Titta

Låtarna som förändrade musiken

Låtarna som förändrade musiken

Om Låtarna som förändrade musiken

Här analyseras de låtar som betytt mest för den musikaliska utvecklingen under de senaste 50 åren. Spännvidden är stor - såväl progressiv rock, punk, techno, krautrock som pojkbandspop tas på samma allvar. I varje program besöker programledaren Josephine Forsman ett land eller en stad och presenterar tre betydelsefulla låtar därifrån. Musiken är alltid i fokus: Hur är låten uppbyggd? Vad i musiken ger uttryck för något nytt? Vad i låten gör den genrespecifik och varför blev den så stor? Det handlar om komposition, harmonilära och låtstruktur, om instrumentering, arrangemang och mixning, om sound och ljudproduktion.

Till första programmet

Låtarna som förändrade musiken: New YorkMaterialDela
  1. Pop- och rockmusiken
    börjar komma till åren.

  2. Oavsett om man räknar starten
    till Chuck Berry, Elvis Presley-

  3. -och de andra i 50-talets USA-

  4. -eller till de långhåriga
    Liverpool-banden på 60-talet-

  5. -har den uppnått medelåldern.

  6. Det som började med treackords-
    låtar, gitarr, bas och trummor-

  7. -har förgrenat sig till
    ett mångfacetterat musiklandskap.

  8. I den här tv-serien ska vi undersöka
    varför musiken låter som den gör.

  9. Vi söker popmusikens rötter-

  10. -i de senaste 50 årens
    pop, rock, soul och hiphop.

  11. Och vi gör det genom att lyfta fram
    de enskilt viktigaste låtarna.

  12. Inte alltid de som är bäst
    eller har sålt mest-

  13. -utan de
    som fört musikutvecklingen framåt-

  14. -och bidragit till
    att popmusik låter som den gör.

  15. I vår jakt efter
    låtarna som förändrade musiken-

  16. -börjar vi här, i New York.

  17. Att hitta viktiga låtar med ursprung
    i New York är inget större problem.

  18. Vi har letat fram låten som
    revolutionerade 70-talets dansmusik.

  19. Soundet skilde sig från
    all annan musik som fanns.

  20. En annan gav gatukulturen en röst.

  21. Den visade hela världen att det fanns
    en ny grej som hette hiphop.

  22. Och jag träffar mannen
    bakom "världens första punklåt".

  23. Här hängde Ramones.
    Vi repade och skrev låtar här.

  24. Vi skrev på kontrakt här.

  25. New York är nerlusat
    av musikhistoriska referenser.

  26. En av de stora händelserna var när
    en ung folksångare från Minnesota-

  27. -tog sig hit till Greenwich Village
    i början av 60-talet.

  28. Bob Dylans första spelningar
    var bland annat på "Café Wha?".

  29. Han förde ihop folk- och rockmusik
    och visade att texterna-

  30. -kunde berätta nåt betydelsefullt.

  31. På "Subterranean Homesick Blues"
    från 1965, med sin pratade sång-

  32. -hörde man för första gången
    en elektrisk Dylan på skiva.

  33. En annan viktig händelse
    var den här låten från 1990.

  34. Wailing, eller melismsång,
    som det egentligen heter-

  35. -alltså att brodera melodin
    genom att glida mellan toner-

  36. -kommer från soulsångare
    som Stevie Wonder.

  37. Men Mariah Careys ekvilibristiska
    sång på "Vision of Love"-

  38. -anses bära skulden till att så många
    artister i dag inte kan sjunga-

  39. -utan att waila.

  40. Men seriens första låtporträtt
    handlar om en annan musikstil-

  41. -som spred sig
    som ett virus över planeten.

  42. I slutet av 70-talet
    fick världen discofeber.

  43. Den blommade ut med filmen
    "Saturday Night Fever" från 1977.

  44. Men för att hitta källan måste vi
    backa ytterligare några år.

  45. Jag visste att låten skulle förändra
    mitt liv när jag fick resa utomlands.

  46. Då visste jag att jag inte längre
    bara var en flicka från New Jersey.

  47. Du hittar ju i Jersey City, och jag
    tror att hon är där nånstans.

  48. Det var aldrig min avsikt-

  49. -att göra Gloria till discoartist.

  50. Producenten Tony Bongiovi
    har en imponerande meritlista.

  51. Förutom sin släkting Jon Bon Jovi
    har han producerat Ramones-

  52. -Talking Heads och Ozzy Osbourne.

