Titta

Låtarna som förändrade musiken

Låtarna som förändrade musiken

Om Låtarna som förändrade musiken

Här analyseras de låtar som betytt mest för den musikaliska utvecklingen under de senaste 50 åren. Spännvidden är stor - såväl progressiv rock, punk, techno, krautrock som pojkbandspop tas på samma allvar. I varje program besöker programledaren Josephine Forsman ett land eller en stad och presenterar tre betydelsefulla låtar därifrån. Musiken är alltid i fokus: Hur är låten uppbyggd? Vad i musiken ger uttryck för något nytt? Vad i låten gör den genrespecifik och varför blev den så stor? Det handlar om komposition, harmonilära och låtstruktur, om instrumentering, arrangemang och mixning, om sound och ljudproduktion.

Till första programmet

Låtarna som förändrade musiken : StockholmMaterialDela
  1. Popen och rocken
    föddes i England och USA.

  2. Övriga länder, inklusive vårt eget,
    importerade de anglosaxiska idéerna.

  3. Sverige hade ett norrländskt Animals
    och ett Beatles från västkusten.

  4. När man blev mods i England,
    blev man det även i Stockholm.

  5. -Och håret, då?
    -Det ska vara långt.

  6. Och när 60-talet mognade
    och det blev dags för hippietider-

  7. -anordnades förstås en motsvarighet
    till Monterey Pop Festival.

  8. Här kallades den Gärdesfesten.

  9. Sverige var länge
    ett litet hörn i musikvärlden.

  10. Men nåt hände, och man började prata
    om "det svenska musikundret".

  11. Svensk musik går på export,
    och hit till lilla Stockholm-

  12. -kommer utländska storheter för att
    få hjälp att skriva moderna hits.

  13. Vi svenskar har inte bara varit
    duktiga på att anamma trender-

  14. -utan också sätta dem.

  15. Den här låten införde
    ljudtekniska innovationer-

  16. -som hjälpte till att skapa ett av
    världens mest framgångsrika band.

  17. Det här är effekten av
    att sidstämma bandspelaren.

  18. Den här kom ur en studio som utgjorde
    kulmen för det svenska musikundret.

  19. Vi satt på receptet på hur man gjorde
    saker som blev etta, tvåa, trea.

  20. Jag träffar personerna
    bakom en stilbildande låt-

  21. -i en av rockens hårdaste genrer.

  22. Det här är nog den sista förstärkaren
    som plockas fram.

  23. Pedalen och gitarren också.

  24. För att vara ett land med under tio
    miljoner invånare har Sverige skapat-

  25. -många framgångsrika
    artister och låtskrivare

  26. Framför allt inom europopen
    försvarar Sverige en stolt tradition.

  27. Ace of Base gjorde
    smittsam dansmusik-

  28. -genom att blanda skamusikens
    baktakt med starka popmelodier.

  29. Army of Lovers effektiva eurodance
    skaffade sig en större lyssnarskara-

  30. -utanför än innanför
    Sveriges gränser.

  31. För att hitta ursprunget till fram-
    gångarna måste vi till 70-talet-

  32. -och till en byggnad
    här vid S:t Eriksbron.

  33. Vi har en svensk grupp som inte har
    engelska som modersmål-

  34. -och som skriver några av alla tiders
    bästa poplåtar på engelska.

  35. Det är ganska enkelt.

  36. 1973 var Olof Palme
    statsminister i Sverige.

  37. "Knockin' on Heaven's door" och
    "Life on Mars?" toppade listorna.

  38. Samma år fick världen upp ögonen
    för Bruce Springsteen-

  39. -och Bob Marley.

  40. I Sverige förberedde sig de här fyra
    personerna på att erövra världen.

  41. Vi sjöng olika blajtexter var och en-

  42. -till när man sitter och lirar.

  43. Men själva riffet fanns inte med
    från början, det kom till i studion.

  44. ABBA släppte det här året en singel.

  45. Första låten med den speciella
    ljudbild som skulle bli deras signum-

  46. -och hjälpa dem att bli
    världens bäst säljande grupp.

  47. Björn och jag började skriva låtar
    tillsammans -67 eller -68.

  48. Jag minns inte när.
    Det var bara för att göra det.

  49. Vi har fyra glada ungdomar
    som ska sjunga.

  50. Agnetha Fältskog, Anni-Frid Lyngstad,
    Benny Anderson och Björn Ulvaeus.

  51. Nån gång -72 bestämde vi att vi ville
    göra en platta med Frida och Agnetha.

  52. Vi gjorde "People Need Love",
    som det gick ganska bra för-

  53. -och vi fick blodad tand.

