Titta

Låtarna som förändrade musiken

Låtarna som förändrade musiken

Om Låtarna som förändrade musiken

Här analyseras de låtar som betytt mest för den musikaliska utvecklingen under de senaste 50 åren. Spännvidden är stor - såväl progressiv rock, punk, techno, krautrock som pojkbandspop tas på samma allvar. I varje program besöker programledaren Josephine Forsman ett land eller en stad och presenterar tre betydelsefulla låtar därifrån. Musiken är alltid i fokus: Hur är låten uppbyggd? Vad i musiken ger uttryck för något nytt? Vad i låten gör den genrespecifik och varför blev den så stor? Det handlar om komposition, harmonilära och låtstruktur, om instrumentering, arrangemang och mixning, om sound och ljudproduktion.

Till första programmet

Låtarna som förändrade musiken: Norra StorbritannienMaterialDela
  1. För att skildra popmusikens historia
    på ett trovärdigt sätt-

  2. -finns det några länder man bara
    måste besöka. Som England.

  3. Mycket av de senaste 50 årens
    viktigaste musik kommer härifrån.

  4. Det mesta från London,
    men långtifrån allt.

  5. När vår jakt på låtarna
    som förändrade musiken fortsätter-

  6. -ska vi utforska de delar av brittisk
    musik som fötts utanför huvudstaden.

  7. För att göra det åker vi norrut.

  8. Serien handlar inte om de bästa
    låtarna eller om dem som sålt mest-

  9. -utan om dem
    som format musikutvecklingen.

  10. Den här var banbrytande för att
    skapa heavy metal på 70-talet.

  11. Det var en utfyllnadslåt.
    Vi såg den inte som en singel.

  12. Den här spred först 60-talets
    Merseybeat bortom Liverpool.

  13. Jag sa: "Låter vi så?!"

  14. Vi hade en låt som Beatles inte hade.

  15. Den här anses vara utgångspunkten
    för 90-talets stora indiepopvåg.

  16. -Vad handlade låtarna om?
    -Kärlek.

  17. Från London kan man i princip
    bara åka i två riktningar.

  18. I väst hör man kanske tydligast
    rytmerna från 90-talets Bristolsound.

  19. Massive Attacks "Unfinished
    Sympathy" från -91 var stilbildande-

  20. -med den släpiga blandning
    av electronica, jazz och hiphop-

  21. -som fick benämningen triphop.

  22. Eller så hör man powerpopens
    ursprung.

  23. "No Matter What" med walesiska
    Badfinger definierade genren-

  24. -som satte starka popmelodier
    och tydliga gitarriff i centrum.

  25. Men det mesta och det intressantaste
    har skett norröver.

  26. Den första större staden är den
    tunga industristaden Birmingham.

  27. Där uppstod för drygt 40 år sen
    en lika tung musikgenre.

  28. Black Sabbath var avgörande
    för uppkomsten av heavy metal.

  29. När de kom blev folk chockerade.

  30. "Fruktansvärt. Det lär inte
    hålla länge." Men det gjorde det.

  31. Birmingham i mitten av 60-talet.

  32. På ett stålverk arbetade
    en ung man vid namn Tony Iommi-

  33. -en gitarrspelare med potential.

  34. En dag var hans musikkarriär på väg
    att ta slut innan den ens börjat.

  35. I en olycka höggs två
    av högerhandens fingertoppar av-

  36. -och han trodde aldrig
    att han skulle spela igen.

  37. Men hans chef introducerade honom
    för Django Reinhardts musik.

  38. En gitarrist som också hade skadat
    två fingrar, i en brand.

  39. Så tack vare Django Reinhardt-

  40. -och ett enträget övande till
    The Shadows instrumentala musik-

  41. -fortsatte Tony Iommi med musiken.
    Resten är, som man säger, historia.

  42. Tre miljoner, "Paranoid".
    En miljon, jag vet inte när.

  43. Vi letade efter en sångare och såg
    en annons: "Ozzy Zig vill ha gig."

  44. Jag kände en Ozzy,
    och märkligt nog var det han.

  45. Vi pratade om bandet
    och när han gick sa jag till Bill:

  46. "Vi gick i samma skola.
    Jag tror inte att han kan sjunga."

  47. Några dagar senare kom Ozzy hem
    till mig på jakt efter en trummis.

  48. Bill var trummis, och han tyckte
    att vi skulle hålla ihop.

  49. Så vi spelade ihop,
    och det lät förfärligt. Riktigt illa.

  50. När de repat ihop sig och gjort en
    del spelningar fick de skivkontrakt-

  51. -och debuterade februari 1970.