  53. Och han var en ung tekniker i
    legendariska Motownstudion i Detroit-

  54. -berömd för sina poppiga soullåtar.

  55. Produktionsteknikerna som jag lärde
    mig applicerade jag på andra genrer.

  56. "Never Can Say Goodbye"
    spelades in 1974-

  57. -i ett USA där svart musik
    ofta var funk och soul-

  58. -och texter om svart identitet
    och samhällsproblem.

  59. Det fanns globala ekonomiska
    problem, lite som vi har nu.

  60. Ingen hade pengar, och folk gick
    på klubbar i stället för spelningar.

  61. Man var ute efter ett billigt sätt-

  62. -att släppa de spänningar
    som man hade byggt upp under dagen.

  63. Så uppstod diskotek.

  64. Låten råkade passa,
    eftersom det var en upptempolåt.

  65. Vi är framme.

  66. Herregud!
    Jag kände nästan inte igen dig.

  67. Det fanns annan upptempomusik,
    men soundet skilde sig-

  68. -från all annan musik som fanns.

  69. Originalversionen
    gjorde ju Michael Jackson.

  70. Det var kanske ingen ballad, men den
    var mindre aggressiv än vår version.

  71. Vi ville komma bort från den
    melankoliska känslan i texten.

  72. Den handlar ju om nån
    som vill göra slut men inte kan.

  73. Så vi ökade tempot.

  74. Många av idéerna till produktionen
    vad gällde tempot kom därifrån.

  75. Sen fick vi fråga Gloria
    om hon ville sjunga den.

  76. Det ville hon gärna!

  77. Jag kunde inte låta bli att sjunga
    som Michael Jackson.

  78. Meco sa: "Du måste sluta med det!"
    Jag beundrade Michael så mycket!

  79. Nästa dag gick vi in i studion,
    och han sa: "Gör det nu!"

  80. Jag tänkte: "Jag sjunger som jag gör
    och han får tycka vad han vill!"

  81. Jag sjöng och han sa:
    "Det behåller vi!"

  82. Sången är förstatagningen.

  83. Jag lånade några produktionsidéer
    från Motown.

  84. Det här är en dämpad congatrumma.

  85. Inspelningen är baserad på
    Harold Melvins "The Love I Lost".

  86. Därifrån hämtade jag den idén.

  87. Trumkompets hi-hatlyft och baskagge-
    markeringar på varje taktslag-

  88. -blev ett av discons kännetecken.

  89. På annat håll gjordes liknande musik
    och la grunden för discon-

  90. -till exempel i Miami och
    i Philadelphia, med sin Philly Soul.

  91. Men Philadelphia-soundet
    saknade det höga tempot-

  92. -de raka melodierna eller
    den stora ljudbild som discon fick.

  93. Det krävdes extraordinära metoder för
    att få det stora soundet att funka.

  94. Det var en av de få gånger
    då man har två trummisar.

  95. Samma trummis spelar två gånger.

  96. Jag la ihop spåren för att de skulle
    höras bland allt annat som pågick.

  97. Men det fanns nåt mer som var nytt
    - och efterlängtat på dansgolven.

  98. Jag dansade själv,
    och låtar var 3,5 minuter långa.

  99. Eller bara tre minuter! Det var
    aldrig länge nog när jag dansade.

  100. Nån från A&R-avdelningen
    bad mig att sätta ihop tre låtar,

  101. Det var den, "Reach Out" och en till.
    Det skulle vara i 15 minuter.

  102. De ville inte tona ut låten utan
    fortsätta direkt med "Reach Out".

  103. Så hela sidan spelade utan avbrott
    i 15-18 minuter. Det var helt nytt.

  104. Det var föregångaren
    till att dj:er mixar.

  105. Låten blev inte bara banbrytande-

  106. -den hamnade etta
    på Billboards första discolista.

  107. Den andra halvan av 70-talet
    skulle domineras totalt av discon.

  108. Gloria Gaynors framgångar fortsatte-

  109. -bland annat med en av genrens
    kanske mest ikoniska låtar.

  110. Även Tony Bongiovi gick vidare med
    andra framgångsrika produktioner-

  111. -och en sak vet han om hitlåtar.

  112. I studion anade jag aldrig-

  113. -att det skulle bli
    en av dåtidens största hits.

