Titta

UR Samtiden Tema

UR Samtiden Tema

Om UR Samtiden Tema

Kunskap och vetenskap i nytt sammanhang. Talare och samtal från de dagliga sändningarna i UR Samtiden kopplas samman kring ett tema.

Till första programmet

UR Samtiden Tema: Meteorologi - inte bara väderDela
  1. Varför blir himlen blå?

  2. En fråga så god som någon.
    Men meteorologi är mer än så.

  3. Jag har egentligen aldrig varit
    intresserad av väder.

  4. För Pär Holmgren är det
    klimatförändringar som lockar.

  5. -Och frustrerar.
    -Vi förstår mer och mer.

  6. Vi har kunskap, men förändrar inte
    vårt beteende som vi borde.

  7. Ibland är inte väderpresentation så
    enkelt som man tror.

  8. Frågan är om det fortsätter så.
    - Pererik, är du redo?

  9. Jag ber om ursäkt. Jag var inte med
    på att vi sände nu.

  10. UR Samtiden Tema Meteorologi
    är inte bara väder.

  11. Varsågod.

  12. Meteorologi förknippar de flesta med
    väderrapporter i tv och radio.

  13. Men det är så mycket mer än så, säger
    Pär Holmgren, känd från tv.

  14. I hans fall har intresset framför
    allt kretsat kring klimatfrågan.

  15. Jag tänkte börja med en fråga
    till er som är meteorologer.

  16. Vad är det som gör meteorologi
    som ämne så fascinerande?

  17. Vad gjorde att ni drogs in i det?

  18. Ni behöver inte svara,
    men fundera över det.

  19. För min del var det, vilket
    journalister ofta skrattar åt...

  20. Jag var egentligen aldrig
    så intresserad av väder.

  21. Men jag var fascinerad av atmosfärens
    komplexitet.

  22. Matematiken, långa ekvationer.

  23. Så den avhandling jag skrev
    för snart 20 år sen-

  24. -var för teoretisk
    för en meteorologisk tidskrift.

  25. Den publicerades i "Journal of
    Computational Physics".

  26. Det är mest matematik.

  27. Det var min inkörsport
    till meteorologi.

  28. Och komplexiteten var inkörsporten
    till klimatfrågan-

  29. -när jag var doktorand. Klimat
    förändrades inte mycket globalt-

  30. -men det började bli
    en ordentlig debatt i media.

  31. Sen hade jag nåt slags väderintresse
    från min barndom.

  32. Min farmor och farfar hade
    en handelträdgård i Hedemora.

  33. Det är drygt hundra år sen
    de föddes.

  34. Jag var mycket hemma hos dem.

  35. Jag minns att jag och min bror fick
    busa hur mycket som helst.

  36. Förutom vid ett tillfälle.

  37. Det var
    när det var väderprognos på tv.

  38. Det var "den heliga stunden"
    då vi skulle vara tysta.

  39. Nåt slags väderintresse
    har jag med mig.

  40. Det är fascinerande hur mycket
    samhället har förändrats-

  41. -på bara 100 år.
    Två eller tre generationer.

  42. Vi som arbetar med klimatfrågan
    försöker tänka framåt.

  43. Hur ska samhället se ut år 2100?

  44. Det är hundra år och två, tre
    generationer åt andra hållet.

  45. Det vimlar av stora frågetecken-

  46. -som vi meteorologer
    inte har svar på.

  47. Hur stor bli befolkningsökningen?

  48. Vad sker med teknikutvecklingen?
    Hur förändras världsekonomin?

  49. Men det är det tidsperspektivet
    vi ska säga kloka saker om.

  50. Vad som är på väg att hända.

  51. 200 år, 100 år bakåt och framåt,
    är redan det mycket.

  52. Tänjer man mer på tidsaxeln
    kan man nästan beskriva-

  53. -allt människan har hittat på
    med det här diagrammet.

  54. Vi har funnits i 200 000 år.

  55. Vad vi än tittar på...
    Teknikutveckling.

  56. Kjell Aleklett vet hur mycket olja vi
    har tagit upp.

  57. Så ser det ut. På 200 000 år tog
    människan nästan ingen plats alls.

  58. Sen, de senaste hundratals åren-

  59. -har utvecklingen gått rakt uppåt.

  60. Vi har utnyttjat resurser det krävs
    1,5 jordklot att producera.

  61. År efter år efter år. Vi har skapat
    en stor ekologisk skuld-

  62. -som vi skjuter framför oss. Sen har
    vi det jobbiga med kemikalier-

  63. -som äntligen börjar komma upp
    i samhällsdebatten.

  64. Jag kan själv tycka
    att kemikaliefrågan i dag-

  65. -är ungefär där klimatfrågan var för
    20 år sen.

  66. Nu börjar forskarna
    skriva syntesrapporter-

  67. -och media och politiker börjar prata
    om det på större allvar.

  68. Det går så otroligt fort.

  69. Jag brukar ta exemplet min mamma, som
    sitter en bit upp där.

  70. Född sent 30-tal. Hon tillhör
    den sista generationen-

  71. -som föddes utan antropogena
    kemikalier i kroppen.

  72. Med andra ord,
    jag som är född på 60-talet-

  73. -är den sista generationen födda av
    en mamma utan kemikalier-

  74. -när hon föddes. Hon hann samla på
    sig en del innan jag kom.

  75. Med andra ord, mina barn...
    Två av dem är här.

  76. De är den första generationen födda
    av en mamma-

  77. -som hade kemikalier i sin kropp när
    hon föddes.

  78. Det går otroligt fort.
    De som föds i Sverige i dag-

  79. -har runt 200 kemikalier
    i sina kroppar.

  80. 200 kemikalier som vi människor har
    producerat i olika sammanhang-

  81. -under de senaste 40, 50 åren.
    Efter andra världskriget.

  82. Det finns tyvärr
    en del kopplingar.

  83. Vad ska vi göra nu
    när vi vill ställa om samhället?

  84. Frågar ni mig är solenergi
    en viktig lösning.

  85. Men hur tillverkar man solceller?
    Det blir snabbt mycket kemikalier-

  86. -vars följder vi inte känner till.

  87. Det äckliga med kemikalier
    eller miljögifter-

  88. -är att vi inte blir av med dem. De
    lagras i våra kroppar.

