kan man sälja skolan efter
    4-5 år. Det är där man gör klippet.

  219. Hur mycket pengar kan man göra?
    Säg att jag satsar 50 miljoner.

  220. Du kanske kan få ut en...

  221. 60, 70...
    80, kanske, om det är en glad köpare.

  222. Det beror på hur du har vänt skolan.

  223. -Så 30 miljoner kan jag göra på 5 år?
    -Ja. Nu talar vi optimalt.

  224. Så vem som helst kan alltså köpa sig
    en friskola och tjäna 10-30 miljoner!

  225. Kanske jag också kan bli så rik!

  226. Jordbromalmskolan i Haninge ska
    läggas ner. Den kanske är till salu!

  227. Hej! Om man vill köpa
    lokaler från kommunen-

  228. -och starta en skola,
    vem pratar man med då?

  229. -Med Peter Olevik Dunder.
    -Okej.

  230. Jag tänkte köpa loss lokalerna
    i Jordbromalm och köra friskola där.

  231. -Är det en bra idé?
    -Fråga honom det.

  232. -Tjena! Är det Peter?
    -Det stämmer bra.

  233. Om jag har 50 miljoner-

  234. -och vill starta en friskola här,
    vad ger du mig för det?

  235. Jag skulle hälsa dig välkommen.

  236. Vi har i dag friskolor, hoppas på
    etablering av nya friskolor-

  237. -och ser framför oss att vi kommer
    att bygga nya kommunala skolor.

  238. Om jag startar en skola har jag
    för avsikt att kunna ta ut en vinst.

  239. -Hur ser ni på kommunen på det?
    -Vi har inga synpunkter på det.

  240. Det är en sporre att se att det går
    att göra saker mer effektivt-

  241. -och vi är noga med att följa upp
    vilken kvalitet det är som levereras.

  242. Om jag säljer skolan efter 5 år-

  243. -har ni några synpunkter på det
    från kommunen?

  244. Att nån räknar med
    att kunna göra en ännu större vinst?

  245. I så fall får vi väl ta efter och se-

  246. -vad den friskoleaktören gör rätt
    som vi skulle kunna lära oss av.

  247. Bra. Det låter ju toppen. Tack.
    Det här ska vi nog kunna ordna.

  248. Otroligt! Tänk att det kan vara
    så lätt att köpa en skola!

  249. Men det är nåt jag inte får ihop.

  250. Den svenska friskolevärlden blomstrar
    och går på export.

  251. Samtidigt sjunker kunskaperna
    bland svenska elever.

  252. Hur kan man tjäna pengar på vissa
    skolor när det fattas pengar i andra?

  253. Vissa blir vinnare, som Ole Salsten
    som plockat ut 43 miljoner.

  254. Vi återvänder till hans kommun.

  255. Samtidigt som Oles skolor går på plus
    är det värre i den kommunala skolan.

  256. Jag skickade in insändare
    till några tidningar-

  257. -efter beskeden om nedskärningarna.

  258. Sen tog några tjejer i klassen
    initiativet till en demonstration.

  259. Vi vill ha svar på våra frågor!

  260. Lycka till.
    Jag tror att det blir mer pengar.

  261. Vi vill ha förändring nu!

  262. Märks det att skolan
    har fått mindre pengar?

  263. Det är en skillnad.

  264. Fler lektioner ställs in.
    Vi har inte råd med vikarier.

  265. Oftast får vi håltimme.
    Varje dag är dyrbar för niorna-

  266. -och vi behöver varje lektion så att
    vi hinner jobba med det vi vill.

  267. På kvällen är det möte på skolan
    och föräldrarna är oroliga.

  268. Vi har knappt råd
    med den dagliga verksamheten.

  269. -Ska vi ha en mindre budget?
    -Nej, men vi måste driva lektionerna.

  270. Det gör ni ju inte. Eleverna får
    gå hem p.g.a. att ni ska rätta prov.

  271. Det är helt vansinnigt.

  272. Vi har samlat ihop fakta över antalet
    lektioner utan lärare eller vikarier-

  273. -inställda lektioner, osv.
    Varje dag är det nånting.

