Titta

Låtarna som förändrade musiken

Låtarna som förändrade musiken

Om Låtarna som förändrade musiken

Här analyseras de låtar som betytt mest för den musikaliska utvecklingen under de senaste 50 åren. Spännvidden är stor - såväl progressiv rock, punk, techno, krautrock som pojkbandspop tas på samma allvar. I varje program besöker programledaren Josephine Forsman ett land eller en stad och presenterar tre betydelsefulla låtar därifrån. Musiken är alltid i fokus: Hur är låten uppbyggd? Vad i musiken ger uttryck för något nytt? Vad i låten gör den genrespecifik och varför blev den så stor? Det handlar om komposition, harmonilära och låtstruktur, om instrumentering, arrangemang och mixning, om sound och ljudproduktion.

Till första programmet

Låtarna som förändrade musiken : Los AngelesMaterialDela
  1. Jag är på den moderna popkulturens
    förmodligen viktigaste plats.

  2. Det började med att filmfolket tog
    sig hit till Kalifornien på 20-talet.

  3. Med tiden fick filmen sällskap
    av tv, dataspelsproduktion-

  4. -och inte minst musikindustrin.

  5. Fler populärkulturella muskler har
    byggts upp här än i nån annan stad.

  6. Det är svårt att föreställa sig hur
    tillvaron hade sett ut - eller låtit-

  7. -utan den här staden: Los Angeles.

  8. Vi fortsätter jaga
    musikhistoriens viktigaste låtar-

  9. -i kväll i änglarnas stad och
    nästan enbart i det viktiga 60-talet.

  10. Då kom låten
    som födde folkrockvågen.

  11. Dylan kunde inte använda låten
    eftersom nån sjöng falskt.

  12. Den här satte en ny ribba
    för hur musik kan produceras.

  13. Hon satte i gång på pianot
    och det var helt fantastiskt!

  14. Hej, Michelle.

  15. Och jag träffar personen bakom låten
    som blev symbol för hela 60-talet.

  16. "Jag hjälper dig skriva i morgon."

  17. "Nej, kom upp!
    Du kommer att tacka mig."

  18. L.A. har varit spelplats för flera
    viktiga utvecklingssteg inom musik.

  19. Gangstarappen, med sina tunga beats,
    tog form här, med NWA i spetsen.

  20. Eddie Van Halens spelstil med
    tvåhandsarpeggion på "Eruption"-

  21. -bildade skola
    för framtida gitarrvirtuoser.

  22. Och Slayer och Metallica vidare-
    utvecklade 70-talets heavy metal.

  23. Det snabba tempot och de mörka
    gitarriffen fick namnet thrash metal.

  24. Här på The Troubadour-

  25. -träffades några av 60-talets
    mest tongivande personer.

  26. På måndagkvällar hade man open mic.
    Vem som helst kunde testa vingarna.

  27. En kväll skapades embryot till
    ett av USA:s största 60-talsband-

  28. -med ett gitarrsound
    som världen aldrig hade hört förr.

  29. Då förstod jag inte
    hur betydelsefull musiken var.

  30. Jag håller fortfarande på
    att lära mig det.

  31. The Byrds var på 60-talet
    ett av de största banden i USA.

  32. De kallades ibland
    "Amerikas Beatles".

  33. Deras första stora hit
    "Mr Tambourine Man" var stilbildande-

  34. -i sitt sätt att kombinera
    folkmusik, pop och rock.

  35. Roger McGuinn, som då hette Jim,
    var en ung folkmusiker-

  36. -som flyttat från New York till L.A.

  37. Han hängde på The Troubadour
    som de andra musikerna-

  38. -men han var även
    ett stort Beatles-fan.

  39. Jag var inspirerad av Beatles och tog
    det med mig till The Troubadour.

  40. Jag spelade folksånger med
    Beatlesrytm och några av deras låtar.

  41. Därför ville Gene Clark skriva
    med mig och David Crosby sjunga.

  42. Bandet bildades tack vare Beatles.

  43. The Byrds manager Jim Dixon-

  44. -hörde en dag två producenter
    prata om Dylan.

  45. De körde omkring i Los Angeles ihop.

  46. Nån sa att Dylan hade en låt
    som han inte kunde använda-

  47. -för att nån sjöng falskt
    på inspelningen.