  52. På andra skivan fick världen av en
    slump höra starten på en ny genre.

  53. När alla låtarna var inspelade sa
    producenten de oroväckande orden:

  54. "Vi behöver en låt till.
    Plattan är inte lång nog."

  55. De andra hade gått
    för att äta en smörgås.

  56. Jag satt ensam
    och kom på riffet till "Paranoid".

  57. Jag hoppades att de skulle komma
    fort. När de kom visade jag dem.

  58. De gillade det och började spela.
    Sen spelade vi in den.

  59. Det var en utfyllnadslåt
    på tre minuter.

  60. Vi tänkte inte alls
    att det skulle bli en singel.

  61. I augusti 1970 släpptes
    låten "Paranoid" som singel.

  62. Den hamnade direkt på topplistorna.

  63. Etta på Tysklandslistan,
    fyra i Storbritannien.

  64. Att "Paranoid" blev singel berodde
    till stor del på låtens längd.

  65. De hade inget annat spår
    som var kort nog för radio.

  66. Men låtens framgångar
    berodde på Tony Iommis förmåga-

  67. -att skapa ett lika enkelt
    som effektivt riff.

  68. En viktig aspekt av heavy metal
    är det kraftfulla gitarriffet.

  69. Från början, i R'n'B-band,
    var det inte så mycket riffande.

  70. Man spelade rytmiska ackord,
    nästan som skiffle.

  71. När musiken blev lite långsammare
    kunde man spela ett riff-

  72. -som är en strukturerad ackordföljd,
    ett repetitivt tema.

  73. Av riff kunde man bygga upp
    en stor, mäktig ljudbild.

  74. Den gav musiken mer kraft-

  75. -och det är rötterna i det
    som vi kallar för heavy metal.

  76. Riffet...

  77. Så här, bara.

  78. Det tog nog sammanlagt
    tio minuter att hitta på riffet.

  79. Sen spelade vi in det.

  80. Det kan diskuteras vilka
    som var först på heavy metal-tronen.

  81. Det är Sabbath-anhängarna
    mot Led Zeppelin-lägret.

  82. Vissa hävdar till och med att Beatles
    "Helter Skelter" från 1968-

  83. -var den första heavy metal-låten.

  84. Heavy metal var det oäkta barnet
    till det som vi kallade "heavy rock".

  85. Det utvecklades från band som
    Cream och Jimi Hendrix Experience.

  86. Det tidiga 60-talets bluesband
    blev allt tyngre.

  87. Mycket av skulden bär nog
    utvecklingen av större förstärkare-

  88. -som gjorde att man kunde spela högre
    och vara mer aggressiv.

  89. Det utvecklades till nåt som
    kritikerna kallade heavy metal.

  90. Heavy metal är en benämning
    som främst kritiker-

  91. -journalister och forskare använder.

  92. Många musiker har inte varit så
    sugna på att tillskriva sig namnet.

  93. Kännetecknande för heavy metal
    är distade gitarrer-

  94. -frånvaron av traditionella
    ackordföljder och intensivt trumspel.

  95. Men den viktigaste ingrediensen
    är riffet-

  96. -och där satte Tony Iommi standarden.

  97. Det var en rak rocklåt,
    och folk gillade den.

  98. Jag vet inte varför, men det gjorde
    de. Jag tycker "Paranoid" är bra-

  99. -men jag såg den som en utfyllnads-
    låt. Den är inte så varierad.

  100. Men de valde den som singel.

  101. Tack och god kväll
    från Black Sabbath!

  102. Manchester är en av musik-Englands
    absolut viktigaste städer.

  103. Härifrån kommer
    bland annat New Order.

  104. Bolaget Factory och "Blue Monday",
    tidernas mest sålda maxisingel-

  105. -la grunden till den våg av dansant
    indiemusik som fick heta Madchester.

  106. Manchester i all ära-

  107. -men en annan stad satte regionens
    största avtryck i musikhistorien.

  108. Medan jag sätter mig på tåget norrut
    mot slutdestinationen-

  109. -så tar ni båten några mil västerut,
    50 år tillbaka i tiden-

  110. -och till födelseplatsen för popen.

  111. Det var oerhört.
    Hela staden blev en musikstad.

  112. När George spelade
    "How Do You Do It?" för oss sa jag:

  113. "Är det vi?" Han sa: "Ja."

