Titta

Låtarna som förändrade musiken

Låtarna som förändrade musiken

Om Låtarna som förändrade musiken

Här analyseras de låtar som betytt mest för den musikaliska utvecklingen under de senaste 50 åren. Spännvidden är stor - såväl progressiv rock, punk, techno, krautrock som pojkbandspop tas på samma allvar. I varje program besöker programledaren Josephine Forsman ett land eller en stad och presenterar tre betydelsefulla låtar därifrån. Musiken är alltid i fokus: Hur är låten uppbyggd? Vad i musiken ger uttryck för något nytt? Vad i låten gör den genrespecifik och varför blev den så stor? Det handlar om komposition, harmonilära och låtstruktur, om instrumentering, arrangemang och mixning, om sound och ljudproduktion.

Till första programmet

Låtarna som förändrade musiken: San Francisco och SeattleMaterialDela
  1. Min jakt efter låtarna som förändrade
    musiken börjar närma sig sitt slut.

  2. Jag ska till min näst sista stad,
    den sista på den här sidan Atlanten.

  3. Jag åker västerut,
    men vart är jag på väg?

  4. Staden är hem
    till den här brokiga skaran artister.

  5. Och om det kan vara till hjälp-

  6. -så är det här man tillverkar
    världens mest sålda gitarrpedal.

  7. Vi har kommit till San Francisco.

  8. Vi ska tala om en låt som definierade
    60-talets San Francisco-sound.

  9. Två personer spelade
    i olika tonarter-

  10. -och vi försökte göra det begripligt.

  11. Och om låten
    som startade 90-talets grungevåg.

  12. "Ska gitarrerna vara så smutsiga?"
    "Ja, vi vet vilket ljud vi vill ha."

  13. Där strålade det samman.

  14. Och jag träffar bandet som förändrade
    det sena 80-talets musiksscen.

  15. San Francisco är en musikstad
    med flera guldåldrar.

  16. På 80-talet blandade Dead Kennedys
    brittisk punk med hardcore.

  17. Punkens redan höga tempo skruvades
    upp ytterligare.

  18. Possessed tog thrash metal
    till nästa energinivå.

  19. Deras nedstämda gitarrer
    och growlsång på "Seven Churches"-

  20. -är kanske det viktigaste
    utvecklingssteget mot dödsmetallen.

  21. Men pratar man musikhistoria
    och San Francisco-

  22. -hamnar man snart i Haight-Ashbury
    och det experimentella 60-talet.

  23. Jefferson Airplane använde sig
    av bolerotempo i "White Rabbit".

  24. Och den mexikanska gitarristen
    Carlos Santana-

  25. -skapade vad som skulle kallas
    latinorock med sin "Oye Como Va".

  26. Rocktrummor och distade gitarrer
    blandades med salsa.

  27. Men ett par saker förenade nästan
    all ny musik från San Francisco.

  28. Dels fick basen
    en mycket mer framträdande roll.

  29. Den mixades högre och den höll sig
    inte längre till grundtoner-

  30. -utan vandrade i väg
    på egna melodiska vägar.

  31. Och låtarna blev längre,
    i många fall mycket längre-

  32. -för att få plats med
    alla oändliga gitarrsolon.

  33. Inget band representerade
    det nya soundet bättre än det här:

  34. Ingen i USA spelade nåt som
    liknade deras musik vid den tiden.

  35. "Hur tror de att de
    kan komma undan med det här?"

  36. "Vad får dem att tro
    att folk kommer att köpa det?"

  37. "Viola Lee Blues" har de ingredienser
    som definierar psykedelisk rock:

  38. Låtlängden, långa gitarrsolon
    och ett kreativt basspel.

  39. Ingredienser som skulle bli
    viktiga grundstenar-

  40. -även för den brittiska
    progressiva rocken.

  41. Även sättet att infoga referenser
    från både jazz och folkmusik-

  42. -exporterades
    till andra sidan Atlanten.

  43. Rob Weir, gitarrist och sångare
    i Grateful Dead-

  44. -berättar att låten hämtar näring
    i en traditionell musikform.