  274. Vi kan inte få tag på lärare
    som vill vikariera.

  275. Vi får ta den personen som verkar
    någorlunda vettig i skallen.

  276. Jag hade inte nöjt mig med det.

  277. Det här är verkligen inte okej!

  278. Om ni ägde en skola som gick bra-

  279. -och kunde plocka ut en vinst på
    43 miljoner, skulle ni göra det då?

  280. Jag hade nog plockat ut delar av det.

  281. Inte så stora summor. Jag hade delat
    med mig till de som låg på knäna.

  282. Man är schyst mot andra och
    delar med sig till de som behöver.

  283. -Vilka är det som behöver?
    -T.ex. vår skola.

  284. Skolor som inte har det helt toppen.

  285. Det finns ett förslag om att ge mer
    pengar till de kommunala skolorna.

  286. Det kommer från Ole Salstens
    eget parti, Socialdemokraterna.

  287. De borde användas till
    att öka antalet lärare - pedagoger-

  288. -och till att det ska bli max 15 barn
    i barngrupperna i förskolan.

  289. Elevpengen ska höjas med 2 000 kronor
    rätt över.

  290. Det förslaget har jag lagt i nämnden.
    44 miljoner. Det är precis det.

  291. -Det är vad Ole tog ut i vinst.
    -Men det är inte samma pengar.

  292. -Nej, det är ju Oles pengar.
    -Ja, och detta är kommunens.

  293. Oj, vilken marknad det här med skolan
    har blivit. Hur kunde det bli så?

  294. Det hela började i norra Dalarna-

  295. -i den lilla byn Drevdagen
    långt bort från miljonrullningen.

  296. Där kämpade byborna i sex år
    för att få driva sin egen skola.

  297. Till slut fick de starta
    Sveriges första friskola.

  298. Skolbarnen och föräldrarna
    i Drevdagen-

  299. -verkar ha vunnit kampen
    om byns skola.

  300. Vi har ett väldigt stort elevantal
    i framtiden.

  301. Bara vi klarar de första åren, så
    kommer det nog att gå bra för oss.

  302. Tanken var att små skolor
    skulle kunna drivas-

  303. -som alternativ till den stora
    fyrkantiga statliga skolan.

  304. Skolan i Drevdagen blev startskottet
    för en trend-

  305. -där byskolor blev friskolor.

  306. 1992 kom friskolereformen-

  307. -som möjliggjorde storskalig drift
    av friskolor och vinstuttag.

  308. I dag finns det fler friskolor än vad
    nån kunde drömma om. Mer än 1 000.

  309. Till stora delar ägs de
    av samma fyra skolkoncerner:

  310. Baggium, Academedia, Kunskapsskolan
    och John Bauergymnasiet.

  311. 2010 omsatte de största friskole-
    koncernerna i Sverige 3,4 miljarder.

  312. Fler av dem ägs
    av utländska riskkapitalister-

  313. -som finns runt om i världen,
    t.ex. på skatteparadiset Guernsey.

  314. Hur är läget på en av de andra
    ledande friskolekoncernerna:

  315. John Bauergymnasiet?
    Häng med till Sundsvall.

  316. -Går du på John Bauer? Hur är det?
    -Det är väl så där.

  317. -Hur trivs ni på skolan?
    -Det är både och.

  318. -Vad är bra?
    -Jag vet inte riktigt.

  319. -Varför valde du den här skolan?
    -För att mina syskon gick här.

  320. Vad är det som inte är perfekt?

  321. Ja, det är... Det är väl allt.

  322. 9 av 10 f.d. elever
    rekommenderar John Bauergymnasiet.

  323. Lärarna sätter i gång lektionen
    och sen går de därifrån.

  324. -Vi sitter vid Facebook hela tiden.
    -På lektionerna?

  325. Utom på frisörtimmarna
    då vi har klippning.

  326. Vi får inte komma in och prata
    med elever och lärare.

  327. Men ute på gatan hänger många elever.

  328. I dag när de eleverna också är kunder
    som får välja skola-

  329. -finns det en sak med John Bauer
    som har lockat många kunder hit.

  330. -Det var väl datorn mest.
    -Att man fick dator. Det var bra!