  114. "Låter vi så?", sa jag.
    "Ja, det gör ni", sa han.

  115. "Det var som fan!"

  116. -Vet du vad det är för grupp?
    -Gerry and the Pacemakers.

  117. I mitten av 50-talet var det nog
    få människor som kunde ana-

  118. -att inom några år skulle
    en hamnstad på Englands västkust-

  119. -bli en av de viktigaste
    städerna i musikhistorien.

  120. Kriget var slut sedan tio år,
    och England började komma på fötter.

  121. Plötsligt fanns det nåt som man inte
    hört talas om tidigare: tonåringar.

  122. De här unga vuxna
    hade egna viljor och egna intressen.

  123. Unga människor började plötsligt
    ha arbete och pengar på fickan.

  124. Gradvis började vi erkännas-

  125. -men vi ville ha vår egen musik
    och våra egna kläder.

  126. Vi ville inte att en äldre generation
    skulle bestämma över oss.

  127. Vi ville skapa våra egna saker,
    och det gjorde vi i staden.

  128. Det var fullt drag i Liverpool.

  129. Det fanns kanske 250 band
    och hundra klubbar.

  130. Man kunde spela varenda kväll.

  131. Mellan 50- och 60-talet var
    en härlig tid. Ungdomarna roade sig.

  132. Tjejerna gick på p-piller,
    vilket underlättade en aning.

  133. Rock'n'roll hade slagit igenom i USA.

  134. Där fanns all musik ett ungt engelskt
    band behövde som inspiration.

  135. En kompis åkte till USA, och jag bad
    honom köpa rhythm and blues-skivor.

  136. Efter en månad
    kom han hem med nya låtar.

  137. Dem spelade vi sen när vi uppträdde,
    i vilken lokal som helst-

  138. -så länge utrustningen fick plats
    och vi kunde spela.

  139. Då hade vi en låt som Beatles
    inte hade, eller The Searchers.

  140. Beatles och Gerry & the Pacemakers
    var från början coverband i mängden.

  141. De spelade amerikanska rocklåtar
    på ett eget sätt-

  142. -med en instrumentering som blev
    rockens och popens standardsättning.

  143. Tyst med er!

  144. Jag vet inte varför vi gjorde så.
    Vi hade inte instrument-

  145. -som saxofoner och allt sånt.

  146. Vi hade gitarr, piano, bas
    och trummor.

  147. Vi fick skala ner musiken
    till vår egen nivå.

  148. Jag vet inte hur, men vi lyckades.

  149. När vi sen började spela in egna
    låtar gjorde vi dem annorlunda också.

  150. Det stora genombrottet för både Gerry
    and the Pacemakers och Liverpool-

  151. -väntade runt hörnet.

  152. Det var inte en Beatleslåt som först
    placerade Merseybeat på topplistorna-

  153. -utan den här.

  154. Det kunde ha tagit en annan väg
    om det gått som det var tänkt.

  155. Låten skrevs av Mitch Murray
    till Adam Faith som var populär-

  156. -men han tyckte inte om den,
    så Brian Epstein kontaktade Beatles.

  157. De lyssnade och John,
    min bäste vän i hela världen-

  158. -tyckte att låten var värdelös.

  159. Producenten George Martin,
    förläggaren Dick James-

  160. -och managern Brian Epstein
    övertalade Beatles att spela in den-

  161. -vilket de motvilligt gjorde.

  162. George Parasoll, Ringo Sten
    och Paul McCharmig.

  163. John, George, Ringo och Paul ville
    ha en originallåt som första singel-

  164. -nämligen "From Me To You".
    Epstein gav den till en annan grupp:

  165. De ville ha två stämmor,
    som Everly Brothers.

  166. Jag sa: "Jag vill inte vara som dem,
    även om jag älskar dem."

  167. "Jag vill vara annorlunda.
    Jag sjunger solo."

  168. "Vi tar med ett piano och ett intro."

  169. "Vi kan väl strunta i stämmorna?
    Låt mig bara sjunga den."

  170. "Okej", sa de. "Sjung den, då."

  171. Så jag sjöng den.

  172. "How Do You Do It?"
    blev den första Merseybeat-hiten-

  173. -och inledde en period då Gerry
    and the Pacemakers och Beatles-

  174. -under månader alternerade
    på topplistornas förstaplats.

  175. Det som de skapade med sin stil-

  176. -var bas, kompgitarr,
    leadgitarr och trummor.