  45. Det var en gammal jugbandlåt.

  46. Den kom från den där högen
    med 78-varvare som jag hittade.

  47. Jugbandmusik
    var blues från landsbygden.

  48. Det var musik som spelades
    på däcket på hjulångarna-

  49. -som gick på USA:s floder,
    särskilt Mississippi- och Ohiofloden.

  50. Det var en särskild typ
    av urban blues.

  51. Det är "New Minglewood Blues",
    en gammal jugbandlåt.

  52. Låten är från Memphis.
    Det var en jugbandlåt.

  53. Det vill säga ett svart band
    med stränginstrument-

  54. -munspel, kruka
    och akustiska gitarrer.

  55. Vid den tiden var boogaloo trendigt.

  56. Vi gjorde den till en boogaloolåt.

  57. Vi tog oss friheter med tempot
    och lät det långsamt öka.

  58. Sen lät vi ett halvtempo
    utvecklas ur det.

  59. Och vi spelade även polyrytmiskt.

  60. Till slut tappade vi helt tonarten G.

  61. Nån spelade i en tonart
    och nån annan i en annan tonart-

  62. -och vi försökte göra det begripligt.

  63. Vi lekte bara med den!

  64. Låten blev lång, över 10 minuter,
    och live ofta mer än en halvtimme.

  65. För att förstå varför de utsatte
    den enkla låten-

  66. -för så extrema förändringar får man
    gå till bandets inspirationskällor.

  67. Vi hade influenser,
    men de var många och varierade.

  68. Vi lärde oss själva
    att förlänga låtarna.

  69. Det var ingen som lärde oss det,
    bortsett från det som vi lyssnade på.

  70. Vi tog mycket från att lyssna på
    Miles Davis och John Coltrane-

  71. -och deras sätt att ta ett tema
    och bearbeta det mer och mer-

  72. -tills de hade uppnått nåt
    som var mycket större än bara temat.

  73. De förlängde den.

  74. De spelade i 45 minuter
    och sjöng i två av dem.

  75. Det blev en ursäkt
    för långa improvisationer.

  76. Kanske tio procent
    av blivande musiker hörde det-

  77. -och ville göra nåt liknande.

  78. Utveckla lite färdighet och faktiskt
    göra nåt med instrumentet-

  79. -inte bara kompa och kanske spela
    lite i den instrumentala versen.

  80. De bröt mot alla regler inom
    show business. De var inte snygga.

  81. De gjorde timslånga spelningar.
    De är lika mycket ett fusionband.

  82. Tillsammans med de brittiska
    progressiva banden-

  83. -närmade sig Grateful Dead jazzen
    genom långa improvisationer-

  84. -och komplexa låtstrukturer.

  85. Från andra hållet
    närmade sig jazzmusiker rocken-

  86. -genom att använda elektriska
    instrument och rockens backbeat.

  87. Bland dem, en av Rob Weirs favoriter:
    Miles Davis.

  88. Han lär ha lagt märke till Grateful
    Dead och uttryckt sin uppskattning.

  89. Kanske var han inspirerad av bandet
    när han själv blev elektrisk.

  90. Det sena 60-talet och 70-talet
    kunde nu fylla rockmusiken-

  91. -med långa utlevelsefulla solon.

  92. Det var inte längre bara jazzen
    som höll monopolet.

  93. Grateful Dead splittrades 1995-

  94. -när gitarristen
    och frontfiguren Jerry Garcia dog.

  95. Då hade bandet inte haft med "Viola
    Lee Blues" på repertoaren på länge.

  96. När Weir återupptäckte den
    för några år sen-

  97. -fann han en låt
    som fått tillbaka sin relevans.

  98. Den är poetisk för mig igen,
    och jag kan göra nya saker-

  99. -efter att jag
    har tagit en paus från den.

  100. I dag älskar jag låten.

  101. Vi ska lämna 60-talet och förflytta
    oss ett par decennier framåt i tiden.

  102. Jag ska träffa två personer
    som skapade en ny musikstil-

  103. -genom att blanda ingredienser
    från flera helt olika håll.

  104. Här på On Broadway gjorde
    Faith No More sina första spelningar.

  105. Bandet Faith No More
    bildades redan 1981-

  106. -men det tog många år
    och medlemsbyten-

  107. -innan deras kommersiella
    genombrott kom 1989.