  114. Man vet om en låt är bra
    men inte hur den ska mottas.

  115. Musikutvecklingen består ofta
    av ytterligheter, parallella trender.

  116. Samtidigt som Gloria Gaynor
    skapade discohistoria-

  117. -skedde nåt helt annat
    på nedre Manhattan.

  118. Här på Lower East Side
    fanns på 70-talet ett spelställe-

  119. -där ett ungt band i skinnjackor och
    tighta jeans fick chansen att spela.

  120. Det var snabbt avklarat. De lämnade
    scenen efter i genomsnitt 17 minuter.

  121. På den begränsade tiden klarade
    de av 8-9 låtar-

  122. -i ett aldrig tidigare hört
    vansinnestempo.

  123. Hej, Josefin. Hur står det till?
    Kom in!

  124. Lokalen hette CBGB,
    bandet hette Ramones-

  125. -och deras musik
    gick att beskriva med tre ord:

  126. Snabb, rå och dum.

  127. Här hängde Ramones.
    Joey bodde här i två år.

  128. Dee Dee har också bott här.
    Vi repade och skrev låtar här.

  129. Vi skrev på våra kontrakt
    på det här bordet.

  130. Tommy Ramone
    heter egentligen Thomas Erdelyi.

  131. Precis som de andra använde han en
    pseudonym när bandet bildades 1974.

  132. Han skulle bara vara manager-

  133. -men trummisen Joey kunde inte
    sjunga och samtidigt spela-

  134. -så Tommy blev, mer eller mindre
    motvilligt, medlem i gruppen.

  135. Vi märkte tidigt att Joey var bättre
    som sångare än som trummis.

  136. Vi letade efter trummisar
    och provade många.

  137. De fick inte till det, och jag satte
    mig och visade vad vi ville ha.

  138. Killarna sa: "Du kan väl spela?"

  139. Så började det.
    Sen spelade vi på CBGB.

  140. -Du har alltså inte varit här?
    -Nej, det är första gången.

  141. -Så ska vi?
    -Javisst.

  142. Det legendariska CBGB
    finns inte kvar.

  143. Det stängdes, sanerades
    och renoverades 2006.

  144. I dag ligger en klädaffär i lokalen
    där punken en gång föddes.

  145. När vi började spela på CBGB-

  146. -hade ägaren Hilly Krystal
    en soffa och en bokhylla här.

  147. Det var biblioteket.
    Här stod en liten soffa och så.

  148. Allt var väldigt bekvämt.
    Det var sågspån på golvet.

  149. Baren började här borta.
    Jag ser att de...

  150. Jag vet inte om de har bytt, men den
    såg ut så här. Här var scenen.

  151. Det tog Ramones ett drygt år
    och hundratals spelningar-

  152. -innan ett skivbolag visade intresse.

  153. Det här är från studion,
    när vi spelade in vårt första album.

  154. Debutalbumet spelades in
    i februari 1976.

  155. 14 snabba låtar
    på sammanlagt 29 korta minuter.

  156. Många var under två minuter, och
    den längsta kom knappt över 2.30.

  157. Johnny gillade att det gick snabbt.
    Han tyckte om baseboll.

  158. Han var pitcher
    och kastade alltid väldigt fort.

  159. Tempot kom från honom.
    Dee Dee gillade att hamra på basen.

  160. När jag började spela trummor
    följde jag dem.

  161. -Vill du spela med mig?
    -Hemskt gärna!

  162. En av Tommys låtar skulle
    komma att markera startskottet-

  163. -för hela punkgenren: Deras
    första singel, "Blitzkrieg Bop".

  164. Den har allt som är så bra
    med Ramones: en jättebra text-

  165. -stridsropet "Hey ho, let's go"-

  166. -och referenser
    till andra världskriget-

  167. -vilket är stötande för föräldrar.

  168. -Berätta om låten.
    -Jag kom hit till vår lokal.

  169. Vi ville ha en låt
    där man ropade en ramsa.

  170. Bay City Rollers hade en stor hit
    just då där de gjorde så.

  171. Jag funderade på det och kom på:
    "Hey ho, let's go!"

  172. Det funkade ju.
    Ungefär så blev den till.

  173. I studion adderade bandet
    sitt signum till låten:

  174. Ett högt tempo och aggressivitet.

  175. Ramones musik blev en mall
    för den kommande punkrockvågen.

  176. Gitarrsolon skalades bort,
    basen drev på med enkla grundtoner-

  177. -och trummorna låg rakt på takten.