  54. Micke...
    Ska vi ta "Name of the Game"?

  55. På Metronome-studion i Stockholm
    kopplades Ulvaeus och Andersson-

  56. -ihop med en ljudtekniker:
    Michael B. Tretow.

  57. Det var han
    som tog fram de tekniska lösningar-

  58. -som krävdes
    för att skapa ABBA-soundet.

  59. Micke Tretow
    var en ständig idéspruta.

  60. Vi är båda fans av Phil Spector,
    som gjorde fina inspelningar i mono.

  61. Han hade otroligt mycket för sig
    och uppfann "Wall of Sound".

  62. "Wall of Sound" betyder ljudvägg.

  63. Det var precis det som demon-
    producenten Spector eftersträvade-

  64. -på det tidiga 60-talet.
    Spector dubblerade instrumenten.

  65. Han använde upp till sex gitarrister
    och fyra basister samtidigt.

  66. Ovanpå det
    lade han kraftiga ekoeffekter.

  67. ABBA hade inte råd att ta in
    så många musiker som krävdes.

  68. Men Tretow uppnådde samma resultat
    på ett annat sätt.

  69. Han spelade in instrumenten flera
    gånger, lade upp dem på olika spår-

  70. -och med hjälp av en bandspelare
    och lite tejp uppstod ljudväggen.

  71. När vi hade spelat in,
    ville han spela in alltihop igen.

  72. Trummor, bas, gitarr, piano - rubbet.

  73. Han lindade tejp på tonhuvudet så att
    bandet gick i aningen annan speed.

  74. Det blev inte exakt, utan den är
    lite svajig när tejpen går över.

  75. Det var inte kristallklart och rent.

  76. På "Ring Ring" från 1973 användes
    inspelningsmetoden första gången.

  77. Det här är effekten av
    att sidstämma bandspelaren.

  78. Så här låter ett piano.

  79. Det blir ett betydligt öppnare,
    skönare ljud.

  80. Här skramlar vi. Det är tamburiner,
    maracas-

  81. -shakers, claves och jag vet inte
    vad. Det har vi gjort sju gånger.

  82. Så en tamburin, alldeles ensam.

  83. Men det där ihop med...

  84. Det var inte bara piano, gitarr
    och slagverk som dubbades.

  85. Det som verkligen skapade
    ABBA-soundet var hanteringen-

  86. -av Anni-Frid Lyngstads
    och Agneta Fältskogs röster.

  87. Här har vi en annan sak
    som vi också använde mycket.

  88. Tjejerna fick sjunga långa körer.

  89. Det tyckte de inte var kul,
    att göra alla stämmor flera gånger.

  90. Att jobba mycket med sång
    och göra många stämmor-

  91. -den inspirationen kommer ju
    dels från vad man tycker-

  92. -men sen är jag
    en gammal Beach Boys-fan.

  93. Då vill man ju försöka göra på det
    sättet som Brian Wilson gjorde.

  94. ABBA:s plats i musikhistorien beror
    förstås på det starka låtskrivandet-

  95. -men också på ljudarbetet.

  96. När man pratar om ABBA:s skivor
    kommer man inte ifrån ljudtekniken.

  97. Beach Boys hade gjort "Pet Sounds"
    och Beatles "Sergeant Pepper"-

  98. -men många av de tekniker
    som de använde var nyskapande.

  99. Det gör deras skivor
    väldigt annorlunda.

  100. ABBA har sålt
    över 400 miljoner skivor-

  101. -och säljer fortfarande
    ett par miljoner varje år.

  102. Trots att de upplöstes
    för trettio år sen-

  103. -verkar intresset
    för deras musik inte avta.

  104. ABBA har fler covergrupper
    och hyllningsartister än de flesta.

  105. Man hittar beundrare av musiken
    hos så olika kollegor-

  106. -som Katy Perry och Foo Fighters.

  107. Men för inte längesen ansågs ABBA
    alltför ocreddiga-

  108. -för att anges som influenser.

  109. Under en tid
    fick man inte gilla ABBA.

  110. Folk tyckte att det var så plastigt.

  111. Men de inspirerade Elvis Costello,
    Stock Aitken Waterman-

  112. -och varenda popartist
    eller skivproducent sen dess.