  331. Glöm alla böcker.
    På John Bauer använder vi datorer.

  332. Vi får spela på lektionerna.

  333. De bryr sig inte så mycket.

  334. -Spelar ni datorspel på lektionerna?
    -Ja.

  335. -Vilka lektioner?
    -De flesta.

  336. Det är en skön atmosfär
    och en bra gemenskap.

  337. När eleverna är kunder
    används skolpengen till reklam-

  338. -som betonar trivsel, inte kunskap.

  339. Besök oss på johnbauer.nu.

  340. Makten över allt fler skolor
    har flyttat utomlands.

  341. Det danska riskkapitalbolaget Axcel-

  342. -äger industri-, design-,
    smyckes- och trägolvsföretag-

  343. -och sen 2008
    även de svenska John Bauerskolorna.

  344. Vet de hur man driver en skola?

  345. På Axcel i Köpenhamn
    får vi inte komma in.

  346. Inte heller på Sverigekontoret.

  347. De verkar vilja vara lite hemliga.

  348. Men vi får träffa
    den f.d. bankdirektören i Nordea-

  349. -som Axcel har gjort till
    styrelseordförande för John Bauer.

  350. Vi träffas i en vanlig lektionssal.

  351. Han tycker
    att eleverna har makten över skolan.

  352. De verkliga bedömarna är eleverna.

  353. Om de tycker att
    lärarna och undervisningen är bra-

  354. -att de får hyfsade betyg
    och att de trivs...

  355. -Så kunden har alltid rätt?
    -Absolut.

  356. Men har verkligen kunden alltid rätt?
    Vad händer när kunden är ett barn-

  357. -som tycker att det finns mycket som
    är roligare än historia och matte?

  358. Det som lockade mig var att man fick
    en dator och kunde spela på skoltid.

  359. -Det låter lite oseriöst.
    -Ja, faktiskt, för att vara en skola.

  360. -World of Warcraft.
    -Hur mycket spelar du per dag?

  361. Nu för tiden runt sex timmar, kanske.

  362. För några år sen kunde jag sitta
    i upp till 20 timmar.

  363. Det blir inte
    så mycket sova och plugga då.

  364. Till sist får vi komma in på John
    Bauer, men inte prata med elever.

  365. Tillfällige rektorn
    väljer ut en enda lektion-

  366. -som han vill visa upp för kameran.

  367. John Bauer profilerar sig
    med att ge alla elever en egen dator.

  368. Det är bara två lektioner om dagen-

  369. -och mycket
    självständigt projektarbete.

  370. John Bauer är en av Sveriges största
    gymnasiekoncerner-

  371. -med nästan 30 skolor
    med mer än 12 000 elever.

  372. De nya ägarna
    vill att det ska bli fler.

  373. På John Bauers hemsida
    beskrivs deras metoder:

  374. "Entreprenöriellt lärande"
    och "eget ansvar".

  375. Det är en affärsmässig lösning.

  376. För projektarbeten utan lärare
    ger lägre kostnader.

  377. Vi har fria lektioner.

  378. Vi har ingen lärare ibland
    och ibland är bara halva klassen där.

  379. Man får inte så mycket hjälp med-

  380. -att ta igen sånt man har missat.
    Det är ens eget ansvar.

  381. Man bedriver nog verksamheten
    så effektivt som möjligt.

  382. Det är inte antalet lärare som avgör
    om en elev trivs.

  383. Det är kvaliteten på den enskilda
    läraren som avgör om eleverna trivs.

  384. -Hallå! Allt väl?
    -Ja. Själv?

  385. Tack för rapporten. Ser jättebra ut.

  386. Vad kan då de nya ägarna,
    riskkapitalisterna Axcel, tillföra?

  387. Har de mycket kunskap och andra
    erfarenheter av skola och utbildning?

  388. Det är deras första investering
    av det här slaget.

  389. Man har ingen erfarenhet just av det.

  390. Här lär vi oss "as we go",
    som man säger.

  391. Hoppsan!

  392. Men Robin spelar i alla fall inte
    World of Warcraft på lektionerna.

  393. På skolan
    spelar jag mest Counter-Strike.

  394. Det blir kanske fyra timmar
    per dag i skolan.

  395. Det är ganska vanligt på John Bauer.

  396. Vissa lektioner
    när vi egentligen ska jobba-

  397. -går läraren runt
    och ser att vi sitter och spelar-

  398. -men låtsas som ingenting.

