Titta

Låtarna som förändrade musiken

Låtarna som förändrade musiken

Om Låtarna som förändrade musiken

Här analyseras de låtar som betytt mest för den musikaliska utvecklingen under de senaste 50 åren. Spännvidden är stor - såväl progressiv rock, punk, techno, krautrock som pojkbandspop tas på samma allvar. I varje program besöker programledaren Josephine Forsman ett land eller en stad och presenterar tre betydelsefulla låtar därifrån. Musiken är alltid i fokus: Hur är låten uppbyggd? Vad i musiken ger uttryck för något nytt? Vad i låten gör den genrespecifik och varför blev den så stor? Det handlar om komposition, harmonilära och låtstruktur, om instrumentering, arrangemang och mixning, om sound och ljudproduktion.

Till första programmet

Låtarna som förändrade musiken : DetroitMaterialDela
  1. Det är lite
    som att besöka en ruinstad.

  2. Det här var för bara några decennier
    sen landets fjärde största stad.

  3. Detroit, världens 12:e största stad.

  4. Stora framgångsrika bilfabriker
    sysselsatte hundratusentals arbetare.

  5. Vid sidan av dånet från fabrikerna
    ekade rytmerna-

  6. -från en lika snabbt växande
    musikindustri.

  7. Men när konkurrensen ökade från
    utländska biltillverkare vände allt.

  8. Detroit har fallit till plats arton
    på listan över USA:s största städer.

  9. På liknande sätt
    har det gått med musiken.

  10. Men nu har ett rivnings-
    och uppbyggnadsarbete startat-

  11. -för att få staden på fötter igen.

  12. Kanske kan Detroit bli lika viktigt
    som det varit för popens utveckling.

  13. Vi ska förstås inte prata bilar-

  14. -utan för att slänga oss
    in i stadens musikhistoria.

  15. Vi letar upp låten som födde
    det berömda Motownsoundet.

  16. Jag var på en julfest.
    Holland-Dozier-Holland kom och sa:

  17. "Följ med till studion, Martha."
    Men jag var uppklädd och ville festa.

  18. "Nej, vi vill spela in dig
    med detsamma."

  19. Och låten som många anser är
    ursprunget till technon.

  20. Det var en enda stor urladdning.

  21. Det inträffar en gång på 25-40 år.
    Däremellan händer ingenting.

  22. Damerna först!

  23. Och jag får spela ihop med mannen
    bakom världens mest samplade låt.

  24. När man tänker på Detroit i dag dyker
    nog den här personen upp i tankarna.

  25. Eminem var länge en av få vita
    rappare med trovärdighet.

  26. Han har jobbat in både
    humor och smärta i hiphopen.

  27. Meg och Jack White
    visade att det faktiskt räcker-

  28. -med enbart gitarr och trummor
    för att skapa rockmusik.

  29. Och så har vi blueslegenden
    John Lee Hooker-

  30. -med sitt gitarrspel och sin pratande
    sång som inspirerade Dylan.

  31. Men den som betytt mest för Detroit
    som musikstad är Berry Gordy.

  32. Han startade en musikfabrik som
    födde fram riktigt stora artister-

  33. -och han skapade
    ett helt eget ljudlandskap.

  34. Den låt som presenterade Motown-
    soundet för världen var den här.

  35. I New York förstod ingen
    hur de gjorde skivorna.

  36. Stor skicklighet låg bakom soundet.

  37. Det var nåt helt nytt som pågick.

  38. Med låten "Heat Wave"
    lyckades Tamla-Motown-

  39. -få till en av pophistoriens mest
    distinkta ljudbilder: Motownsoundet.

  40. Martha Reeves
    återbesöker Roostertail-

  41. -ett populärt spelställe för
    Motownartister, nere vid vattnet.

  42. Gitarristen Eddie Willis, som spelade
    på "Heat Wave", är också här.

  43. Ge mig mina åtta takter, Eddie!
    Men det var bra.

  44. De minns tydligt inspelningen
    av låten runt julen 1962.

  45. Jag glömmer aldrig vad jag spelar.

  46. Jag var på julfest
    och det var kallt ute.

  47. Vi var på kontoret, Hitsville U.S.A.

  48. Holland-Dozier-Holland kom och sa:
    "Följ med till studion."

  49. Men jag var finklädd och ville festa.

  50. "Nej, vi vill spela in dig
    med detsamma."

