Titta

Entreprenörerna

Entreprenörerna

Om Entreprenörerna

Vi möter sex svenska kvinnor som varit nydanande, framgångsrika och banbrytande entreprenörer inom olika branscher genom historien, från 1880-tal till 1980-tal. Deras personliga öden och deras sätt att driva företag lyfts fram. Genom kvinnornas berättelser ser vi Sveriges historia ur ett nytt perspektiv. Hur har förutsättningarna sett ut för kvinnor och kvinnliga entreprenörer i olika tider? Vilka hinder och möjligheter har funnits? Och vad har hemligheterna varit som gjort att just dessa kvinnor lyckades? Vilka likheter finns med hur det ser ut idag? Programserien, som är speakerbaserad och bygger på arkivbilder, expertintervjuer, rekonstruktioner samt nutida reportage, kan uppmuntra dagens ungdomar till entreprenörskap, men också väcka en medvetenhet om att kvinnliga entreprenörer funnits i alla tider, men deras historia har sällan blivit berättad.

Till första programmet

Entreprenörerna : Hanna LindmarkMaterialDela
  1. Ångermanland, år 1869.

  2. Sverige drabbas
    av missväxt och svält.

  3. På kyrkbacken står nioåriga Hanna.

  4. Familjen är så fattig
    att hon ska ropas ut på auktion.

  5. Den här lilla flickan bestämmer sig
    för att jobba sig upp ur fattigdomen.

  6. Och det gör hon. Hon blir en
    av Sveriges rikaste kvinnor.

  7. Med två tomma händer gör
    den lilla flickan en osannolik resa.

  8. Hanna är först med mycket som vi har.
    Hon kom på det vi tar för självklart.

  9. Det här är berättelsen
    om Hanna Lindmark.

  10. Vi är oss i slutet av 1800-talet-

  11. -och den lilla flickan har blivit
    kvinna med arbete som hushållerska.

  12. Hon kan ta hand om ett hushåll
    och är duktig på att laga mat.

  13. Hanna är 38 år, och snart
    ska resan mot ett nytt liv börja.

  14. Hemmet var frikyrkligt, men det var
    straffbart att själv fira gudstjänst.

  15. Hanna vill bli missionär. Hon går en
    utbildning men pengarna räcker inte-

  16. -så hon bestämmer sig
    för att göra nåt hon kan.

  17. Då bestämmer hon sig för
    att yrkesmässigt börja laga mat.

  18. Hon arbetar i Sundsvall som
    hushållerska åt en kvinnlig fotograf-

  19. -Adele Kindlund - samma fotograf
    som tar den första bilden av henne.

  20. Adele ger Hanna ett råd. Arbete gör
    att kvinnor kan råda över sitt liv.

  21. Det är visdomsord som Hanna tar fasta
    på när hon reser till Östersund 1899-

  22. -för att över driften
    av KFUM:s matservering.

  23. Det är nu eller aldrig för Hanna.
    Hon är trött att jobba i andras kök.

  24. Det har hon gjort sedan hon var barn.
    Kvinnor har chans att starta eget.

  25. Hon har en bra affärsidé
    och kan jobba hårt.

  26. Hon sätter i gång.

  27. Hanna får serveringen att gå bra.

  28. Hon erbjuder unga, kristna, ogifta
    flickor utbildning mot betalning.

  29. På så sätt lär de sig allt om
    hushållning, matlagning och gudstro.

  30. Hon öppnar även en restaurang
    i samband med skolan.

  31. På serveringen är änkemannen Axel
    och hans tre barn stamgäster.

  32. Tycke uppstår,
    och efter bara ett år gifter de sig.

  33. De flyttar till Norrköping
    där det år 1906-

  34. -ska hållas en stor utställning
    som öppnar nya möjligheter.

  35. Norrköping verkar vara rätt plats
    för deras stora planer.

  36. Hanna döper den nya skolan
    efter kronprinsessan Margareta.

  37. Den första Margaretaskolan
    är grundad-

  38. -och uppbyggnaden av hennes imperium
    har börjat.

  39. Hannas affärsidé står på fyra ben.

  40. För det första ska hon utbilda
    kristna flickor i matlagning.

  41. För det andra ska den goda maten
    dagligen säljas dagsfärsk i butik-

  42. -så hon är först med take away.

  43. För det tredje
    vill hon starta en restaurang.

  44. Det nya med Hannas restaurang är
    att den ska vara rök- och spritfri.

  45. Det fjärde: Hon vill ha festvåning.
    Hon är alltså först med catering.

  46. Hanna är först med det vi i dag
    ser som fullständigt naturligt.

  47. En som minns restaurangen
    i Norrköping är Birgitta Ekman.

  48. Om jag inte missminner mig
    var det en liten halvtrappa upp.

  49. Och det var jämt mycket folk.

  50. De hade bråviksströmming på måndagar-

  51. -och på tisdagarna
    åt vi där på lunchen.