  399. Ja. Det är tråkigt.

  400. Det är inte en del av vår pedagogiska
    modell att spela på lektionerna.

  401. Men kunden har alltid rätt.

  402. Jag kan aldrig hindra eleverna
    att göra vad de vill.

  403. Väljer de att spela, avspeglar
    det sig i betygen så småningom.

  404. Avspeglar det sig verkligen
    i betygen?

  405. Räkna vidare där ni befinner er.

  406. Pär Lindberg
    jobbade tidigare på John Bauer.

  407. Han blev kritisk mot att ledningen
    ville ge bra betyg-

  408. -till elever med dåliga resultat.

  409. Vi blev uppmanade att höja betygen.

  410. Det ser dåligt ut med så många...

  411. Jag och andra mattelärare
    underkände många elever.

  412. Vi blev direkt...

  413. ...åtsagda att betygen måste upp.

  414. Vi har pratat med John Bauer-lärare
    på olika orter.

  415. Många har skrivit på avtal
    om att inte prata med media.

  416. Flera berättar om händelser
    som är rena rama betygsfusket:

  417. "Jag satte godkänt på elever som jag
    vet inte klarar kraven."

  418. "Man får högre lön om man sätter
    betyg som eleverna inte förtjänar."

  419. Om eleverna får bra betyg så lockar
    man fler kunder till John Bauer.

  420. Skolan känns som hemma
    och lärarna är grymt schysta.

  421. Jag fick nog "snällbetyg".

  422. I svenska gjorde jag inte
    tillräckligt, men ändå fick jag VG.

  423. Jag har fått G
    i ämnen som jag borde ha fått IG i.

  424. De sa att man skulle göra klart
    alla uppgifter-

  425. -annars skulle man få IG. Jag gjorde
    inte klart allt, men fick ändå VG.

  426. Efter flera år av missnöje gick
    Pär ut offentligt med sin kritik.

  427. Omedelbart hotades han med sparken.
    Men koncernens VD kopplades in.

  428. Till sist
    lämnade Pär John Bauer frivilligt.

  429. Droppen var när ledningen
    gått in i efterhand och höjt betyg-

  430. -som en lärare hade satt, något som
    ledningen på John Bauer förnekar.

  431. Det var det regelvidrigaste.
    Direkt kriminellt. Men så gjorde de.

  432. -Det är en grov anklagelse.
    -Mycket.

  433. Men jag vet att det har gått till så.

  434. Ingen ska tvingas att sätta betyg
    av andra skäl-

  435. -än av en bedömning av
    elevens kunskaper. Allt annat är fel.

  436. Det verkar också vara si och så med
    närvarorapporteringen på John Bauer.

  437. Folk har varit borta i tre månader-

  438. -och har ändå fått studiebidrag
    och hundraprocentig närvaro.

  439. Jag har hört t.o.m. av lärare att
    en elev är värd upp till 80 000 kr.

  440. Skickar de in frånvaro på eleven
    får inte John Bauer pengar.

  441. De vill bara gå i vinst med pengar.

  442. Är de borta för mycket
    ska de skrivas ut.

  443. Elever som har varit borta nästan
    hela läsåret-

  444. -finns kvar i rullorna.

  445. Och i systemet. De genererar pengar
    så länge de finns kvar.

  446. Är det så, har vi inte gjort
    vårt jobb ordentligt i det fallet.

  447. Datorspel på lektionerna. Betygsfusk.
    Bristande kunskaper. Närvarofusk.

  448. Hur kan ett sånt system rulla på?

  449. Kan det vara så
    att kunderna blir nöjda?

  450. De får ju bra betyg och studiebidrag.

  451. Och ägarna får sin skolpeng.
    T.o.m. för frånvarande elever.

  452. En affärsmässig "win-win".

  453. -Man glider igenom skolan här.
    -Det har inte varit jobbiga tre år.