  48. Dixon fick idén att be förlaget
    om en kopia, och den lät så här.

  49. Låten behövde kortas och stöpas om.
    McGuinn visste vad han ville göra.

  50. Den hade fyra verser
    och gick i tvåtakt.

  51. Jag bestämde mig för att spela den
    som Beatles, vilket var i fyrtakt.

  52. Roger McGuinn kom också tidigt på
    hur han ville sjunga sången.

  53. Jag ville kombinera John Lennons
    och Bob Dylans sångstilar.

  54. Jag såg en lucka mellan dem.

  55. Bob Dylan hade komplexa texter med
    ett mystiskt och avancerat bildspråk.

  56. Kombinationen av den här sortens text
    och popsound var helt nytt.

  57. Det var ändå en surrealistisk text
    för att vara rockmusik.

  58. En tripp på ett magiskt skepp,
    avklädda sinnen och domnade händer.

  59. Man får många olika intryck,
    som alla är surrealistiska.

  60. Det har sagts att den skrevs på LSD-

  61. -eller för att Bruce Langhorne hade
    en stor tamburinliknande trumma.

  62. Mr Tambourine Man finns på riktigt.

  63. Bruce Langhorne bor i L.A. och håller
    på att återhämta sig efter en stroke.

  64. På 60-talet var han en populär
    studiomusiker inom folkmusiken.

  65. Han spelade med Bob Dylan,
    främst gitarr men också slagverk.

  66. Det var en turkisk tamburin.
    Jag tyckte mycket om den.

  67. Man kunde spela
    många olika nyanser på skinnet-

  68. -och sen hade den bjällror
    på insidan av kanten.

  69. Jag brukade gå omkring
    och folk följde efter mig-

  70. -eftersom jag hade
    ett bärbart instrument-

  71. -som var som ett helt trumset.

  72. Man kan tänka sig Tambourine Man
    som nån som tar hand om en.

  73. Jag sjöng den faktiskt
    som en bön till Gud-

  74. -och sa: "Jag underkastar mig.
    Led mig dit Du vill."

  75. Men det mest välbekanta
    med The Byrds version-

  76. -är gitarrintrot
    från McGuinns tolvsträngade elgitarr.

  77. Soundet kallades för "jingle-jangle",
    ett glittrande, metalliskt sound.

  78. Tolvsträngad gitarr hade mest använts
    inom folkmusik fram till dess.

  79. Så lät det.

  80. Sen hade jag lekt med lite Bach
    på min tolvsträngade.

  81. Jag tänkte att jag skulle
    ta nånting sånt-

  82. -och göra det till låtens intro.
    Det blev så här:

  83. Och så var det dags att spela in.
    Det blev inte helt utan konflikter.

  84. Producenten, Terry Melcher,
    tog in Wrecking Crew för att spela.

  85. Jag fick spela
    min Rickenbacker med dem.

  86. De spelade på Phil Spectors
    och Beach Boys plattor.

  87. De andra i Byrds blev arga.
    Beatles tog inte in studiomusiker.

  88. Efter det fick de alltid själva
    lägga sina spår.

  89. Låten släpps i juni 1965 och anses
    vara den allra första folkrocklåten.

  90. De var före Dylan,
    som blev elektrisk samma år-

  91. -med Bruce Langhorne på elgitarr.

  92. The Byrds utvecklade senare
    psykedeliska element.

  93. De splittras 1973, men jingle-jangle-
    inspirerad pop skulle det bli mer av.

  94. Artister som Tom Petty
    har påverkats mycket av The Byrds.

  95. Det räcker nästan
    att kolla in gitarrerna.

  96. Och senare på 80-talet kom
    en ny stor våg av jangle-pop:

  97. Gitarrdrivna alternativa band
    med The Byrds i skivbackarna.

  98. Ett av dem - R.E.M. - skulle bli
    minst lika stora som mästarna själva.

  99. En mängd dalgångar, eller canyons,
    skär djupa sår i Hollywood Hills.

  100. Mest berömd är nog Laurel Canyon.

  101. Här bosatte sig Crosby,
    Hillman och McGuinn i Byrds-

  102. -liksom Frank Zappa, Brian Wilson och
    Buffalo Springfield med Neil Young.