  89. Framför allt i fettvävnad,
    inte minst i hjärnan.

  90. Att då och då lyfta blicken
    är otroligt viktigt-

  91. -inte minst för oss
    som jobbar med klimatfrågan-

  92. -så att man inte blir kvar
    i stuprörstänkandet.

  93. Inte minst...

  94. ...de som tillhör min generation-

  95. -som blev formade
    till att bli experter på nåt.

  96. Ni 90-talister
    får nog en bättre ingång.

  97. Förhoppningsvis blir ni tränade i att
    lyfta blicken och se helheten.

  98. Pär Holmgren, nybliven heders- doktor
    på Uppsala universitet.

  99. -Grattis.
    -Tack.

  100. Otroligt roligt, eftersom jag har min
    doktorandbakgrund här.

  101. Jag avslutade aldrig forskar-
    studierna. Det blev tv-karriär.

  102. Jag måste fråga... Vad gör en
    hedersdoktor? Det är lite oklart.

  103. När jag lämnade SVT för tre år sen
    började jag undervisa här.

  104. 10-20 procent.

  105. Om jag är knuten hårdare till
    institutionen som hedersdoktor-

  106. -så är det enklare att förstå varför
    jag undervisar ännu mer.

  107. -Förhoppningsvis.
    -Tidigare sa du...

  108. ...att barn i dag föds
    med 200 kemikalier i kroppen.

  109. Det låter jobbigt.
    Men vad betyder det?

  110. Det är skrämmande att ökningen
    av miljögifter har gått så fort.

  111. Man vet inte vad det får
    för konsekvenser. En tydlig sak...

  112. Spermiekvaliteten har sjunkit
    med 50 % på 50 år.

  113. Många forskare ser ett samband mellan
    ADHD-

  114. -och ökat upptag av kemikalier
    i hjärnans fettceller.

  115. Det är verkligen skrämmande
    att det har gått så fort.

  116. Det är långt ifrån bara väder
    som upptar meteorologers intresse.

  117. Meteorologi är vetenskapen
    om jordatmosfärens fysik och kemi.

  118. Vi ska ägna oss mer åt miljögifter
    som påverkar människan-

  119. -och bege oss till ett seminarium
    på Folkets Hus i Stockholm.

  120. Varken forskare eller politiker har
    koll på alla kemikalier.

  121. Naturskyddsföreningens ordförande
    Mikael Karlsson-

  122. -vill stoppa produkter
    som inte är bevisat ofarliga.

  123. Han efterlyser
    ett mer finmaskigt regelverk.

  124. Har vi små maskor så fångar vi upp
    kemikaliefiskar som inte är fula.

  125. Men hellre fälla en för mycket.

  126. Så gör vi alla
    när vi plockar svamp.

  127. Hittar ni svamp
    ni inte känner igen-

  128. -upp med handen alla
    som gör en omelett på dem.

  129. Finns det nån?

  130. Vi tänker att det kan vara
    som flugsvamp.

  131. I kemikaliepolitiken
    gör man omelett på vad som helst-

  132. -tills man har visat att det är
    flugsvamp. Politiken blir reaktiv.

  133. Inte proaktiv. Då är det för sent.

  134. Än har ingen Oppfinnar-Jocke hittat
    på en dammsugare-

  135. -som suger ut 200 naturfrämmande
    ämnen som finns i din kropp.

  136. Långlivade och bioackumulerande ämnen
    kan inte enkelt samlas in.

  137. Varför är det oroväckande? Forskare
    ser en lång rad effekter.

  138. Enskilda ämnen ger inte enskilda
    effekter på vissa arter.

  139. Antalet syntetiserade
    kemikalier är många miljoner.

  140. De på marknaden
    är tio- eller hundratusentals.

  141. Vi har cocktaileffekter.

  142. De påverkar hormonsystem,
    våra barn-

  143. -och vi lyfter nu kampanjen
    Rädda mannen.

  144. Varför? Vi vet från forskningen
    att fertiliteten är påverkad.

  145. Det finns väl i förlängningen inget
    värre än minskad fertilitet?

  146. Glöm förlust av biologisk mångfald,
    klimatfrågan-

  147. -om vi inte förmår fortplanta oss.

  148. När jag föddes förstod man hur illa
    det var med några rovfåglar.

  149. Man körde igång projekt.

  150. Havsörnen återvände till Vänern-

  151. -som följd, dels av avgiftning
    av miljön, dels av stödutfodring.

  152. När jag åker hem ser jag havsörn tack
    vare Naturskyddsföreningen.

  153. Det ska vi vara stolta över.
    Men vi måste också jobba-

  154. -så att vi slipper
    ett artprojekt för människan.

  155. Så pekar trenderna i dag,
    i förlängningen.

  156. Det är oroande, komplext
    och väldigt svårt.

  157. Det som gör mig riktigt oroad-

  158. -är att vi inte ens hanterar
    de situationer där vi vet.

  159. För tio år sen berättade vi att
    högbromerade flamskyddsmedel...

  160. Bromatomer gör att molekylen inte
    går över membranen i våra celler.

  161. Vi kunde visa
    att högbromerade medel-

  162. -som man inte trodde lagrades i
    fettvävnad, kunde bioackumuleras.

  163. Tio år senare så är det fortfarande
    inte allmänt reglerat-

  164. -förutom på vissa områden.

  165. DEHP, en liten rackare
    som gör plast mjuk, en ftalat-

  166. -är fortfarande tillåten. Delvis
    reglerat i leksaker, bland annat.

  167. Tidigare var regleringen förbud
    i leksaker för barn under tre år.

  168. Man hade
    säkra vetenskapliga bevis.

  169. Kemiindustrin kunde inte säga:
    "Det blir ingen oacceptabel risk."

  170. Men alla andra områden?
    Barn som är tre år och en vecka?

  171. De tog upp en leksak
    och sa till lillbrorsan:

  172. "Den får bara jag lekar med,
    för jag är över tre."

  173. Och barn tänker ju: "Ftalater
    finns inte i leksaker längre."

  174. "Vuxensaker innehåller ftalater.
    Jag leker inte med nåt för vuxna."

  175. Kemikalieinspektionen har länge
    begärt allmän reglering av DEHP.

  176. Den påverkar fertilitet. Minskar
    testikelvikten i försöksdjur.

  177. Även vuxna har testiklar,
    åtminstone hälften.

