Titta

Entreprenörerna

Entreprenörerna

Om Entreprenörerna

Vi möter sex svenska kvinnor som varit nydanande, framgångsrika och banbrytande entreprenörer inom olika branscher genom historien, från 1880-tal till 1980-tal. Deras personliga öden och deras sätt att driva företag lyfts fram. Genom kvinnornas berättelser ser vi Sveriges historia ur ett nytt perspektiv. Hur har förutsättningarna sett ut för kvinnor och kvinnliga entreprenörer i olika tider? Vilka hinder och möjligheter har funnits? Och vad har hemligheterna varit som gjort att just dessa kvinnor lyckades? Vilka likheter finns med hur det ser ut idag? Programserien, som är speakerbaserad och bygger på arkivbilder, expertintervjuer, rekonstruktioner samt nutida reportage, kan uppmuntra dagens ungdomar till entreprenörskap, men också väcka en medvetenhet om att kvinnliga entreprenörer funnits i alla tider, men deras historia har sällan blivit berättad.

Till första programmet

Entreprenörerna : Hilda EricssonMaterialDela
  1. Framgångsrika företag-

  2. -som skapats, drivits
    och förverkligats av män.

  3. Men är det verkligen hela sanningen?

  4. Hilda är en kvinna som inte har fått
    nån ära eller några tack i böcker.

  5. I stället har Lars Magnus
    fått all ära. Han har gjort allt.

  6. Men kvinnornas roll i företagen
    behöver inte vara borta för alltid.

  7. Det går att lyfta fram dem
    om man vet var man ska leta.

  8. Den här kvinnan och mannen jobbade i
    sin lilla verkstad, en av tusentals.

  9. Tjugo år senare
    leder de utvecklingen i världen.

  10. Tillsammans byggde de ett av
    de mest framgångsrika företagen-

  11. -i svensk historia.

  12. Det här är berättelsen
    om Hilda Ericsson.

  13. Lars Magnus Ericssons företag
    är synonymt med teknikutveckling-

  14. -och kommunikation.
    Så har det varit ända sedan starten-

  15. -med L. M. Ericsson & Company
    på 1870-talet.

  16. Men en pusselbit saknas ibland
    när företagets historia berättas.

  17. Hilda, Lars Magnus Ericssons fru.

  18. När Ericsson berättar sin historia,
    berättar man mycket om Lars Magnus.

  19. Han stiger fram
    som en fantastisk person-

  20. -som har kommit från ingenting
    och gjort det här fantastiska.

  21. Däremot talas det aldrig om Hilda.

  22. Utan Hilda
    hade han inte kunnat göra det här.

  23. Men vem var Hilda?

  24. Hilda föds 1860
    som dotter till en hovsadelmakare.

  25. Hon kommer från en enkel bakgrund-

  26. -och växer upp i en enrumslägenhet
    mitt i Stockholm.

  27. Som enda dotter får hon gå i skolan-

  28. -vilket inte är självklart
    för flickor vid den här tiden.

  29. När hon var 16-17 år, träffade hon
    Lars Magnus. Hur det gick till...

  30. Det finns många historier.

  31. Men de blev väldigt förälskade och
    gifte sig redan när hon var sjutton.

  32. Man kan se att förälskelsen
    håller i sig hela livet.

  33. 1878 gifter de sig.

  34. Hon är 17, han är 31 och driver
    sedan två år en mekanisk verkstad.

  35. Samma år lämnas sex telefoner in
    på reparation-

  36. -hos L. M. Ericssons
    mekaniska verkstad.

  37. Telefonen är en nyhet som Bell tagit
    patent på i USA två år tidigare.

  38. Det är nu som Hilda och Lars Magnus
    företagshistoria tar sin början.

  39. Hur hon kom in i företaget,
    är svårt att veta.

  40. Man kan se att hon var med från
    början i det som han höll på med.

  41. Det krävde inte mycket förkunskaper-

  42. -men det krävde att man skaffade
    tråd och så.

  43. Man ser från brev att hon hade
    svårigheter att hitta tråd-

  44. -men att hon tog ansvar
    för arbetsuppgiften.

  45. Man får leta i breven om man ska
    hitta Hildas insatser för företaget.

  46. Hon finns inte med i några dokument
    eller företagsarkiv.

  47. Hilda har gått i skolan
    längre än Lars Magnus.

  48. Hon börjar tidigt hålla ordning
    på företaget.

  49. Ericsson
    startar som ett familjeföretag-

  50. -som till viss del växer fram
    i hemmet. Därifrån arbetar Hilda.

  51. Nu är vi i en verkstad där Lars
    Magnus var verksam på 1870-talet.

  52. Här sitter han och ritar telefoner.

  53. Bredvid står Hilda, frun,
    och gör spolar av koppartråd.

  54. Det är vad telefoner består av.

  55. En spole och en magnet.

  56. Hilda tillverkar hemma i lägenheten.

  57. I hemmet har hon också hand om
    parets barn som föds i snabb takt.

  58. Men hon gör mer än så i företaget.
    Hon tar hand om kunder och kontakter-

  59. -och är Lars Magnus bollplank för hur
    företaget ska skötas och utvecklas.