  178. Den totala motsatsen till vad som
    utmärkte mycket av 70-talsmusiken.

  179. Virtuositet var allt som räknades då.

  180. Det var långa trumsolon
    och långa, improviserade gitarrsolon.

  181. Det behövdes nåt uppfriskande,
    nåt mer avskalat.

  182. När Ramones spelade i England
    i juli 1976-

  183. -fanns medlemmar i blivande band
    som Clash och Damned i publiken.

  184. Roundhouse-spelningarna i London
    påverkade Clash och Sex Pistols:

  185. "Kan de så kan vi.
    Vi måste inte kunna spela."

  186. Konstnärliga människor kunde nu
    plocka upp ett instrument-

  187. -och göra bra musik
    utan att ha spelat i femton år.

  188. Ett nytt kapitel i musikhistorien.

  189. Discon. Punken.

  190. Rätt imponerande musikgenrer
    har skapats här.

  191. Och vi har kvar
    genren som efter trettio år-

  192. -tillhör världens mest
    framgångsrika.

  193. Här är vårt tredje
    och sista låtporträtt.

  194. Är "Rapper's Delight" låten
    som förändrade allt för hiphopen?

  195. Ja, men jag vet inte om den uttrycker
    allt som hiphop handlar om.

  196. Vi skapade historia, och jag
    insåg det medan det pågick.

  197. Sugarhill Gangs "Rapper's Delight"
    var inte den första hiphoplåten-

  198. -men den spred rap och hiphop
    utanför New York där stilen uppstått.

  199. Den blev en jättehit,
    inte bara i USA.

  200. Den visade hela världen att det fanns
    en ny grej som hette hiphop.

  201. Sen tog alla de här andra ställena
    det och gjorde sin egen version.

  202. På den här pizzerian i New Jersey
    jobbade Big Bank Hank på 70-talet.

  203. Han gjorde audition för skivbolaget
    Sugar Hill Records i en bil på gatan-

  204. -med mjöl på kläderna.

  205. Så började gruppen, som också bestod
    av Master Gee och Wonder Mike-

  206. -som i dag är ensam kvar.
    Han jobbar vidare med varumärket-

  207. -tillsammans med nya medlemmar.

  208. Läget?
    Jag såg dig precis på Starbucks!

  209. I närheten låg Sugar Hill Studios
    där "Rapper's Delight" spelades in-

  210. -ledd av den legendariska
    skivproducenten Sylvia Robinson.

  211. När bandet bildades i augusti 1979
    hade rappen funnits ett antal år-

  212. -främst i stadsdelen Bronx.
    Men det var en utpräglad livescen-

  213. -som handlade om att spela skivor
    och ha fest med enkla medel.

  214. Disco var inne,
    alla gick till Studio 54-

  215. -och här har vi ungdomar som vill
    roa sig, men inte har pengar.

  216. De började skapa "miljöer" i parken.

  217. Man tog med högtalare och skivspelare
    till parker och skolgårdar.

  218. Man spelade låtar med trumbreak
    och pratade med publiken till det.

  219. Man plockade ut instrumentala bitar
    ur låtar-

  220. -som till exempel musiken ur "Shaft",
    och sen rappade man över det.

  221. Asgrymt!

  222. En annan favorit var breaket på
    Incredible Bongo Bands "Apache"-

  223. -perfekt för breakdance, en annan
    viktig del i hiphop-kulturen.

  224. 1979 dök det upp
    en gigantisk discohit på listorna:

  225. "Good Times" av gruppen Chic. Den
    hade det som rappare letade efter.

  226. Det som hände var att alla MC:s
    i New York-området-

  227. -skrev rhymes till "Good Times".
    De hade ett långt parti utan sång.

  228. Ron the Mad Master Mixer
    föreslog låten.

  229. Det var en tillbakalutad groove.

  230. Då visste man inte vad sampling var.

  231. Miss Robinson tog in ett band
    i studion och de spelade in den.

  232. Det tog sex timmar,
    och sen gick vi tre in-

  233. -och gjorde en tagning, bortsett från
    när jag skickade micken till Hank.

  234. Han skulle ta över
    men stirrade bara på mig.

  235. Jag sa: "Vad gör du? Vi hade flow!"
    Man brukade skicka micken så.

  236. Vi hade inget sångbås,
    stod en meter från varandra-

  237. -och skickade micken.

  238. "My man, get on the mic
    and do what you can."

  239. Så lät den live, och så blev plattan.

  240. -Ni kan börja filma här.
    -Där låg det.