  178. Inte ens när vi vet
    blir det beslut.

  179. Hur blir det då när vi vet lite?
    Eller i stort sett ingenting?

  180. Vi måste märka kemikalier,
    enkelt så att människor förstår.

  181. Saknas kunskap? Sätt på ett
    klistermärke med ett frågetecken.

  182. Vad säger då forskarna
    om det Mikael Karlsson påstår?

  183. Finns det belägg för hotet
    mot mannen och mänskligheten?

  184. En studie på 90-talet
    visade att mäns spermieproduktion-

  185. -hade halverats
    mellan 1940 och 1990.

  186. Aleksander Giwercman, chef för
    Reproduktionsmedicinskt Centrum-

  187. -är oroad över utvecklingen. Men är
    det slutet för mänskligheten?

  188. Reproduktionssystemet påverkas-

  189. -före andra delar
    av vår kropp. Förlåt.

  190. Sorry.

  191. Jag ber så mycket om ursäkt.

  192. Passande låt, "The end of
    the world". Det var inte planerat-

  193. -men det kom passande.

  194. Man gjorde en studie på yrkes-
    fiskare på öst- och västkusten.

  195. De på östkusten
    hade högre halter av PCB.

  196. Ju högre nivåer PCB, desto fler
    spermier med kromosomdefekter.

  197. Detta är väldigt allvarligt.

  198. Med hjälp av våra metoder
    för provrörsbefruktning-

  199. -befruktar vi ägg
    med dessa spermier.

  200. Vad händer nästa generation när vi
    överför kromosomdefekta spermier?

  201. Nu pratar vi inte bara om
    att rädda mannens fertilitet-

  202. -utan om kommande generationer.
    Vi vet att några skador-

  203. -först kan visa sig
    hos männens barn eller barnbarn.

  204. Vi talar om defekter som sträcker sig
    fyra generationer framåt.

  205. Vi har hört hur meteorologi också kan
    handla om manlig fertilitet.

  206. Om man finner helheten intressant och
    vill bli meteorolog-

  207. -hur går det då till? Tar man bara en
    kurs och äntrar en tv-studio?

  208. Nej, det är hårdare än så
    säger Cecilia Johansson-

  209. -tillbaka på meteorologiseminariet i
    Uppsala.

  210. Meteorologi är läran om väder.

  211. Det kan vara väldigt brett.

  212. På morgonen kanske man läser
    väderprognosen i tidningen.

  213. Men man kanske filosoferar
    och undrar hur moln bildas.

  214. Jag vill förstå hur molnen bildas.

  215. Eller så tittar man upp på himlen
    och undrar varför den är blå.

  216. Eller som många diskussioner i dag
    har handlat om: vad är klimat?

  217. Här är en bild av olika klimat.

  218. Meteorologi handlar om allt
    från det dagliga vädret-

  219. -till fysiken.
    Hur bildas saker i atmosfären?

  220. Vad är klimat
    och varför är himlen blå?

  221. Pär har redan nämnt det.

  222. Många av oss är meteorologer. Vi
    kallas även för atmosfärsfysiker.

  223. Det tar jag till för att slippa
    "När får vi se dig på tv?"

  224. Nu dyker jag ju ändå upp där. Men då
    kan man säga atmosfärsfysiker.

  225. Men man kan nischa in sig
    och bli atmosfärskemist också.

  226. För att förstå
    hur atmosfären fungerar-

  227. -och för att räkna på väder-
    prognoser och framtida klimat-

  228. -behövs goda kunskaper
    i matematik och fysik.

  229. Och gärna i programmering.

  230. Det behövs för att förstå
    bakomliggande principer.

  231. Vi ska ta och titta på väder.
    Det är alltid skoj.

  232. Här har vi dagens satellitsekvens
    från SMHI.

  233. Den visar
    hur molnen faktiskt rör på sig.

  234. Vi meteorologer försöker lära oss hur
    det här fungerar.

  235. Vi ser ett väldigt tydligt
    frontsystem längre bort i väster.

  236. Vi ser hur saker rör på sig.
    Vi ser när solen går upp.

  237. Man kan välja att i stället för att
    titta på den med synligt ljus-

  238. -det är oftast färgbilder på tv.

  239. Man kan titta på en infraröd bild.

  240. Kalla moln blir vita.
    Vi har en fin molnkant här borta.

  241. Det som är varmt blir mörkt,
    i princip markytan.

  242. Då ser man molnen dygnet runt,
    oavsett solbelysning.

  243. Då ser man
    vädersystemens rörelser.

  244. Det är det här vi försöker
    lära ut till våra studenter.

  245. Man måste förstå hur det
    kommer sig att molnen rör på sig.

  246. Ni har nog hört om det
    kraftiga högtrycket över Ryssland.

  247. Vi har haft extremt höga lufttyck.
    Över 1 000 hPa.

  248. Man får förståelse för fysiken
    när man läser till meteorolog.

  249. Vad ska man plugga för nåt?
    För att bli meteorolog-

  250. -läser man till fysiker.
    Man börjar med-

  251. -ett 3-årigt kandidatprogram
    i fysik.

  252. Det finns på alla universitet.

  253. I Uppsala och Stockholm finns
    specialinriktningen meteorologi.

  254. Då får man börja med det tidigare.

  255. Sen bygger man på med ett
    masterprogram i meteorologi.

  256. Det finns i Uppsala och Stockholm.
    För att bli meteorolog-

  257. -och presentera väder i tv har man en
    5-årig universitetsutbildning.

  258. De som presenterar väder
    är alla högutbildade.

  259. De kan det de jobbar med.

  260. Om vi tittar på vad det är
    vi lär ut till studenterna.

  261. I Uppsala tycker vi att det är
    viktigt att praktiskt göra saker.

  262. Studenterna får göra
    väderobservationer-

  263. -släppa upp sonderingsballonger
    och titta på hur det ser ut uppåt.

  264. Är stratosfären kallare?

  265. De ska få en bild av
    hur atmosfären ser ut.

  266. Vi kan titta på givna temperaturer.
    Det är från Uppsala.

  267. Vi använder numeriska modeller.

  268. Och vi knyter ihop det med teorin.
    Fysik och matte behövs-

  269. -för att förstå
    hur allt hänger samman.

  270. Men det tillämpas på nåt roligt
    - atmosfären.

  271. Vi använder matten och fysiken
    som ett verktyg-

  272. -för det viktiga är att förstå
    hur atmosfären fungerar.