  177. Fyra medlemmar sjöng stämmor.
    Så var Beatles och många band-

  178. -även om det fanns olika varianter.

  179. De hade nåt som de hade utvecklat
    ur det amerikanska soundet.

  180. Under några år på 60-talet
    blev Liverpool hemstad-

  181. -till en av rockhistoriens
    viktigaste musikstilar:

  182. The Mersey Sound, eller Merseybeat.

  183. En ljudbild som skapades av en
    hamnstad, en kreativ musikproducent-

  184. -en manager som kunde se talang
    och ungdomar som visste vad de ville.

  185. Merseybeat var ungdomar
    som gjorde revolution-

  186. -och spelade den musik som de ville
    spela oavsett vad de blev tillsagda.

  187. De sa: "Vi är unga, och vi tänker
    göra och spela vad vi vill."

  188. "Vi ska använda gitarrer och trummor
    och skapa vårt eget sound."

  189. Klappa!

  190. Nu är vi snart framme vid
    resans och programmets slutmål.

  191. Vi är i Skottland, utanför Glasgow.
    Här ska vi fortsätta prata pop.

  192. Gitarrpopen gjorde ju comeback
    på 80- och 90-talet.

  193. Många anser att Smiths, Belle
    and Sebastian och Franz Ferdinand-

  194. -inte skulle låta som de gör om det
    inte vore för ett rätt okänt band-

  195. -och deras inflytelserika
    första singel.

  196. Orange Juice influerade utan tvekan
    flera generationer av indiepop.

  197. De själva var väldigt influerade av
    punken och musik innan punken-

  198. -och fick märkligt nog inflytande
    på massor av folk som kom efter dem.

  199. I dag är det inte så många som känner
    till vare sig gruppen eller låten-

  200. -men den mer än 30 år gamla låten är
    högst relevant för dagens popmusik.

  201. Band som Franz Ferdinand,
    Teenage Fanclub och Camera Obscura-

  202. -står alla i skuld till Orange Juice
    och låtskrivaren Edwyn Collins.

  203. Jag tyckte om stora ord på den tiden.

  204. Nu för tiden tycker jag om
    direkta låtar och fokuserar på det.

  205. Hans tal är kraftigt nedsatt
    och hans högerhand obrukbar-

  206. -men förmågan att ta fram
    briljant popmusik finns kvar.

  207. Trots en allvarlig stroke arbetar
    Edwyn Collins på ett nytt album.

  208. Att skriva på den tiden var lätt,
    men nu är det lite svårt-

  209. -att fokusera
    på låten och strukturen.

  210. Det jag skriver,
    vad som är budskapet.

  211. Vad handlade låtarna om?

  212. Om kärlek.

  213. Orange Juice bildades under punkens
    storhetstid i slutet av 70-talet.

  214. Man måste minnas att samtidigt
    fanns nästa postpunkrörelse: oi!

  215. Där möttes punk
    och skinheadkulturen.

  216. Politiskt tvivelaktigt, mycket macho
    - stövlar, hängslen och hårda killar.

  217. Orange Juice hade en betydligt
    mjukare och lättsammare framtoning-

  218. -än de andra banden vid tiden.

  219. Det var en reaktion mot machismon
    inom pop- och rockmusiken.

  220. På grund av band som Orange Juice
    - och särskilt dem-

  221. -kom det band som spelade mer
    känslig och mindre macho musik.

  222. Man kan se det löpa
    genom Belle and Sebastian-

  223. -Teenage Fanclub, Franz Ferdinand
    och vidare efter det.

  224. När andra skotska band
    i slutet av 70-talet-

  225. -försökte få kontrakt
    med bolagen i London-

  226. -startade Collins och Alan Horne
    ett eget skivbolag-

  227. -bara 19 år gamla.

  228. Alan Horne och jag bestämde oss för
    att starta ett skivbolag.

  229. Sony och Polydor...
    Det passar inte mig.

  230. Jag gillade oberoende grupper-

  231. -och det gjorde Alan också.

  232. De kallade bolaget Postcard. Sloganen
    "The Sound of Young Scotland"-

  233. -blev synonymt
    med det som sen blev indiepop.