  52. Jag kommer ihåg hon som expedierade.

  53. Det var en lite äldre tant,
    i förhållande till mig-

  54. -och hon hade margaretafläta.
    Det var modernt då.

  55. -Kommer du ihåg nåt speciellt ni åt?
    -Strömmingen som de var berömda för.

  56. Skolan, matserveringen,
    butiken och cateringverksamheten-

  57. -blir en succé. Kristna flickor
    står i kö till skolan.

  58. Ensamma herrar kommer för att äta.

  59. Man kan köpa kåldolmar, strömmings-
    lådor och sillbullar att ta med hem.

  60. De som sköter utbildningen lovas jobb
    och gästerna uppskattar miljön.

  61. Festvåningen används
    till begravning och festligheter.

  62. Hanna drivs av sin tro. Hon vill bli
    missionär men arbetar på annat sätt.

  63. Hon ger kristna flickor utbildning
    för att de ska kunna stå på egna ben.

  64. Hon har högre vyer. Hon vill
    sammanföra stats- och frikyrkan.

  65. Det är i dag naturligt,
    men på Hannas tid var det nytt.

  66. Det går bra för Hanna och Axel
    som båda arbetar i företaget.

  67. Axel har slutat sitt jobb och sköter
    ekonomin i Hannas imperium-

  68. -som hon sköter med fast hand.
    Skolorna etableras i hela landet.

  69. I Norrköping finns utbildningen kvar.
    De har fått ett uppdrag.

  70. Att tillaga Hannas berömda
    strömmingslåda efter originalrecept.

  71. Vi håller på med en strömmingslåda.

  72. Det är ett gammalt recept
    från början av 1900-talet.

  73. Här håller jag på
    att rensa strömmingen-

  74. -medan Lukas saltar och klipper bort
    strömmingens ryggfenor.

  75. Sofia lägger i en ansjovisbit
    och rullar ihop strömmingen.

  76. Sen lägger hon den här, tar på
    ströbröd och häller på ansjovisspad.

  77. Hanna är en bra chef
    som vet vad hon vill.

  78. Hon driver personalen hårt
    men tar även väl hand om dem.

  79. De som hon tycker lyckas lovar hon-

  80. -att de kanske i en framtid
    ska få överta en Margaretaskola.

  81. Hon är också skicklig på att plöja
    ner sina inkomster i fast egendom.

  82. Och inte vilka egendomar som helst.

  83. Hanna kan köpa slott för pengar
    hon tjänat på sitt imperium.

  84. 1922 köper Hanna Steninge slott.

  85. Där startar de jordbruk för att göra
    Margaretaskolorna självförsörjande.

  86. De köper även slottet Mauritzberg vid
    Bråviken för att ha som sommarställe.

  87. Hannas drivkraft avtar inte med åren.
    71 år gammal vill hon expandera.

  88. Steninge säljs för att få kapital
    till det som ska bli juvelen:

  89. Det moderna Citypalatset i Stockholm-

  90. -ett exklusivt, nybyggt hus
    med den bästa adressen i stan.

  91. Förutom Margaretaskolans vanliga
    koncept startar de hotellverksamhet.

  92. Det var gott. Jag tyckte att det
    var gott. Det ska vara lite salt.

  93. Jag tyckte att det var gott.

  94. Coolt att de har hittat receptet
    och att vi får äran att laga det.

  95. Att ett recept kan hålla sig så.

  96. Jag tyckte att det var gott.
    Godare än man trodde.

  97. Oj, oj, oj...

  98. Så där ska den se ut, ja!
    Nu börjar jag känna igen mig.

  99. Den känner jag igen.

  100. Jättegod! Toppen. Den där
    särskilda sältan som ska vara.

  101. Den var verkligt god. Jättegott!

  102. Axel dör 1935,
    men Hanna slår inte av på takten.

  103. 80 år gammal öppnar hon fler skolor-

  104. -men till sist tar tiden slut.
    Hon går bort 1941.

  105. Hon efterlämnar en välskött rörelse
    med god lönsamhet.

  106. Ett riktigt imperium.

  107. Det hade blivit ett fint slut-

  108. -om det inte vore för det som händer
    med Hannas livsverk efter hennes död.

  109. Hanna misslyckas med en enda sak -
    att säkra tronföljden i imperiet.

  110. Hon ville bli missionär och vill att
    missionen ska få hennes förmögenhet.

  111. Hon testamenterar den till stats-
    kyrkans och tre frikyrkors mission.

  112. De föreståndarinnor som trodde
    att de skulle få ärva får inte det.

  113. Den direktör som får makten visar sig
    vara inkompetent och ohederlig.

  114. Skolan går under genom maktmissbruk,
    vanskötsel och förskingring.

  115. Hanna slipper uppleva
    att hennes livsverk faller samman.

  116. 1977 stängs den sista Margaretaskolan
    och företaget likvideras-

  117. -men även om slutet blev tragiskt kan
    ingen ta ifrån Hanna hennes bedrift-

  118. -och hennes livsverk.
    Från bortauktionerad flicka-

  119. -till grundare av ett mat-
    och skolimperium och slottsägare.