  103. Jim Morrison i Doors bodde i det här
    huset bakom dalgångens affär.

  104. Även Joni Mitchell, kanadensiskan
    med sina innovativa harmonier-

  105. -och omstämda gitarrer, hittade hit.

  106. Det fanns några kvinnor till här som
    var viktiga för musikutvecklingen.

  107. En av dem bodde här borta.
    Henne ska jag träffa nu.

  108. Vi hade en listetta
    innan vi hade stått på scen ihop.

  109. Välkommen till Los Angeles.

  110. Jag väntade i kulisserna
    på Hollywood Bowl.

  111. Publiken var jättestor.

  112. Jag spydde bredvid scenen.
    Sen sa konferenciern:

  113. "Mina damer och herrar,
    här är The Mamas & the Papas!"

  114. Cass tog mig i handen och sa:
    "Nu går vi på."

  115. 60-talet höll på att mogna.

  116. Snart åkte man till San Francisco
    med blommor i håret.

  117. "Summer of Love", 1967,
    stod för dörren.

  118. En låt gav en föraning om hippieeran
    redan i november 1965-

  119. -och det var härifrån Los Angeles
    kullar som musiken strömmade ut.

  120. Jag, Denny, John och Cass.

  121. I dag finns bara en medlem kvar
    i livet, Michelle Phillips.

  122. Med sin man John skrev hon
    en av de viktigaste 60-talslåtarna.

  123. "California dreamin'".

  124. De började som folksångare på
    östkusten under beatnikperioden-

  125. -men tog sig till Los Angeles
    för att vara med där allt hände.

  126. På sätt och vis var The Byrds debut
    skälet till att de flyttade västerut.

  127. "Hur fick de en så stor hit?!"

  128. "Vi måste till Kalifornien.
    Det är där allt händer."

  129. I L.A. sökte de upp en av branschens
    mer betydelsefulla personer:

  130. Skivbolagsdirektören Lou Adler.

  131. Vi sjöng flera
    av våra kända låtar för honom.

  132. Jag brukade lyssna på nya grupper
    med ögonen slutna.

  133. Det fanns inga videor, så man fick
    tänka sig hur gruppen såg ut.

  134. Han satt med sin hatt nerdragen över
    ögonen och sa: "Har ni nåt mer?"

  135. Det var otroligt att musiken
    kom från bara de fyra.

  136. Han sa: "Kom i morgon,
    så pratar vi lite till."

  137. Dagen därpå låg våra kontrakt
    på golvet, färdiga att skrivas under.

  138. Så måste George Martin ha känt
    när han först hörde Beatles.

  139. Och här är mitt och Johns kontrakt
    för "California Dreamin'".

  140. Låten skapades av John och Michelle-

  141. -under några kreativa timmar
    en kall vinternatt i New York.

  142. John väckte mig mitt i natten med
    en låt som han höll på att skriva.

  143. Han spelade de första åtta takterna.
    "Hjälp mig att skriva den!"

  144. Jag sa: "Jag hjälper dig
    att skriva i morgon."

  145. "Nej, nu!", sa han.
    "Du kommer att tacka mig."

  146. Så jag skrev andra versen,
    och det är allt jag skrev av låten.

  147. Jag visste att det skulle bli en hit-

  148. -och även att den skulle etablera
    deras sound-

  149. -som inte lät som nånting annat.

  150. -Sångstämmorna?
    -De skrev John. Allihop.

  151. Jag tycker än i dag
    att John Phillips och Brian Wilson-

  152. -är de senaste femtio årens
    bästa vokalarrangörer.

  153. Det var många väldigt täta stämmor.

  154. Det skapade det där unika soundet-

  155. -som får det att låta som om det
    ligger en röst till ovanpå.

  156. Deras look, bra låtar
    och deras sätt att sjunga dem.

  157. De hade allt.

  158. Gruppens sound satte tonen
    för musikutvecklingen i Kalifornien.

  159. Låten blev för flower-power vad
    "Mr Tambourine Man" var för folkrock.

  160. Innan gruppen slets itu
    av inre konflikter-

  161. -hann de göra ytterligare
    ett viktigt avtryck i musikhistorien.