  108. De ansågs vara lite ovanliga.

  109. Först reagerade folk på
    att det inte var som normal metal-

  110. -för att deras sound
    var så annorlunda.

  111. Under prövoåren på 80-talet hann
    bandet arbeta fram en egen musikstil-

  112. -som förde 90-talets metal
    i ny riktning.

  113. När folk väl förstod vad det försökte
    göra sa ingen att de var knepiga.

  114. San Francisco hade en stor punkscen.
    Folk som hade varit här brukade säga:

  115. "Du måste dit. Alla är punkare där!
    Taxichaffisarna har rött hår!"

  116. I början av 80-talet dominerades
    stadens alternativa musikscen-

  117. -av punk och hardcore.
    Det lockade dit en ung Billy Gould.

  118. Här tillbringade vi alla våra kvällar
    under veckan, i det här kvarteret.

  119. Tre olika sorters folk strålade
    samman, 1 000-1 500 personer.

  120. Här var det läderjackor
    och tuppkammar-

  121. -och på den sidan var hårdrockarna.
    Det var här som det strålade samman.

  122. Och vi delar ut flyers.

  123. Han träffade trummisen Mike Bordin.

  124. I det nedgångna området Tenderloin
    började de två repa.

  125. Vi repade där den svarta dörren är.

  126. De förenades av intresset
    för experimenterande.

  127. Billy och Mike
    jammade fram sina låtar.

  128. Det är bra!

  129. Det är hela låten.

  130. Monotoni och repetivitet blev
    grundstenarna i deras musik.

  131. I början tyckte jag att det lät som
    space rock, lite som Pink Floyd.

  132. Vi hade spejsiga grooves
    som upprepades.

  133. Det spelade vi jättelänge,
    och det andra partiet kom jag på-

  134. -genom att vända det bak och fram.
    Då hade vi vers och refräng.

  135. Så lärde vi oss att skriva.

  136. Till de repetitiva slingorna
    adderades olika oväntade element-

  137. -som till exempel rapsång.

  138. De hade en punkattityd.

  139. De sprängde gränser
    och struntade i vad de "borde" göra.

  140. De lade till inslag av sån musik
    som de själva älskade.

  141. När de kom och rappade och rockade
    på samma gång blev folk förvirrade.

  142. Utöver kombinationen
    av hårdrocksgitarrer och rap-

  143. -fogade bandet in uttryck
    från funkmusiken.

  144. De blandade en funkstil med
    hårdrocksriff, vilket var ovanligt.

  145. Man brukar inte dansa till hårdrock,
    utan headbanga och röja.

  146. Det funkiga inslaget gjorde
    att det tilltalade en större publik.

  147. Det som gör att det låter funk beror
    framförallt på hur basen spelar.

  148. Basister känner till spelstilen
    "slap and pop".

  149. Man slår med tummen
    och drar och släpper med fingrarna.

  150. Det hittar man bara inom genrer
    som jazz och funk.

  151. Funkbas utvecklades
    av Larry Graham-

  152. -och hördes för första gången på Sly
    and the Family Stones "Thank you".

  153. Tekniken blev standard i funk, disco
    och fusionmusik från 70-talet framåt.

  154. Billy Gould tog in den i rocken.

  155. -Det är bara mer djuriskt.
    -Luften vibrerar mer.

  156. Genombrottet för gruppen och genren
    - funk metal eller rap metal -

  157. -kom 1989 med låten "Epic".

  158. Hur skriver man en sån låt?

  159. Vi förenklar alltid. Ju mindre
    som händer desto högre känns det.

  160. Allt ska kunna andas.

  161. När vi skrev kunde vi ha
    ett parti som lät bra, som i "Epic"-

  162. -och sen förenklade vi det, så att
    det kändes större. Det var vår stil.

  163. Vi har Jim Martins dubbelsolo-

  164. -Bill Goulds staccatobas
    och Pattons rappade text.

  165. Det var första gången folk begrep
    vad rap-rock var-

  166. -vilket ledde till funk metal,
    alternativ metal och nu-metal.

  167. Faith No More var startpunkten för
    både alternativ metal och nu-metal.

  168. Gruppens påverkan
    märks på band som Limp Bizkit-

  169. -Korn, Linkin Park
    och Rage Against the Machine.

