Titta

Entreprenörerna

Entreprenörerna

Om Entreprenörerna

Vi möter sex svenska kvinnor som varit nydanande, framgångsrika och banbrytande entreprenörer inom olika branscher genom historien, från 1880-tal till 1980-tal. Deras personliga öden och deras sätt att driva företag lyfts fram. Genom kvinnornas berättelser ser vi Sveriges historia ur ett nytt perspektiv. Hur har förutsättningarna sett ut för kvinnor och kvinnliga entreprenörer i olika tider? Vilka hinder och möjligheter har funnits? Och vad har hemligheterna varit som gjort att just dessa kvinnor lyckades? Vilka likheter finns med hur det ser ut idag? Programserien, som är speakerbaserad och bygger på arkivbilder, expertintervjuer, rekonstruktioner samt nutida reportage, kan uppmuntra dagens ungdomar till entreprenörskap, men också väcka en medvetenhet om att kvinnliga entreprenörer funnits i alla tider, men deras historia har sällan blivit berättad.

Till första programmet

Entreprenörerna : Ulla MurmanMaterialDela
  1. Hon startade ett företag
    som blev en succé.

  2. Ett företag som låg helt rätt i tiden
    - eller till och med före sin tid.

  3. För att lyckas som entreprenör
    är ordet "envishet" en bra grej.

  4. Hennes envishet
    och kampen för företaget-

  5. -ledde till att hon
    ställdes inför rätta åtta gånger.

  6. Att kampen skulle ta 40 år
    kunde hon inte ana.

  7. Ulla Murman har varit avgörande för
    framväxten av bemanningsbranschen.

  8. Utåt gav jag mig aldrig. Jag trodde
    hela tiden att det skulle gå.

  9. Det är 50-tal i folkhemmets Sverige.

  10. Det går bra för Sverige. De
    ekonomiska hjulen snurrar snabbare.

  11. Många kvinnor är hemmafruar-

  12. -men det finns kvinnor som vill,
    och måste, ut i arbetslivet.

  13. Hej och välkomna.

  14. Jag slutade på bokförlaget.

  15. Min syster som var hemma från USA sa:
    "Varför startar du inte eget?"

  16. I USA fanns det fullt
    av såna här byråer.

  17. Så det var hon som födde idén.

  18. År 1953 är Ulla Murman 27 år.

  19. Det är då hon grundar
    Stockholms stenografiservice.

  20. Här i Gamla stan, på Skomakargatan 9-

  21. -startar Ulla och Märta Riper
    verksamheten. Först i liten skala.

  22. Fönstren känner jag igen.
    Och utsikten.

  23. Här fanns ett stort skrivbord.

  24. Jag hade 1 000 kronor som jag hade
    sparat sen jag var sjutton år.

  25. Det blev startkapitalet.
    Sen annonserade vi i Dagens Nyheter.

  26. "Visste ni att ni aldrig
    behöver vara utan kontorspersonal?"

  27. Det var så det startade, 1953.

  28. Nyföretagandet var lågt
    både bland män och kvinnor.

  29. Många var hemmafruar, så det var
    ovanligt med kvinnliga företagare.

  30. Om de förekom så var det inom
    tjänstebranscher. Bagerier, butiker-

  31. -och den här typen
    av serviceverksamhet.

  32. Snart ringer telefonen.
    Det är den första kunden.

  33. Det var dagen därpå, och det var
    Riksföreningen mot reumatism.

  34. När jag skickade ut fakturan
    ringde jag till kunden och sa:

  35. "Jag är nystartad. Kan jag
    få betalt så snart som möjligt?"

  36. "Självklart", sa de.

  37. Snart får den lilla skrivbyrån
    allt fler kunder.

  38. Stora företag som SAS,
    LM Ericsson och Trygg-Hansa-

  39. -vill anlita skrivbyråns tjänster.
    Affärsidén fungerar.

  40. Kunden kunde komma upp
    med ett manuskript.

  41. Det kunde vara handskrivet,
    eller ett kladdigt, osnyggt exemplar.

  42. Då skötte vi ju om-

  43. -att det blev ett snyggt, färdigt
    material som vi lämnade över.

  44. Det går bra för företaget.

  45. Snart behöver de anställa
    fler sekreterare.

  46. Man anställs på timme
    och har ingen fast månadslön.

  47. De flesta är kvinnor utan barn,
    eller de som kan ordna barnpassning.

  48. Det finns ännu inte kommunal
    barnomsorg, som förskolor.

  49. De måste vara hela, rena och nyktra.

  50. Det var en förutsättning.

  51. Det fanns stor frihet
    i deras sätt att arbeta.

  52. Man kan säga att de var
    deltidsanställda.

  53. Många ville arbeta-

  54. -men absolut inte
    under skollov och sommarlov.