  113. Här kommer Janne.

  114. Svenskar har också skördat
    stora framgångar inom hårdrocken.

  115. Starka melodier
    och framträdande keyboards-

  116. -placerade Europes 80-tals-popmetal
    i toppen av försäljningslistorna.

  117. Och Yngvie Malmsteen ledde
    utvecklingen av neo-klassisk metal.

  118. Men även om Europe och de andra
    spelade hårdrock-

  119. -är deras musik ändå sammetsmjuk
    jämfört med den extremt hårda rock-

  120. -som utvecklades
    i brytpunkten mellan 80- och 90-tal.

  121. Grunden till death metal, dödsmetall,
    hittar man i 80-talets heavy metal-

  122. -och framförallt hos de furiösa
    thrash metal-banden från Los Angeles.

  123. Bandet Possessed anses ha gjort
    den första death metal-plattan-

  124. -"Seven Churches" från -85.

  125. Men fler experimenterade
    med riktigt hård metal.

  126. Det fanns dödsmetallband
    i hela världen, men av nån anledning-

  127. -var det Florida och Sverige
    som blev centrum för dödsmetallen.

  128. Det är mer än tjugo år
    sen Entombed debuterade-

  129. -med den här låten: "Left Hand Path".

  130. Den är gjord av Nicke Andersson
    och skrev om historien om dödsmetall.

  131. Vi var mycket i England,
    och det var mycket skriverier.

  132. När man läste recensioner
    var det roligt att läsa:

  133. Poisonskivan fick tre
    och vår fick fyra, precis bredvid.

  134. "Vi är bättre än Poison!"

  135. Ljudbilden på låten var ny-

  136. -och när låten släpptes våren -90 gav
    den rejält eko i dödsmetall-kretsar.

  137. Det är otroligt
    att det är en grupp tonåringar.

  138. De gjorde plattan utan skivkontrakt.

  139. Bolaget insåg att de
    inte hade rättigheterna än-

  140. -och skickade snabbt dit papperna.

  141. Bandet soundcheckar
    inför en Stockholmsspelning.

  142. Där, då?

  143. Klassiska kännetecken för all death
    metal är den gutturala growlsången...

  144. ...de kraftigt nedstämda gitarrerna-

  145. -och det intensiva trumkompet
    som kallas blast beat.

  146. Tusen tack!

  147. Den här skrev jag för tio år sen.

  148. Ingen är mer insatt i dödsmetallen-

  149. -än Ian Christie, som skrivit
    ett tiotal böcker i ämnet.

  150. Han menar att "Left Hand Path"
    utgör en milstolpe.

  151. Amerikansk dödsmetall är
    teknisk, satanistisk och aggressiv.

  152. I det svenska soundet,
    från "Left Hand Path"-

  153. -finns det lite Elvis Presley,
    ett inslag av rock 'n' roll.

  154. Det här är dödsmetall. Dundrande
    trummor, snabbt, guttural sång...

  155. Men redan i den här första låten
    kommer det sen...

  156. Det här är Black Sabbath rakt av.

  157. "Left Hand Path" förde in rock'n'roll
    i dödsmetallen-

  158. -och vidareutvecklade låtskrivandet.

  159. Halvvägs in startar en sampling
    från skräckfilmen "Phantasm".

  160. Det var inte ovanligt
    att sampla skräckfilmer.

  161. Det ovanliga var
    att bandet spelade med.

  162. De bygger i princip en ny låt
    på samplingen från "Phantasm".

  163. Men det var gitarrljudet som
    överraskade och bildade skola.

  164. Det "svenska gitarrljudet"
    skapades av Tomas Skogsberg-

  165. -på Sunlight Studio. Det är så djupt,
    nedstämt och bara fett.

  166. Det här är min baby, faktiskt.

  167. Den använde vi
    på "Left Hand Path"-skivan.

  168. När det gäller metal är den oslagbar.

  169. Den har den här mid-grejen,
    så att man kan få extra mid.

  170. När man drar ut den där knappen
    kan man inte stå kvar i rummet.

  171. Sen var det en pedal som heter Heavy
    Metal - klassisk. Och sen den här.

  172. Det var små övningsredskap.

  173. I en studio i dag är det nog den
    sista förstärkaren som plockas fram.

  174. Pedalen och gitarren också. Men vi
    fick ju spela på det, och det lät...

  175. De var där och det lät, helt enkelt.

  176. Sen var man ju peppad att få
    spela in sin första skiva också.

  177. Gitarrerna på "Left Hand Path"
    är nedstämda hela fem halvtoner-

  178. -och inspelade på flera spår
    med olika disteffekter.

