Titta

UR Samtiden Tema

UR Samtiden Tema

Om UR Samtiden Tema

Kunskap och vetenskap i nytt sammanhang. Talare och samtal från de dagliga sändningarna i UR Samtiden kopplas samman kring ett tema.

Till första programmet

UR Samtiden Tema : FukushimaDela
  1. När jordbävningen skedde
    och tsunamilarmet gick-

  2. -flydde resten av hans familj upp
    på en höjd i fall det kom en flodvåg.

  3. Själv sprang han ner mot hamnen
    för att rädda sin fiskebåt.

  4. Tsunami är en vattenpelare
    på hundratals meter-

  5. -som plötsligt förflyttas
    upp till sex meter.

  6. Det förklarar varför vågen
    blev så oerhört kraftfull.

  7. Kärnkraftshaveriet var ett faktum.

  8. På andra sidan jordklotet
    hamstrade svenskar jod-tabletter.

  9. Professor om rädslan för strålning.

  10. Jag tänker mig två skäl.
    Vi uppfattar inte strålning.

  11. Vi kan inte se det, lukta oss
    till det, känna det eller höra det.

  12. Häng med till Sveriges första
    kärnreaktor, mitt i Stockholm.

  13. Här var alltså själva reaktorn?

  14. Ja, här framför oss i gropen i golvet
    stod Sveriges första kärnreaktor.

  15. Forskningsreaktorn R1,
    som den hette.

  16. "UR Samtiden Tema:
    Fukushima och kärnkraften".

  17. Den 11 mars 2011 skakas Japan
    av en mycket kraftig jordbävning.

  18. Tsunamin som kom sen
    spolar bort allt i sin väg-

  19. -och ödelägger stora arealer.
    Omkring 20 000 människor miste livet.

  20. Från det förstörda kärnkraftverket-

  21. -läcker mängder med radioaktivitet
    ut i luft och vatten.

  22. DN:s korrespondent
    Torbjörn Petersson-

  23. -tillhörde de journalister
    som snabbt var på plats.

  24. På DN:s utrikesdag i Konserthuset i
    Stockholm berättar han om händelsen.

  25. Det var en trippelkatastrof.
    Jag visar några bilder.

  26. Jordbävningen som gav tydliga spår-

  27. -och sen de fantastiska och
    fasansfulla bilderna av tsunamin.

  28. Direkt sändes de världen över.
    Vi har inte sett sånt tidigare.

  29. Tsunamin blev en strålningskatastrof,
    den värsta efter Tjernobyl.

  30. Torbjörn, du reste där och träffade
    människor som lyckades överleva.

  31. Mannen på bilden, Masei Okawa,
    en femte generationens fiskare.

  32. När jordbävningen skedde
    och tsunamilarmet gick-

  33. -så flydde resten av hans familj upp
    på en höjd ifall det kom en flodvåg.

  34. Men själv sprang han ner mot hamnen
    för att rädda sin fiskebåt.

  35. Två dygn efter jordbävningen
    sa han att allt hade gått så snabbt.

  36. Han ville få båten på djupt vatten
    så den inte skulle förstöras.

  37. Tio minuter efter jordbävningen
    styrde han båten förbi hamnpiren-

  38. -ut mot öppet hav
    och lade den en sjömil ut.

  39. Han väntade på vågen
    som han trodde skulle komma.

  40. Vågen kom. Han kände vågen,
    för båten krängde till.

  41. Men det var på djupt vatten,
    så han och båten klarade sig.

  42. Han var kvar ute till sjöss i ett
    dygn till innan han vågade sig hem.

  43. En fin historia.
    Var han ensam som gjorde detta?

  44. Långt i från alla fiskare
    hade samma sinnesnärvaro.

  45. Det låg många förstörda båtar i
    hamnen. Men några andra gjorde det.

  46. En positiv historia
    mitt i denna katastrof.

  47. Men till och med de hindren
    som fanns uppbyggda-

  48. -klarade inte tsunamins tryck.

  49. Det här är en bild från
    ett fiskesamhälle som heter Taro.

  50. Det hade 4 500 invånare.

  51. Redan 1933 drabbades orten
    av en tsunami.

  52. För att inte tragedin skulle upprepas
    hade de byggt höga betongvallar.

  53. Men det hjälpte inte. I dag
    är orten plattad till marken igen.

  54. Då hade den ändå förekommit
    som ett slags bra exempel.

  55. Hela världen kom dit
    för att lära sig om tsunami-skydd.

  56. När vi kom gående var det
    ofattbart att det hände.

  57. Det var två höga berg rumtom
    samhället som skyddade mot havet.

  58. Det var bara en smal mynning mot
    havet och de höga betongvallarna.

  59. När man stod i byn
    så såg man knappt vattnet.

  60. Så höga var vallarna.
    Men det hjälpte inte.

  61. De hade haft en tsunamiövning
    bara åtta dagar innan-

  62. -på årsdagen av tsunamin 1933.

  63. Men färre och färre brukade öva.
    De kände sig trygga bakom vallarna.

  64. -Hur många dog?
    -500 var döda och saknade.

  65. -Vad ser vi här?
    -Mannen är en invånare i Taro.

  66. Vi träffade honom fyra dygn efteråt.
    Han hade hittat familjens fotoalbum.

  67. Han och hans fru hade sett något
    som liknade det bruna taket-

  68. -på huset där de hade bott.
    Taket låg 100 meter från huset.

  69. De gick dit över all bråte,
    husrester, brädor och krossat glas.

  70. De hittade sin ytterdörr. De började
    gräva och hittade mannens flytväst.

  71. Sen hittade de fotoalbumet
    och började gråta av glädje.

  72. De var lättade
    för att de hade överlevt.

  73. De hade flytt i sin bil till en höjd.
    Därifrån tittade de ner på samhället.

  74. De hade sett ett trafikkaos
    bryta ut på den lilla huvudgatan.

  75. Vägen var en enda kö av bilar, med
    familjer som inte kom någonstans.

  76. Just då kom vågen in.
    De hade inte en chans.

  77. I efterhand kom de fram till att
    där var tsunamin högst i hela Japan.

  78. -37 meter.
    -37 meter!

  79. Hur var det att prata med japaner?

  80. De är ofta slutna, svåra
    och vill helst inte prata om känslor.

  81. Det intrycket får man,
    men stämmer det?

  82. Det var väldigt lugnt överallt.

  83. Tålamod, lugn och självuppoffring
    kännetecknade hela katastrofen.

  84. De talade gärna om sådana saker,
    som mannen med fotoalbumet.

  85. Andra berättade om hur de sprang till
    dagis för att rädda sina barnbarn.

  86. -Vem ser vi här?
    -Det här är en borgmästare.