  120. Man kan inte låta bli
    att gripas av Hannas liv.

  121. Ända från flickan på kyrkbacken som
    bestämmer sig för att på nåt sätt-

  122. -ta sig ur
    den hemska fattigdom som de hamnat i.

  123. Hanna skickar ett viktigt budskap.

  124. Man ska tro på sig själv
    och lita på sin förmåga.

  125. Man ska arbeta hårt
    och gå in för det man kan.

  126. Det är ett budskap som senare tiders
    kvinnor kan ta till sig.

  127. Text: Gabriella Eseland
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Hanna Lindmark

Avsnitt 4 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hanna Lindmark blev som barn bortauktionerad för att familjen inte kunde försörja henne, hon arbetade som ung som piga och hushållerska och drömde om att bli missionär. Men drömmen blev aldrig förverkligad då hon kom från små omständigheter. Istället omvandlade Hanna Lindmark sina goda hushållningskunskaper till en affärsidé. Hon började servera och sälja svensk husmanskost samtidigt som hon utbildade unga kristna flickor i matlagning. Hanna Lindmarks hushållskolor, som fick namnet Margaretaskolorna, gjorde henne till en av Sveriges riktigt framgångsrika entreprenörer i början av 1900-talet. Expert i programmet är journalist och författare Ewonne Winblad. Vi besöker också en restaurangskola i Norrköping som får tillaga strömming efter Hanna Lindmarks egna framgångsrika recept.

Ämnen:
Historia
Ämnesord:
Biografi, Entreprenörer, Hushållsskolor, Kvinnliga företagare, Lindmark, Hanna, 1860-1941, Skolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Entreprenörerna

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEntreprenörerna

Sofia Gumaelius

Avsnitt 1 av 6

Sofia Gumaelius var en pionjär inom rösträttsfrågan, en driven företagare och banbrytande inom sin bransch - hon startade en annonsbyrå i Stockholm. Författaren Ewonne Winblad berättar om Sofias gärning, och Amanda Koutra, vd för en annonsbyrå, lyfter fram Sofias betydelse.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEntreprenörerna

Wilhelmina Skogh

Avsnitt 2 av 6

Wilhelmina Skogh arbetade sig snabbt upp inom hotell- och restaurangbranschen och blev som ung hotelldirektör i toppskiktet. Hennes yrkesliv under det sena 1800-talet präglas av pionjärskap och banbrytande idéer.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEntreprenörerna

Amanda Christensen

Avsnitt 3 av 6

Torpardottern Amanda Kristensen är en av många kvinnor som hittade sin försörjning inom den textila industrin under 1800-talet. Men Amanda ville mer än att arbeta som sömmerska för andra. Hon såg en särskild nisch i tillverkning av slipsar och kravatter av allra högsta kvalitet och startade ett eget företag.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEntreprenörerna

Hanna Lindmark

Avsnitt 4 av 6

Som ung arbetade Hanna Lindmark som piga och hushållerska. Hon skapade en affärsidé av sina goda hushållningskunskaper. Hanna Lindmarks hushållskolor, som fick namnet Margaretaskolorna, gjorde henne till en av Sveriges riktigt framgångsrika entreprenörer i början av 1900-talet.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEntreprenörerna

Hilda Ericsson

Avsnitt 5 av 6

Hilda Ericsson var med om att lägga grunden för telefonföretaget Ericssons utveckling och tidiga framgång. Hon är ett exempel på hur kvinnors insatser i ett familjeföretag ofta osynliggörs.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEntreprenörerna

Ulla Murman

Avsnitt 6 av 6

När Ulla Murman startade sin skrivbyrå 1953 visste hon inte att privat arbetsförmedling var förbjuden i Sverige. Hennes långa kamp mot regelverken kom att bana väg för dagens bemanningsföretag.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Prylar i Sverige Marinmuseum

Guidad tur på Marinmuseum - somaliska

Gymnasieeleverna Barwaqo Dheman och Nasim Hamid visar Marinmuseum i Karlskrona. De berättar om dramatiska händelser och visar upp historiska föremål. Det handlar om allt från Karlskronas grundande till u-båten Neptun. Inspelat den 21-23 november 2016. Arrangör: Riksutställningar och Marinmuseum, Karlskrona.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaPop och politik

Berättare

Om berättare, de som fått oss att reagera och lyssna. Ellen Key stod på de ungas sida och lanserade idén om barnets århundrade, något som fortfarande präglar synen på skolan. Vi lyssnar på hur barnmusiken förändrats genom åren och hur låtberättandet för små följer samhällsutvecklingen. Maja Ekelöf skrev under 1960-talet en bok om sitt slitsamma arbete som städerska men blev kulturelitens maskot och ångrade sig. Anna Charlotta Gunnarson presenterar doldisen Britt Lindeborg som ligger bakom många schlagers.

Fråga oss