  162. De var den drivande kraften bakom
    den första moderna musikfestivalen.

  163. Monterey Pop Festival
    varade i tre dagar under juni -67.

  164. Många riktigt stora kommande grupper
    visade upp sig för världen.

  165. Monterey var mallen
    för dagens festivaler.

  166. Det var tre fantastiska dagar
    och vi avslutade på söndagen.

  167. I dag är det svårt att förstå
    att det självklara huvudnumret-

  168. -inte var Grateful Dead,
    Jimi Hendrix eller Otis Redding-

  169. -utan gruppen med det märkliga
    namnet och den mäktiga låten.

  170. -Varför slutade ni?
    -Det var alltid mycket dramatik.

  171. Det var det som vi skrev om.

  172. Sen när vi började sköta oss-

  173. -fanns det inget att skriva om.

  174. 60-talets L.A.
    var en otroligt komplex musikstad.

  175. Sida vid sida med opolerade singer-
    songwriters trängdes motsatsen:

  176. L.A. har alltid varit suckers för
    det välproducerade och svulstiga.

  177. Ingen var bättre på det
    än ung producent-

  178. -som med tiden skulle bli
    både geniförklarad och galen.

  179. Dick Clark på "American Bandstand"
    sa: "Här är århundradets låt."

  180. Då visste jag!

  181. Folk kom från hela landet för att se-

  182. -hur Phil Spector lyckades skapa
    sina fantastiska inspelningar.

  183. Melodin, trumintrot och en av pop-
    historiens mäktigaste produktioner-

  184. -gjorde "Be My Baby" till ett av
    60-talets viktigaste popögonblick.

  185. Med den nådde producenten, musikern
    och låtskrivaren Phil Spector-

  186. -en kreativ höjdpunkt.

  187. Han började komponera, arrangera
    och sjunga vid sexton års ålder.

  188. Flera dussin hitlåtar tyder på att
    Spector vet vad tonåringar vill ha.

  189. Phil Spector hade redan innan
    "Be My Baby" haft enorma framgångar.

  190. Han hade fingret på pulsen
    och var bra på att välja låtar.

  191. Han visste vad som skulle slå.
    Så jag jobbade för Phil.

  192. Carol Kaye var en av de studiomusiker
    som Spector helst jobbade med-

  193. -en yngre generation som ibland gick
    under namnet "The Wrecking Crew".

  194. Trummisen Hal Blaine minns
    vad som gjorde dem populära.

  195. Vi kunde spela
    vilken sorts musik som helst.

  196. Vi kunde spela in ett album-

  197. -på två tretimmars-sessioner
    om det krävdes.

  198. Vi repade inte, vi var de
    som gick in i studion och spelade in.

  199. Den stora och kraftfulla ljudbilden
    var typisk för Spectors produktioner.

  200. Den fick namnet "Wall of Sound".

  201. Soundet förhöjs med hjälp av
    ekokammare och många andra knep.

  202. Metoderna för att få fram
    produktionen var inte konventionella.

  203. En vanlig inspelning
    krävde fyra kompinstrument:

  204. Piano, bas, trummor och gitarr.

  205. Phil Spector hade fyra basar.

  206. -Det var säkert fyra, fem gitarrer.
    -Sju gitarrer.

  207. Det var nog två klaviaturer
    och tre eller fyra slagverk.

  208. Och en trummis.

  209. Den stora rumsklangen var viktig-

  210. -men också ekot i sig
    hade en speciell karaktär.

  211. Folk säger att det är ett smutsigt
    eko, men jag håller inte med.

  212. Det är för att vi läckte
    in i varandras mickar.

  213. Det fanns inga skärmar
    som på RCA eller 20th Century Fox.

  214. Men annat med mickarna var viktigt.

  215. Spector var först med att använda
    många mickar till trummorna.

  216. Det kunde ta honom tre timmar
    att placera dem precis som han ville.

  217. Rör inte mickarna!

  218. En stor applåd för The Ronettes!

  219. Vi bestod av min storasyster Estelle
    och min kusin Nedra.

  220. Ronnie Spector var leadsångare
    i The Ronettes.

  221. Innan "Be My Baby" hade hon
    bara blygsamma framgångar.

  222. Hon minns när låtskrivaren Ellie
    Greenwich först spelade upp låten.

  223. Hon började spela "Be My Baby"
    på pianot-

  224. -och jag sa: "Jag älskar låten!"