  55. Då hade de barn att ta hand om.

  56. När en kund med svårtydd handstil
    vill anlita byrån förändras allt.

  57. Ulla skickar över en sekreterare och
    låter henne göra jobbet hos kunden.

  58. Ulla startade en typ av verksamhet
    som redan fanns. Uppdrag lämnades in-

  59. -för att renskrivas,
    översättas eller kopieras.

  60. Men det var nytt att skicka ut
    sekreterare till kunderna.

  61. Det kallas för ambulerande skrivbyrå.

  62. Beslutet att skicka
    sekreteraren till kunden-

  63. -ledde till en juridisk, politisk
    och facklig kamp mot skrivbyråerna-

  64. -som skulle ta nästan 40 år.

  65. Ulla anklagas för
    att bedriva privat arbetsförmedling-

  66. -vilket var förbjudet i Sverige
    ända fram till 1990-talet.

  67. Vi hade fått en lag mot privata
    arbetsförmedlingar på 1930-talet.

  68. Den riktade sig mot såna byråer
    som tog betalt av arbetssökandena.

  69. Men Ulla tog inte betalt av dem
    som hon förmedlade uppdrag för.

  70. Men det ansågs vara privat arbets-
    förmedling, för de åkte till kunden.

  71. Ulla Murman vet inte att det
    företaget gör betraktas som olagligt-

  72. -förrän hon en dag
    blir uppringd av AMS.

  73. De ringde 1955.

  74. Jag startade ju företaget 1953.

  75. Det var en tjänsteman som sa:
    "Det du håller på med"...

  76. Eller, man sa inte du på den tiden.
    "Det NI håller på med är olagligt."

  77. Jag sa: "Det är ju rent nonsens."
    Det var så det började.

  78. Från 1955 till 1992.
    Då blev det lagligt.

  79. Ulla blir polisanmäld och åtalad.

  80. Murman har genom sin skrivbyrå
    satt i gång samhällsmaskineriet.

  81. Det var obehagligt.

  82. AMS fick en åklagare som väckte åtal.

  83. Han drev målet ända upp i HD
    för att få ett prejudikat-

  84. -så att man kunde gå vidare
    mot andra skrivbyråer.

  85. Rättsprocesserna mot skrivbyråerna
    inleds. Det kommer att ta 40 år.

  86. Ulla hamnar i Högsta domstolen tre
    gånger, för rättsläget är oklart.

  87. Ulla och de andra kvinnorna
    som startat egna skrivbyråer-

  88. -börjar samarbeta
    i stället för att konkurrera.

  89. De startar den första
    intresseorganisationen-

  90. -för bemanningsbranschen i Sverige.

  91. Vi var ett femtontal byråer som
    jobbade tillsammans väldigt mycket.

  92. Vi samarbetade såtillvida...
    Det kunde vara högsäsong-

  93. -och kunden ringde, och det fanns
    inget ledigt folk att skicka.

  94. Då ringde jag till nästa byrå
    och frågade: "Har du någon?"

  95. "Nej." Då försökte jag
    med ett par till, och fick napp.

  96. Vi var så hotade runtomkring,
    så samarbetet gjorde att...

  97. Det blev väldigt bra. Men det
    är klart, lite bekymmersamt var det.

  98. Straffen när de fälls
    blir inte hårda. Låga dagsböter.

  99. Medan rättsprocesserna rullar vidare-

  100. -blomstrar marknaden
    för skrivbyråerna.

  101. Under 1970-talet växer företaget,
    som utvecklar fler nya tjänster.

  102. Ulla övertalas att köpa upp kollegors
    företag, och växer på så sätt.

  103. Nu har Stockholms stenografiservice
    över 100 sekreterare ute på uppdrag.

  104. På 1970-talet
    ändrades skattesystemet-

  105. -så att det blev mer lönsamt
    för gifta kvinnor att få en inkomst.

  106. Daghem byggdes. Kvinnor fick jobb
    i den offentliga sektorn-

  107. -men också på den privata arbets-
    marknaden kom det ut kvinnor.

  108. Det ökade trycket på att göra
    bemanningsbranschen laglig.

  109. 1989 ställs Ulla inför
    Högsta domstolen en sista gång.

  110. Då har företaget bytt namn
    till Teamwork.

  111. Ulla fälls, men HD uppmanar henne
    att kämpa för en lagändring.

  112. De vill inte döma henne, men måste.
    Hon får ett minimalt straff.

  113. Ett par dagar efter att domen föll-

  114. -ringde justitiedepartementet
    och ville ha hjälp.

  115. Då sa jag: "Förlåt mig, men jag
    blev fälld i domstolen i går."

  116. "Det är förbjudet."

  117. "Vad är det för dumheter?", sa han.
    "Jag måste ha hjälp här uppe."

  118. "Med vad?", sa jag.
    "Tusen adresser."

  119. "Men det kan vi ju skriva här",
    sa jag.