  170. Vid slutet av 90-talet
    hade genren sin höjdpunkt-

  171. -med Limp Bizkit, Slipknot
    och så vidare.

  172. Musikstilen blev omodern
    i början av 2000-talet.

  173. Gruppens påverkan kan också spåras
    till andra, oväntade hybridgenrer-

  174. -som mixen av metal och kammarmusik.

  175. Och metal och reggae.

  176. Faith No More överraskar alltid.

  177. Om de spelar in ny musik
    blir det inte vad man väntar sig.

  178. För programmets sista låtporträtt
    måste vi göra en avstickare.

  179. Vi drar på oss flanellskjortorna
    och tar oss högre upp på västkusten.

  180. Det handlade inte om framgång,
    om att komma nånvart-

  181. -eller om att fylla en arena.

  182. Jag förstår varför
    till exempel Public Enemy är arga-

  183. -men vad är vita medelklasskids
    från villaförorten arga för?

  184. Musikstilen grunge förknippas
    så hårt med band som Nirvana-

  185. -att man lätt glömmer bort
    det första grungebandet, Mudhoney-

  186. -och deras låt "Touch Me I'm Sick"
    från 1988.

  187. Ibland kallas stilen Seattlesoundet-

  188. -eftersom de flesta banden kom
    härifrån Seattle i nordvästra USA.

  189. Stadens avlägsna placering spelar
    kanske en roll i historien om grunge.

  190. Seattle är en liten stad
    som är geografiskt avskärmad.

  191. Seattle glömdes alltid bort.
    När ens favoritartist turnerade-

  192. -hoppade de oftast över
    nordvästra USA.

  193. De spelade
    varken i Portland eller Seattle.

  194. Det som hände här
    var tvunget att komma härifrån.

  195. De var tvungna att skapa nåt själva
    för att det skulle finnas nåt alls.

  196. Mark Arm är sångare
    och gitarrist i Mudhoney.

  197. Numera arbetar han också
    på skivbolaget Sub Pop i Seattle.

  198. Ett bolag som var avgörande
    för att sprida grungebandens musik.

  199. Det är inte fel
    att låna friskt från det förflutna.

  200. Det är i hög grad vad vi sysslar med,
    men vi försöker göra nåt eget av det.

  201. För att förstå var grungen kom ifrån
    måste man undersöka influenserna-

  202. -musiken som Arm och hans kompisar
    lyssnade på.

  203. Jag är ett barn av 70-talet,
    och det som jag drogs till-

  204. -var lite hårdare saker.

  205. Aerosmith, Led Zeppelin, Rush...
    Lite mer högljudda saker.

  206. Förutom 70-talshårdrocken
    var punken det centrala.

  207. Vi ser oss som ett punkband.
    Punk med ett litet "p".

  208. När Mudhoney hade bildats 1988
    fick de snart gå in i studion.

  209. Vi var i studion över en helg
    och spelade in fem låtar.

  210. En viktig del av vårt sound,
    särskilt då, var två effektpedaler:

  211. Super-Fuzz och Big Muff.

  212. Steve spelade genom en Big Muff
    och jag genom en Super-Fuzz.

  213. Tydligen frågade Jack Endino oss
    när vi spelade in:

  214. "Ska gitarrerna vara så smutsiga?"

  215. Vi sa: "Ja, vi vet
    vilket gitarrljud vi vill ha."

  216. Jag vet inte hur låten kom till.
    Jo, Steve hittade på riffet.

  217. Vi har inte så tydliga roller.

  218. Ibland kommer jag med ett riff,
    och då får Steve spela runt det.

  219. Ibland har Guy, eller vår gamle
    basist Matt, kommit med ett riff-

  220. -och då får alla försöka hitta
    sin plats i låten.

  221. "Sweet Young Thing..." och
    "Touch Me I'm Sick" blev debutsingel.

  222. "Touch Me I'm Sick" betydde inte mer
    för mig än nån annan av våra låtar.

  223. Vi visste inte ens vad som skulle
    hända. Vi gav ut de två låtarna-

  224. -och kanske skulle det bli
    det enda vi nånsin gjorde.

  225. Låten blev en mindre hit
    och de fick mycket uppmärksamhet-

  226. -liksom det nya soundet man förde ut
    i rockvärlden, som gillade det.