  179. Man dubbar sig själv.

  180. Sen panorerar man ut det så långt
    som möjligt åt vänster och höger.

  181. Då får man den här väggen.

  182. Tomas kombinerade ljuden, två
    gitarrer i stereo och en i mitten.

  183. Det lades mycket tid på det.

  184. Först ett ljud
    och sen ett ljud som matchade det.

  185. Vi använde det här bordet.

  186. Extremt "midigt".

  187. In i bordet, ännu mer mid.

  188. Jag älskar just den här kanske
    lite vassa, jobbiga frekvensen.

  189. Och den passade jättebra
    ihop med gitarrljudet.

  190. Vanlig popmusik hamnar kanske här.

  191. Jag överdriver den ganska mycket.

  192. Dödsmetallen kommer förmodligen
    aldrig nå den riktigt stora publiken-

  193. -men har satt ett avtryck
    i musikhistorien.

  194. Under tjugo år
    har dödsmetallen mognat-

  195. -utvecklats i otänkbara riktningar.
    Band som spelar med orkestrar-

  196. -dödsmetallband i Singapore,
    Kina, Thailand...

  197. Medan andra stilar blossar upp
    och försvinner-

  198. -är den riktigt hårda metallen högst
    levande, mycket tack vare Sverige.

  199. De senaste åren har det uppstått ett
    nytt intresse för svensk dödsmetall-

  200. -som nästan inte går att skilja
    från "Left Hand Path".

  201. Nu hör man Entombed-kopior-

  202. -med folk som inte ens var födda
    när Entombed var tonåringar.

  203. För programmets sista låtporträtt
    besöker vi Cheironstudion-

  204. -som på 90-talet
    lockade hit världsstjärnor.

  205. Till Cheiron kom ett amerikanskt
    pojkband: Backstreet Boys.

  206. De behövde en hit för att boosta
    sin karriär i hemlandet-

  207. -och en hit fick de...

  208. Jag tyckte
    att Cheirons musik var kall-

  209. -tills den fullkomligt tog över mig
    och jag förstod matematiken i det.

  210. Cheiron hade ett stort hjärta
    men också en enorm hjärnkapacitet-

  211. -vad gäller att göra effektiv musik
    som ska sälja miljoner skivor.

  212. Ingen knystade om det.
    Cheiron var hyperkommersiellt.

  213. Vi satt på receptet på hur man gjorde
    saker som blev etta, tvåa, trea.

  214. Det var fantastiskt.
    Full kreativ frihet.

  215. Första gången Andreas Carlsson
    hörde Backstreet Boys-

  216. -trodde han att de var en tysk grupp,
    för att de var så stora där.

  217. Deras debutalbum kom 1996-

  218. -och var delvis skriven av
    Cheironproducenter som Max Martin-

  219. -och studions grundare Denniz Pop.

  220. Men bandet hade inte nått
    sin storhetstid än.

  221. Backstreet hade precis haft en
    framgång med "Quit Playing Games"-

  222. -som skivbolaget mer eller mindre
    såg som en throwaway.

  223. Men den blev hela Backstreets sound
    som vi senare byggde vidare på.

  224. Det blev mallen
    för Backstreets succélåtar.

  225. "I Want It That Way"
    var kronjuvelen i den samlingen-

  226. -av midtempolåtar
    som blev Backstreets signatur.

  227. På Cheiron satt producenter och
    låtskrivare med skilda bakgrunder-

  228. -men de delade en idé om
    hur studions musik skulle låta.

  229. Det fanns en formel, "Cheirongubben".

  230. Vi försökte mota honom i dörren,
    men till slut kom han in-

  231. -och då blev det
    de typiska Cheiron-ljuden.

  232. "Manic shots" och "bam bam bam".

  233. Och ett arrangemang som man hade
    hört innan, men som alltid funkade.

  234. Runt tredje refrängen kom en b-hook
    som tog låten till ett nytt plan.

  235. Cheironstudion var aktiv
    mellan 1992 och 2000.

  236. Då förvandlades Fridhemsplan till
    vallfartsort för artister och fans.

  237. "I love Westlife, Bryan forever."
    "James Bourne, my Busted".

  238. Hyresvärden har tagit bort en del.

  239. På morgnarna
    hängde här hundratals människor.

  240. Ett kravallstaket med öppning här.

  241. I stället för att Securitas åkte hit
    så kom bilen ända upp hit-

  242. -och det var en sluss in till dörren.