  87. Borgmästare i en liten by
    som heter Iitate-

  88. -och som ligger 38 kilometer
    från reaktor 1 i kärnkraftverket.

  89. När vi kom in på kommunhuset
    satt han i samtal-

  90. -med en politiker
    på högre nivå i Fukushima.

  91. Han var väldigt arg och uppgiven.

  92. Borgmästarens by
    ligger en bra bit utanför zonen-

  93. -på 20 km där man evakuerade alla.

  94. Men den 15 och 16 mars trängde
    ett moln av radioaktivitet ut-

  95. -ifrån kärnkraftverket och fördes med
    vindar till trakterna där byn ligger.

  96. Sen regnade det och föll ner där.

  97. Man har uppmätt högre radioaktivitet
    där än närmare kärnkraftverket.

  98. -Ungefär som i Sverige.
    -Exakt.

  99. Han var arg för att det föregick ett
    politiskt spel som han inte förstod.

  100. De hade redan evakuerat små barn,
    gravida kvinnor och skolan.

  101. Politikerna uppifrån ville
    tvinga honom att stänga hela byn.

  102. Det tyckte han var onödigt.

  103. Hur var det att komma till ett land
    drabbat av en trippelkatastrof?

  104. Och ändå ett samhälle som är
    industrialiserat och högt utvecklat.

  105. Det var annorlunda. Det var lugnt.

  106. Stämningen var overkligt lugn,
    fast landet var drabbat av det här.

  107. Om man pratade med japaner
    om till exempel plundring...

  108. De förstår inte varför butiker
    plundras när det blir jordbävning.

  109. I många andra länder
    blir butiker plundrade.

  110. Men varför gör man det?
    Vi har det redan svårt nu.

  111. Vad var det för krafter
    som låg bakom den enorma tsunamin?

  112. Det ska vetenskapsjournalisten
    Karin Bojs strax berätta om.

  113. Men först en tur till Göteborg och
    ett annat seminarium om Fukushima.

  114. Likt Torbjörn packade journalisten
    Karl-Johan Bondeson väskan-

  115. -och for till Japan, men hans
    vistelse skulle bli kortvarig.

  116. Jag blev skickad för Göteborgspostens
    räkning med fotografen Stefan Berg.

  117. Vi blev skickade till Japan,
    redan tidigt på fredag morgon-

  118. -när de första rapporterna
    kom om ett skalv där borta.

  119. Vi kom dit ett dygn senare.
    Vi hann arbeta i 2,5 dygn i Japan-

  120. -innan vi blev beordrade hem
    igen av redaktionsledningen.

  121. Då hade Göteborgsposten och många
    andra fattat beslutet och tyckt-

  122. -att det var bättre
    om vi inte var i Japan.

  123. Med anledning av händelserna
    i kärnkraftverket.

  124. Kanske inte så mycket av faran
    för strålningen som risken för-

  125. -eller svårigheterna som uppstår
    om det beordras en evakuering.

  126. Då ville man inte ha oss där.
    Andra bolag bestämde annorlunda.

  127. På radion har ni kanske
    hört fantastiska reportage-

  128. -som Dagens Ekos reportrar har gjort.

  129. Nils Horner, Hanna Sahlberg och
    Staffan Sonning arbetade fantastiskt.

  130. De ska hyllas för det de har gjort.

  131. Vad berodde den så varierande
    bedömningen av säkerhetsrisken på?

  132. Kanske ligger förklaringen i det
    hotfulla och abstrakta i strålning.

  133. Det pratar professor
    Eva Forssell-Aronsson om senare.

  134. Men vad hände i Moder Jord
    när helvetet brakade loss i Japan?

  135. Karin Bojs är vetenskapsjournalist.

  136. Här är en bild av området där
    plattorna möts och skalvet skedde.

  137. Skalvet som uppmättes
    var ju väldigt stort.

  138. Det var jättestort,
    9 på Richterskalan. Det är ovanligt.

  139. Det inträffar kanske
    vart tjugonde eller tionde år.

  140. Först i fredags blev de vetenskapliga
    analyserna av storleken klara.

  141. Som ni ser där,
    inträffar jordskalv oftast-

  142. -där kontinentalplattor
    och oceanplattor möts.

  143. Där de skaver uppstår friktion.

  144. Till slut slinter de,
    när en stor spänning har byggts upp.

  145. I fredags kom vetenskapliga analyser-

  146. -som visade att djupt nere
    i jordbävningens fokus...

  147. ...så var slintandet
    kanske 50-60 meter som bara åkte.

  148. Uppe på havsbotten
    hade de 20 meter i sidled.

  149. Men i höjdled var det
    kanske 2-6 meters förskjutning.

  150. Det förklarar varför
    tsunamin blev så ofantligt stor.

  151. Vågor på havet, när vinden sveper,
    är bara små krusningar på ytan.

  152. En tsunami är en vattenpelare
    på hundratals meter-

  153. -som plötsligt förflyttas
    upp till sex meter.