  241. Sugar Hill Studios brann ner 2002.

  242. I dag markerar en betongplatta
    platsen där hiphop-historia skrevs.

  243. Jag visste att ingen i världen
    hade hört sån här musik.

  244. Om vi skulle spela in
    och jag vara först-

  245. -då ville jag göra det rättvisa.

  246. "What you hear is not a test."

  247. Jag berättar vad jag gör - rappar -
    och att vi vill få folk att dansa.

  248. Han presenterar formatet
    för en ny publik och sen sig själv.

  249. "Jag är Wonder Mike
    och vill säga hej."

  250. Till svarta, vita, röda, bruna,
    lila och gula.

  251. Han tar med alla.
    Det är inte längre bara för svarta-

  252. -utan nåt som alla kan uppskatta.
    Det var genial marknadsföring!

  253. Chics gitarrist Nile Rodgers hörde
    "Rapper's Delight" på ett disco.

  254. Han frågade dj:n
    vad det var för skiva.

  255. "Låt mig se skivan", sa jag. Man
    hörde de samplade Chic-stråkarna.

  256. "Det är ju mina stråkar!"

  257. Mitt namn stod inte på omslaget,
    och jag tänkte: "Vänta nu lite!"

  258. De släppte skivan
    utan att kontakta Nile.

  259. Efter ett avtal kunde låten inleda
    hiphopens första tid i rampljuset.

  260. Den varade fram till 1982-

  261. -då ännu en milstolpe från Sugar Hill
    Studios ändrade hiphop-historien.

  262. Efter "The Message" kunde hiphopen
    även bära tyngre ämnen-

  263. -och presentera andra idéer
    om hur musiken kunde låta...

  264. Sen dess har stilen pendlat
    mellan det mörka och det ljusa-

  265. -och presenterat nya subgenrer.

  266. Hiphopen har visat sig livskraftig,
    långlivad och välmående.

  267. När Wonder Mike ser tillbaka-

  268. -är det med stolthet
    över vad han var med om att skapa.

  269. Det var inte så
    att jag var omedveten-

  270. -och senare insåg hur fantastiskt
    det var. Jag insöp varenda ögonblick!

  271. Det är viktigt att folk får veta,
    för det var så viktigt för hiphopen.

  272. Utan "Rapper's Delight"
    hade man fortfarande varit i parken.

  273. Det känns ju som att vi bara skrapat
    på ytan av New Yorks musikhistoria.

  274. Men vi måste vidare. Vi har sju
    minst lika viktiga städer att besöka.

  275. I nästa program korsar vi Atlanten
    i jakt på popens födelsestad.

  276. Häll käften!

  277. Jag svär att jag sa:
    "Är det vi? Låter vi så?"

  278. Vi hade en låt
    som inte ens Beatles hade.

  279. Det var en utfyllnadslåt.
    Vi såg den aldrig som en singel.

  280. Tack för i kväll från Black Sabbath!

  281. Översättning: Richard Schicke
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

New York

Avsnitt 1 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Josephine Forsman åker till New York där hon träffar Tommy Ramone, trummis i Ramones, som berättar hur låten "Blitzkrieg Bop" kom till och om starten för hela punkrörelsen. Vi får även följa med hem till discodivan Gloria Gaynor i New Jersey och höra historien om hennes hit som revolutionerade 1970-talets dansmusik. Slutligen träffar vi The Sugarhill Gang vars debutsingel "Rapper's Delight" fick hiphop-genren att explodera.

Ämnen:
Musik > Musikhistoria
Ämnesord:
1970-talet, Disco (musik), Hiphop (musik), Musik, Musikhistoria, New York, Punkrock
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Låtarna som förändrade musiken

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

New York

Avsnitt 1 av 8

Josephine Forsman åker till New York där hon träffar Tommy Ramone, trummis i Ramones, som berättar hur låten "Blitzkrieg Bop" kom till. Vi följer med hem till en riktig discodiva i New Jersey och så träffar vi The Sugarhill Gang som berättar om singeln som fick hiphop-genren att explodera.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Norra Storbritannien

Avsnitt 2 av 8

I Birmingham skapade Black Sabbath heavy metal-historia med en låt som togs fram som utfyllnad. I Liverpool möter vi mannen som kom före The Beatles med att ta Mersey-soundet till topplistornas förstaplats. Och i Glasgow gjordes låten som anses vara utgångspunkten för den brittiska indiepop-vågen.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Los Angeles