  243. Tack. - Tjena!

  244. Jag känner nåt när jag går här.
    Jag har inte varit här på många år.

  245. Det är en speciell lokal.

  246. Det är lite magi här, och det var det
    väl innanför de här väggarna.

  247. "I Want It That Way"
    släpptes som singel våren -99.

  248. Den skrevs av Andreas Carlsson
    och Max Martin-

  249. -och producerades av Kristian Lundin.

  250. Låten blev en listetta
    i över 25 länder.

  251. Max Martin gjorde grundskissen-

  252. -och Andreas Carlsson
    färdigställde låten.

  253. Martin hade en tydlig idé om vart han
    ville att låten skulle ta vägen.

  254. Ibland började vi från scratch,
    men just här fanns mycket...

  255. ...alla de bitarna.

  256. Låten kändes speciell från början.
    Den hade en magisk touch.

  257. Folk pratade om den innan den
    var klar som "Det här är låten".

  258. Fördelen med att jobba
    med fem röster-

  259. -var att vi kunde prestationsmässigt
    bygga låten till att bli allt bättre.

  260. När A.J. tar över
    blir den nåt helt nytt.

  261. Den är en musikalisk resa,
    tack vare röstkombinationerna.

  262. Det var lite Backstreets styrka.

  263. Den Metallica-inspirerade gitarren
    som går som en röd tråd genom låten-

  264. -var också annorlunda
    för att vara pojkband.

  265. Den lät mer
    som nåt ur en hårdrocksballad.

  266. Jag och Krille lyssnade mycket
    på Tom Petty när låten kom till.

  267. Vi var väldigt inspirerade
    av "Learning to Fly".

  268. Den hade mycket
    av det amerikanska bilåkarlunket.

  269. Många olika influenser kom ihop.

  270. Det är tredje frasen i refrängen...

  271. Det är där som låten
    på nåt sätt skiljer sig.

  272. Det hoppet, det var annorlunda.

  273. Pojkbanden hade sin absoluta
    storhetstid under 90-talet-

  274. -och Backstreet Boys blev störst
    inte minst tack vare låten-

  275. -som erövrade världen under
    millenniets allra sista år.

  276. "I Want It That Way" var kulmen
    för hela boyband-eran.

  277. Svensk musik har gått in i 2000-talet
    fullpumpad av självförtroende.

  278. Om musikundret fortsätter
    eller klingar av lär visa sig.

  279. Men nu ska vi åka vidare.

  280. I nästa program återvänder vi
    till det största musiklandet igen.

  281. Det blir flower power,
    grunge och mycket mer.

  282. Här har vi läderjackor
    och tuppkammar-

  283. -och där borta fanns hårdrockarna.
    Här strålade allt samman.

  284. "Ska gitarrerna låta så smutsigt?"
    "Ja, vi vet vilket sound vi vill ha."

  285. Vi spelade i två olika tonarter-

  286. -och försökte få det begripligt.

  287. Översättning: Richard Schicke
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Stockholm

Avsnitt 6 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Sverige var länge ett perifert hörn i musikvärlden som snällt importerade musiken från England och USA. Men så uppstod det svenska musikundret och svenskt låtskrivande och svenska artister började gå på export. Möt bandet Entombed som berättar historien bakom låten som blev stilbildande för en av rockens allra hårdaste genrer - dödsmetallen. Vi besöker Benny Andersson i hans studio och hör hur producenten Michael B Tretows ljudtekniska innovationer blev grunden till Abbas framgångar. Och så får vi veta vad det var som fick världsstjärnorna att vallfärda till den legendariska Cheironstudion under 90-talet.

Ämnen:
Musik > Musikhistoria
Ämnesord:
Death metal, Musik, Musikhistoria, Sverige
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Låtarna som förändrade musiken

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

New York

Avsnitt 1 av 8

Josephine Forsman åker till New York där hon träffar Tommy Ramone, trummis i Ramones, som berättar hur låten "Blitzkrieg Bop" kom till. Vi följer med hem till en riktig discodiva i New Jersey och så träffar vi The Sugarhill Gang som berättar om singeln som fick hiphop-genren att explodera.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Norra Storbritannien

Avsnitt 2 av 8

I Birmingham skapade Black Sabbath heavy metal-historia med en låt som togs fram som utfyllnad. I Liverpool möter vi mannen som kom före The Beatles med att ta Mersey-soundet till topplistornas förstaplats. Och i Glasgow gjordes låten som anses vara utgångspunkten för den brittiska indiepop-vågen.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Los Angeles