  154. Det förklarar varför vågen
    blev så oerhört kraftfull.

  155. Om man jämför, är det
    en av jordens största jordbävningar?

  156. Nej, det här inträffar
    var tionde eller tjugonde år.

  157. Det japanska samhället
    klarade av jordbävningen.

  158. Det var tsunamin som var
    den verkliga olyckan.

  159. Man kan ju diskutera hur oväntat
    det var med den kunskap som finns.

  160. Man pratar om en tusenårs-händelse.
    Det händer bara vart tusende år.

  161. Men vi har haft en tsunami i Sverige.

  162. Den vanligaste orsaken till tsunamier
    är ju jordbävningar i havet.

  163. Vår utrikesminister uttalade sig på
    Twitter att det inte kan hända här.

  164. Men det kan det faktiskt,
    av andra skäl.

  165. Det kan vara stora skred. Det hände
    några tusen år sedan vid Norges kust.

  166. Ett stort skred på havsbotten
    orsakade en jättestor tsunami.

  167. Spåren syns i kustlinjen även i södra
    Sverige på västkusten och i Skåne.

  168. En tredje orsak till en tsunami är
    när asteroider och kometer slår ner.

  169. Det gör de ibland. Det vet man
    genom de arkeologiska arkiven.

  170. Men det händer inte särskilt ofta.

  171. Det händer troligtvis inte i vår
    livstid, men om hundratusentals år.

  172. Troligtvis sker det i havet.
    Då blir det en stor tsunami.

  173. Varför bygger man kärnkraftverk
    i Japan om det ligger så?

  174. De ligger mitt i en sådan.
    Det kan vi i Sverige moralisera över.

  175. Själva har vi en stabil berggrund och
    liten risk för den sortens katastrof.

  176. Men de har inte så många alternativ.

  177. De vill skära ner på oljan, både av
    säkerhetsskäl då den är importerad...

  178. Det var inte många år sen
    vi hade en utrikesdag om klimatet.

  179. Risken med klimathotet är
    ju reell i högsta grad fortfarande.

  180. Den är kanske ännu starkare i dag.

  181. De avvecklar olja, gas
    och kol och satsar på kärnkraft.

  182. De hade 30 procent av elenergin
    när skalvet inträffade.

  183. De hade planer på
    att öka till 40 procent.

  184. Den katastrof som lever kvar
    fortfarande är själva strålningen.

  185. Det sägs vara
    de värsta utsläppen efter Tjernobyl.

  186. Hur farligt är det på sikt?
    Vet man det?

  187. Nej, det vet man inte exakt.
    Men det finns en massa forskning.

  188. Till exempel efter Hiroshima-bomben
    och katastrofen i Tjernobyl.

  189. Man kan jämföra
    Tjernobyl och Fukushima.

  190. Fukushima har inte samma omfattning
    på strålningen, men jämförbart.

  191. Fläckvis 60 procent av Tjernobyl.

  192. Men Tjernobyl var en annan typ
    av kärnkraftverk. Det brann länge.

  193. Det var värre. Här...

  194. Myndigheterna i Tjernobyl
    mörklade olyckan i Vitryssland.

  195. En massa strålning kom ut
    och föll ner på gräset.

  196. Kor betade av gräset.

  197. Kornas mjölk anrikade
    det radioaktiva jodet-

  198. -som är farlig och den snabbaste
    isotopen i det mest akuta skedet.

  199. Tusentals barn drack denna mjölk.

  200. Mellan 6 000 och 7 000 barn
    i det området fick sköldkörtelcancer.

  201. Några av dem dog, bara ett tjugotal,
    för att det går att behandla.

  202. I Japan agerade myndigheterna
    snabbare och evakuerade folk.

  203. De stoppade livsmedel med strålning.
    Där ligger japanerna bättre till.

  204. -Men effekter på lång sikt?
    -Man har försökt göra beräkningar.

  205. Att det är farligt på kort sikt för
    arbetarna i kärnkraftverket är klart.

  206. I Tjernobyl dog 60-70 personer
    av strålning.

  207. I Fukushima är det en person,
    så vitt jag vet.

  208. Intrycket är att japanska myndigheter
    lägger stor vikt på-

  209. -att faktiskt försöka följa
    de arbetarskyddsregler som finns.

  210. När någon har fått en viss mängd
    strålning byts arbetaren ut.

  211. En har dött och några har fått
    brännskador lokalt på benen.

  212. Men om vi ser på de långsiktiga...

  213. Det är kontroversiellt
    och det är osäkert.

  214. Efter Tjernobyl har man på längre
    avstånd, som här i Västeuropa-

  215. -inte kunnat spåra i statistiken
    någon förhöjning i cancerfall.

  216. Till exempel bröstcancer,
    missfall och missbildade barn.

  217. Trots att det fanns
    stora farhågor för det.

  218. Jordbävningen i Japan var
    ett hårt slag mot landets ekonomi.

  219. Precis när man lyckats repa sig-

  220. -efter den globala finanskrisen 2009
    kom denna smäll.

  221. Det var inte bara
    det området som drabbades.

  222. Det leder till en väldig massa
    utslagningar på andra håll.

  223. Distributionskedjor fungerar inte,
    komponenter kommer inte fram.

  224. Dessutom blir befolkningen orolig.

  225. Den självbehärskningen som vi nämnde
    är att folk håller igen på inköp.

  226. Det är en naturlig reaktion, men
    påverkar ekonomin när många gör det.

  227. Det finns både positiva
    och negativa effekter.

  228. När får vi se effekterna av att
    det pumpas in väldigt mycket pengar-

  229. -i den japanska ekonomin igen?

  230. De positiva är inom citationstecken.
    Det antar jag.

  231. Man kan jämföra med en J-kurva.

  232. Först går det ner kraftigt,
    och sen går det brant uppåt igen.

  233. Det är återuppbyggnaden
    som sätter igång aktivitet.

  234. Det sker säkert redan senare i år.
    Man ser att ekonomin har vänt uppåt.

  235. Andra kvartalet blir jättedåligt,
    när de siffrorna kommer.

  236. Sen börjar det nog bli bättre igen.

  237. Vi får komma ihåg att mycket kapital
    har gått förlorat i katastrofen.

  238. En enorm utslagning av infrastruktur
    och förmögenheter överhuvudtaget.

  239. Man räknar att det motsvarar
    5-6 procent av Japans BNP.

  240. Det tar år innan man är
    tillbaka på den gamla nivån.

  241. Sen ska man dessutom komma ikapp-

  242. -som om det inte
    hade hänt ekonomiskt sett.

  243. Och effekter på världsekonomin?
    Det är ett industrialiserat land-

  244. -jämfört med den andra tsunamin.
    Vad får det för effekter globalt?

  245. Det får effekter, men inte så stora.
    Japan är ett självförsörjande land.

  246. Vi ser dem som en exportnation,
    men det är en liten del av ekonomin.

  247. Men den kommer kanske att öka. Yenen,
    den japanska valutan, försvagas.

  248. Då blir det lättare att exportera.
    Då får man fart på ekonomin fortare.

  249. Men det blir också en hårdare
    konkurrens för andra länder.

  250. På det stora hela
    kommer effekterna i själva Japan.

  251. Världsekonomin påverkas
    inte så mycket.

  252. Vi ska backa i kärnkraftshistorien.

  253. Om Tjernobyl lever kvar
    i svenskars medvetande-

  254. -är det inget mot det trauma som
    folket i ukrainska Pripjat upplevde.

  255. Året är 1986.

