Titta

UR Samtiden - Bok och bibliotek 2011

UR Samtiden - Bok och bibliotek 2011

Om UR Samtiden - Bok och bibliotek 2011

Seminarier och föreläsningar från bokmässan i Göteborg, Bok och bibliotek 2011. Inspelat den 22-25 september 2011.

Till första programmet

UR Samtiden - Bok och bibliotek 2011: Självkänsla - myter och faktaDela
  1. Det var första gången
    jag får applåder innan jag sagt nåt!

  2. Jag har skrivit en bok
    om självkänsla.

  3. Det tog fyra år innan
    jag kom till skott och skrev den.

  4. Temat i dag är att titta på
    begreppet självkänsla.

  5. Vi ska fundera på vilken bild
    vi har fått från populärpsykologin-

  6. -och vad forskningen säger
    om begreppet. Är det samma sak?

  7. Jag avslöjar slutet på boken
    - nej, det är inte samma sak.

  8. Populärpsykologin och forskningen
    har olika perspektiv på begreppet.

  9. Det är det min bok handlar om.

  10. Bakgrunden var att jag skrev
    min avhandling i psykologi på SU-

  11. -om självuppfattning,
    självkänsla och fysisk träning.

  12. Jag grottade ner mig i det i fyra år,
    och var färdig 2004.

  13. Vid den tiden började det komma
    många populärpsykologiska böcker-

  14. -och jag blev glad över det.

  15. Men jag blev förvirrad eftersom
    jag inte kände igen budskapet.

  16. Framförallt kände jag inte igen
    de enkla lösningarna som levererades.

  17. Det kanske behövs en annan bok
    som lutar sig mot forskningen.

  18. Så enkelt och snyggt paketerat
    är inte självkänsla helt enkelt.

  19. Vad är då problemet med forskningen
    och populärpsykologin?

  20. Ett problem är att böckerna
    används väldigt okritiskt.

  21. Man använder dem i skolor
    och köper budskapet okritiskt.

  22. Det hade varit okej
    om det hade stämt med forskningen.

  23. En anledning
    till att bilderna skiljer sig åt-

  24. -är att böckerna bygger på
    egen erfarenhet och anekdoter.

  25. Det är ingen bevisbörda.

  26. Det är skillnad på att uppleva nåt mot
    att sälja en metod.

  27. De är inte kritiskt utvärderade
    och är inte testade.

  28. Vi vet inte om de fungerar,
    även om de säger att de gör det.

  29. De kan göra det.

  30. Ett problem är att det inte stämmer med
    forskningen.

  31. De många studier som finns
    stämmer inte med bilden som ges.

  32. De är inte teoretiskt motiverade.
    De teorier som vi vet är många.

  33. Självkänsla är en av de tre mest
    beforskade begreppen i psykologin.

  34. Vi har brutalt många forskningsstudier
    att luta oss mot.

  35. Det stämmer inte överens
    med de teorier som finns.

  36. Om man ska titta på det kortsiktigt, är
    de ofta tillfälliga lösningar:

  37. Distrahera från det som kan hjälpa.
    Det är som att få punka på cykeln.

  38. Ni kan blåsa i luft och cykla igen men
    om ni inte lagar hålet-

  39. -så blir det ett problem.
    Så är det i böckerna:

  40. Kortsiktig effekt, men frågan är
    hur det ser ut långsiktigt.

  41. Om vi jämför de här två...

  42. Vad är det populärpsykologin säger,
    direkt eller mellan raderna?

  43. Vad säger forskningen?
    Det är intressanta skillnader.

  44. I populärpsykologin är självkänsla
    lättillgängligt och lättdefinierat.

  45. I forskningen är det allt annat än lätt.
    Man är inte ense om begreppet.

  46. En annat budskap
    är att många har låg självkänsla.

  47. Då säljer man mycket böcker,
    om det är nåt många lider av.

  48. I forskningen framstår en annan bild.

  49. De flesta av oss
    tycker ganska bra om oss själva.

  50. Vi har en ganska neutral
    och positiv bild.

  51. Nån epidemi är det inte fråga om.

  52. En annan vanlig del är att dela
    på självförtroende och självkänsla.

  53. Det låter logiskt: "Älska dig själv,
    oavsett om du lyckas eller inte."

  54. Problemet är att det är normativt.
    "Det borde vara så här."

  55. "I en perfekt värld älskar alla sig
    själva utan att bry sig om andra."