  51. Jag gick motvilligt därifrån.

  52. Eddie Holland sjöng
    en låt om att det var varmt.

  53. Eddie lärde oss texten,
    Brian lärde ut stämmorna-

  54. -och Lamont Dozier spelade.

  55. Man märkte att han gjorde
    nånting annorlunda, nånting nytt.

  56. Jag spelade bara...

  57. Det var allt jag gjorde,
    spelade ackorden.

  58. Det där... Det var nog det
    som gjorde den till en hit.

  59. Benny Benjamin spelade basgången,
    och många musiker undrar-

  60. -hur han fick till det tunga...

  61. Han spelade på en ståbas!

  62. De stampade på en bräda på golvet.

  63. Den var bred
    och fyra personer stod på den.

  64. De stampade till takten.

  65. Vi lärde oss den, jag sjöng ett par
    tagningar och återvände till festen.

  66. När "Heat Wave" gavs ut 1963 hade
    Motown redan haft en rad hitlåtar.

  67. Men det var låtar som
    hade mycket av 50-talet kvar i sig.

  68. Exempelvis saknades
    det typiska backbeatet på virveln-

  69. -senare också förstärkt med Motowns
    välkända tamburinslag.

  70. Men mycket mer bidrog till soundet.

  71. Producenten Tony Bongiovi håller upp
    sitt ID-kort från studion.

  72. De hade en rytmsektion,
    och eftersom de jämt spelade ihop-

  73. -blev de en väldigt samspelt
    och koncentrerad rytmsektion.

  74. Vi var tvungna att samarbeta.

  75. Man var tvungen
    att bry sig om sin medmusikant.

  76. Till detta kom låtskrivare
    som var vana vid att jobba ihop.

  77. Holland-Dozier-Holland kunde gå in
    i studion utan att ha skrivit en låt-

  78. -och bara spela in.

  79. De kunde gå in och ändra,
    eftersom allt låg på åtta kanaler.

  80. I New York kunde de inte byta ut
    exempelvis basen.

  81. Det kunde Motown göra.

  82. I dag är det förstås det vanliga-

  83. -men då låg det långt utanför
    allt som nånsin hade gjorts tidigare.

  84. Här är bandarkivet där Martha Reeves
    arbetade i början här på Motown.

  85. Motowns byggnader med studio,
    teknik, skivomslag och fotografier-

  86. -finns kvar än i dag som museum.

  87. Här är Motowns skapare Berry Gordy
    på väg till jobbet.

  88. Men mest intressant är kanske
    det här hålet i taket.

  89. En ekokammare, där man
    med en mikrofon och en högtalare-

  90. -lade en rumsklang på musiken.

  91. Det var inte ovanligt, men Motowns
    ekokammare bar på en hemlighet.

  92. De hade en väldigt kort efterklang
    i sin ekokammare.

  93. Tiden det tar för ljudet
    att klinga av bör vara 3-5 sekunder-

  94. -men hos Motown byggde de fel
    och ljudet varade knappt en sekund.

  95. När de lade på effekten gav det
    låtarna ett kristallaktigt sound.

  96. Men det fanns mer än låtskrivande och
    ljudproduktion bakom framgångarna.

  97. En viktig del var hur man ville
    att artisterna skulle uppfattas.

  98. En speciell avdelning jobbade
    med det: artist development.

  99. Maxine Powell lärde oss etikett,
    psykologi och hur man för sig.

  100. Cholly Atkins lärde oss att dansa med
    fötterna och göra fantastiska saker.

  101. Motownstilen var ett särskilt
    utformat sätt att dansa och uppträda-

  102. -som vi är kända för.

  103. Arvet efter Motown
    kan inte överdrivas-

  104. -i allt från hur man jobbar i studion
    till hur man rör sig på scen.

  105. Michael Jackson, som hyllas för sin
    dans, växte upp som Motownartist.

  106. Åren på Motown är de viktigaste
    i Reeves och Willis musikkarriärer.