  273. Matten och fysiken är en bieffekt.

  274. Det roliga är att förstå processer i
    atmosfären och göra prognoser.

  275. Att förstå hur och varför
    vädret blir som det blir.

  276. Och som sagt, man räknar på väder.
    Man spår inte. Man räknar-

  277. -och föreslår
    det som är mest sannolikt.

  278. Det här är klassikern.

  279. Det första man tänker på är kanske en
    väderpresentatör i tv.

  280. Men det är också
    vanligt att man gör prognoser-

  281. -och sen presenterar vädret.

  282. Presentation kan vara både
    i radio och tv och till tidningar.

  283. Presentation av väder
    kan ske på olika sätt.

  284. Man kan också presentera
    väderuppgifter på webben.

  285. En meteorolog jobbar också med
    miljöproblem och undersökningar.

  286. Man kan vara expert och tillfrågas
    i olika utredningar.

  287. Man jobbar ofta med klimatfrågor.

  288. De vanligaste arbetsplatserna.
    Det första man tänker på är SMHI.

  289. Det är en stor arbetsgivare.
    Försvarsmakten-

  290. -är en arbetsgivare
    för prognosmeteorologer.

  291. Det har även dykt upp
    väderkonsultföretag på senare år.

  292. Mycket med fokus
    på väderprognos och vindenergi.

  293. På universiteten jobbar man
    med forskning och utbildning.

  294. Det lönar sig att anställa nån
    med våra kunskaper.

  295. Har man inte kunskapen om
    var det blåser, varför och hur-

  296. -kanske vindkraftinvesteringen
    inte blir bra. Kunskap är viktigt.

  297. Som meteorolog
    kan man göra stor skillnad.

  298. Hur kopplas en meteorolog in
    för att räkna ut-

  299. -var vindkraftverket
    är som effektivast-

  300. -och helst stör omgivningen
    så lite som möjligt?

  301. Anna Rutgersson
    är professor i meteorologi.

  302. Vi tycker att gränsskiktet
    är atmosfärens viktigaste del.

  303. De lägsta 1 000 meterna.

  304. Där karakteriseras atmosfären
    av turbulens-

  305. -och atmosfären påverkas direkt
    av vad som händer på markytan.

  306. Förhållanden är olika om vi har
    skog, stad, fält eller hav.

  307. Om vi börjar med vindenergi.

  308. Varför måste man forska
    meteorologiskt inom vindenergi?

  309. Man vill veta var det blåser mest.
    Var vindkraftverket ska placeras.

  310. Och placeringen måste kombineras med
    andra verksamheter.

  311. Två frågeställningar
    inom vindenergi är vindresurs-

  312. -hur mycket får man ut?
    Den andra är turbulenslaster.

  313. Ett vindkraftverk
    har en viss hållbarhet.

  314. Hållbarheten blir kortare
    vid stora laster, hård turbulens.

  315. Det är viktigt att veta.

  316. Några problemställningar handlar om
    vindkraft i kallt klimat.

  317. Här är ett exempel.

  318. Det kan vara kallt, och det gäller
    särskilt vindkraft i fjällmiljö.

  319. Man kan få kraftig nedisning
    och det är ett stort problem.

  320. Det finns instrument
    för att mäta nedisningen-

  321. -men även mätinstrumenten
    drabbas av kylan.

  322. Det blir så kraftig nedisning.

  323. Forskningen syftar till att kartlägga
    nedisning och förutsäga-

  324. -när den kan drabba produktionen.

  325. Vindkraftverk i befolkade områden
    kan vara ett känsligt ämne.

  326. Allmänheten kan uppfatta
    vindkraftverk som störande.

  327. Här ser man hur ljudet sprids
    från ett vindkraftverk.

  328. När man ska planera
    en vindkraftpark-

  329. -måste man kunna säga vilka ljud-
    nivåer man får på vissa avstånd.

  330. Ljudnivåerna är olika
    beroende på väderförhållande-

  331. -och man måste kunna förutsäga vilka
    störningarna kan bli.

  332. Det tredje forskningsområdet
    är vindkraft i skog.

  333. Tidigare användes inte skogen.

  334. Dels för att vindkraftverken
    inte var tillräckligt höga-

  335. -dels för att man trodde
    att det inte blåste tillräckligt.

  336. Nu när kraftverken är högre kan man
    börja använda skogsområden.

  337. Här har vi en karta,
    eller modellsimulering-

  338. -på medelvinden
    på ett område som är 10 X 10 km.

  339. Skillnaden mellan blåa
    och röda områden är 5 m/s.

  340. Energin i vinden är proportionell
    mot vindhastighet upphöjt till 3.

  341. Beräkningar av vinden-

  342. -har betydelse för hur mycket energi
    vindkraftverket kan ge.

  343. Eftersom variationerna är stora
    är det viktigt att man noggrant-

  344. -bestämmer hur vinden ser ut.

  345. Tidigare trodde man att skogen var
    som alla andra platta ytor.

  346. Då får man en vindprofil som visar
    noll vind nere och som ökar uppåt.

  347. Nu har det visat sig att dynamiken
    och turbulensen inne i skogen-

  348. -interagerar med det som händer
    ovanför och påverkar vinden.

  349. Man får en vindprofil som påverkas av
    turbulensen i skogen.

  350. Med hänsyn till det
    får man en annan vindprofil.

  351. Det är den röda kurvan-

  352. -som stämmer väl överens
    med gjorda mätningar.

  353. Planerna för vindkraftsforskning
    handlar om bättre modeller.

  354. För vindresurs och ljudutbredning.
    Att använda turbulensmodeller-

  355. -för att bestämma lasterna
    som påverkar vindkraftverken.