  56. Tittar man på data
    ser det tyvärr inte ut så.

  57. Populärpsykologin är normativ,
    forskningen tittar mer på data.

  58. Man kan sära på självförtroende
    och självkänsla-

  59. -men de hänger ihop väldigt nära
    i forskningsstudier.

  60. Det är svårt att sära på dem.

  61. Det är svårt att bortse från
    om man ska ha hög självkänsla-

  62. -när man lyckas eller inte
    i sånt som är viktigt för en.

  63. Det man har hängt upp
    sin identitet på.

  64. Ett annat budskap är att
    hög självkänsla alltid är positivt.

  65. Forskningen ger en helt annat bild.
    Det kan vara positivt-

  66. -men en viss typ av hög självkänsla kan
    vara problematiskt.

  67. Framför allt kan det hänga ihop
    med narcissism och aggression.

  68. Det är inte bara personer
    med låg självkänsla som mår dåligt.

  69. Det är en kraftigt förenklad bild.

  70. Kan man höja självkänslan
    påverkas prestation och hälsan.

  71. Självkänsla
    leder till andra bra saker.

  72. Forskningen ger stöd till
    att det är tvärtom.

  73. Om man lyckas i det man
    tycker är viktigt och mår bra-

  74. -då får man hög självkänsla.
    Det blir en konsekvens av det.

  75. Det är viktigt om man funderar på
    hur man ska påverka begreppet.

  76. I populärpsykologin kan man höja
    självkänslan ganska enkelt.

  77. Självhjälpsböckerna har enkla metoder
    som man säger ska fungera.

  78. I forskningen har man inte hittat några
    lösningar.

  79. Man har letat väldigt mycket.

  80. Möjligtvis finns det
    kortsiktiga lösningar.

  81. I populärpsykologin
    är författaren i centrum.

  82. Det är min erfarenhet som är viktigt.

  83. Köper man författaren, köper man
    innehållet. Jag är ointressant.

  84. Vad jag har varit med om
    är ointressant.

  85. Ni behöver inte tycka att jag
    är sympatisk för att köpa budskapet.

  86. Det här handlar om forskning, studier
    som har kommit fram till det här.

  87. Det är systematisk forskning
    där kunskap är i centrum.

  88. En sista punkt är att jakten
    på självkänsla är väldigt central.

  89. I forskningen har det kommit fram
    att jakten är problematisk.

  90. Det kan bli negativt. Man jagar nåt som
    ger mer problem.

  91. Väldigt kort: Vad är problemet med att
    ha hög självkänsla som mål?

  92. Jag jagar självkänsla,
    det är det jag hänger upp allt på.

  93. Risken är att man struntar
    i information om negativa saker.

  94. Svagheter och tilkortakommanden
    vill man inte höra.

  95. Det ger inga bra möjligheter
    för att lära sig nya saker.

  96. Man har mindre uppmärksamhet
    till andras behov.

  97. Självkänsla i de här böckerna
    handlar om jag, jag, jag.

  98. Mer lyskraft på mig. Man sätter upp
    affirmationer på kylskåpet.

  99. När man lägger ljuset på sig själv är
    det svårt att uppmärksamma andra.

  100. Det blir ett egocentriskt perspektiv som
    inte hjälper en i längden.

  101. Risken är att man svarar med taggarna
    utåt, man är negativ mot kritik.

  102. Man är mindre självbestämmande
    och har mindre kontroll.

  103. Det finns risk för ökad stress, ångest
    och depression-

  104. -för att man söker uppmärksamhet.

  105. Får man inte bekräftelsen,
    är det ett stort misslyckande.

  106. Att jaga självkänsla
    är definitivt inget vettigt.

  107. För att sammanfatta det:

  108. Populärpsykologins sätt att höja
    självkänsla är att ge sig på den.

  109. Man höjer självkänslan
    genom att höja självkänslan.

  110. Problemet är att man inte vet
    var man ska börja.

  111. Man struntar i de faktorer
    som bygger upp självkänslan.

  112. Man borde titta på det
    som bygger upp självkänslan-

  113. -så att man sen indirekt
    kan höja självkänslan.

  114. Här är ett exempel på en sån modell hos
    barn och ungdomar.

  115. Det är två begrepp: deras kompetens inom
    viktiga områden.

  116. Hur duktig är jag och hur mycket stöd
    och acceptans har jag.

  117. Det förväntas leda till självkänsla som
    sen leder till andra saker.

  118. Det handlar om att påverka
    de två faktorerna-

  119. -kompetens och social acceptans
    som påverkar självkänslan.