  454. John Bauer ägs ju
    av danska riskkapitalister.

  455. Hur kommer det sig att danskarna
    är intresserade av svenska friskolor?

  456. De har ju länge haft egna friskolor.
    Vi kollar vad de säger i Köpenhamn.

  457. Så danskarna själva får inte ta ut
    nån vinst från sina friskolor.

  458. Det är t.o.m. förbjudet
    precis som i England.

  459. Tydligen vill vissa äga skolor trots
    att man inte kan tjäna pengar på dem.

  460. John Bauer omsätter i dag
    över en miljard om året.

  461. Skulle Axcel vilja äga John Bauer
    om skolan inte fick gå med vinst?

  462. Nej, jag tror inte att nån verksamhet
    är intressant att äga-

  463. -om den inte kan avkasta
    pengar på investeringen.

  464. De danska riskkapitalisterna
    vill tjäna pengar.

  465. De vill starta nya grundskolor
    i Sverige.

  466. Ju fler skolor de startar, desto mer
    får de när de säljer hela klabbet.

  467. Hur mycket pengar nöjer de sig med?

  468. Man brukar tala om att man ska
    ha en genomsnittlig avkastning på...

  469. Vissa bolag säger 20 procent.
    Andra säger 25 procent.

  470. -Vad säger Axcel?
    -De har inget specifikt mål.

  471. Men man vill ha en hyfsad avkastning
    på sin investering.

  472. John Bauers ägare vill inte berätta
    hur mycket de vill tjäna på skolan.

  473. Det finns ett problem här: Hur gick
    det för eleverna och deras kunskaper?

  474. Jag ångrar
    att jag inte valde en bättre skola.

  475. Jag har inte lärt mig så mycket-

  476. -som jag skulle ha kunnat lära mig
    under de här tre åren.

  477. 9 av 10 f.d. elever rekommenderar
    John Bauergymnasiet till andra.

  478. Så låter reklamen. Vad säger eleverna
    när kompisar frågar om John Bauer?

  479. Att det är en skitskola.

  480. Jag tror att de flesta tycker det.

  481. Skitskola? Oj! Har vi fått
    världens bästa skitskola, eller?

  482. Med reklam har John Bauer
    lockat till sig så många elever-

  483. -att de har blivit
    ett av Sveriges största gymnasier.

  484. Men en del kommunala skolor tycks ha
    svårt att hänga med på skolmarknaden.

  485. T.ex. Jordbromalmskolan, som skulle
    läggas ner och som jag försökte köpa.

  486. Hur kunde det bli så?
    Vi tar det från början.

  487. Det här är ingen vanlig skol-
    avslutning. Det är en skolbegravning.

  488. Det känns lite bitterljuvt.
    Ljuvt för att det är sommarlov-

  489. -och bittert för att
    denna fantastiska skola nu avvecklas.

  490. Men nu är det sista dagen
    i Jordbromalmskolans historia.

  491. Då är det sista gången vi ses.

  492. Men ni kommer säkert att hålla ihop
    även om ni hamnar i olika klasser.

  493. Vi har gått här så länge
    och känt alla och allt det här.

  494. Det känns jobbigt att byta skola
    och lära känna nya lärare.

  495. Första gången vi besökte skolan
    var i februari.

  496. Politikerna hade då sagt att de ville
    stänga Jordbros enda högstadium.

  497. Nu måste barnen åka tåg och buss
    till nån annan skola.

  498. Var ska alla elever gå?

  499. Vem vill spendera 1-2 timmar
    på tåget varje morgon?

  500. -Vad händer med de här eleverna?
    -Min bror vågar inte åka till Handen.

  501. Han ville gå här, men det går inte.

  502. -Är det en bra skola?
    -Ja. Allt är bra här.

  503. Som på många skolor i utsatta områden
    är resultaten ganska låga-

  504. -men ingen annan skola i Haninge
    har så hög andel elever som trivs.

  505. My brother from another mother.

  506. My brother from another mother.

  507. Hur många i 8B
    tycker att det här är en bra skola?

  508. Skolan har fått allt färre elever-

  509. -p.g.a. att många i dag
    väljer bort den.

  510. Den här skolan har dåligt rykte
    för att...

  511. Kanske från den tiden
    då mina föräldrar gick här.

  512. -Från den tiden.
    -Har dina föräldrar gått här?