  356. Vi måste studera hur variationer
    i topografin påverkar vinden.

  357. Nedisningskartering
    är också ett viktigt område.

  358. Vi börjar förstå hur mångfasetterat
    meteorologjobbet är.

  359. Men det är ändå framför allt
    i rutan vi ser en meteorolog.

  360. Nyheternas "clown", säger Pererik
    Åberg, känd från SVT:s sändningar.

  361. Att berätta om vädret i rutan
    är inte så lätt som man kan tro.

  362. En något semestertrött meteorolog
    förbereder sig.

  363. Det har varit en vacker sommardag.

  364. Frågan är om det fortsätter så.
    - Pererik, är du redo?

  365. Jag ber om ursäkt. Jag var inte med
    på att vi sände nu.

  366. Nu en väderprognos. - Pererik.

  367. Just det. Det är ingen snöbrist.

  368. Vi bryter där,
    för din mikrofon fungerar inte.

  369. Får du den att...? Är den på?
    Vi provar igen.

  370. Ursäkta. Jag hade glömt att sätta
    på den. Det går lite fort.

  371. Jag kommer från Alby. Vi pratar
    slang. Det är kul att krydda med.

  372. Man tar fram slangen i ljuset då.

  373. Dogge ska ta fram slangen
    i ljuset. - Vad kan du bidra med?

  374. Jag håller mig till väderkartor.

  375. Frågan är vad vi gör på SVT.
    Det finns en liten tro-

  376. -att vi kommer in med kaffet-

  377. -tar ett papper, ställer oss
    vid kartan, läser på lite-

  378. -och kör prognosen:
    en halvtimmes arbetstid.

  379. Det skulle ge
    Sveriges högsta timpenning.

  380. Men vi gör faktiskt lite mer.

  381. Vi är i tv eftersom vädret berör.

  382. Om man ser nyheterna spelar de
    flesta inslag ingen roll för mig.

  383. Det händer där borta.

  384. Det är krascher, katastrofer
    och ekonomiska nyheter.

  385. Jag sitter och tänker:
    "Tur att det inte händer mig."

  386. Den ekonomiska nyheten
    kanske påverkar deklarationen.

  387. Men just nu gör den inte det.
    Däremot vädret.

  388. Det kommer in en konstig tjomme:

  389. Långt hår, fula kläder.
    Konstig kavaj, kanske.

  390. Han berättar om mitt väder.
    Det berör mig.

  391. Jag kan se det redan nu, och
    i morgon vet jag om han hade rätt.

  392. Så åsikterna är många.

  393. Vi är också en form
    av nyheternas clown.

  394. Det kan man säga. Det har varit
    stelt. Nu är det lite lättare.

  395. Vi har sett ut och pratat
    på ett annorlunda sätt.

  396. Framför allt ser vi till
    att tiden hålls.

  397. Ni visste kanske inte det.

  398. Rapport ska vara 28 minuter
    och 30 sekunder - bang.

  399. I en livesändning händer mycket.
    Inslag faller bort och tillkommer.

  400. Det kan komma ett nytt telegram.

  401. Senaste gången var det
    dödsskjutningen i Malmö.

  402. De sa att personen hade avlidit. Det
    blev en extragrej.

  403. Då blev det mindre tid.
    Min tid, 1:45, skars ner-

  404. -för att man skulle slippa
    dra över sändningstiden.

  405. Jag blev nedskuren och väntade.
    Jag hade inte 1:45-

  406. -utan plötsligt nåt annat.
    Vi kan alltså inte stå och läsa.

  407. Då är det tidsstyrt. Vi måste
    tänka om och säga nåt annat.

  408. Vår stora grej är att kommunicera.

  409. Det är det absolut viktigaste
    vi gör.

  410. Pär Holmgren är mästare på det.

  411. Jag håller på att försöka nå
    hans nivåer, men har långt kvar.

  412. När man kommunicerar vädret
    gäller det att hitta en historia.

  413. Man måste vara där innan och
    ta del av de prognoser som finns-

  414. -för att kunna hitta historien.

  415. Om man har ett låg- eller
    högtryck att hänga upp allt på...

  416. Nån vind eller temperaturen.
    Man måste hitta kärnan.

  417. Det är som berättelser vid
    lägerelden. Man behöver en kärna.

  418. Det värsta är historier
    som berättas här och där.

  419. Man hänger inte med. Man måste hitta
    kärnan man kommer fram till.

  420. Så tar man essensen
    och allt man vill säga-

  421. -som egentligen tar en kvart,
    och så säger man det på 1:45.

  422. Sen får man 1:30 och måste ändra.

  423. När man är ganska duktig på det
    kommer en sån här situation.

  424. Vad är det här? Det här är
    ett meteorologiskt helvete.

  425. En mardröm. Det är hit jag kommer om
    jag är elak.

  426. Det är en dag eller vecka
    utan några torrproblem.

  427. Det har regnat innan. Det är
    25 grader och händer inget.

  428. Det är perfekt solsken.

  429. Fem- eller tiodygnsprognos. Vad
    händer i nyheterna på sommaren?

  430. Ingenting. Absolut ingenting.

  431. Alla har semester. Ingen ekonomi
    eller nåt. Vad säger redaktören?

  432. "Pererik, vi har
    lite för lite att sända i dag."

  433. "Ta fyra minuter.
    Det är ju soligt väder."

  434. Koka soppa på en spik får
    man verkligen göra i det läget.

  435. Man har ofta inget att säga.
    Det här är inget väder för mig.

  436. Det är inget väder.

  437. Vi måste ta fram en historia.

  438. Vi får komma tidigare till jobbet än
    fem minuter innan.

  439. Så vi är meteorologer
    på SVT från 03.30-

  440. -till 22.30 på kvällen.

  441. Under den tiden gör vi
    25-30 uppträdanden i rutan.

  442. Det är inte samma person, men rätt
    många framträdanden under dagen.

  443. Vi försöker också komma ut på webben,
    och kan skriva artiklar.

  444. Sen är vi kanske
    de enda vetenskapsmännen-

  445. -som visas i nyheterna den dagen.

  446. Vi har en representativ roll
    att vara vetenskapsmän.

  447. Dessutom ska vi kunna sticka till
    reportrar en del nyheter.

  448. Reportrarna frågar oss saker
    som vi kan göra nåt av.

  449. Vi har nu blivit en redaktion
    där vi har ändrat om mycket.

  450. Så i stället för att vara
    en isolerad ö...

  451. Vi har suttit i ett rum
    bakom ABC-redaktionen.

  452. I ett litet inglasat rum,
    som aporna på Skansen.

  453. Vi har suttit långt bort
    från allt och från journalistiken.

  454. Vi har inte känt nån närvaro
    på nyheterna.

  455. Men nu har vi flyttats.
    De kom på att vi är vetenskapsmän.

  456. Vi kan inte bara väder och slogs ihop
    med vetenskapsjournalisterna.

  457. Det är bra. Flera journalister
    har vetenskaplig bakgrund.

  458. De flesta är humanister. Jag fick
    en fråga när jag började på SVT.

  459. En person kom och sa:
    "En tankbil med kvävgas har vält."

  460. "Jaha..."