  107. Det var en sjujäkla tid, och jag
    kommer alltid att minnas det.

  108. Det hände fler intressanta saker här
    på 60-talet.

  109. Jag är på väg till en riktig legend-

  110. -som varit med och format en av
    musikvärldens mest svängiga genrer:

  111. Funken.

  112. Funk föddes i mitten av 60-talet.

  113. James Brown och hans band
    anses ha utvecklat genren.

  114. Den kom att revolutionera
    rytmen i musiken.

  115. Jag vill höra dig.

  116. Den här mannens trumspel blev
    en viktig faktor bakom förändringen.

  117. Får jag köpa in mig?

  118. Under en tid på 80-talet var "Funky
    Drummer" med på varenda hitlåt!

  119. -Välkommen till Detroit.
    -Senast var jag här med James Brown.

  120. Clyde Stubblefield
    kommer från USA:s söder-

  121. -men ett möte med en karismatisk
    sångare fick honom att flytta norrut.

  122. Brown kände klubbägare i Macon,
    Georgia, och jag jammade en kväll.

  123. Jag visste inte vem han var. Han sa
    till mig att komma på audition.

  124. När jag kom dit var hela stället
    fullpackat, tiotusen människor.

  125. Vi började och folk skrek
    innan spelningen hade börjat.

  126. Jag var livrädd!

  127. Efter en audition på tio minuter
    pratade vi bakom scenen.

  128. Han gav mig hundra dollar.
    "Tack!", sa jag.

  129. Clyde Stubblefield blev ordinarie
    trummis hos James Brown.

  130. Musiken de skapade gick tvärt emot
    det man hört tidigare.

  131. Rock- och soulmusik hade alltid haft
    ett tydligt backbeat.

  132. En starkt betonad virveltrumma
    på andra och fjärde taktslaget.

  133. Rock är väldigt okomplicerat.
    Allt ligger på taktslagen.

  134. Bastrumman på ettan och trean,
    virveln på tvåan och fyran.

  135. Med funken försköts tyngdpunkten
    i rytmen till det första slaget.

  136. I funk spelar man även slag
    som ligger före.

  137. Och bastrumman
    spelar mellan taktslagen.

  138. Det är tidigarelagda slag.

  139. En annan innovation av Brown
    och hans band-

  140. -var att söka sig bort från
    melodier och harmonier.

  141. "Cold Sweat" från 1967,
    inspelad i Cincinnati-

  142. -några tiotal mil söder om Detroit,
    är en brytpunkt.

  143. Inga konventionella harmonibyten.

  144. "Cold Sweat" består i princip
    bara av ett enda ackord.

  145. Damerna först.

  146. Så du vill lära dig "Funky Drummer"?
    Det kan vi nog ordna!

  147. Men den funklåt som verkligen skulle
    gå till historien var en annan.

  148. "Funky Drummer" från 1969-

  149. -bygger helt och hållet på ett groove
    som Clyde Stubblefield mejslade fram.

  150. Vi var bara i en studio i Cincinnati.

  151. Jag började spela en rytm.

  152. Bassisten började spela
    och sen gitarristen.

  153. Brown skrev en text och lade på blås,
    och det blev en hit.

  154. Det var inte min avsikt.

  155. Vi spelade bara,
    och plötsligt hade vi en hit.

  156. Anledningen till att den tagit
    en speciell plats i musikhistorien-

  157. -är att den förmodligen är
    populärmusikens mest kopierade.

  158. Clyde Stubblefields trumkomp
    hörs i hundratals låtar.

  159. Att använda ett parti ur en låt
    som bas i en annan-

  160. -kallas ju för att sampla.

  161. Kända exempel är basgången
    i Queens "Under Pressure"-

  162. -som återanvändes i "Ice Ice Baby"
    med Vanilla Ice 1990.

  163. Rick James "Super Freak"
    samplades av MC Hammer.

  164. Och Coolio lånade Stevie Wonders
    stråkar i "Pastime Paradise"-

  165. -till sin "Gangsta's Paradise".

  166. Men mest kopierade är nog trummorna
    på "Funky Drummer".

  167. Den trumloopen är med i fler låtar
    än nåt annat i världen, antagligen.

  168. När de började sampla det partiet
    till andra låtar-

  169. -då började man verkligen känna
    hur musikvärlden förändrades.