  256. Dagen är den 26 april
    och klockan är 01:23:45 på natten.

  257. Reaktor 4 i kärnkraftverket
    i Tjernobyl exploderar.

  258. Ett moln med radioaktiva partiklar
    sprider sig över Europa.

  259. Värst drabbas naturligtvis de som
    befinner sig närmast kärnkraftverket.

  260. En ukrainsk guide
    visar runt på området.

  261. Explosionen krossade inte fönstren.
    Det var en vanlig morgon.

  262. Folk vaknade
    och barnen gick till skolan.

  263. I alla familjer jobbade någon
    på kärnkraftverket.

  264. Det var så de visste om explosionen.

  265. Men inte kunde tänka sig
    att reaktorn var helt förstörd.

  266. Folk fick lära sig
    på institut och på universiteten-

  267. -att olyckor på Sovjets kärnkraftverk
    var omöjliga. Så de trodde det inte.

  268. Man inledde evakueringen
    på morgonen den 27 april.

  269. Klockan två var det bussar överallt.
    Folk evakuerades med bussar.

  270. Man använde runt 2 000 bussar
    för att evakuera alla.

  271. Sakta men säkert evakuerades
    alla invånare från staden.

  272. Det fanns fem gymnasier. Det här är
    skola nummer två i andra kvarteret.

  273. Nu ska vi kontrollera metallen.
    Vi kontrollerar metallen.

  274. Vad ser vi? Inget händer.

  275. Det här materialet, metallen,
    kan inte absorbera stoft.

  276. Om det finns
    kontamination på metallen-

  277. -är det lätt att tvätta
    bort allt med vanligt vatten.

  278. Nu ska vi kontrollera lastbilar.

  279. Vissa är rostiga och då
    kan de släppa in jord och stoft.

  280. Vi vet att stoftet kan vara
    radioaktivt. Nu kontrollerar vi det.

  281. Vi kan lyssna på ljudet.

  282. Här är det ungefär
    tio gånger högre-

  283. -än på metallen där vi mätte förut.

  284. Områden som kan absorbera stoft
    kan även innehålla radioaktivitet.

  285. Stoft är den största faran för oss.

  286. Därför rekommenderas man
    att bära kläder som är heltäckande-

  287. -för att inte riskera kontamination.
    Men det är inget tvång.

  288. Men det är bara en risk.
    Man vill vara på den säkra sidan.

  289. Den typens kontaminering
    finns överallt.

  290. En plats där jag står
    verkar vara normal.

  291. Där föremål samlar stoft
    ser vi att det är det högre.

  292. Nivåerna är olika på olika platser.

  293. Man separerar kontaminerade material
    för särskild avfallshantering.

  294. De andra materialen
    kan man återvinna.

  295. -Normalt var väl 12?
    -Mellan 12 och 20.

  296. Nu har vi 120.

  297. Vi har fyra kärnkraftverk till.

  298. Vissa fick under bara några minuter-

  299. -i sig mer strålning än vad
    som är säkert för en hel livstid.

  300. Därför avlägsnades de härifrån
    mycket fort och för alltid.

  301. Vi jämför med dagens situation
    och mäter på den här sidan.

  302. Det är runt 400 mikroröntgen/timme.
    Då var det en miljon gånger högre.

  303. Det är reaktorns norra vägg
    som förstördes helt. Taket var borta.

  304. Ett skrämmande museum över
    kärnkraftens risk och baksida.

  305. I början av 2000-talet
    plundrades husen totalt.

  306. Inget av värde lämnades kvar.

  307. Men platsen kommer att stå kvar
    obebodd i flera hundra år till.

  308. Rädslan för olyckan i Tjernobyl
    var stor även i Sverige.

  309. I dag finns det knappt några spår.

  310. Eva Forssell-Aronsson
    är professor i radiofysik-

  311. -berättar hur strålning fungerar
    och hur farlig den är.

  312. Detta är ett diagram
    som visar det årliga medelvärdet-

  313. -räknat under 50 års tid.

  314. Sammanlagt får en svensk
    i sig i medeltal 4 mSv/år.

  315. En del är normal bakgrundsstrålning.
    Det är dessa tre tårtbitar.

  316. Kosmisk strålning är
    ungefär en tredjedel.

  317. Mark och byggnader
    avger också en tredjedel.

  318. Intern bestrålning är
    radioaktiva ämnen inom oss.

  319. De tre bitarna är en naturlig
    bakgrundsstrålning på 1 mSv/år.

  320. Till det tillkommer radonet.

  321. I medeltal får en svensk
    ungefär 2 mSv/år.

  322. Men det varierar väldigt mycket,
    beroende på hur man bor.

  323. Det beror på var man bor i landet.

  324. Det finns högre radonhalt
    på västkusten-

  325. -där vi har röd granitberggrund,
    jämfört med östkusten.

  326. Sen har vi en del
    som kommer från medicinen.

  327. Medicinsk strålbehandling har vi här.

  328. Vi har medicinsk diagnostik,
    mycket röntgenundersökningar.

  329. De här värdena är
    nog lite högre i år-

  330. -än när vi gjorde sammanställningen,
    från 1950 till 2000.

  331. Men det är ungefär 1,5 mSv
    som det skulle kunna bidra med.

  332. Sen har vi en lila tårtbit.
    Kärnvapenprov i atmosfären.

  333. De utfördes på 50-, 60- och 70-talet.
    De ger ett bidrag till oss än i dag.

  334. Den lilla röda tårtbiten är från
    Tjernobyl-olyckan. Den syns knappt.

  335. Kärnkraftens normaldrift
    är en mycket liten del.

  336. Det är det lilla strecket
    som ni ser i den här tårtan.

  337. Sammanlagt är det ungefär 4 mSv/år,
    men det varierar bland individer.

  338. Mellan 2 och 10 mSv/år i Sverige.

  339. Det finns regioner i världen som har
    över 50 mSv/år som bakgrundsnivå.

  340. Vad vet vi då
    om hälsoeffekterna av strålning?

  341. Man kan ju inte
    göra experiment på detta.

  342. Vi kan inte bestråla olika människor
    och göra studier. Det är omöjligt.

  343. Däremot har vi möjlighet att studera
    när det har hänt en olycka-

  344. -så att människor har bestrålats
    eller har bestrålats avsiktligt.

  345. Det finns kunskap från personer som
    har blivit bestrålade inom vården.

  346. Både från patienter och personal.
    Det utfördes kärnvapensprängningar-

  347. -kärnvapenprov och det var
    bomber över Hiroshima och Nagasaki.

  348. Man har följt upp personerna som
    blev bestrålade vid de tillfällena.

  349. Sen hade vi Tjernobyl för 25 år sen.

  350. Där har vi också samlat data för att
    se hur det påverkar människor.

  351. Det har lärt oss ganska mycket
    om strålningens effekter.

  352. Man brukar dela upp skador från
    strålning i akuta och sena effekter.

  353. De akuta strålskadorna
    kräver ganska höga stråldoser.

  354. Åtminstone över 500 eller 1 000 mSv.