  60. Han hittar på sina uppfinningar-

  61. -och sen gör hon det tekniska.

  62. Det går bättre. De flyttar verkstaden
    till större lokaler-

  63. -får fler anställda och maskiner.

  64. I slutet av 1881 är man 30 anställda.

  65. Det lilla hantverksmässiga
    börjar övergå till industri.

  66. De anställer tio kvinnor
    för att tillverka spolar.

  67. Hilda är ansvarig
    för spolningstillverkningen.

  68. Hon blir arbetsledare
    när företaget växer.

  69. När hon föder sitt tredje barn 1881
    skriver de till varandra.

  70. Han är i Paris på en utställning.

  71. Hon är i nionde månaden
    och arbetar ändå-

  72. -och säger att hon får arbetslust
    av hans brev.

  73. Ansvarskännandet fanns där.

  74. "Min rara älskling!
    Än en gång tack för ditt brev."

  75. "Det är nästan
    min morgon- och aftonbön."

  76. "När jag läser det känner jag mig
    glad och får större kraft och iver"-

  77. -"att arbeta."

  78. "Problemet är att det inte går
    att få en enda lämplig slang."

  79. "Vi har försökt att rekvirera tråd,
    både 0,3 och 0,2 och 0,25."

  80. "Tio kg av varje slag.
    Får se när vi får dem."

  81. Det är den första elektriska
    utställningen i Paris-

  82. -som Lars Magnus besöker. En mycket
    viktig utställning för företaget.

  83. I Stockholm finns Hilda som tagit
    hela ansvaret för företaget.

  84. Hon träffar kunder, sköter
    beställningar och förhandlingar.

  85. Hilda tar över rodret när han
    är borta. Henne litar han på.

  86. Nu går det bra för företaget
    och ekonomin i Sverige.

  87. Marknaden för telefoner
    växer explosionsartat.

  88. Det spännande med telefoner-

  89. -är att staten tillfrågas:
    "Hur är det med telefoner?"

  90. Staten säger: "Det är så korta
    avstånd man kan telefonera på."

  91. De ger fri etableringsrätt. 500
    föreningar, bolag osv. drar i gång.

  92. Det blir en kolossal efterfrågan.

  93. Den stora marknaden är i Stockholm.

  94. Där konkurrerar bolagen med varandra.

  95. Ericsson tillverkar telefonerna
    till Stockholmsområdet.

  96. I Stockholm finns det fler telefoner
    än i någon annan stad i världen.

  97. Telefonnätet byggs ut
    och det gynnar Ericsson.

  98. De har byggt en egen fabrik på
    Tulegatan där tillverkningen sker.

  99. Snart firar de tillverkningen
    av sin 20 000:e telefon-

  100. -genom att trycka en porträttsamling
    av personalen-

  101. -med nästan 100 anställda.

  102. Hilda eller kvinnorna som arbetade
    med att linda tråd, finns inte med.

  103. Hilda gjorde sitt jobb hemma
    och han gick till sitt arbete.

  104. I början fanns det anställda som såg
    att Hilda gjorde det här jobbet.

  105. Men hon hade också hand om barnen,
    så hennes jobb syntes inte.

  106. För Lars Magnus
    som höll på med sina uppfinningar...

  107. Det hon gjorde var viktigt,
    men inget man talade om.

  108. De finns inte med i
    porträttsamlingen-

  109. -men det finns bilder på kvinnor
    som arbetade på Ericsson.

  110. Det är de tidigaste rörliga bilderna
    från Ericsson.

  111. De är från början av 1900-talet-

  112. -och visar Ericsson-anställda
    telefonister på semester.

  113. Det går bra för den svenska ekonomin
    och Ericsson-

  114. -när 1800-tal övergår till 1900-tal.

  115. Det märks i företaget på flera sätt.

  116. Ericssons pampiga styrelserum
    från början av 1900-talet-

  117. -har flyttats och byggts upp
    på Tekniska museet.

  118. Vi är inne i styrelserummet
    hos Ericsson från 1903-

  119. -med polerade väggar i Kuba-mahogny.

  120. Det visar
    hur det lilla familjeföretaget-

  121. -kämpade och vann hela världen.

  122. Det här är en sparad miljö,
    "mina drömmars stad".

  123. De som vann världen drömde om det här
    på 1870-1880-talet i Stockholm.

  124. Det här är en sparad miljö
    från den tiden som inte är ärvd.

  125. Det är ingen adelsman som har ärvt
    det. Det här har man jobbat ihop.

  126. Det är företaget och familjen som är
    det viktiga för makarna Ericsson.

  127. Det går så bra att Hilda och Lars
    Magnus kan leva det goda livet.

  128. De köper bl. a. ett lantställe.

  129. Hildas roll blir mindre
    ju större företaget blir.

  130. Hon ägnar sig åt familjen.

  131. Hon går på restaurang, teater
    och umgås med barnen.

  132. Det som är spännande och lite
    olyckligt ur Hildas synpunkt-

  133. -är att företaget växer snabbt.