  170. Vi gick in i en
    klipp-och-klistra-värld.

  171. Man kunde skapa musik
    i form av ett collage.

  172. Och så är det fortfarande.

  173. Jag har varken fått pengar
    eller stått som upphovsman.

  174. Jag står hellre som upphovsman.

  175. Då tillhör rytmerna en själv. Annars
    är det bara en engångsbetalning.

  176. Funken blev en vitamininjektion
    i populärmusiken.

  177. Den befruktade
    både soulen och jazzen.

  178. Den blev en viktig ingrediens
    i Minneapolis-soundet.

  179. Och också i
    vad som skulle kallas funk metal.

  180. Och när den dansanta indiepopen från
    Manchester kom i slutet av 80-talet-

  181. -var funky drumming
    en viktig grundsten.

  182. Du är duktig, tjejen!

  183. Fortsätt med det som du spelar!

  184. Du är bra!

  185. När Berry Gordy flyttade Motown
    till L.A. i början på 70-talet-

  186. -tog han en stor del
    av staden musiksjäl med sig.

  187. Det skulle ta tid innan
    tomrummet fylldes med nåt nytt.

  188. Kvar fanns visserligen
    intressanta garageband.

  189. The Stooges och MC5 lade grunden
    för punken i mitten på 70-talet.

  190. Och den färgstarke George Clinton
    vidareutvecklade Browns musik-

  191. -genom att gifta ihop funken
    med psykedelisk rock och jazz.

  192. Men först på mitten av 80-talet
    uppstod här nåt riktigt nytt:

  193. En musikstil som från början
    var smal och marginell-

  194. -men växte sig extremt stor.
    Genren fick namnet techno.

  195. Frågan är om den låtit som den gör om
    inte för de larmande bilfabrikerna.

  196. Det var en slump
    som förändrade våra liv.

  197. Jag insåg nog inte det då-

  198. -men det startade nog den
    enbart elektroniska dansmusiken.

  199. Jag kan likna det vid en massa saker,
    men det var helt enkelt annorlunda.

  200. "No UFO's" kom ut 1985. Den räknas
    ofta som den första technolåten-

  201. -där stilens sound, teknik
    och idévärld först smälte samman.

  202. Det här är Juan Atkins,
    mannen bakom namnet Model 500-

  203. -och låten "No UFO's".

  204. Han är också den som började
    kalla sin musik för techno.

  205. Och det här är Derrick May. Han,
    Juan Atkins och Kevin Saunderson-

  206. -är "The Belleville Three"-

  207. -tre vänner som växte upp
    i Belleville utanför Detroit.

  208. Tillsammans var de avgörande
    för technons födelse.

  209. Kanske var det inte en slump
    att "No UFO's" och genren techno-

  210. -dök upp i Detroit.

  211. Vi hade en stor svart medelklass.

  212. Föräldrarna hade råd med
    två skivspelare eller en trummaskin.

  213. Det är barnen
    till stadens industriarbetare.

  214. De gick i bättre skolor, och kunde
    tänka ur helt nya perspektiv.

  215. Ett intresse för dyrt europeiskt mode
    och en avancerad blandning av musik-

  216. -blev grunden för en partyscen.

  217. Musiken som vi spelade på festerna
    var en vidareutveckling av discon.

  218. Rytmen med bastrumman i fyrtakt
    gav den en discogrund.

  219. Men det som definierar techno
    jämfört med tidigare dansmusik-

  220. -är att den baseras helt
    på elektroniska instrument.

  221. Soundet är inspirerat
    av electrofunk och electrorytmer-

  222. -och även italodisco, Kraftwerk
    och andra tyska band från den tiden.

  223. Det maskinella och robotartade
    blev typiskt för technon.

  224. Det märktes i allt från val av ljud
    till hur trummaskiner programmerades-

  225. -och inte minst
    i de hårda, repetitiva basslingorna.

  226. Techno handlar också om prylarna,
    de elektroniska instrumenten.

  227. Jag använde en 909:a,
    en 808:a och en 727:a.

  228. Min favoritkeyboard var en DX-100.

  229. Att programmera en Yamahakeyboard
    är ett tekniskt mysterium.

  230. Jag fick läsa manualen.

  231. Jag studerade manualerna mycket.

  232. Manualerna var det enda sättet.

  233. För Derrick och hans två kompisar
    fanns det inget alternativ.

  234. Om man använde
    en keyboards förinställda ljud-

  235. -då visste alla att man gjorde det.

  236. Man var ett stort jävla skämt.
    Man var körd med detsamma.

  237. De är en utgångspunkt.

  238. Om du ska göra musik, gör då
    din egen musik, inte nån annans.

  239. En föregångare till "No UFO's" är
    "Sharevari" av A Number of Names-

  240. -men trots att det bara skiljer några
    år sker det ett paradigmskifte.