  355. Det finns alltså en tröskeldos.
    Vid lägre doser ser man ingen effekt.

  356. När det gäller sena effekter
    har man mätt dem vid höga stråldoser-

  357. -men det är osäkert
    hur det är vid lägre doser.

  358. I dagsläget har man valt att räkna
    med ett linjärt samband från noll.

  359. Akuta skador kan vara störningar i
    blodbildning, sterilitet, hudrodnad-

  360. -eller olika effekter
    på andra vävnader.

  361. De sena effekterna handlar om risken
    att utveckla cancer i framtiden.

  362. Vi kan dela upp effekterna
    i två varianter.

  363. En är de förutsägbara. Har man
    fått en hög stråldos under kort tid-

  364. -så kan vi förutsäga att det
    kommer akuta effekter av något slag.

  365. De symptomen man får
    vid höga stråldoser är illamående-

  366. -trötthet, diarré
    och blodbrist, bland annat.

  367. Får man medicinsk behandling
    så överlever man detta.

  368. Men är stråldosen väldigt hög kan man
    inte överleva en sådan bestrålning.

  369. Hur skyddar man sig
    praktiskt mot strålning?

  370. Att vara så kort tid som möjligt
    nära en strålkälla är ett bra sätt.

  371. Ju kortare tid, desto mindre dos.

  372. Det är viktigt att hålla långt
    avstånd. Det ger en mindre dos.

  373. Man kan skärma sig och ha ett skydd
    mellan strålkällan och sig själv.

  374. Om vi tänker oss en strålkälla här,
    så kan man hålla sig bakom.

  375. Jag vet inte om ni tänkte på det
    när ni såg bilder från Japan.

  376. Brandmännen som var inne
    och släckte bränder-

  377. -hade ofta tankbilen
    mellan sig och reaktorbyggnaden.

  378. Det var just av det skälet.

  379. Man ska ha skydd mot kontamination,
    radioaktiva ämnen vi kan få på oss.

  380. Kläder hindrar att radioaktivitet
    fastnar på huden.

  381. Man kan ha andningsskydd så att
    man inte andas in så många partiklar.

  382. Är man i ett kontaminerat område...

  383. Där det har blivit ett nerfall
    av radioaktivitet eller ett utsläpp-

  384. -så får man också
    tänka på att skärma sig.

  385. När de gäller ädelgaser, som är några
    av de första ämnen som släpps ut-

  386. -ifrån en skadad reaktor,
    kommer de oftast i form av ett moln.

  387. Det kan man skärma sig från
    genom att stanna inomhus.

  388. De japaner som bor
    mellan 20 och 30 km-

  389. -från reaktorn uppmanades att
    vara inomhus så mycket som möjligt.

  390. Det var av det skälet.

  391. Jod släpps även ut.
    Då skyddar jod-tabletter bra.

  392. De blockerar upptaget
    av det radioaktiva jodet.

  393. När det gäller beläggningar
    på marken så ska man minimera tiden.

  394. Kortare uppehållstid ger mindre
    stråldos. Evakuering kan behövas.

  395. Det finns skydd mot kontaminering
    som tät klädsel och andningsskydd.

  396. God hygien. Dusch och klädbyte ofta.

  397. Att dricka ur slutna förpackningar
    minimerar det man får i sig.

  398. Likadant om man tvättar sig
    ordentligt innan man äter.

  399. Det är praktiska saker.

  400. Vilka erfarenheter har vi
    efter Tjernobyl-olyckan?

  401. Det finns en ny sammanställning
    från FN:s strålningskommitté.

  402. Där säger man att det totalt sett
    efter Tjernobyl-olyckan...

  403. ...var 134 personer
    som fick strålsjuka.

  404. De fick komma på sjukhus
    och bli behandlade där.

  405. De 134 ingick
    i gruppen räddningsarbetare-

  406. -som direkt efter olyckan
    försökte att göra rent runt reaktorn.

  407. De fick också högst stråldos
    av alla personer som blev bestrålade.

  408. Av dem avled 28
    i de första månaderna.

  409. Totalt blev det ungefär 50 personer
    som avled på grund av strålning.

  410. Strålningseffekter efter Tjernobyl
    som man vet, kan man säga.

  411. Sedan evakuerades 116 000 personer
    under det första året.

  412. Senare flyttade man om 220 000
    personer i närliggande regioner.

  413. Vad blev hälsoeffekterna?
    De som man kan verifiera tydligt är-

  414. -att det har blivit oväntat många
    fall av sköldkörtelcancer hos barn.

  415. Man har sett
    ungefär 6 000 extra fall.

  416. Det var inget man förväntade sig.

  417. Sköldkörtelcancer är sällsynt,
    speciellt hos barn.

  418. Man kan säga att behandlingen
    har gått väldigt bra för barnen.

  419. Bara 15 har avlidit av de 6 000.
    Resten har blivit botade.

  420. Sen har man inga andra tecken
    på fysiska hälsoeffekter än detta.

  421. Man kan inte heller se något belägg
    för en ökad cancerfrekvens.

  422. Det låter konstigt, för det var
    så många som blev bestrålade-

  423. -med låga eller medelhöga stråldoser.
    Skälet är det jag nämnde.

  424. Den naturliga cancerfrekvensen
    är så pass hög...

  425. ...och för att säkerställa att
    strålning ger en ökad cancerfrekvens-

  426. -krävs det att man
    tittar på stora populationer.

  427. I det här fallet
    har man inte sett detta.

  428. Inte i någon typ
    av studie som man har gjort.

  429. Man har inte heller sett en ökad
    dödlighet orsakad av strålning.

  430. Däremot har man sett stora
    sociala och psykiska hälsoeffekter.

  431. De beror nog
    på människors oro och rädsla.

  432. Man har kanske tappat
    sociala kontakter genom evakueringen.

  433. Man behövde bryta upp
    vänskapsband och förflyttas.

  434. Det har varit en stor hälsoeffekt
    efter Tjernobyl-olyckan.

  435. Några kommentarer kring Japan
    när det gäller strålning.

  436. Hittills har ingen avlidit
    på grund av strålning.

  437. Ingen har fått allvarliga
    akuta strålskador.

  438. Räddningsarbetarna som jobbade
    den första tiden efter olyckan-

  439. -har de flesta inte fått
    högre stråldoser än gränsvärdena.