  461. "Vad kan hända med det, Pererik?"

  462. "Det blir kallt, kanske."

  463. "Om nån står precis i dimman kanske
    den dör. Kan inte andas."

  464. "Inget mer? Nej, då ställer vi in
    den historien."

  465. Vi lämnar meteorologyrket.
    Vi går till klimatförändringarna-

  466. -meteorologin kan kartlägga.

  467. Det är ju bra, säger Pär Holmgren,
    men erkänner en viss frustration.

  468. Jag menar att vi numera,
    eller de senaste 20 åren-

  469. -är medvetna om problemet.

  470. Vi diskuterar
    och säger fina, bra saker-

  471. -men vi har fortfarande inte börjat
    ställa om vårt samhälle.

  472. Politikerna pratar om att minska
    utsläppen med 50 % fram till 2050.

  473. Som om det räcker. Det måste till ett
    paradigmskifte i samhället.

  474. Köttkonsumtionen har ökat
    med 40 % på 20 år.

  475. Fast vi uppenbarligen
    måste minska köttätandet-

  476. -för klimatet
    och för andra sakers skull.

  477. Vi förstår mer och mer.
    Vi har kunskap-

  478. -men förändrar inte vårt beteende och
    samhälle som vi borde.

  479. SMHI har en viktig funktion i att
    dokumentera klimatförändringar.

  480. För förändringar pågår, inte minst i
    Sverige, säger Joakim Langer-

  481. -tidigare chef
    för SMHI:s forskningsavdelning.

  482. Klimatanpassning.
    Det är faktiskt så med klimatet-

  483. -att det redan sker förändringar, och
    vi måste anpassa oss till dem.

  484. SMHI tar fram underlag
    för klimatanpassning.

  485. I Sverige, och även utomlands.
    Vi jobbar med-

  486. -utbildning och kunskapsuppbyggnad
    utomlands på klimatområdet.

  487. Det senaste är att regeringen
    har satsat 400 miljoner-

  488. -under fem år på
    att klimatsäkra Sverige.

  489. Mycket går till länsstyrelserna
    för jobb med klimatanpassning.

  490. SMHI har fått en liten del,
    kanske några miljoner-

  491. -till ett klimatanpassnings-
    centrum vid SMHI.

  492. Det är nåt vi håller på
    och bygger upp nu på SMHI.

  493. Information om vad SMHI håller på med
    kan man hitta på webben.

  494. På temasidan som heter
    "Klimat i förändring"-

  495. -har vi samlat
    mycket av vår klimatinformation.

  496. Där finns klimatanpassningsportalen.

  497. Det finns scenariedata från
    klimatmodeller som kan laddas ner.

  498. Den här bilden visar
    en temperaturserie för Sverige.

  499. Det är 37 stationer.

  500. Den går inte så långt tillbaka
    som den Hans visade. 1860-2011-

  501. -visar den temperaturerna
    i Sverige. Årsmedelvärden.

  502. Under perioden har temperaturen,
    enligt dessa mätningar-

  503. -stigit med 1,7 grader i Sverige.

  504. Ungefär dubbelt så mycket
    som globalt sett.

  505. Vi har en amplifiering av
    temperaturförändringen norrut.

  506. 1961-1990
    2,9 grader i medeltemperatur.

  507. De senaste 20 åren
    är det en grad varmare.

  508. Ser man tillbaka på perioden som var
    varm under 30-, 40-, 50-talen-

  509. -så är den på 3,5 grad,
    något kallare än vad vi har nu.

  510. Och i början var det 2,20.

  511. Den här bilden visar
    förändringen i årsnederbörd-

  512. -för samma period. Det finns en
    långsam ökning av årsnederbörden.

  513. Det hänger ihop med temperatur-
    utvecklingen Lennart pratade om.

  514. 1961-90 643 mm i medeltal
    i Sverige-

  515. -och nu 690 mm de senaste 20 åren.
    Så det ökar långsamt.

  516. Den sista klimatindikatorn
    jag tänkte visa är vattenståndet.

  517. Havsvattenstånd i Sverige
    vid fjorton stationer-

  518. -de senaste dryga 100 åren.

  519. Det är korrigerat för landhöjning.

  520. Då har vattenståndet stigit ca
    20 cm runt om de svenska kusterna.

  521. Tittar man runt Stockholm, med en
    landhöjning på 50 cm lite drygt-

  522. -så har det upplevda vattenståndet
    sjunkit med 30 cm.

  523. Men i södra Sverige har man
    en vattenståndshöjning på 20 cm.

  524. Vad händer då framöver? Koldioxid-
    utsläppen har ni hört talas om.

  525. Figuren visar koldioxidutsläppen från
    fossil förbränning-

  526. -de senaste femton åren. Ni ser att
    de ökar ganska kraftigt.

  527. Vi släpper i dag ut 32 miljarder ton
    koldioxid per år globalt.

  528. Ökningstakten var speciellt hög under
    2010-

  529. Utsläppen ökade med 5,6 %
    efter nedgången-

  530. -i samband med
    den ekonomiska krisen.

  531. För att titta framåt
    är det modeller som gäller.

  532. Klimatmodeller är desamma som används
    till att beräkna vädret.

  533. Skillnaden är att i stället för
    att köra dem tio dygn framåt-

  534. -så kör man dem i flera hundra år.

  535. När man gör det, tvingas man till
    förenklingar, då man inte kan-

  536. -ha dem så detaljerade
    som för väderprognosen.

  537. Man pratar om
    globala klimatmodeller-

  538. -där man simulerar hela globen,
    och regionala klimatmodeller.

  539. SMHI har framför allt jobbat med
    regionala klimatmodeller-

  540. -på forskningsenheten
    Rossby Centre.

  541. Men på senare år har man börjat jobba
    med globala klimatmodeller.

  542. Man använder regionala modeller för
    att få en högre detaljrikedom-

  543. -i studierna
    över ett mindre område.

  544. En viktig faktor i försöken att
    kartlägga klimatsystem är haven.

  545. Ändå är detta klimatmodellernas svaga
    länk säger Anna Rutgersson-

  546. -som tycker att haven och sjöarna
    förtjänar mer uppmärksamhet.