  134. De flyttar ur familjeföretaget
    och blir en industri.

  135. Hon förlorar sin roll.

  136. Efter ett tag förlorar också
    Lars Magnus sin roll.

  137. Makarna Ericsson
    lämnar företaget 1903.

  138. De är mycket förmögna.
    De köper en stor gård i Alby-

  139. -och flyttar dit för att starta sitt
    nya projekt. Ett mönsterjordbruk.

  140. Ett nytt familjeföretag
    där de får samma roller som tidigare.

  141. Lars Magnus, innovatören.

  142. Hilda, den som håller i ekonomi
    och ordning i företaget.

  143. Har det gått framåt sen Hildas tid?

  144. Ibland, ibland inte. Kvinnor blir
    osynliggjorda i familjeföretag-

  145. -precis som Hilda blev.

  146. Historien skriver sig inte
    av sig självt. Utan Hildas brev-

  147. -hade vi kanske inte vetat något
    om hennes insatser för Ericsson.

  148. Textning: Petra Vancea
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Hilda Ericsson

Avsnitt 5 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ericsson är idag ett av världens ledande telefonföretag. Grundaren Lars Magnus Ericsson räknas till en av Sveriges mest framgångsrika entreprenörer. Men få vet att det fanns en kvinna bakom framgången. Till sin hjälp hade han nämligen sin fru Hilda Ericsson, som var med om att lägga grunden för företagets utveckling och tidiga framgång. Trots det är Hilda Ericssons insatser inte kända för allmänheten. Expert i programmet är fil. dr. Birgitta Wistrand som berättar om hur kvinnor i familjeföretag ofta lämnar få spår efter sig och därmed blir osynliga. Men de finns där om man bara vet var man ska leta.

Ämnen:
Historia, Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Biografi, Entreprenörer, Familjeföretag, Företag, Företagsekonomi, Företagsformer, Företagsledning, Företagsorganisation, Kvinnliga företagare, Könsmaktsordning
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Entreprenörerna

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEntreprenörerna

Sofia Gumaelius

Avsnitt 1 av 6

Sofia Gumaelius var en pionjär inom rösträttsfrågan, en driven företagare och banbrytande inom sin bransch - hon startade en annonsbyrå i Stockholm. Författaren Ewonne Winblad berättar om Sofias gärning, och Amanda Koutra, vd för en annonsbyrå, lyfter fram Sofias betydelse.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEntreprenörerna

Wilhelmina Skogh

Avsnitt 2 av 6

Wilhelmina Skogh arbetade sig snabbt upp inom hotell- och restaurangbranschen och blev som ung hotelldirektör i toppskiktet. Hennes yrkesliv under det sena 1800-talet präglas av pionjärskap och banbrytande idéer.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEntreprenörerna

Amanda Christensen

Avsnitt 3 av 6

Torpardottern Amanda Kristensen är en av många kvinnor som hittade sin försörjning inom den textila industrin under 1800-talet. Men Amanda ville mer än att arbeta som sömmerska för andra. Hon såg en särskild nisch i tillverkning av slipsar och kravatter av allra högsta kvalitet och startade ett eget företag.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEntreprenörerna

Hanna Lindmark

Avsnitt 4 av 6

Som ung arbetade Hanna Lindmark som piga och hushållerska. Hon skapade en affärsidé av sina goda hushållningskunskaper. Hanna Lindmarks hushållskolor, som fick namnet Margaretaskolorna, gjorde henne till en av Sveriges riktigt framgångsrika entreprenörer i början av 1900-talet.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEntreprenörerna

Hilda Ericsson

Avsnitt 5 av 6

Hilda Ericsson var med om att lägga grunden för telefonföretaget Ericssons utveckling och tidiga framgång. Hon är ett exempel på hur kvinnors insatser i ett familjeföretag ofta osynliggörs.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEntreprenörerna

Ulla Murman

Avsnitt 6 av 6

När Ulla Murman startade sin skrivbyrå 1953 visste hon inte att privat arbetsförmedling var förbjuden i Sverige. Hennes långa kamp mot regelverken kom att bana väg för dagens bemanningsföretag.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Min farmor överlevde Förintelsen

UR Samtiden - Min farmor överlevde Förintelsen

Gabriel Rosenbergs farmor, Agneta, överlevde Förintelsen. När Gabriel var barn berättade farmor vad hon hade upplevt, och hon ville att Gabriel skulle föra hennes berättelse vidare. Här går Gabriel Rosenberg kort igenom första världskriget, Versaillesfreden och Hitlers maktövertagande som leder till andra världskriget. Han berättar om farmoderns tid i koncentrationsläger, familjemedlemmar som avrättas och slutligen freden och Agnetas resa till Sverige och livet som följde. Inspelat på Nalen, Stockholm, den 9 februari 2016. Arrangör: Zikaron.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaPop och politik

Jag, vi och dom

Vi dyker ner i hits på temat "jag, vi och dom". Kan man bry sig om andra när tidens anda är att rea ut sin själ?

Fråga oss