  440. Två personer kan
    ha fått högre stråldoser.

  441. Det är fortfarande långt
    under gränsen för en akut effekt.

  442. Vad kan man gissa?

  443. Färre personer som evakuerades
    på grund av strålning än tsunamin.

  444. Det är i alla fall klart i dag.

  445. Men händelseförloppet är inte över.
    Vi vet inte vad som kommer att hända.

  446. Hittills tycks det som
    att situationen har stabiliserats.

  447. Effekter i Sverige, hittills,
    för vi vet inte vad som händer här.

  448. Det var en stor massmedial
    uppmärksamhet.

  449. Det var mer fokus på strålning
    än jordbävningen och tsunamin-

  450. -när man tänker på hur många
    döda och evakuerade det handlar om.

  451. Det var initialt
    ett stort fokus på akuta skador-

  452. -som jag hoppas
    att ni vet efter i dag...

  453. ...inte är aktuellt
    att diskutera i det här sammanhanget.

  454. Det var en stor oro bland svenskar,
    fast vi bor så långt bort från Japan.

  455. Jod-tabletterna på apoteken
    såldes slut inom en vecka.

  456. Normalt är det
    ingen stor produkt för apoteket.

  457. Varför är vi så oroade
    när det gäller strålning?

  458. Jag ser två skäl. Strålning
    uppfattas inte av våra sinnen.

  459. Vi kan inte se det, lukta oss till
    det, känner inte eller hör något.

  460. Det uppfattas oroande jämfört med
    något man kan känna på något sätt.

  461. En sak är bra med strålning.
    Vi kan mäta den väldigt noggrant.

  462. Vi har oerhört känsliga mätinstrument
    och mätmetoder.

  463. Vi kan mäta enstaka sönderfall
    i en stor volym.

  464. Det gör att vi kan tala om
    vad det är för aktivitet i ett prov.

  465. Det kan uppfattas som extra farligt.

  466. Hade vi sagt att det är
    för lågt för att vi ska mäta det-

  467. -då är det för lite att bry sig om.

  468. Men säger vi att det är 1 Becquerel
    per kg, tänker många att det var 1.

  469. Det är vad jag tror.

  470. Så länge som olyckor inom kärnkraften
    inträffar lär rädslan leva kvar.

  471. Kärnkraften har varit
    starkt omdebatterad sedan länge.

  472. Efter Harrisburg-olyckan i USA 1979
    då kärnkraftverket Three Mile Island-

  473. -havererade blev säkerhetsfrågan
    den dominerande inom kärnkraften.

  474. Den amerikanske fysikern Alvin Martin
    Weinberg lyfte säkerhetsfrågan.

  475. Det berättar professorn
    i nukleär teknik, Imre Pazsit.

  476. Weinberg sa ett antal kriterier
    som han tyckte behövs-

  477. -för att starta
    en "Second Nuclear Era".

  478. Det är något han myntade.
    "Will there be a second nuclear era?"

  479. Han hade flera artiklar i
    Physics Today och i andra tidningar-

  480. -angående hur det skulle bli möjligt
    att starta en andra kärnkraftsera.

  481. Inte överraskande gick
    resonemanget till en stor del-

  482. -just runt reaktorsäkerhet.

  483. Det finns många punkter angående
    problematiska frågor runt kärnkraft.

  484. I vänstra kolumnen ser ni
    vissa saker som brukar ifrågasättas.

  485. Finns det tillräckligt med bränsle?
    Vad händer vid en stor olycka?

  486. Vad gör vi med avfallet?
    Vad händer med...

  487. Är möjligheten av att terrorister
    kan använda kärnmaterial...

  488. Kan det leda
    till allvarliga konsekvenser?

  489. Och ekonomi.
    Det gäller inte bara kärnkraft.

  490. Alla anläggningar
    har samma ekonomiska kriterier.

  491. Men de andra är mer...
    De är specifika för kärnkraft.

  492. De punkterna har varit
    uppe hela tiden.

  493. Men var uppmärksamheten har
    koncentrerats har varierat litegrann.

  494. Jag upplever det som
    att strax efter Three Mile Island-

  495. -var det viktigaste
    att förbättra säkerheten.

  496. Hur säkerställer vi säkerhet?

  497. Vi måste förhindra
    att radioaktiviteten kommer ut.

  498. Härdens temperatur
    måste vara under gränsen.

  499. Då gör vi något som heter djupförsvar
    eller "Defence in Depth".

  500. Vi tar många olika anordningar-

  501. -skydd eller barriärer
    som ska vara oberoende av varandra.

  502. Om en pajar,
    så träder den andra i kraft.

  503. Om det går fel,
    kommer nästa och så vidare.

  504. De ska vara oberoende av varandra.
    Det finns fysiska barriärer.

  505. Reaktorbränslet är inuti ett
    zirkoniumrör, den första barriären.

  506. Reaktortanken motstår högt tryck
    och hög temperatur.

  507. Om den har en spricka eller skada-

  508. -har man något som kallas
    inneslutning. Jag kommer till det.

  509. Kylningen ordnas i flera olika steg.

  510. Det finns nät som driver pumpar
    som cirkulerar vattnet.

  511. Sen finns det olika anordningar
    för kylningen som jag kan visa.

  512. Här är den fysiska barriären.
    Här är bränslestavarna i härden.

  513. Det är en bild av Fukushima.

  514. Reaktortanken är det röda
    som står emot 160 bar.

  515. 60 bar och 160 grader.
    Nej, 200 grader.

  516. En reaktor-inneslutning,
    som jag försöker hitta här.

  517. Det är den röda linjen. Det är en
    stålkonstruktion på tre centimeter.

  518. I fall det blir hål på reaktortanken-

  519. -ska den fortfarande begränsa
    eller innehålla all radioaktivitet.

  520. Sen finns en reaktorbyggnad som
    har en större volym, men är svagare.

  521. Det är en betongkonstruktion

  522. Något som har en viss betydelse
    är en bassäng för använt bränsle.

  523. Där byter man ut det
    vid omladdningen.

  524. Det är de barriärer man har
    och hur anläggningen ser ut.

  525. Det är en päronliknande konstruktion.
    Det här är inneslutningen.

  526. Det finns en ring där nere som har
    en viss funktion i olika lägen.

  527. Men tsunamin som slår in
    mot Fukushima 1 är så kraftig-

  528. -att säkerhetsfunktionerna
    slås ut en efter en.

  529. Och därmed förmågan
    att kyla ner reaktorn.

  530. En vätgas-explosion inträffar-

  531. -och radioaktiva partiklar
    sprids i luft och vatten.