  547. Haven är viktiga. En stor del
    av globen täcks av hav.

  548. Sen tidigare har man mindre
    förståelse för processer över hav.

  549. Man har fokuserat på
    det som händer över land.

  550. Hav är annorlunda. Vi har vågor
    och en yta som ständigt förändras.

  551. Och haven har
    en annan respons på uppvärmning.

  552. Vi vill öka denna förståelse
    för att skapa bättre modeller.

  553. Till exempel vågor. Olika sorters
    vågor påverkar atmosfären olika.

  554. Växande vågor
    när det blåser mycket-

  555. -och avtagande vågor, dyning.

  556. Hur atmosfären svarar på vågorna
    beror på typen av vågor.

  557. Kraftig dyning kan ge energipuffar
    till atmosfären-

  558. -som gör att vinden
    och turbulensen blir annorlunda.

  559. Som ett exempel vill jag förklara
    hur vi gör vår forskning.

  560. Mycket forskning är experimentell,
    liksom undervisningen.

  561. Vi gör avancerade mätningar
    med avancerade mätinstrument.

  562. Vi gör avancerade turbulens- modeller
    som beskriver turbulens.

  563. När man kombinerar
    mätningar och modeller-

  564. -kan man lära sig nåt nytt.
    Utifrån den datan-

  565. -kan man ta fram nya beskrivningar
    för hur processerna ser ut.

  566. Man kan komma på nya ekvationer,
    eller förbättra dem-

  567. -och lägga in dem
    i en klimat- eller prognosmodell.

  568. Här har vi en regional klimatmodell
    och skillnad i nederbörd-

  569. -om man tar hänsyn till
    vågor eller inte.

  570. Det är så vi jobbar
    för att få med hela processen-

  571. -med mätningar som läggs i modeller
    för att öka förståelsen.

  572. Den andra delen för havets roll
    för klimatsystemet-

  573. -är hur haven påverkar
    växthusgaserna i atmosfären.

  574. Vi är främst intresserade av
    koldioxid och metan.

  575. Här ser vi en kolcykel. Det finns en
    stor, naturlig kolcykel.

  576. Respiration och fotosyntes är
    naturliga komponenter i kolcykeln.

  577. Utöver det släpper vi ut
    mycket koldioxid antropogent-

  578. -mänskliga utsläpp som ökar på
    koncentrationen i atmosfären.

  579. Man får komma ihåg att historiskt har
    haven tagit upp hälften-

  580. -av mänsklighetens utsläpp.

  581. Hade inte havet tagit upp
    den ökade delen-

  582. -hade koldioxidhalterna varit högre
    än vad de är.

  583. Vi tittar även på sjöarnas roll.

  584. Ytmässigt är sjöarna små. Deras
    roll är oproportionerligt stor.

  585. De släpper ut mycket koldioxid
    och är stora metankällor.

  586. Det är viktigt att förstå
    för att beskriva-

  587. -hur koncentrationerna
    ändras i framtiden.

  588. Figuren är kanske komplicerad,
    men det är intressant.

  589. Haven tar ju upp
    väldigt mycket koldioxid.

  590. Men riktigt så enkelt är det inte.
    Här ser vi olika latituder.

  591. Här är ekvatorn
    och här flödet av koldioxid.

  592. I ekvatoriella områden
    pumpas koldioxid ut.

  593. På högre breddgrader tar havet upp
    koldioxid. Norra Atlanten-

  594. -tar upp en stor del
    av människans koldioxidutsläpp.

  595. Det är viktigt att förstå det,
    för om cirkulationen-

  596. -eller koncentrationen i havet
    förändras kan balansen förskjutas-

  597. -och haven tar inte upp koldioxid
    lika effektivt längre.

  598. Att haven tar upp koldioxid
    är ju väldigt bra-

  599. -för koldioxidkoncentrationen
    blir inte lika hög i atmosfären.

  600. Ett problem med koldioxidupptaget
    är dock att haven försuras.

  601. Det här är en modellsimulering
    i ett Östersjöprojekt.

  602. Östersjön har problem med
    både försurning och övergödning.

  603. Här ser vi från 1960 till 2100-

  604. -att med olika prognoser
    på koldioxidutsläpp-

  605. -kan man räkna ut
    vilket pH-värde vi får-

  606. -på ytvattnet i centrala Östersjön
    under perioden.

  607. De ökade halterna av koldioxid
    i atmosfären leder till-

  608. -en försurning av Östersjön
    som vi får relatera till-

  609. -och förstå konsekvenserna
    för ekosystemet.

  610. Jag vill återgå till det Cecilia och
    jag har talat om tidigare-

  611. -att mätningar, det experimentella,
    är viktigt.

  612. Det är mätningar som ger oss ny
    kunskap och som kan förklara.

  613. Vi har flera fältstationer.

  614. Det här är från vår fältstation i
    sjön Tämnaren utanför Uppsala.

  615. Vi har en mast på en ö
    och mäter metanflöden-

  616. -för att kvantifiera hur mycket metan
    som kommer från sjöarna.

  617. En fältstation
    ligger i Östergarnsholm.

  618. Mycket bygger på resultat därifrån.
    Den ingår nu-

  619. -i det europeiska nätverket
    för stationer för växthusgaser.

  620. Vi mäter i Östersjön
    som är ett litet innanhav-

  621. -och drar slutsatser
    för det globala klimatsystemet.

  622. Då måste vi kunna trovärdigt visa att
    våra mätningar i Östersjön-

  623. -är representativa, så vi använder
    mätningar gjorda av andra grupper.

  624. Här är plattformen Flip
    utanför Hawaii.

  625. Vi kan inte bara göra mätningar
    i Sverige.

  626. Mätningarna och processerna måste
    vara giltiga för andra platser.

  627. Det var vad jag hade att säga.

  628. Anna Rutgersson,
    professor i meteorologi.

  629. Avslutande ord från Pär Holmgren:

  630. Vi måste skärpa oss.

  631. Han har rest till platser-

  632. -som är extra utsatta
    när klimatet förändras.

  633. Resorna har gett honom
    en tankeställare-

  634. -vad gäller vår livsstil.

  635. Jag hade förmånen
    att få åka till Arktis i höstas-

  636. -och se det med egna ögon.
    En jättespännande resa.