Avsnitt 3 av 8

Michelle Phillips, från The Mamas & the Papas, berättar om låten som blev en av de viktigaste symbolerna för 1960-talet. Hör också historien om Amerikas Beatles som startade hela folkrockvågen. Och så kollar vi in en av pophistoriens mäktigaste produktioner med världens mest kända trumintro.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Tyskland

Avsnitt 4 av 8

Berlin är en stad som varit med om många omvälvande händelser. Det har också varit ett viktigt kulturellt centrum som lockat till sig konstnärer och musiker från hela världen. Vi besöker producenten Frank Farian som berättar hur han komponerade den lättlyssnade popmusiken till konceptet Boney M. Vi möter också Blixa Bargeld från gruppen Einstürzende Neubauten, vars musik påminner om industriellt oljud med instrument som knappast tillhör rockmusikens standarduppsättning. Slutligen så möter vi ett par medlemmar i gruppen Faust som ligger bakom "nationalsången" för hela den inflytelserika tyska krautrocken.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Detroit

Avsnitt 5 av 8

Josephine Forsman landar i Detroit och besöker den gamla hitfabriken Motown vars speciella sound presenterades för världen genom en dunderhit med Martha and the Vandellas. Möt också Clyde Stubblefield, James Browns legendariska trummis, som var med och formade funken. Dessutom tar vi reda på hur technon föddes.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Stockholm

Avsnitt 6 av 8

Sverige var länge ett perifert hörn i musikvärlden som snällt importerade musiken från England och USA. Men så uppstod det svenska musikundret och svenskt låtskrivande och svenska artister började gå på export. Möt bandet Entombed som berättar historien bakom låten som blev stilbildande för en av rockens allra hårdaste genrer - dödsmetallen. Vi besöker Benny Andersson i hans studio och hör hur producenten Michael B Tretows ljudtekniska innovationer blev grunden till Abbas framgångar. Och så får vi veta vad det var som fick världsstjärnorna att vallfärda till den legendariska Cheironstudion under 90-talet.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

San Francisco och Seattle

Avsnitt 7 av 8

Pratar man musikhistoria i San Francisco tar det inte lång tid innan man hamnar i stadsdelen Haight-Ashbury och tillbaka i det experimentella 60-talet. Vi möter Bob Weir från Grateful Dead som berättar om låten "Viola Lee Blues". Vi träffar också Bill Gould och Mike Bordin från Faith No More som berättar om deras experimenterande med punk, funk och hiphop som ledde fram till den stora hiten "Epic". I Seattle träffar vi Mark Arm som på ett sätt är ansvarig för grungegenren. Stilen förknippas idag så starkt med Nirvana att man lätt glömmer bort det första riktiga grungebandet Mudhoney och deras låt "Touch me I'm sick".

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

London

Avsnitt 8 av 8

I London gick startskottet för 1980-talets stora musiktrend syntpopen, vilket kan spåras till Gary Numan och en på många sätt slumpartad händelse i slutet av punkens 70-tal, då syntar ännu inte riktigt accepterades som instrument. Vi möter också Dave Davies från The Kinks som berättar hur han som 15-åring rev sönder en förstärkare och därmed skapade distorsion - det spruckna och skitiga ljud som på många sätt definierar själva rockmusiken. Vi hör även berättelsen om en av pophistoriens märkligaste hits - en låt med udda uppbyggnad och taktart, och med bandmedlemmar med märkliga kläder och flöjt som huvudinstrument. Vi pratar förstås om Jethro Tull.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & musik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaLåtarna som förändrade musiken

Mr. Tambourine man

Byrds kortade ner Bob Dylans låt ”Mr Tambourine man” och färgade den med tolvsträngad gitarr och drömsk stämsång. Deras version introducerade janglegitarren och markerade starten på genren folkrock. Roger McGuinn från Byrds och musikern Bruce Langhorne berättar om hur låten kom till.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaDramaturgipodden

Dramatikern Eva Staaf

Vad ska man tänka på när man berättar en historia för barn? Det vet författaren, dramatikern och regissören Eva Staaf som har 16 års erfarenhet av ljudberättande för barn. Staaf är flitigt anlitad som regissör och dramatiker av Drama för unga på Sveriges Radio. Hon anses vara ett geni när det kommer till dramatiskt berättande i radio. Hör Staaf berätta om hur man fångar unga lyssnare i en berättelse och varför det är bra att skrämma barn. Programledare: Karin Andersson och Tara Moshizi.

Fråga oss