  532. Ett år senare är många fortfarande
    evakuerade och områden ska saneras.

  533. En studie har inletts för
    att kartlägga hur mycket strålning-

  534. -boende i Fukushima har utsatts för.

  535. Vilka konsekvenser får olyckan
    för kärnkraftsindustrin?

  536. Professor Imre Pazsit igen.

  537. Jag tror att uppmärksamheten
    måste tillbaka till säkerheten.

  538. Olika länder kommer att agera olika.

  539. Som ni vet har Tyskland och flera
    andra länder ändrat planerna-

  540. -för att fortsätta
    att använda reaktorerna.

  541. Vi vet inte hur
    det kommer att bli i Sverige.

  542. USA kommer inte att göra stora
    förändringar i det här programmet.

  543. Det finns planer att bygga reaktorer
    som är mycket säkrare.

  544. Men dessa kommer att finnas
    i kommersiellt bruk om 20 år.

  545. Alltså 2030. Tills dess har vi
    kvar våra generation 2-reaktorer.

  546. Min personliga åsikt är
    att det som kommer att hända-

  547. -är att övergången
    från generation två till tre...

  548. De reaktorerna som man kan beställa
    i dag. Det kommer att accelereras.

  549. Vi har diskuterat att stänga
    de äldsta reaktorerna i Sverige-

  550. -och bygga nya reaktorer
    med nya säkerhetskrav.

  551. Jag fick också frågan
    om till exempel risken...

  552. ...att vi har en liknande situation
    här i Sverige som i Japan.

  553. Den risken är försvinnande liten.

  554. Vi kommer som alla länder göra en
    översyn av säkerhetsföreskrifterna-

  555. -och se om de måste skärpas,
    till exempel vid översvämningar.

  556. Anders Ahlgren sa
    att vi ska göra en utredning-

  557. -risken av översvämningar,
    inte jordbävningar direkt.

  558. Jag har inställningen att generation
    fyra inte heller är ett mirakel.

  559. De är säkrare,
    för man förbättrar alltid säkerheten.

  560. De blir inte helt felfria heller.

  561. De befintliga reaktorerna
    har en fördel.

  562. Vi har redan kört de reaktorerna
    under nästan ett halvt sekel.

  563. Vi har erfarenhet från
    15 000 reaktorår eller något mer.

  564. Vi har alltid utnyttjat erfarenheter
    från tidigare händelser-

  565. -och kommer att göra det även
    i fortsättningen. Jag slutar här.

  566. Jag undrar en sak.

  567. Vad gör man med allt kärnkraftsavfall
    i Japan? Nu när olyckan har skett.

  568. Och i de 55 olika kärnkraftverken som
    är i drift i dag. Vad gör man åt det?

  569. Vad kan man göra
    med utbränt bränsle?

  570. Jag föredrar det framför kärnavfall.

  571. Det finns två möjligheter.
    Antingen gör man ingenting.

  572. Man placerar det bara i ett
    slutförvar, som nämndes förut.

  573. Där måste det behållas
    under en väldigt lång tid.

  574. Kärnavfall är alltså utbränt bränsle-

  575. -och kan i de nya reaktorerna
    användas som bränsle.

  576. Fördelen med det är inte bara att
    man har tillgång till mer bränsle-

  577. -utan att man också minskar avfallet.

  578. I grova termer kan man säga
    att man kan minska...

  579. ...avklingningstiden,
    alltså tiden man måste förvara det.

  580. Det bränslet vi tar ut från svenska
    reaktorer beräknas till 100 000 år.

  581. Om man upparbetar bränslet
    i de nya typerna av reaktorer-

  582. -blir den tiden bara 500 år.

  583. 500 år är länge ändå,
    men det är mänskligt.

  584. Man kan ha en känsla
    för vad 500 år betyder.

  585. Mängden som man måste förvara
    minskas med faktor hundra.

  586. Lägger man ihop det är
    kärnavfallsfrågan under kontroll.

  587. Det sättet att hantera kärnavfall
    heter sluten bränslecykel.

  588. Sluten därför att man inte bara
    tar ut, utan återför det i systemet.

  589. Det blir en sluten cirkel.

  590. Vi har en öppen bränslecirkel.
    Man tar ut bränslet och gör ingen.

  591. Japan vill ha en sluten bränslecykel.

  592. De vill upparbeta
    och återanvända kärnbränslet.

  593. De har naturligtvis även också...
    Även om man gör upparbetningen-

  594. -behövs ett slutförvar, men det
    är mycket mindre. De bygger det nu.

  595. Men de planerar
    att återanvända använt bränsle.

  596. Förutom fjärde generationens
    reaktorer finns det fler möjligheter-

  597. -som acceleratordrivna system.
    Japan experimenterar med det.

  598. Det stället dit våra teknologer åkte,
    till Kyoto University...

  599. De bygger en prototyp av
    en acceleratordriven reaktor-

  600. -där man i en underkritisk reaktor
    med en stark källa kan...

  601. ...omvandla utbränt bränsle
    till nytt bränsle.

  602. Kärnkraftens vara eller icke vara
    har varit en het fråga i Sverige.

  603. Vi återvänder till den svenska
    kärnkraftens födelse.

  604. Det var 1954 som
    den första reaktorn R1 startades.

  605. R1 låg insprängd i berget, 27 meter
    under KTH-området mitt i Stockholm-

  606. -och kördes mellan 1954 och 1970.

  607. Vi följde med när Leif Handberg
    guidade Martin Goliat-

  608. -från Totalförsvarets
    forskningsinstitut.

  609. Det här var ju imponerande.

  610. -Välkommen.
    -Tackar, tackar.

  611. Så här var alltså själva reaktorn?

  612. Där det nu är en grop i golvet,
    stod Sveriges första kärnreaktor.

  613. Forskningsreaktorn R1,
    som den fick heta.

  614. -Är vi nere i själva berggrunden?
    -Ja, vi är 25 meter ner i berget.

  615. Man funderade på olika
    alternativa placeringar.

  616. Några alternativa placeringar
    för reaktorn, men man valde den här.

  617. Det var en forskningsreaktor.

  618. Man hade inga turbiner här
    för att ta vara på energin.

  619. All effekt kylde man bort.

  620. -Hur stor effekt hade reaktorn?
    -Till en början 300 kW.