  120. I min bok kan jag lova er en sak:
    Ni får inga enkla lösningar.

  121. Ni får inga klara vägar, men ni får
    grova kartor och kompasser-

  122. -till vilket håll man ska gå
    för att få bättre självkänsla.

  123. Ska man sammanfatta
    så är det de här grova kompasserna.

  124. För det första: Sluta jaga självkänsla.
    Det är det viktigaste.

  125. Sannolikheten är stor
    att det blir sämre.

  126. Inse att det inte finns några genvägar.
    Förändringen tar tid.

  127. Det har tagit lång tid
    att skapa en låg självkänsla-

  128. -och det tar tid att bygga upp
    en stark självkänsla.

  129. Släppa fokuset på sig själv. Ironiskt
    nog rekommenderar forskningen det.

  130. Fokusera mer på andra personer,
    så kommer det andra nog automatiskt.

  131. Var realistisk, inse begränsningar. Man
    får inte prata om "nej"-

  132. -hjärnan förstår inte nej.
    Alla hjärnor förstår nej.

  133. Det är bara dumheter.

  134. Det är bättre
    att inse sina begränsningar-

  135. -och hitta balans mellan
    ens kompetens och självförtroende-

  136. -och det som är viktigt för en: jobbet
    eller föräldraskapet.

  137. Regelbunden träning hänger ihop
    med självkänsla och självbild-

  138. -om man tränar på ett gynnsamt sätt.
    Hos barn och unga handlar det om-

  139. -att hjälpa dem att hitta balansen
    mellan hur duktiga de är-

  140. -och hur viktiga vissa saker är.

  141. Antingen att tona ned betydelsen eller
    hjälpa dem att öka kompetensen.

  142. Betona ansträngning och inlärning
    hos ungdomar.

  143. Vi är snabba att säga
    "bra, bra" till barnen-

  144. -för att de inte ska få
    dålig självkänsla när misslyckas.

  145. Men misslyckande
    är vägen till framgång.

  146. Alla som har lyckats har misslyckats.
    Det är inget farligt.

  147. Vänjer sig ett barn vid att alltid
    lyckas utan att anstränga sig-

  148. -vad händer då
    när man stöter på motstånd?

  149. Det gör man, oavsett om man
    är duktigt i idrott eller i skolan.

  150. Misslyckande är inte farligt,
    ansträngningen är det viktigaste.

  151. Vill ni ändå ha några
    snabba lösningar här i slutänden-

  152. -så är det här det bästa jag kan ge er
    till bättre självkänsla.

  153. Kan ni uppfylla de här tre:

  154. Kan ni uppfylla det, är ni
    på god väg till en bra självkänsla.

  155. Tack för mig.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Självkänsla - myter och fakta

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Den populära framställningen av självkänsla stämmer inte överens med forskningen. Trots att de många självhjälpsböckerna inte baseras på forskning är självkänsla ett av de områden det forskas mest om inom psykologin. Jakten på självkänsla kan öka stressen och leda till ett egocentriskt perspektiv. Med Magnus Lindwall, forskare i psykologi vid Göteborgs universitet. Arrangör: Studentlitteratur.

Ämnen:
Idrott och hälsa > Hälsa och livsstil > Hälsa och friskvård, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Personlig utveckling, Psykologi, Självkänsla, Tillämpad psykologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Bok och bibliotek 2011

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2011

Självkänsla - myter och fakta

Den populära framställningen av självkänsla stämmer inte överens med forskningen. Med Magnus Lindwall, forskare i psykologi vid Göteborgs universitet. Arrangör: Studentlitteratur.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2011

Så funkar minnet och glömskan

Nisse Simonson, numera pensionerad kirurg, har alltid intresserat sig för hjärnan och dess funktioner, nu senast i boken "Glöm inte minnet". Varför glömmer vi bort vissa saker? Och varför minns två personer olika saker från samma händelse? Arrangör: Brombergs bokförlag.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Näring för hälsa och prestation

Samtal om kost och prestation

Panelsamtal och frågor från publiken. Medverkande: Tim Noakes, Jonas Colting, Andreas Eenfeldt och Jonas Bergqvist. Från seminariedagen Nutrition for health and maximum performance. Inspelat den 3 maj 2014 på Naprapathögskolan i Stockholm. Arrangör: MF Hälsoutbildningar.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - hälsa

Hygien

Vad är god hygien? Är vi kanske för renliga? Vi talar om goda och onda bakterier, den klassiska reportageserien Lort-Sverige och besöker ett slumområde i Kenya.

Fråga oss