  234. Man gjorde en independent-lista för
    att se vad indiebolagen hade sålt.

  235. Därifrån kom begreppet indiemusik
    och därifrån indiepop.

  236. Man kan spåra indiepopens början till
    en låt som "Falling and Laughing".

  237. Folk har sagt att det kan vara
    den första indiepoplåten.

  238. Det kan mycket väl stämma.
    Det är helt klart en av de första.

  239. Den har allt som är typiskt
    för en indiepoplåt:

  240. Den är kort och snabb,
    med ringande gitarrer och känslighet.

  241. -Jag skrev låten när jag var sjutton.
    -Det var ungt!

  242. Jag ville göra nånting nytt.

  243. Nånting annorlunda.

  244. Det sköra och diskantiga gitarrljudet
    var ett brott mot det rådande.

  245. Ända från Kinks "You Really Got Me"
    hade rocken dominerats av distorsion.

  246. Orange Juice var bland de första som
    lade undan de stora powerchorden-

  247. -som förknippades med punk och rock.

  248. De spelade mer öppna ackord
    så att man hörde hela ackordet-

  249. -i stället för ett tungt ljudblock.

  250. Jag tror utan tvekan att deras
    Byrds-influerade gitarrljud-

  251. -var nåt som Johnny Marr lånade.
    Han lär ha hört de tidiga skivorna-

  252. -och blivit påverkad av dem.

  253. Gitarrljudet och Edwyn Collins
    emotionella sångstil-

  254. -blev stilbildande, inte minst
    för Manchesterbandet Smiths.

  255. Man kan till och med se på
    Morrisseys stil och frisyr.

  256. Edwyn Collins hade samma stil
    några år tidigare.

  257. Snart fick skivbolagen i London upp
    ögonen för den skotska nya popen.

  258. De signade alla band av intresse.

  259. Postcard, som satte i gång det hela,
    las ner efter ett år och 13 singlar.

  260. Stroken 2005 förändrade mycket
    i Edwyns liv-

  261. -men kanske inte det viktigaste.

  262. Ett halvår på sjukhus.
    Jag kunde inte prata alls.

  263. Jag får kämpa lite
    för att hitta rätt ord-

  264. -eller rätt betydelse.

  265. Men låtarna nu för tiden,
    dem är jag nöjd med.

  266. Jag älskar den!

  267. Den här kommer jag att lyssna på!
    En jättebra låt.

  268. Det brittiska musiklandskapet består
    av betydligt mer än bara London.

  269. Vi ska besöka musikhuvudstaden
    senare i serien, men inte än.

  270. Först ska vi korsa Atlanten igen.

  271. Hon satte i gång på pianot,
    och jag blev överväldigad!

  272. Hej, Michelle.

  273. Jag sa "Jag hjälper dig i morgon",
    men han tjatade på mig.

  274. De sa:
    "Dylan kan inte använda låten"-

  275. -"eftersom nån sjöng falskt
    på inspelningen."

  276. Översättning: Richard Schicke
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Norra Storbritannien

Avsnitt 2 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Josephine Forsman har rest till Storbritannien för att skildra popmusikens historia. Mycket av de senaste 50 årens viktigaste musik kommer härifrån och det mesta förstås från London, men långtifrån allt. För drygt 40 år sedan blev Birmingham skådeplats för en tung musikrevolution. Där skapades en helt ny genre: hårdrocken. Efter det träffar vi mannen bakom låten som oväntat blev först, faktiskt före The Beatles, med att sprida 1960-talets Mersey Beat bortom Liverpool. Dessutom så gör vi ett porträtt på singeln som influerat The Smiths, Belle & Sebastian och Franz Ferdinand, och som anses vara utgångspunkten för den brittiska indiepop-vågen.

Ämnen:
Musik > Musikhistoria, Musik > Populärmusik
Ämnesord:
Brittisk pop/rock, Hårdrock, Merseybeat, Musik, Musikhistoria, Storbritannien
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Låtarna som förändrade musiken

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

New York

Avsnitt 1 av 8

Josephine Forsman åker till New York där hon träffar Tommy Ramone, trummis i Ramones, som berättar hur låten "Blitzkrieg Bop" kom till. Vi följer med hem till en riktig discodiva i New Jersey och så träffar vi The Sugarhill Gang som berättar om singeln som fick hiphop-genren att explodera.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Norra Storbritannien

Avsnitt 2 av 8

I Birmingham skapade Black Sabbath heavy metal-historia med en låt som togs fram som utfyllnad. I Liverpool möter vi mannen som kom före The Beatles med att ta Mersey-soundet till topplistornas förstaplats. Och i Glasgow gjordes låten som anses vara utgångspunkten för den brittiska indiepop-vågen.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Los Angeles