  120. "Varje adress ska sitta på en bok."

  121. "Varje bok väger cirka ett kilo."

  122. "Det kan vi inte frakta bort
    härifrån. Jag måste ha hjälp här."

  123. "Okej", sa jag. "Det ska du få."

  124. Så till sist, 1992, ändras lagen
    och bemanningsföretag blir tillåtna.

  125. Då har Ulla redan pensionerat sig,
    och hennes son tagit över företaget.

  126. 1996 säljs Teamwork till det
    amerikanska företaget Manpower-

  127. -i dag Sveriges största
    bemanningsföretag.

  128. Det mest gynnsamma
    var kampen mot AMS.

  129. Ulla startade det första företaget
    i Sverige inom det här området.

  130. Andra företag grundas av såna som
    jobbat åt Ulla. Det blir avknoppning.

  131. Och hon uppvaktar myndigheterna,
    och får till en ändrad lagstiftning.

  132. Hon är morsa för branschen, centrum
    i kampen för branschens existens.

  133. Entreprenörskapet blev nåt som
    skapades så småningom i samhället.

  134. Men jag såg mig inte som entreprenör.
    Jag gjorde ett jobb.

  135. Textning: Nina Brander Källman
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Ulla Murman

Avsnitt 6 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

När Ulla Murman startade sin skrivbyrå 1953 visste hon inte att privat arbetsförmedling var förbjuden i Sverige. Men efterfrågan på inhyrd hjälp var stor och Ulla Murmans långa kamp mot regelverken kom att bana väg för dagens bemanningsföretag. Idag räknas Stockholms stenografiservice, numera Manpower, som det första moderna bemanningsföretaget i Sverige. Vi följer med Ulla själv i fotspåren på hennes karriär, från det första kontoret i Gamla stan i Stockholm till Högsta domstolen. Anders Johnsson är experten i programmet som vet hur mycket Ullas kamp betytt för den svenska bemanningsbranschen.

Ämnen:
Historia, Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv
Ämnesord:
Arbete, Arbetsförmedling, Arbetsmarknad, Biografi, Entreprenörer, Kvinnliga företagare, Personaluthyrning, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Sverige
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Entreprenörerna

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEntreprenörerna

Sofia Gumaelius

Avsnitt 1 av 6

Sofia Gumaelius var en pionjär inom rösträttsfrågan, en driven företagare och banbrytande inom sin bransch - hon startade en annonsbyrå i Stockholm. Författaren Ewonne Winblad berättar om Sofias gärning, och Amanda Koutra, vd för en annonsbyrå, lyfter fram Sofias betydelse.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEntreprenörerna

Wilhelmina Skogh

Avsnitt 2 av 6

Wilhelmina Skogh arbetade sig snabbt upp inom hotell- och restaurangbranschen och blev som ung hotelldirektör i toppskiktet. Hennes yrkesliv under det sena 1800-talet präglas av pionjärskap och banbrytande idéer.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEntreprenörerna

Amanda Christensen

Avsnitt 3 av 6

Torpardottern Amanda Kristensen är en av många kvinnor som hittade sin försörjning inom den textila industrin under 1800-talet. Men Amanda ville mer än att arbeta som sömmerska för andra. Hon såg en särskild nisch i tillverkning av slipsar och kravatter av allra högsta kvalitet och startade ett eget företag.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEntreprenörerna

Hanna Lindmark

Avsnitt 4 av 6

Som ung arbetade Hanna Lindmark som piga och hushållerska. Hon skapade en affärsidé av sina goda hushållningskunskaper. Hanna Lindmarks hushållskolor, som fick namnet Margaretaskolorna, gjorde henne till en av Sveriges riktigt framgångsrika entreprenörer i början av 1900-talet.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEntreprenörerna

Hilda Ericsson

Avsnitt 5 av 6

Hilda Ericsson var med om att lägga grunden för telefonföretaget Ericssons utveckling och tidiga framgång. Hon är ett exempel på hur kvinnors insatser i ett familjeföretag ofta osynliggörs.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEntreprenörerna

Ulla Murman

Avsnitt 6 av 6

När Ulla Murman startade sin skrivbyrå 1953 visste hon inte att privat arbetsförmedling var förbjuden i Sverige. Hennes långa kamp mot regelverken kom att bana väg för dagens bemanningsföretag.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Förintelsen är en del av mitt arv

Rikard Gottlieb berättar om sin uppväxt och hur han har präglats av att båda föräldrarna var överlevande från Förintelsen. En sak som ständigt var närvarande var tystnaden om vad de hade upplevt under kriget. Inspelat den 22 mars 2017 i Häggviksskolan i Sollentuna. Arrangör: Häggviksskolan och Sollentuna musikklasser.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaPop och politik

Religion

Vi pratar om tro, den gemensamma nämnaren för Carola, Grandmaster Flash, U2 och norska satanistrockare.

Fråga oss