  241. De använde trummaskiner.

  242. Juan använde en 808:a,
    en 909:a och kanske en 303:a.

  243. Jag vet inte vad A Number of Names
    använde, men det låter som synthar.

  244. De synkade saker till trumtakten
    och resten spelade de live.

  245. De var musiker
    som spelade elektronisk musik.

  246. Men efter att saker och ting
    utvecklades-

  247. -kom nån på ett system för att få
    maskinerna att prata med varandra.

  248. Instrumentillverkarna
    uppfann standarden MIDI-

  249. -Musical Instruments
    Digital Interface-

  250. -ett sätt att få synthar, datorer
    och trummaskiner att kommunicera.

  251. MIDI revolutionerade
    musikproduktionen-

  252. -och är i högsta grad en viktig del
    i tillblivelsen av "No UFO's".

  253. May var med när Atkins jobbade med
    låten och minns att han fick en idé.

  254. Jag lekte med 909:an och fick idén
    att koppla ihop trummaskinerna.

  255. Att det vore coolt om 909:an
    och 808:an kunde spela ihop.

  256. Han kopplade ihop dem,
    med hjälp av en KMS-30!

  257. Det är den första låten
    med flera synkade rytmer.

  258. Jag tror inte att nån
    kom på det före den låten.

  259. Det stora genombrottet för technon
    kom i slutet av 80-talet...

  260. ...mycket tack vare skivan "Techno!
    The New Dance Sound of Detroit".

  261. Technon utvecklade
    en uppsjö av alternativa stilar.

  262. I dag tänker man knappt på
    att musiken på klubbar-

  263. -har sitt ursprung i en Detroitförort
    för nästan trettio år sen.

  264. Det var en enda jättelik urladdning.

  265. Det var säkert likadant för Motown.

  266. Det inträffar en gång på 25-40 år.
    Däremellan händer ingenting.

  267. Det kommer snart igen.

  268. Nästa gång är vi tillbaka i Europa.
    Vi ska till litet land-

  269. -som trots sitt märkliga språk
    och blygsamma folkmängd-

  270. -har gett upphov till förvånansvärt
    många låtskrivare och band.

  271. "Jag älskar Bryan från Westlife!"

  272. Vi kallade det "Cheiron-gubben",
    de typiska Cheiron-ljuden.

  273. "Manic shots" och "bam bam bam".

  274. Det är otroligt
    att det är några tonåringar.

  275. Här skramlar vi. Tamburiner,
    maracas, shakers och...

  276. Översättning: Richard Schicke
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Detroit

Avsnitt 5 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Josephine Forsman landar i Detroit med sin minst sagt rika musikhistoria. Det blir bland annat ett besök den gamla hitfabriken Motown. Martha Reeves fick med sitt Vandellas en dunderhit med låten som allra först presenterade världen för det speciella Motownsoundet. Vi träffar även Clyde Stubblefield, James Browns legendariska trummis, som var med och formade funken och även ligger bakom världens mest samplade låtar. Dessutom tar vi oss tillbaks till mitten av 1980-talet och tar reda på hur technon föddes.

Ämnen:
Musik > Musikhistoria
Ämnesord:
Funk (musik), Musik, Musikhistoria, Soul (musik), Techno
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Låtarna som förändrade musiken

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

New York

Avsnitt 1 av 8

Josephine Forsman åker till New York där hon träffar Tommy Ramone, trummis i Ramones, som berättar hur låten "Blitzkrieg Bop" kom till. Vi följer med hem till en riktig discodiva i New Jersey och så träffar vi The Sugarhill Gang som berättar om singeln som fick hiphop-genren att explodera.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Norra Storbritannien

Avsnitt 2 av 8

I Birmingham skapade Black Sabbath heavy metal-historia med en låt som togs fram som utfyllnad. I Liverpool möter vi mannen som kom före The Beatles med att ta Mersey-soundet till topplistornas förstaplats. Och i Glasgow gjordes låten som anses vara utgångspunkten för den brittiska indiepop-vågen.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Los Angeles