  513. -Tyckte de att den var bra?
    -Ja, fast den har dåligt rykte.

  514. Förr hamnade alla Jordbrobarn här.
    Skolan speglade hela samhället.

  515. Sen började villafamiljerna
    välja bort skolan.

  516. Det blev färre och färre ljushåriga.

  517. I dag väljer både
    svenskar och invandrare bort skolan.

  518. De kanske föredrar
    en mer blandad skola.

  519. Hur många VG? Sju? Jag visste det!

  520. Men det finns för många skolor
    i Haninge. Nån måste stängas.

  521. När en skola ska stängas är inte
    trivsel, resultat eller kunskaper-

  522. -det främsta argumentet,
    utan hur kunderna väljer.

  523. -Är det en skitskola? Är den dålig?
    -Nej.

  524. -Varför ska den stänga, då?
    -Vi har för litet elevunderlag.

  525. Det är många elever
    som väljer andra skolor.

  526. Hur många av er vill gå kvar här
    till nian?

  527. Men de här eleverna fick inte välja
    det de ville ha.

  528. Skolan de valde läggs ner. Klassen
    splittras inför det sista läsåret.

  529. Att bara ta bort skolan från Jordbro,
    det betyder mycket.

  530. -Dåligt.
    -Det är dumt.

  531. Man känner sig typ hemma här.

  532. Vad hade då kunnat rädda skolan?

  533. Rektorn menar
    att det är ytan som avgör i dag.

  534. Jordbromalm har inga
    fräscha nya lokaler att visa upp.

  535. Och inga datorer
    att locka eleverna med.

  536. Skolorna konkurrerar med varandra.

  537. En del jobbar med betygsinflation
    och snällbetyg.

  538. Andra trycker upp broschyrer-

  539. -eller ser till att eleverna
    får tillgång till teknik.

  540. Jag tror inte
    att alla som har valt bort oss-

  541. -känner till
    kvaliteten på verksamheten.

  542. Jordbromalmskolan har inte
    lagt skolpengen på marknadsföring.

  543. Kundernas rätt att välja avgjorde.
    Då kan ytan och ryktet bli avgörande.

  544. Det är tråkigt, för det kan bygga
    på fördomar, på rykten-

  545. -eller en okunskap
    om vad vi sysslar med här.

  546. Kunden har rätt även om
    den är okunnig och fördomsfull.

  547. Har kunderna som väljer bort rätt?

  548. Ur deras synpunkt.
    De har fått välja det de ville ha.

  549. Medan vissa skolor gör mångmiljon-
    vinster får andra skolor lägga ner.

  550. Men häng inte läpp, för nu
    ska vi återvända till en av vinnarna.

  551. Du kommer väl ihåg socialdemokratiske
    politikern Ole Salsten i Kungsbacka?

  552. Han har även tjänat pengar på
    flyktingboenden och behandlingshem.

  553. Nu har Ole och hans partner sålt 70 %
    av sina aktier i Baggium-

  554. -till norska riskkapitalister. Jag
    sprang på siffror om deras vinster-

  555. -som fick mig att undra
    om jag hade läst fel.

  556. Jag ska träffa en redovisningsexpert
    som ska tolka siffrorna.

  557. -Vad är det du har funderat på?
    -Det här är ju årsredovisningar.

  558. -Här står det ju 170 miljoner.
    -Ja, det är mycket pengar.

  559. -Ja... Är det aktieutdelning?
    -Ja, det står här.

  560. "Stämman beslutar att genomföra
    följande aktieutdelning..."

  561. Det är pengar som företaget tjänat in
    och kan dela ut till ägarna.

  562. Så det är
    Oles och hans partners pengar nu?

  563. Ja. De är ensam ägare till företaget.
    Då får de pengarna att dela på.

  564. Men om vi plussar ihop allt det
    här... Hur mycket pengar har de fått?

  565. Det kan vara intressant att se.

  566. 170 skriver jag här.
    Det var den första.

  567. Hade vi nåt mer?
    Det är några till här.

  568. Då står det 10 miljoner till.
    Då tar vi 10.

  569. -Sen var det en extra årsstämma.
    -Ja, titta. "Extra" står det.