  225. Men folk frågar om jag visste
    att den skulle bli en hit.

  226. Det vet man aldrig!

  227. Texten kan tyckas enkel, men 1963
    bjöd den på ett helt nytt perspektiv.

  228. Tjejer brukade inte be killar
    att vara deras "baby".

  229. Många killar trodde
    att jag menade dem!

  230. Jag skrev själv mycket av texten.
    Det vet folk inte.

  231. "For every kiss you give me,
    I'll give you three."

  232. Men det som kanske är låtens
    mest tydliga signatur är trumintrot.

  233. Introt förändrade
    verkligen trumvärlden-

  234. -för många kompositörer
    och särskilt trummisar.

  235. I stället för att spela på tvåan och
    fyran kunde de spela bara på fyran.

  236. "Be My Baby" nådde andraplatsen
    på Billbords singellista.

  237. Soundet gjorde avtryck
    i decennier framåt-

  238. -t.ex. här i Sverige hos ABBA och
    hemma i Kalifornien hos Beach Boys.

  239. Deras album "Pet Sounds" är rena
    rama hyllningen till Wall of Sound.

  240. Även låten i sig
    fångar ständigt nya generationer.

  241. Den har gång på gång återuppstått
    som cover.

  242. Amy Winehouse
    var starkt influerad av the Ronettes.

  243. Det kan man se men också höra.

  244. Även historien om låtens
    demonproducent slutar mörkt.

  245. Ronnie gifte sig med Spector men
    satt i husarrest tills hon flydde.

  246. Berättelser om pistoler, droger
    och galenskap-

  247. -når sin kulmen 2009 när Spector
    fälls för mordet på Lana Clarkson.

  248. Trots sin ikonstatus och medverkan på
    en av pophistoriens största låtar-

  249. -ser inte Ronnie Spector sig själv
    som en stjärna.

  250. Jag blir fortfarande förvånad,
    för jag ser mig inte som en stjärna.

  251. Jag tänker bara:
    "Tack och lov att jag fick en hit!"

  252. Vi ska lämna L.A. Det blir ett rejält
    hopp, geografiskt och musikaliskt-

  253. -när vi i nästa program
    dyker upp här.

  254. En kväll beslöt vi oss för att
    ta bort alla vanliga trummor.

  255. Så gjorde jag genom hela låten,
    utan trummaskiner eller datorer.

  256. Jag blev trött!

  257. Översättning: Richard Schicke
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Los Angeles

Avsnitt 3 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Josephine Forsman åker till LA där träffar hon Michelle Phillips, den enda nu levande medlemmen i The Mamas & the Papas. Michelle berättar om gruppmedlemmarnas dramatiska gräl och om låten som blev en av de viktigaste symbolerna för 1960-talet. Hör också historien om bandet som kallades Amerikas Beatles och vars singel startade hela folkrockvågen. Slutligen så hör vi berättelsen om en av pophistoriens mäktigaste produktioner: den Phil Spector-skrivna låten som Brian Wilson i Beach Boys tycker är världens bästa någonsin och som har världens mest kända trumintro.

Ämnen:
Musik > Musikhistoria, Musik > Populärmusik
Ämnesord:
1960-talet, Amerikansk pop/rock, Folkrock, Förenta staterna, Los Angeles, Musik, Musikhistoria, Spector, Phil, 1940-
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Låtarna som förändrade musiken

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

New York

Avsnitt 1 av 8

Josephine Forsman åker till New York där hon träffar Tommy Ramone, trummis i Ramones, som berättar hur låten "Blitzkrieg Bop" kom till. Vi följer med hem till en riktig discodiva i New Jersey och så träffar vi The Sugarhill Gang som berättar om singeln som fick hiphop-genren att explodera.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Norra Storbritannien

Avsnitt 2 av 8

I Birmingham skapade Black Sabbath heavy metal-historia med en låt som togs fram som utfyllnad. I Liverpool möter vi mannen som kom före The Beatles med att ta Mersey-soundet till topplistornas förstaplats. Och i Glasgow gjordes låten som anses vara utgångspunkten för den brittiska indiepop-vågen.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Los Angeles

Avsnitt 3 av 8

Michelle Phillips, från The Mamas & the Papas, berättar om låten som blev en av de viktigaste symbolerna för 1960-talet. Hör också historien om Amerikas Beatles som startade hela folkrockvågen. Och så kollar vi in en av pophistoriens mäktigaste produktioner med världens mest kända trumintro.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Tyskland