  621. Mot slutet fick man
    upp den till 1 MW.

  622. Det går inte alls att jämföra
    med dagens kommersiella reaktorer.

  623. Men det var enbart för forskning.

  624. Beslutet om det här
    kom strax efter andra världskriget.

  625. En grupp tittade på det nya
    av olika skäl, inte minst militära.

  626. Det här för energiförsörjning,
    och även strålbehandling av cancer.

  627. Det fanns många aspekter kring det.

  628. Det stod här, en grön låda
    som var fem meter hög.

  629. Den 13 juli 1954 gick reaktorn
    kritiskt för första gången.

  630. Själva reaktorkärlet är borta nu.
    Vart har det tagit vägen?

  631. Det knackade man sönder i småbitar.
    Det ligger i Forsmarks slutförvar.

  632. -Vad är det för hål i botten man ser?
    -Där fanns rörledningar.

  633. Längst ner här under
    fanns tanken med det tunga vattnet.

  634. Ett par gånger om året
    tömde man reaktortanken-

  635. -och tittade efter
    sprickor och korrosion.

  636. Det var en tungvattenreaktor,
    så bränslet var naturligt uran?

  637. Naturligt uran, men man hade inte
    börjat med uranbrytning i Sverige.

  638. Då fick man "låna"
    tre ton uran från Frankrike.

  639. Det tunga vattnet fick man
    köpa väldigt dyrt från Norge.

  640. Vilka experiment gjordes?

  641. Förutom att lära sig hur en reaktor
    fungerar, som väl var det första.

  642. Men gjorde man
    andra experiment också?

  643. Det var allt möjligt.

  644. Titta på hur olika material och
    växter uppför sig efter strålning.

  645. Lära sig om neutroner
    i olika förutsättningar.

  646. Reaktorn var åttkantig,
    som formen på räcket.

  647. En grupp från Aktiebolaget Atomenergi
    satt inne i kontrollrummet-

  648. -bakom glaset och skötte driften.
    Olika grupper gjorde sina experiment.

  649. Det fanns platser
    där man fick ut strålning-

  650. -skurar av neutroner,
    eller vad man ville ha.

  651. En del var militära, andra var
    civila. Vissa ville bara lära sig.

  652. Senare byggdes
    en förstorad variant av R1.

  653. R2 i Studsvik utanför Nyköping.

  654. Sveriges första kärnkraftverk, inte
    bara för forskning, var Ågestaverket.

  655. Sen följde Oskarshamn,
    Barsebäck, Ringhals och Forsmark.

  656. Avslutningsvis till den heta frågan:

  657. Ska vi ha kärnkraft, trots
    riskerna och radioaktivt avfall?

  658. Frågan är egentligen större
    och mer filosofisk än så.

  659. Vi har en livsstil
    som kräver enorma mängder energi.

  660. I dagens läge finns
    inga alternativ till kärnkraften-

  661. -såvida vi inte kan tänka oss
    att ompröva vår livsstil.

  662. De funderingarna har nu
    kommit upp till ytan i Japan.

  663. I Japans finns det fem miljoner
    gatuförsäljningsmaskiner.

  664. Maskiner där man köper kaffe,
    läsk, choklad och allt möjligt.

  665. Energin som de fem miljoner
    maskinerna drar-

  666. -är lika mycket som kärnkraftverket
    i Fukushima producerar under ett år.

  667. Den debatten har startat.
    Vad ska vi göra med vår energi?

  668. Textning: Daria Lodygowska
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Fukushima

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Fredagen den 11 mars 2011 inträffar en kraftig jordbävning utanför Japans kust med en tsunami som följd. Reaktorer i kärnkraftverket exploderar och katastrofen är ett faktum. Forskare berättar om effekterna av olyckan och journalister vittnar om arbetet på plats.

Ämnen:
Fysik > El och energi, Miljö > Energiförsörjning
Ämnesord:
Energiförsörjning, Fukushimaolyckan 2011, Japan, Kärnkraftsolyckor, Teknik
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden Tema

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Fukushima

Den 11 mars 2011 inträffar en kraftig jordbävning utanför Japans kust med en tsunami som följd. Reaktorer i kärnkraftverket exploderar och katastrofen är ett faktum. Forskare berättar om effekterna av olyckan och journalister vittnar om arbetet på plats.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Meteorologi - inte bara väder

Går det verkligen att förutspå framtidens väder? Många förknippar tv-meteorologer som Pererik Åberg och Pär Holmgren med en väderkarta i rutan. Men deras arbete handlar också om kommunikation, framtidsprognoser och forskning.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Språk och identitet

Ordval och formuleringar säger mycket om våra tankar och åsikter. Författaren Bodil Malmsten talar om varför hon tycker sig sakna ett språk. Språkforskaren Karin Milles har studerat ord som används som omskrivningar för våra könsorgan. Hur påverkar språket hur vi tänker kring könen?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Ordens makt

Vill du få din vilja igenom och möjlighet att påverka är retorik nyckeln, men ämnet inbegriper mer än ord. Christer Olsson, föreläsare i kommunikation, menar att vi är för fixerade vid fakta. Diplomaten Jan Eliasson talar om hur budskapet måste träffa magen lika mycket som hjärnan.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Förintelsens överlevare

Ungefär sex miljoner judar beräknas ha dödats under Förintelsen, nazisternas folkmord på den judiska befolkningen under andra världskriget. Här berättar fem överlevare om sina svåra erfarenheter av mänsklig grymhet och vad fördomar kan leda till.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

På äldre dar

Att bli äldre idag är på många sätt annorlunda ut jämfört med hur det var för bara några decennier sedan. Måste hög ålder per automatik betyda att man minns sämre, har sex mer sällan och att livskvaliteten sänks? Vilka myter och sanningar finns kring åldrandet, och vilka är utsikterna för den växande gruppen äldre i samhället?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaEn bok, en författare

Tankar som ändrar allt

Sören Holst är teoretisk fysiker och visar hur verkligheten kan vara mer osannolik än både andevärldar och himmelriken. "Tankar som ändrar allt" tar upp hur långt vi kan komma med rationellt tänkande. Intervjuare: Mattias Österlund.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Forskar-Grand Prix 2015

Hur bildas ljudet från ett bildäck?

Många lever idag med bakgrundsljud som påverkar vår koncentrationsförmåga och vår kommunikation, säger ljudforskaren Oskar Lundberg. Ljudet i bilcoupén har tystat betydligt över tid men på utsidan är det oförändrat eller till och med ökat. Genom att förstå hur ljudet bildas kan vi finna lösningar. Inspelat den 26 november 2015 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Vetenskap & allmänhet, Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova.

Fråga oss