  570. 39 640 000 kronor.

  571. Då tar vi nästa. Då tar vi 10 till.

  572. Det blir en femma där.

  573. -Extra igen. 4,8 miljoner där.
    -Det här blir väldigt mycket.

  574. O ja.

  575. 4 till där, då. Så där ser det ut.
    Ska vi se hur mycket det är?

  576. Vi får se hur mycket det här kan bli.
    2, 5, 6, 7, 8, 15.

  577. Och 2.

  578. 253 440 000 kronor.

  579. -Miljoner?
    -Miljoner.

  580. -Det är väldigt mycket pengar.
    -En kvarts miljard är mycket pengar.

  581. En kvarts miljard
    är en kvarts miljard.

  582. Herregud! Hur kan de ha tagit ut
    så mycket i vinst?

  583. Jo, de har både tjänat pengar på att
    driva skolorna och på att sälja dem.

  584. Hade en del av pengarna kunnat
    användas till eleverna i stället?

  585. De skulle kunna användas
    till att göra nåt i verksamheten.

  586. Nu finns de ju inte kvar.
    Nu får de använda det som finns.

  587. -Det är ganska mycket pengar.
    -Som de gör vad de vill med.

  588. En kvarts miljard i ren vinst!
    Det är vad jag kallar vinstmaskin.

  589. Minns du skolan i Drevdagen
    - Sveriges första friskola?

  590. Det var ingen stor koncern med vinst-
    intressen. Vad har hänt med den?

  591. -Det börjar bli lite arbete med den.
    -Börjar den förfalla?

  592. Ja, det är lite att göra.
    Hackspetthål och...

  593. Det är ju ett monument i dag.
    Ett dött monument.

  594. Ett monument? Vad menar han?

  595. Det heter "skolan".
    Alla säger "skolan".

  596. Det är väl sista hoppet,
    eller vad det är.

  597. Skolan fick lägga ner 2007
    på grund av att det var för få barn.

  598. Det är sorgligt, för det kommer
    aldrig att kunna bli en skola igen.

  599. Men det var ju Drevdagenskolan-

  600. -som blev startskottet
    för friskolereformen.

  601. Hade du trott
    att det skulle bli så i Sverige?

  602. Nej. Och jag hade inte trott
    att det skulle bli koncerner av det.

  603. Vår tanke var att glesbygden
    skulle kunna överleva.

  604. Och ha en chans att driva en skola
    fast i lite mindre form.

  605. Skolan i Drevdagen är bara en av
    många småskolor som inte klarar sig.

  606. Men för de stora skolkoncernerna
    går det desto bättre.

  607. Sverige är det enda landet i världen-

  608. -som tillåter vinst
    på helt skattefinansierade skolor.

  609. En socialdemokratisk politiker
    kan bli multimiljonär på skolan-

  610. -och vägra prata om saken.

  611. Jag har inga kommentarer.
    Jag hänvisar till presstaleskvinnan.

  612. Medan Ole Salsten tar ut miljoner-

  613. -trots att hans skolor får kritik
    av skolinspektionen-

  614. -har den kommunala skolan
    fått spara och saknat lärare.

  615. Jag hade inte plockat ut så stora
    summor. Jag hade delat med mig.

  616. Friskolorna bidrar med mångfald.

  617. Men vad händer med eleverna
    om vinstintresset tar över?

  618. Samtidigt finns det skolor som ingen
    väljer och som tvingas lägga ner.

  619. En av de största skolkoncernerna
    ägs av utländska riskkapitalister-

  620. -som saknar erfarenhet
    av att driva skolor.

  621. Det är deras första investering
    av det här slaget.

  622. Här lär vi "as we go".

  623. Vad säger eleverna, då?

  624. Att det är en skitskola.
    Jag tror att de flesta tycker det.

  625. Skitskola? De gör ju så mycket vinst.
    Världens bästa skitskola, kanske?

  626. Bara för att vinsterna är på topp
    behöver inte kunskaperna vara det.

  627. Jag ångrar att jag inte
    valde en bättre skola.

  628. Jag har inte lärt mig så mycket-

  629. -som jag skulle kunna ha lärt mig.