Avsnitt 3 av 8

Michelle Phillips, från The Mamas & the Papas, berättar om låten som blev en av de viktigaste symbolerna för 1960-talet. Hör också historien om Amerikas Beatles som startade hela folkrockvågen. Och så kollar vi in en av pophistoriens mäktigaste produktioner med världens mest kända trumintro.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Tyskland

Avsnitt 4 av 8

Berlin är en stad som varit med om många omvälvande händelser. Det har också varit ett viktigt kulturellt centrum som lockat till sig konstnärer och musiker från hela världen. Vi besöker producenten Frank Farian som berättar hur han komponerade den lättlyssnade popmusiken till konceptet Boney M. Vi möter också Blixa Bargeld från gruppen Einstürzende Neubauten, vars musik påminner om industriellt oljud med instrument som knappast tillhör rockmusikens standarduppsättning. Slutligen så möter vi ett par medlemmar i gruppen Faust som ligger bakom "nationalsången" för hela den inflytelserika tyska krautrocken.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Detroit

Avsnitt 5 av 8

Josephine Forsman landar i Detroit och besöker den gamla hitfabriken Motown vars speciella sound presenterades för världen genom en dunderhit med Martha and the Vandellas. Möt också Clyde Stubblefield, James Browns legendariska trummis, som var med och formade funken. Dessutom tar vi reda på hur technon föddes.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Stockholm

Avsnitt 6 av 8

Sverige var länge ett perifert hörn i musikvärlden som snällt importerade musiken från England och USA. Men så uppstod det svenska musikundret och svenskt låtskrivande och svenska artister började gå på export. Möt bandet Entombed som berättar historien bakom låten som blev stilbildande för en av rockens allra hårdaste genrer - dödsmetallen. Vi besöker Benny Andersson i hans studio och hör hur producenten Michael B Tretows ljudtekniska innovationer blev grunden till Abbas framgångar. Och så får vi veta vad det var som fick världsstjärnorna att vallfärda till den legendariska Cheironstudion under 90-talet.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

San Francisco och Seattle

Avsnitt 7 av 8

Pratar man musikhistoria i San Francisco tar det inte lång tid innan man hamnar i stadsdelen Haight-Ashbury och tillbaka i det experimentella 60-talet. Vi möter Bob Weir från Grateful Dead som berättar om låten "Viola Lee Blues". Vi träffar också Bill Gould och Mike Bordin från Faith No More som berättar om deras experimenterande med punk, funk och hiphop som ledde fram till den stora hiten "Epic". I Seattle träffar vi Mark Arm som på ett sätt är ansvarig för grungegenren. Stilen förknippas idag så starkt med Nirvana att man lätt glömmer bort det första riktiga grungebandet Mudhoney och deras låt "Touch me I'm sick".

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

London

Avsnitt 8 av 8

I London gick startskottet för 1980-talets stora musiktrend syntpopen, vilket kan spåras till Gary Numan och en på många sätt slumpartad händelse i slutet av punkens 70-tal, då syntar ännu inte riktigt accepterades som instrument. Vi möter också Dave Davies från The Kinks som berättar hur han som 15-åring rev sönder en förstärkare och därmed skapade distorsion - det spruckna och skitiga ljud som på många sätt definierar själva rockmusiken. Vi hör även berättelsen om en av pophistoriens märkligaste hits - en låt med udda uppbyggnad och taktart, och med bandmedlemmar med märkliga kläder och flöjt som huvudinstrument. Vi pratar förstås om Jethro Tull.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & musik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken - syntolkat

New York

Josephine Forsman åker till New York där hon träffar Tommy Ramone, trummis i Ramones, som berättar hur låten "Blitzkrieg Bop" kom till. Vi följer med hem till en riktig discodiva i New Jersey och så träffar vi The Sugarhill Gang som berättar om singeln som fick hiphop-genren att explodera.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDramaturgipodden

Dramatikern Eva Staaf

Vad ska man tänka på när man berättar en historia för barn? Det vet författaren, dramatikern och regissören Eva Staaf som har 16 års erfarenhet av ljudberättande för barn. Staaf är flitigt anlitad som regissör och dramatiker av Drama för unga på Sveriges Radio. Hon anses vara ett geni när det kommer till dramatiskt berättande i radio. Hör Staaf berätta om hur man fångar unga lyssnare i en berättelse och varför det är bra att skrämma barn. Programledare: Karin Andersson och Tara Moshizi.

Fråga oss