Avsnitt 3 av 8

Michelle Phillips, från The Mamas & the Papas, berättar om låten som blev en av de viktigaste symbolerna för 1960-talet. Hör också historien om Amerikas Beatles som startade hela folkrockvågen. Och så kollar vi in en av pophistoriens mäktigaste produktioner med världens mest kända trumintro.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Tyskland

Avsnitt 4 av 8

Berlin är en stad som varit med om många omvälvande händelser. Det har också varit ett viktigt kulturellt centrum som lockat till sig konstnärer och musiker från hela världen. Vi besöker producenten Frank Farian som berättar hur han komponerade den lättlyssnade popmusiken till konceptet Boney M. Vi möter också Blixa Bargeld från gruppen Einstürzende Neubauten, vars musik påminner om industriellt oljud med instrument som knappast tillhör rockmusikens standarduppsättning. Slutligen så möter vi ett par medlemmar i gruppen Faust som ligger bakom "nationalsången" för hela den inflytelserika tyska krautrocken.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Detroit

Avsnitt 5 av 8

Josephine Forsman landar i Detroit och besöker den gamla hitfabriken Motown vars speciella sound presenterades för världen genom en dunderhit med Martha and the Vandellas. Möt också Clyde Stubblefield, James Browns legendariska trummis, som var med och formade funken. Dessutom tar vi reda på hur technon föddes.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Stockholm

Avsnitt 6 av 8

Sverige var länge ett perifert hörn i musikvärlden som snällt importerade musiken från England och USA. Men så uppstod det svenska musikundret och svenskt låtskrivande och svenska artister började gå på export. Möt bandet Entombed som berättar historien bakom låten som blev stilbildande för en av rockens allra hårdaste genrer - dödsmetallen. Vi besöker Benny Andersson i hans studio och hör hur producenten Michael B Tretows ljudtekniska innovationer blev grunden till Abbas framgångar. Och så får vi veta vad det var som fick världsstjärnorna att vallfärda till den legendariska Cheironstudion under 90-talet.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

San Francisco och Seattle

Avsnitt 7 av 8

Pratar man musikhistoria i San Francisco tar det inte lång tid innan man hamnar i stadsdelen Haight-Ashbury och tillbaka i det experimentella 60-talet. Vi möter Bob Weir från Grateful Dead som berättar om låten "Viola Lee Blues". Vi träffar också Bill Gould och Mike Bordin från Faith No More som berättar om deras experimenterande med punk, funk och hiphop som ledde fram till den stora hiten "Epic". I Seattle träffar vi Mark Arm som på ett sätt är ansvarig för grungegenren. Stilen förknippas idag så starkt med Nirvana att man lätt glömmer bort det första riktiga grungebandet Mudhoney och deras låt "Touch me I'm sick".

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

London

Avsnitt 8 av 8

I London gick startskottet för 1980-talets stora musiktrend syntpopen, vilket kan spåras till Gary Numan och en på många sätt slumpartad händelse i slutet av punkens 70-tal, då syntar ännu inte riktigt accepterades som instrument. Vi möter också Dave Davies från The Kinks som berättar hur han som 15-åring rev sönder en förstärkare och därmed skapade distorsion - det spruckna och skitiga ljud som på många sätt definierar själva rockmusiken. Vi hör även berättelsen om en av pophistoriens märkligaste hits - en låt med udda uppbyggnad och taktart, och med bandmedlemmar med märkliga kläder och flöjt som huvudinstrument. Vi pratar förstås om Jethro Tull.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & musik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Never can say goodbye

Sångerskan Gloria Gaynor och producenten Tony Bongiovi träffas över ett parti biljard och berättar om hur låten Never can say goodbye från 1974 kom till. Låten hade redan gjorts av Jackson 5, men i Gloria Gaynors version förvandlas den till disco.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDramaturgipodden

Dramatikern Eva Staaf

Vad ska man tänka på när man berättar en historia för barn? Det vet författaren, dramatikern och regissören Eva Staaf som har 16 års erfarenhet av ljudberättande för barn. Staaf är flitigt anlitad som regissör och dramatiker av Drama för unga på Sveriges Radio. Hon anses vara ett geni när det kommer till dramatiskt berättande i radio. Hör Staaf berätta om hur man fångar unga lyssnare i en berättelse och varför det är bra att skrämma barn. Programledare: Karin Andersson och Tara Moshizi.

Fråga oss