  637. Vi var en bit norr om Svalbard
    och letade efter isbjörnar.

  638. De är jättegulliga.

  639. När de ligger 10-15 meter bort
    och sover.

  640. När de krafsar på relingen
    och vill äta människokött-

  641. -är de inte lika gulliga.
    Det som var fascinerande-

  642. -klimatmässigt, var att vi-

  643. -fick åka
    norr om 82:a breddgraden.

  644. För mig som aldrig hade varit i
    Arktis var det jättelångt norrut.

  645. Jag blev förvånad när jag insåg att
    ingen på båten-

  646. -inte ens kaptenen
    med 20-30 års erfarenhet-

  647. -inte ens båten, hade nånsin
    varit så här långt norrut.

  648. Det hade aldrig varit så isfattigt
    norr om Svalbard.

  649. Där går det snabbast,
    rent meteorologiskt-

  650. -mätt i grader.
    Återkopplingarna är stora.

  651. Men det område som drabbas hårdast
    rent humanitärt-

  652. -är ett område jag besökte
    för exakt två år sen.

  653. Jag och min familj besökte massajerna
    i norra Tanzania.

  654. Vi hjälpte till med ett stort
    vattenprojekt. Min gode vän-

  655. -är världens första vita människa som
    blivit utnämnd till hövding.

  656. Vi jobbar ihop i ett projekt
    vi kallar "Timeless Knowledge".

  657. Jag tog med staven
    som är vår symbol.

  658. Det handlar om
    att föra över kunskap-

  659. -och tänka sju generationer bakåt...
    Ni får komma och titta.

  660. ...och sju generationer framåt
    när man tar stora, viktiga beslut.

  661. Nordamerikanska indianer
    har länge haft den synen.

  662. Man ska tänka långsiktigt.
    För dem är det sju generationer.

  663. I det här fallet tog vi kunskap
    indianer i New Mexico hade.

  664. De lever under torra förhållanden.

  665. Vi tog den till massajerna, så att de
    utnyttjade samma enkla teknik.

  666. De har sen dess fått
    en något drägligare tillvaro.

  667. Jag måste berätta om när chief
    Marias, en viktig massajhövding-

  668. -kom på besök hos oss
    ett halvår senare.

  669. Han och hans vän bodde hos oss
    i fyra dagar.

  670. Vi ville visa Uppsala
    och hur vi lever.

  671. Man vill visa de viktiga sakerna.
    Domkyrkan-

  672. -museet i Gamla Uppsala
    och universitetsaulan.

  673. Vi ville visa nåt modernt också och
    tog med honom till IKEA.

  674. Vi gick in och sa att han
    skulle få det han ville ha.

  675. Vi gick och han
    tittade på stekpannorna-

  676. -och frågade om man kunde ha dem
    över öppen eld.

  677. Det går inte så bra.
    Han kom ut tomhänt.

  678. Vid avskedsmiddagen
    på söndagskvällen skulle han-

  679. -återberätta detta
    för de andra gästerna. Han sa-

  680. -att han hade följt med mig
    och min familj till IKEA.

  681. Det var det största hus
    han nånsin hade sett.

  682. Han hade aldrig sett
    så många grejer.

  683. Men det konstiga var att det inte
    fanns nånting som kunde användas.

  684. Det var en viss kulturkrock.

  685. Textning: Rosanna Lithgow
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Meteorologi - inte bara väder

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Många förknippar tv-meteorologer som Pererik Åberg och Pär Holmgren med en väderkarta i rutan. "Vi är nyheternas clown", säger de. Men deras arbete handlar också om kommunikation, framtidsprognoser och forskning. Men går det verkligen att förutspå framtidens väder? Och hur blir man meteorolog?

Ämnen:
Fysik > Väder
Ämnesord:
Geofysik, Meteorologer, Meteorologi, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden Tema

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Fukushima

Den 11 mars 2011 inträffar en kraftig jordbävning utanför Japans kust med en tsunami som följd. Reaktorer i kärnkraftverket exploderar och katastrofen är ett faktum. Forskare berättar om effekterna av olyckan och journalister vittnar om arbetet på plats.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Meteorologi - inte bara väder

Går det verkligen att förutspå framtidens väder? Många förknippar tv-meteorologer som Pererik Åberg och Pär Holmgren med en väderkarta i rutan. Men deras arbete handlar också om kommunikation, framtidsprognoser och forskning.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Språk och identitet

Ordval och formuleringar säger mycket om våra tankar och åsikter. Författaren Bodil Malmsten talar om varför hon tycker sig sakna ett språk. Språkforskaren Karin Milles har studerat ord som används som omskrivningar för våra könsorgan. Hur påverkar språket hur vi tänker kring könen?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Ordens makt

Vill du få din vilja igenom och möjlighet att påverka är retorik nyckeln, men ämnet inbegriper mer än ord. Christer Olsson, föreläsare i kommunikation, menar att vi är för fixerade vid fakta. Diplomaten Jan Eliasson talar om hur budskapet måste träffa magen lika mycket som hjärnan.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Förintelsens överlevare

Ungefär sex miljoner judar beräknas ha dödats under Förintelsen, nazisternas folkmord på den judiska befolkningen under andra världskriget. Här berättar fem överlevare om sina svåra erfarenheter av mänsklig grymhet och vad fördomar kan leda till.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

På äldre dar

Att bli äldre idag är på många sätt annorlunda ut jämfört med hur det var för bara några decennier sedan. Måste hög ålder per automatik betyda att man minns sämre, har sex mer sällan och att livskvaliteten sänks? Vilka myter och sanningar finns kring åldrandet, och vilka är utsikterna för den växande gruppen äldre i samhället?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Zombier, kvantbiologi och extrema hjärnor

Det kvantmekaniska livet

Jim Al-Khalili, professor i teoretisk fysik, berättar att det är kvantmekaniska principer som ligger bakom många arters biologiska överlevnad. Inspelat den 10 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Att upptäcka det oväntade

Forskning leder inte alltid fram till det man tänker sig. I ”Att upptäcka det oväntade – om vetenskapliga bakslag och storslagna resultat” skriver vetenskapsjournalisten Peter Sylwan om forskningsprojekt som i slutändan visade sig ge helt andra resultat än de förväntade. Intervjuare: John Chrispinsson.

Fråga oss