Avsnitt 4 av 8

Berlin är en stad som varit med om många omvälvande händelser. Det har också varit ett viktigt kulturellt centrum som lockat till sig konstnärer och musiker från hela världen. Vi besöker producenten Frank Farian som berättar hur han komponerade den lättlyssnade popmusiken till konceptet Boney M. Vi möter också Blixa Bargeld från gruppen Einstürzende Neubauten, vars musik påminner om industriellt oljud med instrument som knappast tillhör rockmusikens standarduppsättning. Slutligen så möter vi ett par medlemmar i gruppen Faust som ligger bakom "nationalsången" för hela den inflytelserika tyska krautrocken.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Detroit

Avsnitt 5 av 8

Josephine Forsman landar i Detroit och besöker den gamla hitfabriken Motown vars speciella sound presenterades för världen genom en dunderhit med Martha and the Vandellas. Möt också Clyde Stubblefield, James Browns legendariska trummis, som var med och formade funken. Dessutom tar vi reda på hur technon föddes.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Stockholm

Avsnitt 6 av 8

Sverige var länge ett perifert hörn i musikvärlden som snällt importerade musiken från England och USA. Men så uppstod det svenska musikundret och svenskt låtskrivande och svenska artister började gå på export. Möt bandet Entombed som berättar historien bakom låten som blev stilbildande för en av rockens allra hårdaste genrer - dödsmetallen. Vi besöker Benny Andersson i hans studio och hör hur producenten Michael B Tretows ljudtekniska innovationer blev grunden till Abbas framgångar. Och så får vi veta vad det var som fick världsstjärnorna att vallfärda till den legendariska Cheironstudion under 90-talet.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

San Francisco och Seattle

Avsnitt 7 av 8

Pratar man musikhistoria i San Francisco tar det inte lång tid innan man hamnar i stadsdelen Haight-Ashbury och tillbaka i det experimentella 60-talet. Vi möter Bob Weir från Grateful Dead som berättar om låten "Viola Lee Blues". Vi träffar också Bill Gould och Mike Bordin från Faith No More som berättar om deras experimenterande med punk, funk och hiphop som ledde fram till den stora hiten "Epic". I Seattle träffar vi Mark Arm som på ett sätt är ansvarig för grungegenren. Stilen förknippas idag så starkt med Nirvana att man lätt glömmer bort det första riktiga grungebandet Mudhoney och deras låt "Touch me I'm sick".

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

London

Avsnitt 8 av 8

I London gick startskottet för 1980-talets stora musiktrend syntpopen, vilket kan spåras till Gary Numan och en på många sätt slumpartad händelse i slutet av punkens 70-tal, då syntar ännu inte riktigt accepterades som instrument. Vi möter också Dave Davies från The Kinks som berättar hur han som 15-åring rev sönder en förstärkare och därmed skapade distorsion - det spruckna och skitiga ljud som på många sätt definierar själva rockmusiken. Vi hör även berättelsen om en av pophistoriens märkligaste hits - en låt med udda uppbyggnad och taktart, och med bandmedlemmar med märkliga kläder och flöjt som huvudinstrument. Vi pratar förstås om Jethro Tull.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & musik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaLåtarna som förändrade musiken - syntolkat

Los Angeles

Michelle Phillips, från The Mamas & the Papas, berättar om låten som blev en av de viktigaste symbolerna för 1960-talet. Hör också historien om Amerikas Beatles som startade hela folkrockvågen. Och så kollar vi in en av pophistoriens mäktigaste produktioner med världens mest kända trumintro.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaDramaturgipodden

Dramatikern Eva Staaf

Vad ska man tänka på när man berättar en historia för barn? Det vet författaren, dramatikern och regissören Eva Staaf som har 16 års erfarenhet av ljudberättande för barn. Staaf är flitigt anlitad som regissör och dramatiker av Drama för unga på Sveriges Radio. Hon anses vara ett geni när det kommer till dramatiskt berättande i radio. Hör Staaf berätta om hur man fångar unga lyssnare i en berättelse och varför det är bra att skrämma barn. Programledare: Karin Andersson och Tara Moshizi.

Fråga oss