  227. Ljudet var inte klart eller rent.
    Det var sörjigt, smutsigt, grötigt-

  228. -och hårt, och inte alltid snabbt.
    Det kunde vara långsamt och tungt.

  229. "Grungy" kändes som
    en perfekt beskrivning.

  230. De var kompisar som umgicks
    och delade ett intresse för musik-

  231. -men spelade också ofta i samma
    band, så likheter var oundvikligt.

  232. När nån sen hörde de här banden
    för första gången-

  233. -hörde de likheterna,
    och det var i slutet på 80-talet.

  234. När man hade flera band med
    nåt gemensamt från samma stad-

  235. -och ett namn för det,
    då var vågen ett faktum.

  236. Soundgarden, Pearl Jam
    och Alice in Chains-

  237. -förde ut sina olika versioner
    av det nya soundet, grunge.

  238. Men de skulle alla överträffas
    av Nirvana.

  239. I september 1991
    kom "Smells Like Teen Spirit".

  240. Med dem fick grungen också några av
    sina slutliga kännetecken fastslagna:

  241. Mörka texter om ångest och apati-

  242. -och tvära kast mellan
    urladdning och stillhet.

  243. Mudhoney själva, som startade allt-

  244. -kom aldrig i närheten av de
    framgångar som Nirvana nådde.

  245. Och i september -94, när Kurt Cobain
    tog sitt liv, förändrades scenen.

  246. För många var det svårt att hantera.

  247. Det kom som en stor chock.

  248. Folk sökte sig till andra saker.

  249. Men Mudhoney är fortfarande aktiva-

  250. -och när de turnerar kan man räkna
    med att få höra grungens grundsten.

  251. Nästa program är seriens sista-

  252. -men då tar vi oss an den kanske
    viktigaste musikstaden av dem alla.

  253. Om den får en så otrendig titel
    som möjligt och går i femtakt-

  254. -blir den garanterat aldrig en hit.

  255. Vi slog bara på den
    och jag tryckte på en tangent.

  256. Hela rummet skakade, och jag tänkte:
    "Herregud, det var inte illa!"

  257. Jag skar konen. Det gav det
    aggressiva, märkliga, raspiga ljudet.

  258. Översättning: Richard Schicke
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

San Francisco och Seattle

Avsnitt 7 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Pratar man musikhistoria i San Francisco tar det inte lång tid innan man hamnar i stadsdelen Haight-Ashbury och tillbaka i det experimentella 60-talet. Vi möter Bob Weir från Grateful Dead som berättar om låten "Viola Lee Blues". Vi träffar också Bill Gould och Mike Bordin från Faith No More som berättar om deras experimenterande med punk, funk och hiphop som ledde fram till den stora hiten "Epic". I Seattle träffar vi Mark Arm som på ett sätt är ansvarig för grungegenren. Stilen förknippas idag så starkt med Nirvana att man lätt glömmer bort det första riktiga grungebandet Mudhoney och deras låt "Touch me I'm sick".

Ämnen:
Musik > Musikhistoria
Ämnesord:
Amerikansk pop/rock, Förenta staterna, Grunge, Musik, Musikhistoria
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Låtarna som förändrade musiken

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

New York

Avsnitt 1 av 8

Josephine Forsman åker till New York där hon träffar Tommy Ramone, trummis i Ramones, som berättar hur låten "Blitzkrieg Bop" kom till. Vi följer med hem till en riktig discodiva i New Jersey och så träffar vi The Sugarhill Gang som berättar om singeln som fick hiphop-genren att explodera.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Norra Storbritannien

Avsnitt 2 av 8

I Birmingham skapade Black Sabbath heavy metal-historia med en låt som togs fram som utfyllnad. I Liverpool möter vi mannen som kom före The Beatles med att ta Mersey-soundet till topplistornas förstaplats. Och i Glasgow gjordes låten som anses vara utgångspunkten för den brittiska indiepop-vågen.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Los Angeles

Avsnitt 3 av 8

Michelle Phillips, från The Mamas & the Papas, berättar om låten som blev en av de viktigaste symbolerna för 1960-talet. Hör också historien om Amerikas Beatles som startade hela folkrockvågen. Och så kollar vi in en av pophistoriens mäktigaste produktioner med världens mest kända trumintro.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Tyskland