Avsnitt 3 av 8

Michelle Phillips, från The Mamas & the Papas, berättar om låten som blev en av de viktigaste symbolerna för 1960-talet. Hör också historien om Amerikas Beatles som startade hela folkrockvågen. Och så kollar vi in en av pophistoriens mäktigaste produktioner med världens mest kända trumintro.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Tyskland

Avsnitt 4 av 8

Berlin är en stad som varit med om många omvälvande händelser. Det har också varit ett viktigt kulturellt centrum som lockat till sig konstnärer och musiker från hela världen. Vi besöker producenten Frank Farian som berättar hur han komponerade den lättlyssnade popmusiken till konceptet Boney M. Vi möter också Blixa Bargeld från gruppen Einstürzende Neubauten, vars musik påminner om industriellt oljud med instrument som knappast tillhör rockmusikens standarduppsättning. Slutligen så möter vi ett par medlemmar i gruppen Faust som ligger bakom "nationalsången" för hela den inflytelserika tyska krautrocken.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Detroit

Avsnitt 5 av 8

Josephine Forsman landar i Detroit och besöker den gamla hitfabriken Motown vars speciella sound presenterades för världen genom en dunderhit med Martha and the Vandellas. Möt också Clyde Stubblefield, James Browns legendariska trummis, som var med och formade funken. Dessutom tar vi reda på hur technon föddes.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Stockholm

Avsnitt 6 av 8

Sverige var länge ett perifert hörn i musikvärlden som snällt importerade musiken från England och USA. Men så uppstod det svenska musikundret och svenskt låtskrivande och svenska artister började gå på export. Möt bandet Entombed som berättar historien bakom låten som blev stilbildande för en av rockens allra hårdaste genrer - dödsmetallen. Vi besöker Benny Andersson i hans studio och hör hur producenten Michael B Tretows ljudtekniska innovationer blev grunden till Abbas framgångar. Och så får vi veta vad det var som fick världsstjärnorna att vallfärda till den legendariska Cheironstudion under 90-talet.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

San Francisco och Seattle

Avsnitt 7 av 8

Pratar man musikhistoria i San Francisco tar det inte lång tid innan man hamnar i stadsdelen Haight-Ashbury och tillbaka i det experimentella 60-talet. Vi möter Bob Weir från Grateful Dead som berättar om låten "Viola Lee Blues". Vi träffar också Bill Gould och Mike Bordin från Faith No More som berättar om deras experimenterande med punk, funk och hiphop som ledde fram till den stora hiten "Epic". I Seattle träffar vi Mark Arm som på ett sätt är ansvarig för grungegenren. Stilen förknippas idag så starkt med Nirvana att man lätt glömmer bort det första riktiga grungebandet Mudhoney och deras låt "Touch me I'm sick".

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

London

Avsnitt 8 av 8

I London gick startskottet för 1980-talets stora musiktrend syntpopen, vilket kan spåras till Gary Numan och en på många sätt slumpartad händelse i slutet av punkens 70-tal, då syntar ännu inte riktigt accepterades som instrument. Vi möter också Dave Davies från The Kinks som berättar hur han som 15-åring rev sönder en förstärkare och därmed skapade distorsion - det spruckna och skitiga ljud som på många sätt definierar själva rockmusiken. Vi hör även berättelsen om en av pophistoriens märkligaste hits - en låt med udda uppbyggnad och taktart, och med bandmedlemmar med märkliga kläder och flöjt som huvudinstrument. Vi pratar förstås om Jethro Tull.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & musik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaLåtarna som förändrade musiken

Daddy Cool

Den tyske producenten Frank Farian skapade en lättigenkännlig variant av disco som framfördes av attraktiva sångare. I populära Boney M kunde en av de handplockade medlemmarna inte ens sjunga. Frank Farian, Marcia Barrett och Hans-Jörg Mayer berättar om hur låten skapades.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaDramaturgipodden

Dramatikern Eva Staaf

Vad ska man tänka på när man berättar en historia för barn? Det vet författaren, dramatikern och regissören Eva Staaf som har 16 års erfarenhet av ljudberättande för barn. Staaf är flitigt anlitad som regissör och dramatiker av Drama för unga på Sveriges Radio. Hon anses vara ett geni när det kommer till dramatiskt berättande i radio. Hör Staaf berätta om hur man fångar unga lyssnare i en berättelse och varför det är bra att skrämma barn. Programledare: Karin Andersson och Tara Moshizi.

Fråga oss