  630. Tänk att det svenska friskolesystemet
    är världsunikt!

  631. Men kanske inte på det sätt
    som de hade hoppats i Drevdagen.

  632. Nästa vecka åker jag till Shanghai,
    till världens bästa skola.

  633. Vad gör de så bra som inte vi gör?

  634. Textning: Lisa Albright
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Vinstmaskinerna

Avsnitt 2 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Sverige har fått en explosion av friskolor och utländska riskkapitalister köper in sig i den svenska skolan. I Sverige får vem som helst äga en friskola, så länge man har råd att köpa den. Natanael Derwinger besöker Kungsbacka, där skolorna lever under helt olika villkor. Den kommunala skolan har brist på pengar samtidigt som friskolekoncernen Baggium plockar ut mångmiljonvinster. Men går det att plocka ut miljonvinster utan att det drabbar eleverna? På John Bauergymnasiet i Sundsvall vittnar lärare om betygsfusk och elever berättar om dataspel på lektionerna, lärarlösa lektioner, närvarofusk och snällbetyg. John Bauergymnasiets ägare, det danska riskkapitalbolaget Axcel, har ingen tidigare erfarenhet av att driva skolor. En av landets allra första friskolor, i byn Drevdagen i norra Dalarna, startade som ett alternativ och en protest mot den statliga skolan, men idag har Drevdagens skola fått lägga ner i brist på barn.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Skola och samhälle
Ämnesord:
Fristående skolor, Gymnasieskolan, Skolan, Sverige, Undervisning, Utbildningsekonomi, Utbildningspolitik
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Världens bästa skitskola

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVärldens bästa skitskola

Lotteriet

Avsnitt 1 av 4

Har den svenska skolan blivit ett lotteri där elever kan bli vinnare eller förlorare beroende på i vilken skola de hamnar? Natanael Derwinger besöker sin gamla högstadieskola i Eskilstuna och inser att eleverna där idag har sämst betyg i hela stan. Bara ett stenkast bort, på Internationella Engelska skolan, är snittbetygen nästan 100 poäng högre.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVärldens bästa skitskola

Vinstmaskinerna

Avsnitt 2 av 4

Sverige har fått en explosion av friskolor och utländska riskkapitalister köper in sig i den svenska skolan. Natanael Derwinger besöker bland annat Kungsbacka, där skolorna lever under helt olika villkor. Den kommunala skolan har brist på pengar samtidigt som friskolekoncernen Baggium plockar ut mångmiljonvinster. Men går det att plocka ut miljonvinster utan att det drabbar eleverna?

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVärldens bästa skitskola

Experimentverkstaden

Avsnitt 3 av 4

Samtidigt som den svenska skolan har förändrats har elevernas kunskaper sjunkit. På Kungliga Tekniska Högskolan presterar dagens mattestudenter betydligt sämre än för tio år sedan. Är vi rökta på den globala arbetsmarknaden? Världens bästa skola ligger just nu i Shanghai. Natanael Derwinger reser dit för att få framgångsreceptet.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVärldens bästa skitskola

Dropouts

Avsnitt 4 av 4

Programledaren Natanael Derwinger undersöker skolans största misslyckande, avhopparna. Varje år går 30 000 elever ut gymnasiet utan slutbetyg, vilket innebär var fjärde elev. Ofta har elever som hoppar av haft problem i skolan sedan en lång tid tillbaka. Vad händer med alla elever som inte klarar skolan?

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Resonera och kommunicera i matte

Matematik är ett språk man utvecklar hela livet. Lär man sig ett nytt språk får man ett ökat självförtroende. Pernilla Tengvall och Hanna Almström, båda NO- och mattelärare, talar om fem strategier för ett formativt förhållningssätt där ett gott gruppklimat och delaktighet är några av hörnstenarna. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Skolval - lek eller nytta?

Vi tittar närmare på skolornas demokratiuppdrag och hur ett skolval passar in i den bilden. På närmare 1 800 skolor landet över har det arrangerats skolval. Här möter vi elever och lärare från skolor med olika sätt att förbereda sig. Demokratiminister Birgitta Ohlsson (FP) och Mattias Hallberg, ordförande i Sveriges elevkårer, berättar hur de ser på skolvalens roll.

Fråga oss