Avsnitt 4 av 8

Berlin är en stad som varit med om många omvälvande händelser. Det har också varit ett viktigt kulturellt centrum som lockat till sig konstnärer och musiker från hela världen. Vi besöker producenten Frank Farian som berättar hur han komponerade den lättlyssnade popmusiken till konceptet Boney M. Vi möter också Blixa Bargeld från gruppen Einstürzende Neubauten, vars musik påminner om industriellt oljud med instrument som knappast tillhör rockmusikens standarduppsättning. Slutligen så möter vi ett par medlemmar i gruppen Faust som ligger bakom "nationalsången" för hela den inflytelserika tyska krautrocken.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Detroit

Avsnitt 5 av 8

Josephine Forsman landar i Detroit och besöker den gamla hitfabriken Motown vars speciella sound presenterades för världen genom en dunderhit med Martha and the Vandellas. Möt också Clyde Stubblefield, James Browns legendariska trummis, som var med och formade funken. Dessutom tar vi reda på hur technon föddes.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Stockholm

Avsnitt 6 av 8

Sverige var länge ett perifert hörn i musikvärlden som snällt importerade musiken från England och USA. Men så uppstod det svenska musikundret och svenskt låtskrivande och svenska artister började gå på export. Möt bandet Entombed som berättar historien bakom låten som blev stilbildande för en av rockens allra hårdaste genrer - dödsmetallen. Vi besöker Benny Andersson i hans studio och hör hur producenten Michael B Tretows ljudtekniska innovationer blev grunden till Abbas framgångar. Och så får vi veta vad det var som fick världsstjärnorna att vallfärda till den legendariska Cheironstudion under 90-talet.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

San Francisco och Seattle

Avsnitt 7 av 8

Pratar man musikhistoria i San Francisco tar det inte lång tid innan man hamnar i stadsdelen Haight-Ashbury och tillbaka i det experimentella 60-talet. Vi möter Bob Weir från Grateful Dead som berättar om låten "Viola Lee Blues". Vi träffar också Bill Gould och Mike Bordin från Faith No More som berättar om deras experimenterande med punk, funk och hiphop som ledde fram till den stora hiten "Epic". I Seattle träffar vi Mark Arm som på ett sätt är ansvarig för grungegenren. Stilen förknippas idag så starkt med Nirvana att man lätt glömmer bort det första riktiga grungebandet Mudhoney och deras låt "Touch me I'm sick".

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

London

Avsnitt 8 av 8

I London gick startskottet för 1980-talets stora musiktrend syntpopen, vilket kan spåras till Gary Numan och en på många sätt slumpartad händelse i slutet av punkens 70-tal, då syntar ännu inte riktigt accepterades som instrument. Vi möter också Dave Davies från The Kinks som berättar hur han som 15-åring rev sönder en förstärkare och därmed skapade distorsion - det spruckna och skitiga ljud som på många sätt definierar själva rockmusiken. Vi hör även berättelsen om en av pophistoriens märkligaste hits - en låt med udda uppbyggnad och taktart, och med bandmedlemmar med märkliga kläder och flöjt som huvudinstrument. Vi pratar förstås om Jethro Tull.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & musik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken - syntolkat

San Francisco och Seattle

Pratar man musikhistoria i San Francisco tar det inte lång tid innan man hamnar i 1960-talet med långa gitarrsolon och ett framträdande basspel. Tjugo år senare ledde ett experimenterande med punk, funk och hiphop fram till en ny musikstil. I Seattle träffar vi mannen som på ett sätt är ansvarig för grungegenren.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDramaturgipodden

Dramatikern Eva Staaf

Vad ska man tänka på när man berättar en historia för barn? Det vet författaren, dramatikern och regissören Eva Staaf som har 16 års erfarenhet av ljudberättande för barn. Staaf är flitigt anlitad som regissör och dramatiker av Drama för unga på Sveriges Radio. Hon anses vara ett geni när det kommer till dramatiskt berättande i radio. Hör Staaf berätta om hur man fångar unga lyssnare i en berättelse och varför det är bra att skrämma barn. Programledare: Karin Andersson och Tara Moshizi.

Fråga oss